Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Anna Martling utsedd till Årets Cancerforskare

Cancerfonden har utsett Anna Martling till mottagare av det prestigefyllda priset ”Årets Cancerforskare 2021”. Anna Martling är professor i kirurgi vid Karolinska Institutet, överläkare inom tema cancer vid Karolinska Universitetssjukhuset och dessutom dekan för KI Nord.

–  Det känns både hedrande och inspirerande och för mig känns det som en viktig kvalitetsstämpel att den forskning vi bedriver har betydelse för patienter med tjock- och ändtarmscancer. Det betyder mycket för möjligheterna att utveckla kunskap och behandlingsformer – något som verkligen kan göra skillnad för de patienter som drabbas av tarmcancer, säger Anna Martling, professor vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi och dekan för KI Nord.

Det är sjätte gången priset delas ut av Cancerfonden och som tidigare kommer det ske i samband med den stora galan i TV4 i kväll, ”Tillsammans mot cancer”. Den här gången kommer det att ske utan publik på plats, men i övrigt kommer det att vara sig likt – med underhållning av välkända artister och inslag som tar upp cancerforskning och -behandling från olika perspektiv.

– Jag forskar på en cancerform som är vanlig, kolorektal cancer, och som tyvärr fortfarande har hög dödlighet, det finns med andra ord mycket att göra för att förbättra för den här gruppen av patienter. Jag tror att en av anledningarna till att jag har fått denna ärofyllda utmärkelse är att min grupp i många år envist har arbetat med att förbättra behandlingen på individnivå för att öka överlevnaden men också för att minska risken för återfall genom införandet av mer precisa metoder.

Cancerfondens motivering lyder:

”För framstående forskning om tjock- och ändtarmscancer, sjukdomar som drabbar ca 7000 personer varje år i Sverige. Kirurgen Anna Martlings forskning ger patienter idag en ökad chans till bot eller längre överlevnad med god livskvalitet. Nu leder hon nya studier för att minska risken för återinsjuknande i tarmcancer och för att med precisionsmedicin identifiera de patienter som har mest nytta av en specifik behandling.”

I samband med kvällens direktsända gala sänds bland annat ett reportage om Anna Martlings forskning. Just nu håller hennes team på att slutföra en stor nordisk biomarkörsbaserad studie där de studerar värdet av tillägg av acetylsalicylsyra för att förhindra återfall hos patienter som opererats för tjock- och ändtarmscancer. Om antagandet bakom studien visar sig stämma kan 300–400 liv räddas bara i Sverige.

– Vid tumörsjukdom släpps det ut cirkulerande tumörfragment som innehåller tumör-DNA i blodbanan.  Detta kan man mäta med ett vanligt blodprov. Förekomst av tumör-DNA i blod kan visa sig vara en potentiellt mycket träffsäker biomarkör, som t.ex. indikerar kvarvarande tumörceller efter operation. Med det utökade ekonomiska stöd vi nu fått från Cancerfonden kommer vi att kunna gå vidare med att påbörja en studie avseende värdet av detta blodprov i en större grupp av svenska patienter för att i framtiden kunna förbättra behandlingen ytterligare, avslutar Anna Martling.

Insamlingsrekord till cancerforskningen: 316 miljoner kr

Under TV-galan Tillsammans mot Cancer samlades det in otroliga 316 000 000 kronor till Cancerfonden, vilket är nytt rekord för galan. Ett stort och viktigt bidrag till svensk cancerforskning. I år blev det en annorlunda gala på många vis, men med samma viktiga uppgift, att sprida kunskap om cancer och få så många nya månadsgivare som möjligt. 

​​Svenska folket visade ikväll ett fantastiskt engagemang för att besegra cancer. Vi på Cancerfonden är så oerhört tacksamma för alla nya och befintliga månadsgivare. Ni bidrar till att forskningen går framåt så att färre ska drabbas och fler överleva cancer, säger Ulrika Årehed Kågström, generalsekreterare på Cancerfonden.

Tilde de Paula Eby

Tilde de Paula Eby Foto Klas Sjöberg

Det blev en minnesvärd kväll ledd av Tilde de Paula Eby med Keyyo vid sin sida. Vi fick ta del av musik från Benjamin IngrossoHelen Sjöholm, Tove StyrkeNewkid och The Ark, som gjorde sitt första gemensamma framträdande på länge. Rekordmånga kända TV-profiler medverkade under kvällen, som Erik Haag och Lotta LundgrenAnders ÖfvergårdWilliam Spetz och Marianne Mörck. Även Pernilla Wahlgren, Sven Melander, Efva Attling, Mark Levengood och många fler uppmanade tittarna under kvällen att bli månadsgivare. Vi fick ta del av gripande berättelser, hoppfulla resultat och inspirerande exempel på hur vi tillsammans kan bidra till kampen mot cancer. En av kvällens höjdpunkter var när H.M. Konung Carl XVI Gustaf belyste hur viktig forskningen är och riktar ett tack till Cancerfonden, alla som arbetar inom cancerforskning och sjukvården och som varje dag stöttar cancerpatienter och deras närstående.

Ett stort tack till alla som på olika sätt bidragit till det fina resultatet i kväll. Tack alla drabbade och närstående som delat med sig av sina erfarenheter, forskare som outtröttligt arbetar för att hitta nya sätt att bekämpa cancer, artister och programledare som bjudit på sig själva och sina berättelser för att hjälpa andra. Detta är stort, avslutar Ulrika Årehed Kågström.

Varje år får drygt 65 000 personer i Sverige en cancerdiagnos. Det innebär att mer än var tredje person som lever i Sverige idag kommer att få ett cancerbesked under sin livstid. Men tack vare forskningen överlever i dag två av tre cancer. På 50-talet var den siffran en av tre.

Galan direktsändes från Vinterträdgården på Grand Hotel i Stockholm, samma plats som Cancerfonden bildades för 70 år sedan. Läs mer om galan här: cancerfonden.se/cancergalan

Presskontakt 

Kombination av läkemedel ökar känslighet för cytostatikabehandling vid allvarlig neuroblastom

Forskare vid Göteborgs universitet förslår nu att barn med svårbehandlade former av neuroblastom kanske kan botas genom en ny läkemedelskombination. I en ny studie i tidskriften Cancer Research beskriver de på cellnivå hur två läkemedel sannolikt får tumörens tillväxt att minska.

Neuroblastom är den vanligaste formen av barncancer i det perifera nervsystemet, alltså den del av systemet som inte är hjärna eller ryggmärg. Sjukdomen kan uppstå i bröst, nacke, buk och binjurar och även sprida sig till ryggraden. Symtomen kan vara allmän värk, blodbrist och skelettsmärtor.

När sjukdomen upptäcks är barnen i snitt 17 månader gamla, och sällan över fem år. Den mildare varianten av neuroblastom kan i vissa fall självläka, medan den aggressiva är den mest dödliga formen av barncancer. I mindre än hälften av dessa fall lyckas behandlingen.

Icke-kodande RNA-molekyl påverkar genuttryck

I centrum står genen p53, som när den är omuterad kodar för ett protein som hjälper cellen hindra utveckling av cancer. Genen är ofta muterad i andra cancerformer, men sällan i neuroblastom. Denna studie visar att styrkan i uttrycket för en annan molekyl, ett långt icke-kodande RNA, påverkar det protein som p53 kodar för i sin omuterade form.

Chandrasekahr Kanduri, professor i medicinsk genetik vid Göteborgs universitet. Foto: Margareta Gustafsson Kubista

– Vi visar i studier på cancerceller att en förändring av uttrycket för RNA-molekylen NBAT1 kan äventyra funktionen hos proteinet p53. Ett ännu viktigare fynd är att samarbetet mellan den långa icke-kodande RNA-molekylen och proteinet p53 i cellkärnan gör att tumörceller i neuroblastom blir mer mottagliga för cytostatikabehandling, säger Chandrasekhar Kanduri, professor i medicinsk genetik, särskilt RNA-epigenetik, vid Göteborgs universitet.

Kombinerar två läkemedelskandidater

RNA-molekylen NBAT1 förändra funktionen hos ytterligare ett protein, CRM1, vars uppgift är att transportera p53 från kärnan ut i cellen, vilket i sin tur avgör hur proteinet p53 fördelas.

Baserat på dessa fynd testade forskargruppen att ge en ny behandling; en kombination av läkemedlen Selinexor och Nutlin-3a: De båda läkemedlen genomgår nu kliniska prövningar som behandling för annan cancer, men inte för neuroblastom. Till skillnad från cytostatikabehandlingen som slår brett mot kroppens celler är dessa läkemedelsmolekyler mycket specifika i den effekt de ger. Selinexor återställer proteinet p53:s förmåga att hindra cancerutvecklingen, och Nutlin-3a förhindrar viss nedbrytning av p53.

Protein samlas i kärnan

– Kombinationsbehandlingen blockerar exportproteinet CRM1, vilket leder till att proteinet p53 ackumuleras i cellkärnan. Då ökar aktiviteten i de funktioner i kärnan som är beroende av proteinet, som exempelvis DNA-skada och celldöd. Det leder i sin tur till att neuroblastomtumörer svarar bättre på cytostatikabehandling, säger Chandrasekhar Kanduri och fortsätter:

– Vi tror att om vi kombinerar dessa två läkemedel, bestående av små molekyler, med nuvarande strategier för cytostatikabehandling kan vi bota svårbehandlade fall av neurblastom.

Resultaten är lovande, men baseras främst på prekliniska studier på musmodeller (xenograft), och det behövs mer forskning innan fynden kan omsättas till behandling. Resultaten har dock delvis validerats med data från barn med neuroblastom i samarbete med forskare på Karolinska Institutet. Klart är att studien banar väg för en ny potentiell behandlingsstrategi för neuroblastom. Kombinationsbehandlingen har potential att kunna bli särskilt användbar för högriskpatienter där mer av proteinet p53 transporterats ut i cellens cytoplasma.

Titel: Subcellular distribution of p53 by the p53-responsive lncRNA NBAT1 determines chemotherapeutic response in neuroblastoma

TLV vill komma längre med kombinationsbehandlingar på cancerområdet

En del av lösningen för att fler patienter ska få tillgång till kombinationsbehandlingar kan vara att skapa en nationell plattform, där regioner och företag kan komma överens om olika förhandlingslösningar i samband med att två eller flera läkemedel kombineras med varandra. Det menar Tandvårds – och läkemedelförmånsverket, TLV, i en ny rapport.

Att två eller fler läkemedel kan användas i kombination med varandra skapar möjlighet att anpassa behandling till den enskilda patienten och kan därmed förlänga liv. Dock finns det utmaningar när läkemedlen som ingår är dyra och prissätts för att användas var för sig. En kombination kan dessutom bestå av både förmåns- och klinikläkemedel som har olika regler för prissättning. Företagen har däremot alltid möjligheten att sänka sina priser för sina respektive läkemedel för att möjliggöra att de kan användas i kombination med varandra.

Utveckla strukturer på nationell nivå

Att utveckla strukturer på nationell nivå är en förutsättning för att lyckas hitta förhandlingslösningar som möjliggör tillgång för patienterna till fler nya kombinationsbehandlingar och då framför allt på cancerområdet. En av utmaningarna med en förhandlingsprocess mellan regionerna och flera företag är att företagen ofta önskar sekretess kring vissa delar i avtalet samtidigt som alla parter har rätt till insyn i sitt ärende medan det pågår.

– Strukturerade och transparanta processer för förhandling och uppföljning av avtal mellan regioner och företag skulle underlätta arbetet med prissättning av kombinationsbehandlingar och det är viktigt att det utvecklingsarbetet fortsätter. TLV deltar gärna i ett sådant arbete, säger Jonathan Lind Martinsson, enhetschef på TLV.

Att följa upp läkemedelsanvändningen är en förutsättning

Att kunna följa upp användningen är en annan viktig förutsättning för att det ska bli aktuellt med avtalslösningar kring kombinationsbehandlingar. Det finns idag ingen samlad uppföljning på nationell nivå av klinikläkemedel. Det skulle till exempel underlätta om regionerna rapporterade in användningen av klinikläkemedel till Socialstyrelsens patientregister.

– Vi kommer att arbeta vidare kring kombinationsbehandlingar tillsammans med regionerna och andra aktörer inom ramen för vår ärendehantering och våra olika regeringsuppdrag, för att öka tillgången till hälsodata och ta fram betalningsmodeller för avancerade terapier, säger Jonathan Lind Martinsson

Att ha ett barn med cancer påverkar mammors och pappors ekonomi olika

Mammor och pappor till barn som drabbas av cancer påverkas ekonomiskt på olika sätt. Medan mammornas inkomster på kort sikt sjunker för att sedan stiga kommer de negativa ekonomiska konsekvenserna för papporna senare. Det här visar forskning från Uppsala universitet där de socioekonomiska konsekvenserna för föräldrar till barn med cancer undersökts. Studien är publicerad i tidskriften International Journal of Cancer.

Tidigare forskning har visat att när ett barn insjuknar i cancer påverkas föräldrarna såväl psykologiskt som ekonomiskt. Den tillgängliga litteraturen visar att mammor påverkas mer än pappor.

– Data från ett forskningsprojekt jag arbetat med sedan 2005 och där vi följt föräldrar till barn med cancer under lång tid, har pekat på att papporna på lång sikt påverkas mer än vad som tidigare kunnat beläggas. I den nya studien har vi undersökt hur väl dessa data verkligen stämmer, säger Louise von Essen vid institutionen för kvinnor och barns hälsa vid Uppsala universitet.

Med hjälp av registerdata från svenska myndigheter har forskarna jämfört inkomster för nästan 4 000 mammor och lika många pappor till barn som drabbats av cancer mellan åren 1995 och 2006. När studien startade var samtliga barn friska, men efter hand under perioden insjuknade samtliga i cancer. På så vis kunde forskarna undersöka eventuella orsakssamband mellan barns cancerdiagnos och förändring av föräldrarnas ekonomi.

Resultaten visade att mammorna på kort sikt drabbades av lägre inkomster i högre grad än papporna. Men över tid försvann de negativa ekonomiska effekterna bland mammorna och de fick istället en viss ökning av inkomsten. Samtidigt påverkades pappornas inkomster negativt över en längre tidsperiod.

Forskarna tror att de kortvariga inkomstbortfall som sågs hos mammorna kan förklaras med att de i större utsträckning än papporna gick ner i arbetstid och var med sina barn under tiden barnen var sjuka. Varför pappornas inkomstutveckling på lång sikt är sämre än mammornas kommer forskarna nu undersöka närmare. En teori de arbetar utifrån är att pappor oftare fortsätter att arbeta under barnets sjukdomstid och därför får mindre stöd än mammor både från sjukvården och personliga nätverk. Detta samtidigt som de lever i en mycket påfrestande livssituation. Det skulle kunna orsaka ett sämre välmående bland pappor vilket i sin tur kan leda till negativa ekonomiska konsekvenser.

– Vi menar att studiens resultat ger argument för att involvera mammor och pappor lika mycket i omhändertagandet av allvarligt sjuka barn samt att erbjuda psykologiskt stöd åt alla föräldrar till barn med cancer. På så vis skulle det gå att minska risken för att någon grupp blir utan stöd och på grund av det drabbas av negativa konsekvenser såsom en sämre inkomst på sikt, säger studiens förste författare Mattias Öhman, vid institutet för bostads- och urbanforskning vid Uppsala universitet.

Referens: Mattias Öhman et al. (2020), Socioeconomic consequences of parenting a child with cancer for fathers and mothers in Sweden: A population‐based difference‐in‐difference study, International Journal of Cancer, DOI: 10.1002/ijc.33444