Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

TLV vill komma längre med kombinationsbehandlingar på cancerområdet

En del av lösningen för att fler patienter ska få tillgång till kombinationsbehandlingar kan vara att skapa en nationell plattform, där regioner och företag kan komma överens om olika förhandlingslösningar i samband med att två eller flera läkemedel kombineras med varandra. Det menar Tandvårds – och läkemedelförmånsverket, TLV, i en ny rapport.

Att två eller fler läkemedel kan användas i kombination med varandra skapar möjlighet att anpassa behandling till den enskilda patienten och kan därmed förlänga liv. Dock finns det utmaningar när läkemedlen som ingår är dyra och prissätts för att användas var för sig. En kombination kan dessutom bestå av både förmåns- och klinikläkemedel som har olika regler för prissättning. Företagen har däremot alltid möjligheten att sänka sina priser för sina respektive läkemedel för att möjliggöra att de kan användas i kombination med varandra.

Utveckla strukturer på nationell nivå

Att utveckla strukturer på nationell nivå är en förutsättning för att lyckas hitta förhandlingslösningar som möjliggör tillgång för patienterna till fler nya kombinationsbehandlingar och då framför allt på cancerområdet. En av utmaningarna med en förhandlingsprocess mellan regionerna och flera företag är att företagen ofta önskar sekretess kring vissa delar i avtalet samtidigt som alla parter har rätt till insyn i sitt ärende medan det pågår.

– Strukturerade och transparanta processer för förhandling och uppföljning av avtal mellan regioner och företag skulle underlätta arbetet med prissättning av kombinationsbehandlingar och det är viktigt att det utvecklingsarbetet fortsätter. TLV deltar gärna i ett sådant arbete, säger Jonathan Lind Martinsson, enhetschef på TLV.

Att följa upp läkemedelsanvändningen är en förutsättning

Att kunna följa upp användningen är en annan viktig förutsättning för att det ska bli aktuellt med avtalslösningar kring kombinationsbehandlingar. Det finns idag ingen samlad uppföljning på nationell nivå av klinikläkemedel. Det skulle till exempel underlätta om regionerna rapporterade in användningen av klinikläkemedel till Socialstyrelsens patientregister.

– Vi kommer att arbeta vidare kring kombinationsbehandlingar tillsammans med regionerna och andra aktörer inom ramen för vår ärendehantering och våra olika regeringsuppdrag, för att öka tillgången till hälsodata och ta fram betalningsmodeller för avancerade terapier, säger Jonathan Lind Martinsson

Läs hela rapporten

Att ha ett barn med cancer påverkar mammors och pappors ekonomi olika

Mammor och pappor till barn som drabbas av cancer påverkas ekonomiskt på olika sätt. Medan mammornas inkomster på kort sikt sjunker för att sedan stiga kommer de negativa ekonomiska konsekvenserna för papporna senare. Det här visar forskning från Uppsala universitet där de socioekonomiska konsekvenserna för föräldrar till barn med cancer undersökts. Studien är publicerad i tidskriften International Journal of Cancer.

Tidigare forskning har visat att när ett barn insjuknar i cancer påverkas föräldrarna såväl psykologiskt som ekonomiskt. Den tillgängliga litteraturen visar att mammor påverkas mer än pappor.

– Data från ett forskningsprojekt jag arbetat med sedan 2005 och där vi följt föräldrar till barn med cancer under lång tid, har pekat på att papporna på lång sikt påverkas mer än vad som tidigare kunnat beläggas. I den nya studien har vi undersökt hur väl dessa data verkligen stämmer, säger Louise von Essen vid institutionen för kvinnor och barns hälsa vid Uppsala universitet.

Med hjälp av registerdata från svenska myndigheter har forskarna jämfört inkomster för nästan 4 000 mammor och lika många pappor till barn som drabbats av cancer mellan åren 1995 och 2006. När studien startade var samtliga barn friska, men efter hand under perioden insjuknade samtliga i cancer. På så vis kunde forskarna undersöka eventuella orsakssamband mellan barns cancerdiagnos och förändring av föräldrarnas ekonomi.

Resultaten visade att mammorna på kort sikt drabbades av lägre inkomster i högre grad än papporna. Men över tid försvann de negativa ekonomiska effekterna bland mammorna och de fick istället en viss ökning av inkomsten. Samtidigt påverkades pappornas inkomster negativt över en längre tidsperiod.

Forskarna tror att de kortvariga inkomstbortfall som sågs hos mammorna kan förklaras med att de i större utsträckning än papporna gick ner i arbetstid och var med sina barn under tiden barnen var sjuka. Varför pappornas inkomstutveckling på lång sikt är sämre än mammornas kommer forskarna nu undersöka närmare. En teori de arbetar utifrån är att pappor oftare fortsätter att arbeta under barnets sjukdomstid och därför får mindre stöd än mammor både från sjukvården och personliga nätverk. Detta samtidigt som de lever i en mycket påfrestande livssituation. Det skulle kunna orsaka ett sämre välmående bland pappor vilket i sin tur kan leda till negativa ekonomiska konsekvenser.

– Vi menar att studiens resultat ger argument för att involvera mammor och pappor lika mycket i omhändertagandet av allvarligt sjuka barn samt att erbjuda psykologiskt stöd åt alla föräldrar till barn med cancer. På så vis skulle det gå att minska risken för att någon grupp blir utan stöd och på grund av det drabbas av negativa konsekvenser såsom en sämre inkomst på sikt, säger studiens förste författare Mattias Öhman, vid institutet för bostads- och urbanforskning vid Uppsala universitet.

Referens: Mattias Öhman et al. (2020), Socioeconomic consequences of parenting a child with cancer for fathers and mothers in Sweden: A population‐based difference‐in‐difference study, International Journal of Cancer, DOI: 10.1002/ijc.33444

Uppdrag om utveckling av den statligt nationella samordningen och uppföljningen av cancervården

Uppdrag om utveckling av den statligt nationella samordningen och uppföljningen av cancervården

Regeringen ger Socialstyrelsen i uppdrag att utveckla den statligt nationella samordningen och uppföljningen av cancervården. Uppdraget består av två delar. Den ena delen innebär att Socialstyrelsen ska stärka den nationella samordningen inom cancerområdet. Den andra delen utgör större delen av uppdraget, innebär att Socialstyrelsen ska utöka myndighetens nationella
uppföljning och analys av cancervårdens utveckling och behov.

Ladda ner:

Detta inkluderar även cancerscreening. I den andra delen ingår även ett antal specifika områden som Socialstyrelsen ska fokusera på under 2021. Uppdraget är avgränsat till cancerområdet, men kan på sikt komma att inbegripa fler områden, i syfte att stärka den statliga uppföljningen av hälso- och sjukvården. Socialstyrelsen får för uppdragets genomförande använda 7 000 000 kronor under 2021. En sammanfattad redovisning av uppdraget ska lämnas till Socialdepartementet senast 30 mars 2022.

Barncancerfonden ger rekordutdelning till forskningen

Nu är Barncancerfondens största utdelning till forskning för året klar. Totalt delas 146 miljoner kronor ut, ett nytt rekordbelopp till kampen mot barncancer och dess följdeffekter.

– Forskningen om barncancer har gjort enorma framsteg, idag överlever 85 procent av de barn som drabbas. Men fortfarande återstår de allra svåraste gåtorna – vi vill att fler barn ska överleva och göra det med så lite sena komplikationer som möjligt. Ett år som detta är vi extra glada över att kunna dela ut en rekordsumma till den fortsatta forskningen, och det har vi våra generösa givare att tacka för, säger Thorbjörn Larsson, generalsekreterare på Barncancerfonden.

146 miljoner kronor fördelas till totalt 100 forskare. Allra flest anslag går till projekt inom CNS-tumörer (tumörer i hjärna och ryggmärg) och leukemier, blodcancer. Av de lärosäten vars forskare får anslag är det Karolinska institutet, Lunds universitet och Uppsala universitet som får mest totalt sett.

Forskare vid Karolinska institutet får totalt 51,6 miljoner kronor. Av dem finns bland annat Hong Qian som får 3 miljoner kronor under tre år för sin forskning om hur leukemiska stamceller förändrar mikromiljön i benmärgen. Målet är att ta fram nya och mer målinriktade behandlingsformer för akut myeloisk leukemi, AML.
Läs en intervju med Hong Qian här. 

Forskare vid Lunds universitet får 30 miljoner kronor. Bland annat får Ingrid Tonning Olsson, specialist i neuropsykologi, 1,7 miljoner kronor under tre år för att göra långtidsuppföljande studier på barn som behandlats för hjärntumör. Till följd av sin behandling löper de extra stor risk att drabbas av neurokognitiva nedsättningar i form av till exempel nedsatt problemlösningsförmåga, minne och koncentration. Målet är att förbättra stöd- och rehabiliteringsinsatser och bidra till förbättrade behandlingar för att minska risken för denna typ av sena komplikationer.
Läs en intervju med Ingrid Tonning Olsson här. 

Forskare vid Uppsala universitet får 29,3 miljoner kronor. 3,9 miljoner av dessa går till forskaren Magnus Essand som hoppas ta fram en CAR-T-behandling, en slags immunterapi, för hjärntumörer hos barn. Denna form av immunterapi har hittills haft framgång inom leukemi men ännu återstår utmaningar för att kunna använda samma behandling för hjärntumörer.Magnus Essand hoppas kunna påbörja kliniska studier redan inom fyra till fem år.
Läs en intervju med Magnus Essand här. 

Spår minskad privat forskningsfinansiering

Den 17 december presenterade regeringen den kommande forskningspropositionen. Ministern för högre utbildning och forskning, Matilda Ernkrans (S), kommenterade propositionen bland annat genom att konstatera att man spår en minskning av privat forskningsfinansiering till följd av coronapandemin. ”När de privata satsningarna tillfälligt minskar ska staten öka sin finansiering så att forskning fortsätter att bedrivas och kompetensförsörjningen säkerställs”, går att läsa i propositionen.

– Att detta år kunna göra en så stor satsning på forskning känns särskilt viktigt eftersom det finns en risk för att andra finansiärer drar ner på sin forskningsfinansiering. Det är därför positivt att regeringen i den nya forskningspropositionen prioriterar life science- området och att flera satsningar ligger nära i tid för att möta eventuella nedgångar, säger Thorbjörn Larsson.

Så fördelas pengarna:

Karolinska institutet: 51,6 miljoner kronor
Lunds universitet: 30 miljoner kronor
Uppsala universitet: 29,3 miljoner kronor
Göteborgs universitet: 12,6 miljoner kronor
Karolinska universitetssjukhuset: 5 miljoner kronor
Skånes universitetssjukhus: 4,4 miljoner kronor
Akademiska sjukhuset, Uppsala: 2,5 miljoner kronor
Umeå universitet: 2 miljoner
Linköpings universitet: 1,6 miljoner kronor
Universitetssjukhuset i Linköping: 1 miljon kronor
Stockholms universitet: 1 miljon kronor
Sahlgrenska universitetssjukhuset: 1 miljon kronor
Högskolan i Jönköping: 74 000 kronor
Övriga mindre lärosäten i Sverige och norden: 4,1 miljoner

En komplett lista över alla anslag finns på Barncancerfondens hemsida.

Myter och vetenskap om antioxidanter och cancer

Webbsändning | 4 februari | kl. 12.10 – 12.50

En föreläsning av Martin Bergö, professor i molekylär medicin vid institutionen
för biovetenskaper och näringslära vid Karolinska Institutet

Antioxidanter är ett universellt positivt värdeladdat ord. Antioxidanter fungerar som kroppens försvar mot
skadliga radikaler som bryter ned cellerna. Vi är beroende av antioxidanter för att leva och må bra.
Många antioxidanter produceras i våra celler men de måste kompletteras av antioxidanter i vår kost
– framför allt frukt och grönsaker. Många stora kliniska studier har gjorts för att testa om antioxidanter
i kosttillskott kan skydda mot cancer och andra sjukdomar men resultaten visade oftast att de har ingen
effekt eller att de till och med kan öka risken för cancer.

Mer info och anmälan