Redaktion - Onkologi i Sverige

Störd immuncellsnavigering i lymfkörtlar hos bröstcancerpatienter

Olika typer av bröstcancertumörer skiljer sig åt i hur de påverkar lymfkörtlarnas funktion. Hos patienter med invasiv bröstcancer förändras lymfkörtlarnas kärl och stödjevävnad, men det sker inte hos patienter med en icke-invasiv bröstcancerform, så kallad duktal cancer in situ. Det visar en ny studie från Uppsala universitet, som nu publiceras online i den vetenskapliga tidskriften Cancers.

Hos patienter med så kallad invasiv bröstcancer, det vill säga cancer som sprider sig utanför ursprungsvävnaden för cancern, är det vanligt med spridning av cancerceller (metastasering) till lymfkörtlarna. Den spridningen är ett tecken på en sämre prognos för patienten. Nu visar en ny studie att hos patienter som har invasiv bröstcancer kan man se förändringar både i lymfkörtlarnas specialiserade blodkärl, HEV (högendotelvenoler) och i de stödjeceller, FRC (fibroblastiska retikulära celler) som omger kärlet. Det här sker redan innan cancercellerna sprids till lymfkörtlarna.

För att kroppen ska kunna försvara sig mot cancern behöver T-cellerna, vita blodkroppar som bekämpar sjukdomar, nå fram till lymfkörtlarna. Det gör de via HEV-kärlen och de har stor hjälp av stödjecellerna FRC. Förenklat kan man säga att HEV-kärlen bildar vägarna och de omgivande stödjecellerna vägskyltarna, så att T-cellerna kan hitta rätt.

– Vi kan visa på förändringar av T-cellerna som tyder på att deras förmåga att navigera försämras vid invasiv bröstcancer men vi måste fortfarande lära oss mer om de immunologiska konsekvenserna av de förändringar vi ser hos HEV-kärlen och de omgivande stödjecellerna, säger Tove Bekkhus, doktorand vid institutionen för immunologi, genetik och patologi vid Uppsala universitet och studiens försteförfattare.

Även om man tidigare har känt till att lymfkörtlarnas kärl, bland annat deras form, liksom de omgivande stödjecellerna kan förändras vid cancersjukdom, är det först i den här studien som man har kopplat samman de båda.

Studien visar också för första gången att patienter som har den icke-invasiva formen av bröstcancer inte har dessa förändringar i lymfkörtlarna.

Hos patienter med invasiv bröstcancer fanns förändringarna redan innan cancerceller spreds till lymfkörteln, vilket är en viktig kunskap för att förstå varför spridning av cancer till lymfkörtlarna är så vanligt i denna typ av bröstcancer.

– Det här är ett steg på vägen mot att bättre förstå hur invasiv cancer påverkar vårt immunförsvar på flera olika nivåer. Lymfkörtlarna är små organ som fungerar som vår kropps försvarshögkvarter men som cancerceller sprider sig till väldigt tidigt vid invasiv cancer. I lymfkörtlarna får immunceller instruktioner om hur de skall bekämpa infektioner och cancer. Att cancerceller kan sprida sig till lymfkörtlarna tyder på att de måste ha förmåga att hämma immunförsvaret där. Nu har vi nya möjligheter att förstå varför, säger Maria Ulvmar, forskare vid institutionen för immunologi, genetik och patologi vid Uppsala universitet.

Bekkhus et al., Remodeling of the lymph node high endothelial venules reflects tumor invasiveness in breast cancer and is associated with dysregulation of perivascular stromal cells, Cancers 2021, 13(2), 211; https://doi.org/10.3390/cancers13020211

Nordic Webinar on Malignant Melanoma

10 Feb 2021 (wed), 16:30–18:45

Speakers
MARTA NYAKAS – Radiumhospitalet, OUS, Norway
ANNA WINGE MAIN – Radiumhospitalet, OUS, Norway
CAROLINE ROBERT – Institut Gustave Roussy, France
EVA ELLEBÆK – Herlev – Gentofte Hospital, Denmark
MARIO MANDALA – University of Perugia, Italy
INGE MARIE SVANE – Herlev – Gentofte Hospital, Denmark

Agenda
16:30
Welcome and introduction
– MD. PHD. MARTA NYAKAS AND
– MD. PHD. ANNA WINGE MAIN, NO

16:40
Targeted therapies for BRAF–mutated advanced melanoma
– efficacy and safety, clinical aspects and PK/PD profiles
– PROFESSOR CAROLINE ROBERT, FR

17:10
The DAMMED report – The Danish Melanoma Registry
– MD. PHD. EVA ELLEBÆK, DK

17:25
BREAK

17:40
Targeted therapy/IO Clinical cases and AE management
– ASS. PROFESSOR MARIO MANDALA, IT

18:15
Future perspectives and new treatments
– PROFESSOR INGE MARIE SVANE, DK

QUESTIONS & DISCUSSION

ANMÄLAN
Anmäl dig till: [email protected]
innan 8:e februari, 2021 genom att maila oss den
e-postadress du önskar att bekräftelse och länk
ska skickas till.

Anna Martling utsedd till Årets Cancerforskare

Cancerfonden har utsett Anna Martling till mottagare av det prestigefyllda priset ”Årets Cancerforskare 2021”. Anna Martling är professor i kirurgi vid Karolinska Institutet, överläkare inom tema cancer vid Karolinska Universitetssjukhuset och dessutom dekan för KI Nord.

– Det känns både hedrande och inspirerande och för mig känns det som en viktig kvalitetsstämpel att den forskning vi bedriver har betydelse för patienter med tjock- och ändtarmscancer. Det betyder mycket för möjligheterna att utveckla kunskap och behandlingsformer – något som verkligen kan göra skillnad för de patienter som drabbas av tarmcancer, säger Anna Martling, professor vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi och dekan för KI Nord.

Det är sjätte gången priset delas ut av Cancerfonden och som tidigare kommer det ske i samband med den stora galan i TV4 i kväll, ”Tillsammans mot cancer”. Den här gången kommer det att ske utan publik på plats, men i övrigt kommer det att vara sig likt – med underhållning av välkända artister och inslag som tar upp cancerforskning och -behandling från olika perspektiv.

– Jag forskar på en cancerform som är vanlig, kolorektal cancer, och som tyvärr fortfarande har hög dödlighet, det finns med andra ord mycket att göra för att förbättra för den här gruppen av patienter. Jag tror att en av anledningarna till att jag har fått denna ärofyllda utmärkelse är att min grupp i många år envist har arbetat med att förbättra behandlingen på individnivå för att öka överlevnaden men också för att minska risken för återfall genom införandet av mer precisa metoder.

Cancerfondens motivering lyder:

”För framstående forskning om tjock- och ändtarmscancer, sjukdomar som drabbar ca 7000 personer varje år i Sverige. Kirurgen Anna Martlings forskning ger patienter idag en ökad chans till bot eller längre överlevnad med god livskvalitet. Nu leder hon nya studier för att minska risken för återinsjuknande i tarmcancer och för att med precisionsmedicin identifiera de patienter som har mest nytta av en specifik behandling.”

I samband med kvällens direktsända gala sänds bland annat ett reportage om Anna Martlings forskning. Just nu håller hennes team på att slutföra en stor nordisk biomarkörsbaserad studie där de studerar värdet av tillägg av acetylsalicylsyra för att förhindra återfall hos patienter som opererats för tjock- och ändtarmscancer. Om antagandet bakom studien visar sig stämma kan 300–400 liv räddas bara i Sverige.

– Vid tumörsjukdom släpps det ut cirkulerande tumörfragment som innehåller tumör-DNA i blodbanan. Detta kan man mäta med ett vanligt blodprov. Förekomst av tumör-DNA i blod kan visa sig vara en potentiellt mycket träffsäker biomarkör, som t.ex. indikerar kvarvarande tumörceller efter operation. Med det utökade ekonomiska stöd vi nu fått från Cancerfonden kommer vi att kunna gå vidare med att påbörja en studie avseende värdet av detta blodprov i en större grupp av svenska patienter för att i framtiden kunna förbättra behandlingen ytterligare, avslutar Anna Martling.

Insamlingsrekord till cancerforskningen: 316 miljoner kr

Under TV-galan Tillsammans mot Cancer samlades det in otroliga 316 000 000 kronor till Cancerfonden, vilket är nytt rekord för galan. Ett stort och viktigt bidrag till svensk cancerforskning. I år blev det en annorlunda gala på många vis, men med samma viktiga uppgift, att sprida kunskap om cancer och få så många nya månadsgivare som möjligt.

Svenska folket visade ikväll ett fantastiskt engagemang för att besegra cancer. Vi på Cancerfonden är så oerhört tacksamma för alla nya och befintliga månadsgivare. Ni bidrar till att forskningen går framåt så att färre ska drabbas och fler överleva cancer, säger Ulrika Årehed Kågström, generalsekreterare på Cancerfonden.

Tilde de Paula Eby Foto Klas Sjöberg

Det blev en minnesvärd kväll ledd av Tilde de Paula Eby med Keyyo vid sin sida. Vi fick ta del av musik från Benjamin Ingrosso, Helen Sjöholm, Tove Styrke, Newkid och The Ark, som gjorde sitt första gemensamma framträdande på länge. Rekordmånga kända TV-profiler medverkade under kvällen, som Erik Haag och Lotta Lundgren, Anders Öfvergård, William Spetz och Marianne Mörck. Även Pernilla Wahlgren, Sven Melander, Efva Attling, Mark Levengood och många fler uppmanade tittarna under kvällen att bli månadsgivare. Vi fick ta del av gripande berättelser, hoppfulla resultat och inspirerande exempel på hur vi tillsammans kan bidra till kampen mot cancer. En av kvällens höjdpunkter var när H.M. Konung Carl XVI Gustaf belyste hur viktig forskningen är och riktar ett tack till Cancerfonden, alla som arbetar inom cancerforskning och sjukvården och som varje dag stöttar cancerpatienter och deras närstående.

Ett stort tack till alla som på olika sätt bidragit till det fina resultatet i kväll. Tack alla drabbade och närstående som delat med sig av sina erfarenheter, forskare som outtröttligt arbetar för att hitta nya sätt att bekämpa cancer, artister och programledare som bjudit på sig själva och sina berättelser för att hjälpa andra. Detta är stort, avslutar Ulrika Årehed Kågström.

Varje år får drygt 65 000 personer i Sverige en cancerdiagnos. Det innebär att mer än var tredje person som lever i Sverige idag kommer att få ett cancerbesked under sin livstid. Men tack vare forskningen överlever i dag två av tre cancer. På 50-talet var den siffran en av tre.

Galan direktsändes från Vinterträdgården på Grand Hotel i Stockholm, samma plats som Cancerfonden bildades för 70 år sedan. Läs mer om galan här: cancerfonden.se/cancergalan

_{^Presskontakt}

Kombination av läkemedel ökar känslighet för cytostatikabehandling vid allvarlig neuroblastom

Forskare vid Göteborgs universitet förslår nu att barn med svårbehandlade former av neuroblastom kanske kan botas genom en ny läkemedelskombination. I en ny studie i tidskriften Cancer Research beskriver de på cellnivå hur två läkemedel sannolikt får tumörens tillväxt att minska.

Neuroblastom är den vanligaste formen av barncancer i det perifera nervsystemet, alltså den del av systemet som inte är hjärna eller ryggmärg. Sjukdomen kan uppstå i bröst, nacke, buk och binjurar och även sprida sig till ryggraden. Symtomen kan vara allmän värk, blodbrist och skelettsmärtor.

När sjukdomen upptäcks är barnen i snitt 17 månader gamla, och sällan över fem år. Den mildare varianten av neuroblastom kan i vissa fall självläka, medan den aggressiva är den mest dödliga formen av barncancer. I mindre än hälften av dessa fall lyckas behandlingen.

Icke-kodande RNA-molekyl påverkar genuttryck

I centrum står genen p53, som när den är omuterad kodar för ett protein som hjälper cellen hindra utveckling av cancer. Genen är ofta muterad i andra cancerformer, men sällan i neuroblastom. Denna studie visar att styrkan i uttrycket för en annan molekyl, ett långt icke-kodande RNA, påverkar det protein som p53 kodar för i sin omuterade form.

Chandrasekahr Kanduri, professor i medicinsk genetik vid Göteborgs universitet. Foto: Margareta Gustafsson Kubista

– Vi visar i studier på cancerceller att en förändring av uttrycket för RNA-molekylen NBAT1 kan äventyra funktionen hos proteinet p53. Ett ännu viktigare fynd är att samarbetet mellan den långa icke-kodande RNA-molekylen och proteinet p53 i cellkärnan gör att tumörceller i neuroblastom blir mer mottagliga för cytostatikabehandling, säger Chandrasekhar Kanduri, professor i medicinsk genetik, särskilt RNA-epigenetik, vid Göteborgs universitet.

Kombinerar två läkemedelskandidater

RNA-molekylen NBAT1 förändra funktionen hos ytterligare ett protein, CRM1, vars uppgift är att transportera p53 från kärnan ut i cellen, vilket i sin tur avgör hur proteinet p53 fördelas.

Baserat på dessa fynd testade forskargruppen att ge en ny behandling; en kombination av läkemedlen Selinexor och Nutlin-3a: De båda läkemedlen genomgår nu kliniska prövningar som behandling för annan cancer, men inte för neuroblastom. Till skillnad från cytostatikabehandlingen som slår brett mot kroppens celler är dessa läkemedelsmolekyler mycket specifika i den effekt de ger. Selinexor återställer proteinet p53:s förmåga att hindra cancerutvecklingen, och Nutlin-3a förhindrar viss nedbrytning av p53.

Protein samlas i kärnan

– Kombinationsbehandlingen blockerar exportproteinet CRM1, vilket leder till att proteinet p53 ackumuleras i cellkärnan. Då ökar aktiviteten i de funktioner i kärnan som är beroende av proteinet, som exempelvis DNA-skada och celldöd. Det leder i sin tur till att neuroblastomtumörer svarar bättre på cytostatikabehandling, säger Chandrasekhar Kanduri och fortsätter:

– Vi tror att om vi kombinerar dessa två läkemedel, bestående av små molekyler, med nuvarande strategier för cytostatikabehandling kan vi bota svårbehandlade fall av neurblastom.

Resultaten är lovande, men baseras främst på prekliniska studier på musmodeller (xenograft), och det behövs mer forskning innan fynden kan omsättas till behandling. Resultaten har dock delvis validerats med data från barn med neuroblastom i samarbete med forskare på Karolinska Institutet. Klart är att studien banar väg för en ny potentiell behandlingsstrategi för neuroblastom. Kombinationsbehandlingen har potential att kunna bli särskilt användbar för högriskpatienter där mer av proteinet p53 transporterats ut i cellens cytoplasma.

Titel: Subcellular distribution of p53 by the p53-responsive lncRNA NBAT1 determines chemotherapeutic response in neuroblastoma