Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Xospata inkluderat i högkostnadsskyddet med begränsning

Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) har beslutat att Xospata (gilteritinib) ska ingå i läkemedelsförmånen från och med den 1 mars 2021. Xospata godkändes av EU-kommissionen i oktober 2019 för behandling av vuxna patienter med recidiverande eller refraktär FLT3-positiv akut myeloisk leukemi, AML.

Astellas meddelar att Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) har beslutat att Xospata (gilteritinib) ska ingå i högkostnadsskyddet från och med den 1 mars 2021 med begränsning till nuvarande indikation: monoterapi för behandling av vuxna patienter som har recidiverande eller refraktär akut myeloisk leukemi, AML, med en FLT3-mutation.1

AML är en cancersjukdom som utgår från omogna förstadier av benmärgens blodbildande celler. I Sverige drabbas cirka 350 personer av AML varje år, och i ungefär 30 procent av fallen har de elakartade cellerna en mutation i FLT3-genen, vilket innebär försämrad prognos för patienterna. TLV bedömer att tillståndet har en mycket hög svårighetsgrad.1

I sitt beslut daterat den 26 februari 2021 skriver TLV:

”Med hänsyn tagen till innehållet i sidoöverenskommelsen är TLV:s samlade bedömning att kostnaden för behandling med Xospata är rimlig i förhållande till nyttan för AML-patienter med mutation i FLT3-genen som fått sin sjukdom tillbaka eller som inte svarat adekvat på initial kemoterapi.”

Mer detaljer om TLV:s beslut finns att läsa här.1

TLV:s beslut om subvention för Xospata baseras på resultat från fas III-studien ADMIRAL.2 Den europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) gav ansökan en särskilt hög prioritet samt tilldelade gilteritinib status som orphan drug (särläkemedel).3

Resultaten från ADMIRAL-studien visade en median för total överlevnad (OS) på 9,3 månader för patienter som fick gilteritinib jämfört med 5,6 månader för patienter som fick kemoterapi (hazard ratio, HR=0,64 (95% KI 0,49-0,83), p=0,001)2. Efter ett år levde 37 procent av patienterna som fått behandling med gilteritinib, jämfört med 17 procent för patienter som behandlats med kemoterapi.2 25,5 procent av patienterna som behandlades med gilteritinib fick stamcellstransplantation, jämfört med 15,3 procent av patienterna som fick kemoterapi.2

– Patienter med akut myeloisk leukemi, AML, som har en mutation i FLT3-genen och som fått sin cancersjukdom tillbaka eller som inte svarat adekvat på behandling med kemoterapi har generellt en dålig prognos och för dessa patienter behövs fler behandlingsalternativ. Överenskommelsen innebär att dessa patienter nu har ett ytterligare alternativ, säger Ove Schebye, medicinsk direktör vid Astellas Pharmas nordiska kontor.

Om Xospata (gilteritinib)

Gilteritinib är en oral så kallad FLT3- och AXL-hämmare och tillhör en grupp av cancerläkemedel som kallas proteinkinashämmare. Gilteritinib hämmar FLT3-receptorsignalering och proliferation i celler som exogent uttrycker FLT3-mutationer inklusive FLT3‑ITD, FLT3‑D835Y och FLT3‑ITD‑D835Y, samt inducerar apoptos i leukemiceller som uttrycker FLT3‑ITD.1

Gilteritinib är resultatet av ett samarbete mellan Astellas och Kotobuki Pharmaceutical Co., Ltd. Astellas äger de globala rättigheterna att utveckla och marknadsföra gilteritinib.

Astellas undersöker för närvarande gilteritinib i flera fas III-studier med patienter med FLT3-positiv AML. För mer information om dessa studier, besök http://www.clinicaltrials.gov

För mer information om gilteritinib, se www.fass.se

Om ADMIRAL-studien

ADMIRAL (NCT02421939) 4, en internationell, randomiserad multicenterstudie där 371 vuxna patienter med återfall eller refraktär FLT3-positiv akut myeloisk leukemi (AML) inkluderats. De primära sammansatta effektmåtten för studien var total överlevnad (OS) och komplett remission eller komplett remission med partiell hematologisk återhämtning (CH/CRh). Patienterna randomiserades (2:1) till att få antingen gilteritinib (120 mg) eller kemoterapi (sviktbehandling).2

De vanligaste rapporterade biverkningarna för respektive behandling i ADMIRAL-studien var febril neutropeni (43,7%), anemi (43,4%) och pyrexi (38,6%).2 Vanliga biverkningar av grad 3 eller högre som rapporterades vid behandling med gilteritinib, var anemi (19,5%), febril neutropeni (15,4%), trombocytopeni (12,2%) och minskat antal blodplättar (12,2%). Allvarliga behandlingsrelaterade biverkningar per patientår, justerade i relation till tid för exponering, var mindre vanliga vid behandling med gilteritinib (7,1%) jämfört med kemoterapi (9,2%).2

För mer information kontakta

Ove Schebye, nordisk medicinsk direktör, Astellas Pharma +45 4343 0355

Referenser

1. Beslut TLV, publicerat den 26 februari 2021, https://www.tlv.se/beslut/besl…

2. AE Perl, G Martinelli, JE Cortes et al. N Engl J Med 2019;381:1728–40.

3. European Public Assesment Report – gilteritinib, https://www.ema.europa.eu/en/documents/assessment-report/xospata-epar-public-assessment-report_en.pdf. 2021-03-02

4. ClinicalTrials.gov. A Study of ASP2215 Versus Salvage Chemotherapy in Patients with Relapsed or Refractory Acute Myeloid Leukemia (AML) With FMS-like Tyrosine Kinase (FLT3) Mutation: https://clinicaltrials.gov/ct2/show/NCT02421939. Accessed March 2021.

Färre cancerfall upptäcks under pandemin

Antalet personer som upptäcks och diagnostiseras med cancer har minskat under covid-19-pandemin. Antalet rapporterade tumörer har minskat med strax under 10 % under perioden januari-oktober 2020 jämfört med samma period 2019. Det framgår av Regionala cancercentrum i samverkans tredje rapport om pandemins effekter på cancervården.

Covid-19 pandemin har påverkat stora delar av hälso-och sjukvården. På många håll har resurser på kort tid ställts om till vård av patienter med covid-19-diagnos. Även människors sökmönster till vården har påverkats. Många invånare har avstått från att söka vård för nytillkomna symptom, på grund av oro för smitta eller för att undvika att belasta vården. Inom hjärtkärlsjukvården minskade antalet patienter som sökte för akuta tillstånd, t ex bröstsmärtor, kraftigt i början av pandemin.

Även på cancerområdet har förändringar setts i form av nedgångar i antal nydiagnostiserade tumörer. RCC i samverkans tredje rapport om covid-19-pandemin och cancervård fokuserar på tumörer och förstadier samt nydiagnostiserade fall och återfall som rapporterats till cancerregistret. Jämförelsen gäller mellan åren 2019 och 2020.

Rapporten visar tydlig nedgång i antalet rapporterade tumörer, med vissa skillnader mellan diagnoser och regioner. Antalet rapporterade tumörer har minskat med 9.3% under perioden januari-oktober 2020 jämfört med samma period 2019. Minskningen avviker inte från det som rapporterats från andra länder, Norge rapporterar också en nedgång på ca 9 %, medan andra länder rapporterar ännu fler odiagnostiserade cancerfall, t ex Nordirland (19 %) och Spanien (40 %).

Cancervården prioriterad och välfungerande under pandemin
Cancervården har varit prioriterad och välfungerande under den pågående pandemin, och väntetiderna för cancerkirurgin har till och med minskat i landet. En förklaring är dock att invånarna har tvekat att söka vård.

-Invånarna har både tvekat att söka vård och att delta i screening, på grund av oro att bli smittade eller för att inte belasta vården. Färre har sökt vård och färre har genomgått screening, men det har även varit tillfälliga neddragningar och stängning av screeningverksamheterna, säger Hans Hägglund, nationell cancersamordnare vid Sveriges Kommuner och regioner och ordförande för RCC i samverkan.

Antalet nyregistrerade tumörer under perioden har minskat med totalt 8 938 jämfört med samma period året innan, men det kan inte översättas direkt till antalet patienter som nyinsjuknat i cancer, eftersom en person kan ha flera tumörer. Uppskattningsvis rör det sig om minst 5 000 patienter. Det exakta antalet fastställs i juni med säkra helårsdata för 2020. Störst påverkan syns under första vågen i perioden mars – augusti. I början av hösten ses en återhämtning.

Möjliga konsekvenser
En konsekvens av en fördröjd upptäckt och diagnostiserad cancer är att patientens prognos kan försämras. Patienter kan också komma att behöva en mer intensiv behandling med kombination av operation, cellgifter och strålbehandling på grund av mer avancerad cancersjukdom.

– Dess värre riskerar vi troligen att få se en viss ökad sjuklighet och dödlighet i cancer framöver. Hur stor denna blir vet vi inte ännu, säger Hans Hägglund. Vi vet att tidig diagnostik är särskilt viktig för till exempel hals- och nackpatienter och patienter med lung- och tjocktarmscancer men också olika blodsjukdomar, där tumörerna växer snabbt. Därför är det nu viktigt att söka vård om man får symtom, och att gå på screening när man blir kallad.

Bedömningen är att cancervården kommer att klara av detta, men det blir en utmaning för vården att komma ifatt när det gäller både utredning och behandling.

Regionerna kommer nu att vidta åtgärder som att prioritera screeningverksamheterna och införa självprovtagning/hemtest som en del i livmoderhalsscreening, och informera om symtom vid cancer och när invånarna ska söka. Cancerverksamheterna inom och mellan regionerna kommer att samordnas och man fortsätter att ha god följsamhet till standardiserade vårdförlopp och vårdprogram för jämlik och god vård.

– Sjukvården fortsätter nu att prioritera. Den som har störst behov av vård ska få vård först, enligt hälso- och sjukvårdslagen, avslutar Hans Hägglund.

Uppskjuten cancervård, delrapport 3 – Inrapporteringsstatistik till cancerregistret jämförelseår 2020 och 2019

Fakta

Diagnosspecifika uppgifter

1. Prostatacancer

a. -20 % nyregistrerade i riket (-9.4% Sydöst till -28.7% Väst)

b. Färre söker, gäller framförallt äldre (äldre färre diagnoser)

c. Förändringar i rekommendationer, april – juni, ingen PSA testning till på patienter utan symtom

d. Antalet behandlingar med syfte att bota patienterna har inte minskat

2.Bröstcancer

a. -10.7% nyregistrerade i riket (0.8 väst – 19.0% SG)

b. Färre deltar i screening

c. Antalet screeningupptäckta fall har minskat

3.Lunga

a. -11.9% nyregistrerade i riket (2.7 Norr – 16.3% Väst)

b. Svårigheter på grund av samma symtom som covid-19 (hosta, andnöd, förkylningssymtom, smärta i bröstkorgen, senare avmagring, trötthet och aptitlöshet)

4.Livmoderhalscancer (få fall)

a. -4.9% nyregistrerade i riket (ökat i Sydöst 30.6% till – 30.4 (Syd)

b. Få regioner är igång med självtest (Syd, Stockholm-Gotland, Dalarna, Östergötland)

Regionala skillnader

1. Skillnaderna i regionerna varierar mellan 7.6 till 12.4% fler oupptäckta fall

2. Regionerna varierar i avstånd till vård och andra förutsättningar. De har också drabbats olika hårt och i olika tidsperioder av pandemin

3. Sannolikt också på grund av tillfälliga regionala och lokala förändringar i rutiner för cancerutredning

Makrofager i skottlinjen – nya behandlingar banar väg för effektivare immunterapi

Immunterapi mot cancer har gjort stora framsteg och för många patienter finns nu möjlighet till framgångsrika behandlingar som inte fanns för tio år sedan. Det finns dock vissa typer av cancer där befintlig immunterapi inte har fungerat. I en studie från Karolinska Institutet har en ny typ av immunterapi utvecklats som ger hopp om fler framtida behandlingsalternativ mot cancer. Studien har publicerats i Proceedings of the National Academy of Sciences (PNAS). Här beskriver forskarna Dhifaf Sarhan, Johan Botling och Mikael Karlsson de senaste fynden på detta högintressanta forskningsområde.

Immunterapi mot cancer har möjliggjort bot och lindring vid tidigare dödliga cancerformer, men är trots alla framgångar endast effektivt hos färre än 40 procent av alla cancerpatienter (Hamid et al., 2013). Effektiviteten av behandlingen är starkt begränsad av tumörstödjande och immunreglerande celler i mikromiljön i tumören som blockerar immuncellerna från att ta död på cancercellerna. Därför har fokus riktats mot dessa celler för strategier som kan göra immunterapi mer effektiv, dels för att förbättra effektiviteten i behandlingen, dels för att terapin ska fungera för fler cancertyper ( Jia, Liu, & Shan, 2020). Vi har tidigare rapporterat att specifika antikroppar mot så kallade makrofager, i flertal tumörtyper dämpar deras härmningsförmåga och förhindrar tumörtillväxten i musmodeller för cancertillväxt.

Våra nya resultat visar nu att dessa makrofager infiltrerar ett flertal cancerformer i människor inklusive lungcancer, melanom, och bukspottkörtelcancer, och begränsar funktionen av immunceller och effektiviteten av immunterapi. Vi kan nu även visa i två oberoende studier som nyligen publicerats att hämning av tumörmakrofager med hjälp av antikroppar kan förstärka immunförsvarets funktion för att döda behandlingsresistenta cancerceller (Eisinger et al., 2020; La Fleur et al., 2020). Detta projekt är ett samarbete mellan Karolinska Institutet, Uppsala universitet, Institute for Research in Biomedicine i Schweiz och Rockefeller University i New York och har stöd från Cancerfonden och Sjöbergstiftelsen. Detta stöd har möjliggjort utveckling av nya humana antikroppar som riktar sig mot de immunhämmande cellerna i tumören och vi planerar nu att ta dessa vidare för att göra terapin tillgänglig för patienter.

Läs hela artikeln

Anti-angiogen terapi

Immunterapi har revolutionerat cancerbehandling och ingivit nytt hopp till patienter med aggressiv cancer, men effektiviteten hämmas av att tumörens blodkärl ofta är dysfunktionella och dåliga på att attrahera immunceller. Genom att farmakologiskt förbättra blodkärlens funktion kan man öka T-cellsrekryteringen till tumören, och därmed effektivisera terapin.

Vi lever i en spännande tid för cancerforskning och onkologi, där en ökad förståelse för samspelet mellan tumörceller och normala celler i mikromiljön ger nya möjligheter att behandla cancer, och där den mest dynamiska utvecklingen just nu sker inom immunterapi. Kirurgi, strålning, cellgifter och farmakologisk behandling riktad mot tumörcellerna har länge utgjort grundbulten för cancerterapi. Men aggressiv metastaserande cancer och cancerformer som växer invasivt in i vitala organ är utmanande att behandla och kräver en större vapenarsenal. Under det senaste decenniet har immunterapi fått ett riktigt genombrott som terapi, och visat sig vara effektiv
som behandling även för flera spridda cancerformer som tidigare inte kunnat botas. Men tyvärr är det ännu bara en andel av cancerpatienter som hjälps av immunterapi. Gemensamt för de flesta former av immunstimulerande terapi som används idag är att de antingen bygger på utveckling eller aktivering av tumördödande T-celler, som i sin tur behöver ha tillgång till tumörvävnaden för att utöva sin effekt. T-celler rör sig i cirkulationen och kan ta sig in i tumören genom att interagera med de endotelceller som klär insidan av tumörens blodkärl.

Tyvärr påverkas blodkärlens funktion av tumören, vilket i många fall medför en försämrad förmåga att interagera med T-celler och hjälpa dessa att ta sig in i tumörvävnaden. Nya studier har visat att anti-angiogen terapi kan leda till en normalisering av blodkärlens funktion, och därmed effektivisera immunterapi. Här sammanfattar vi de molekylära mekanismerna som är inblandade i rekrytering av T-celler till tumören, hur dessa störs i samband med cancer och hur processen kan optimeras genom att kombinera immunterapi med behandling riktade mot blodkärlen.

Läs hela artikeln

Ny analysmetod för att visa på risk och effekt vid immunterapi

Vi har i en nyligen publicerad artikel1 beskrivit användandetav en ny analysmetod (loopmodellen) som en i framtiden potentiellt möjlig metod att värdera anti-tumöreffekt samt risken för bieffekter vid immunterapier. Målriktade antikroppsläkemedel har sedan mer än 20 år använts inom onkologi/hematologi och deras användningsområde, och antalet nya antikroppar ökar stadigt. Initialt utvecklades läkemedel som riktades mot tumörceller och dess ytproteiner, vilket leder till cellavdödning genom ADCC (antibody-dependent cellular cytotoxicity) och CDC (complement-dependent cyotoxicity). Idag används också antikroppar för att målsöka immunceller och aktivera immunförsvaret

genom att blockera negativa reglermekanismer. Exempel på detta är antikroppar mot check-point-molekyler (PD1/PDL1 eller CTLA-4) som förhindrar en negativ inhibering av immunförsvaret2, 3. En annan mekanism är agonistiska antikroppar som aktiverar receptorer inom tumörnekros-receptorfamiljen (TNFR) som stimulerar vårt immunförsvar1, 4. CD20, som målsöks av rituximab, uttrycks både på friska B-celler och maligna tumörceller. Rituximab är också den antikropp som alltsedan godkännandet 1997 fått störst användning inom onkologi/hematologi. Från att ha utvecklats för att behandla hematologiska sjukdomar har användningsområdet växt och idag behandlas bland annat även ett stort antal patienter med olika typer av autoimmuna sjukdomar5. Infusionsrelaterade reaktioner är välkända och vanliga, och en klinisk riskvärdering (tumörbörda, övrig sjuklighet
mm) görs före behandlingsstart. Trots det föreligger en stor individuell skillnad i biverkningar av behandlingen. Behandlingseffekten varierar också från patient till patient.

Läs hela artikeln