Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Träffsäker algoritm presterade i nivå med hudläkare

Nu presenteras en studie som stärker stödet för AI-baserade lösningar inom hudcancerdiagnostik. Med en egenutvecklad algoritm visar forskare vid Göteborgs universitet på teknikens förmåga att prestera på samma nivå som hudläkare vid bedömning av svårighetsgraden hos hudmelanom.

Studien publiceras i tidskriften Journal of the American Academy of Dermatology. Bakom resultaten står en grupp forskare vid avdelningen för dermatologi och venereologi inom Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.

Studien utfördes på Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg. Syftet var att genom maskininlärning träna en algoritm att avgöra om hudmelanom var invasiva, med spridningsrisk, eller befann sig i ett stadium av tillväxt i enbart överhuden, utan spridningsrisk.

Dermatoskopisk bild av melanom i överhuden.

Algoritmen tränades och validerades på 937 dermatoskopiska bilder av melanom för att senare testas på 200 fall. Alla inkluderade fall var diagnostiserade av hudpatolog.

Algoritm vs hudläkare

Majoriteten av alla melanom upptäcks av patienter och inte av läkare, vilket tyder på att diagnosen i de flesta fall är förhållandevis enkel att ställa. Däremot är det ofta betydligt svårare att före operation avgöra vilket stadium melanomet befinner sig i.

För att öka träffsäkerheten i klassificeringarna använder hudläkare dermatoskop, som kombinerar en typ av förstoringsglas med starkt ljus. På senare år har intresset för maskininlärning för dessa klassificeringar ökat och flera publikationer har visat att så kallade ML-algoritmer kan prestera i nivå med eller till och med bättre än erfarna hudläkare.

Forskningen i fältet stärks nu ytterligare av den aktuella studien. Det blev nämligen oavgjort resultat när samma klassificeringsuppgift utfördes av å ena sidan algoritmen, och å andra sidan sju av varandra oberoende hudläkare.

Stöd för patient och läkare

– Det var ingen av hudläkare som presterade signifikant bättre än ML-algoritmen, konstaterar Sam Polesie, forskare vid Göteborgs universitet, specialistläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, och för studien korresponderande författare.

I utvecklad form skulle algoritmen kunna utgöra ett stöd i arbetet med att bedöma svårighetsgrad hos hudmelanom före operation. Klassificeringen påverkar hur stort ett operativt ingrepp behöver vara, och är därför viktig för både patient och opererande läkare.

– Studiens resultat är intressanta, och förhoppningen är att algoritmen framöver kan användas som ett kliniskt beslutsstöd. Men det behövs ytterligare utveckling och även prospektiva studier, där patienter följs upp över tid, avslutar Sam Polesie.

Titel: Discrimination between Invasive and In situ Melanomas Using a Convolutional Neural Network, https://www.jaad.org/article/S0190-9622(21)00336-4/fulltext

Titel (kompletterande text om ML-algoritmen): Supplemental material – Discrimination between Invasive and In situ Melanomas Using a Convolutional Neural Network, http://dx.doi.org/10.17632/y883xdgw86.1

Kontakt: Sam Polesie, 0702 24 19 15, [email protected] – nås under fredagen från klockan 13

Bilder: Dermatoskopisk bild av melanom i överhuden. Porträttbild på Sam Polesie.

Inrebic godkänd som behandling av vuxna patienter med nydiagnostiserad och tidigare behandlad myelofibros

Europeiska kommissionen godkänner Inrebic som behandling av vuxna patienter med nydiagnostiserad och tidigare behandlad myelofibros

  • Inrebic (fedratinib) är ett nytt oralt behandlingsalternativ som tas en gång dagligen och är det första nya behandlingsalternativet att godkännas inom EU på många år för patienter med myelofibros.
  • Inrebic har i studierna JAKARTA och JAKARTA2 visat sig ge en kliniskt betydelsefull respons hos patienter med myelofibros, naiva till JAK-hämmare alternativt där behandling med ruxolitinib ej har effekt eller tolereras.

Bristol Myers Squibb meddelar att den Europeiska kommissionen har godkänt Inrebic (fedratinib) för behandling av sjukdomsrelaterad splenomegali eller symtom hos vuxna patienter med primär myelofibros, post-polycytemia vera myelofibros eller post-essentiell trombocytemi myelofibros som är Januskinas (JAK)-hämmarnaiva eller har behandlats med ruxolitinib.1

Fedratinib är den första orala behandlingen som tas en gång per dag och som visat en signifikant minskning av mjältstorleken och totala symtompoäng (TSS) hos patienter med myelofibros som är JAK-hämmarnaiva eller där behandling med ruxolitinib ej har effekt eller tolereras. Beslutet av EU-kommissionen innebär att fedratinib nu är godkänt för marknadsföring av denna nya indikation i alla EU:s medlemsländer, inklusive Norge, Island och Liechtenstein.* Fedratinib har sedan tidigare, precis som nu inom EU, tilldelats särläkemedelstatus i USA, och är också godkänt i USA1och Kanada.1

– Europeiska kommissionens godkännande av fedratinib innebär det första godkännandet av ett nytt behandlingsalternativ för patienter med myelofibros på många år. På Bristol Myers Squibb strävar vi hela tiden efter att förbättra behandlingsresultaten för patienter med svårbehandlade hematologiska maligniteter, och vi kommer nu att samarbeta med lokala myndigheter i syfte att göra fedratinib tillgängligt för patienter i Sverige, säger Anna Åleskog, medicinsk direktör på Bristol Myers Squibb i Sverige.

Godkännandet baserades på resultat från studierna JAKARTA och JAKARTA2, som inkluderade patienter från 14 länder inom EU. Den pivotala fas III-studien JAKARTA utvärderade effekten av oral dosering med fedratinib en gång per dag, jämfört med placebo hos 289 patienter med intermediär-2 eller högrisk myelofibros med splenomegali. Fas II-studien JAKARTA2 utvärderade effekten av oral dosering med fedratinib en gång per dag hos 97 patienter med intermediär eller högrisk primär myelofibros med splenomegali, och som tidigare behandlats med ruxolitinib.2 I de kliniska studierna, var de vanligaste icke-hematologiska biverkningarna diarré (67,5%), illamående (61,6%) och kräkningar (44,8%). De vanligaste hematologiska biverkningarna var anemi (99,0%) och trombocytopeni (68,5%). De vanligaste allvarliga biverkningarna hos MF-patienter var anemi (2,5%) och diarré (1,5%). I det kliniska utvecklingsprogrammet för fedratinib, som inkluderade 608 patienter, rapporterades fall av allvarlig och dödlig så kallad encefalopati, inklusive Wernickes encefalopati, hos patienter som behandlades med fedratinib. Rapporterade fall av dessa allvarliga biverkningar i kliniska prövningar med fedratinib var åtta (8/608;1,3%) samt ett dödsfall (1/608;0,16%).1

* Storbritannien (England, Skottland och Wales) omfattats inte av detta marknadsgodkännande av EU-kommissionen.

Bakterieproteiner bryter ner onkogenen MYC och motverkar cancer

En upptäckt gjord av forskare vid Lunds universitet visar att bakterier selektivt påverkar den välkända onkogenen MYC, som är involverad i många cancersjukdomar. Studien publiceras nu i Nature Biotechnology.

Cancerceller växer snabbt, förstör frisk vävnad och kan sprida sig vidare i kroppen och orsaka metastaser. Kunskap om vad som gör cancercellen farlig är viktig för att ta fram nya läkemedel och forskare runt om i världen har sedan länge intresserat sig för onkogener, gener som när de muteras kan ge upphov till tumörceller. Onkogener påverkar både hur snabbt cancerceller växer och hur de sedan sprider sig vidare i kroppen.

En av dessa onkogener som forskarvärlden intresserat sig för heter MYC. Trots olika vetenskapliga angreppssätt har tidigare försök att utveckla användbara MYC-hämmare för cancerbehandling inte lyckats. En utmaning är nämligen att MYC även behövs i våra friska celler, fast då inte i så höga nivåer som i cancerceller.

Nu har forskarna upptäckt att E. coli-bakterier kanske har en lösning på problemet. Forskarna såg att onkogenen MYC förändras vid akuta pågående njurinfektioner hos barn. Aktiviteten och uttrycket av MYC minskade när infektionen pågick, vilket var förvånade. Den naturliga frågan blev då – är det bakterierna som påverkar onkogenen?

Närmare kartläggning visade att E. coli-bakterier producerar olika molekyler som bryter ned MYC i mänskliga celler och olika vävnader.

– Vi såg att bakterierna selektivt bryter ned MYC i de mänskliga cellerna och detta är mycket intressant, säger Catharina Svanborg, professor vid Lunds universitet som lett den internationella studien, som nu publiceras i Nature Biotechnology med rubriken ’’A bacterial protease depletes c-MYC and increases survival in mouse models of bladder and colon cancer.’’

Detta väckte nyfikenheten om vilka mekanismer bakterierna använde för att slå mot MYC. Genom att kartlägga bakteriernas gener fann man molekylen Lon som gjorde detta möjligt. Den renframställda molekylen har använts för att behandla cancer i två olika modeller hos möss.

– Efter att ha följt behandlade möss under längre tid såg vi en bestående, gynnsam effekt med minskad tumörtillväxt och ökad överlevnad. Vi såg liknande effekter hos möss med olika typer av cancer och uttrycket av cancergener gick ner, inklusive MYC, berättar Daniel Butler, PhD vid Lunds universitet.Nu gäller det att använda den nya kunskapen, men att utveckla nya behandlingar tar tid. Nästa steg blir att mer i detalj kartlägga vad den här ”magiska molekylen” gör och att förbereda den för kliniska studier.Publikation
”A bacterial protease depletes c-MYC and increases survival in mouse models of bladder and colon cancer”
Nature Biotechnology, 11 februari 2021, DOI: https://doi.org/10.1038/s41587-020-00805-3

EU-projekt får 15 miljoner euro till forskning i äggstockscancer samt utveckling av diagnostik och behandlingar

Artificiell intelligens i huvudroll när diagnostiken och behandlingen av äggstockscancer ska utvecklas inom nytt omfattande europeiskt forsknings- och innovationsprojekt, DECIDER.
Budgeten för det internationella femåriga forsknings- och innovationsprojektet DECIDER uppgår sammantaget till nästan 15 miljoner euro. Totalt 14 organisationer från sju europeiska länder medverkar i projektet.

Över 40 000 kvinnor i Europa dör årligen i äggstockscancer. De flesta patienterna behandlas kirurgiskt och med platinabaserade cytostatika. Effekten av platinabehandlingarna avtar under behandlingscyklerna, och för närvarande finns det få effektiva behandlingsformer för patienter med äggstockscancer som utvecklar resistens mot cytostatikabehandlingarna.

EU-projektet, som inleds i februari, ska utveckla diagnostiska verktyg som gör det möjligt att bättre och i ett tidigare skede identifiera de patienter för vilka de nuvarande behandlingarna inte fungerar. Syftet med projektet är att hitta fungerande läkemedelskombinationer utifrån cancertumörens data.

– Nya verktyg som gör behandlingen av cancerformer mer effektiv och mer exakt kommer inte bara att minska det mänskliga lidandet, utan även sjukvårdens belastning, berättar Sampsa Hautaniemi, professor vid Helsingfors universitet och koordinator för DECIDER-projektet.

Artificiell intelligens kombinerar och visualiserar data för läkaren

Patientens svar på behandlingen prognosticeras i projektet med hjälp av metoder som använder histopatologiska data från patienten och tumören samt genomdata. Effektiva, individuella behandlingsformer tas fram på basis av genomförändringar i cancerceller och funktionsstörningar i gener.

– Vi kommer att utveckla en programvara med öppen källkod som kombinerar och visualiserar relevant patientspecifik information. Läkare som tillämpar data i vården kan lättare hitta en effektiv behandling för patienten, säger Hautaniemi.

Hautaniemi utvecklar beräkningsmetoder för analys, sammanställning och tolkning av materialet som samlats in från patienterna.

Syftet är att använda projektets lösningar inom den framtida patientvården. Alla patienter som deltar i projektet behandlas i Finland. Patientorganisationerna är starkt involverade i forskningsprojektet som rådgivande part.

Rättsvetare undersöker etiska och juridiska frågor

Utöver den medicinska forskningen kommer projektet att omfatta en rättsvetenskaplig del, som tar upp etiska och juridiska frågor som kan uppstå under projektet. Dessutom ska rättsvetarna utreda om det förekommer inkonsekvenser mellan regleringen av prövning och utveckling av läkemedel och annan tillämplig lagstiftning.

– Vi försöker utreda sådana rättsliga utmaningar, som hindrar eller fördröjer användningen av nya behandlingsmetoder för patienter som inte längre svarar på cytostatika. Vi vill främja kommersialiseringen och tillgängligheten av individuella behandlingsformer på ett juridiskt hållbart sätt, säger forskardoktor Juli Mansnérusvid Helsingfors universitet.

Parter och ansvariga inom projektet DECIDER (Clinical Decision via Integrating Multiple Data Levels to Overcome Chemotherapy Resistance in High-Grade Serous Ovarian Cancer):

  • Helsingfors universitet (Sampsa Hautaniemi, Olli Carpén, Päivi Korpisaari)
  • Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt (Johanna Hynninen)
  • HUS Helsingfors universitetssjukhus (Anni Virtanen)
  • Karolinska Institutet (Jussi Taipale, Sverige) 
  • Kraeftens Bekaempelse (Tuula Kallunki, Danmark) 
  • Universitätsklinikum Heidelberg (Julio Saez-Rodriguez, Tyskland) 
  • Institut Pasteur (Benno Schwikowski, Frankrike) 
  • Universita degli studi di Modena di e Reggio Emilia (Elisa Ficarra, Italien) 
  • Fundacio Institut de Recerca Biomedica (Fran Supek, Spanien)
  • Centro Nacional de Supercomputacion (Salvador Capella, Spanien)
  • Aiforia Technologies Oy (Kaisa Helminen, Finland) 
  • VEIL.AI Ltd (Tuomo Pentikäinen, Finland) 
  • 2cureX A/S (Ole Thastrup, Danmark) 
  • Ab Analitica SRL (Diego Boscarino, Italien)

Projektet är finansierat av EU genom forsknings- och innovationsprogrammet Horisont 2020 med avtalsnummer 965193.

Fem regioner inför screening för tidig upptäckt av tjock- och ändtarmscancer i år

Med start i mars är Region Dalarna först ut av fem regioner som börjar införa allmän screening för tidig upptäckt av cancer i tjock- och ändtarm i år. Region Dalarna startar i mars, Skåne i maj, Örebro i augusti och regionerna i Östergötland och Norrbotten under hösten och vintern 2021. Övriga regioner kommer successivt införa screening med start 2022.

Cancer i tjock- och ändtarm är den tredje vanligaste cancerformen bland män och kvinnor i Sverige. Chansen att bli botad ökar om sjukdomen upptäcks tidigt. Socialstyrelsen rekommenderar därför screening för alla i Sverige i åldern 60-74 år.

Screeningen innebär att personer i utvalda åldersgrupper får hem ett brev med ett erbjudande om att göra och skicka in ett avföringsprov. Brevet innehåller instruktioner, en provtub och ett svarskuvert. Avföringsprovet görs hemma och skickas därefter till laboratorium för analys. Om det finns spår av blod i avföringsprovet erbjuds personen en uppföljande koloskopiundersökning i sjukvården.

Provtagning som räddar liv
Region Dalarna kommer börja med att erbjuda alla personer som fyller 60 år under 2021 att delta i provtagningen. Under 2022 utökar de erbjudandet till alla som fyller 60, 62 och 64 år. När programmet är fullt uppbyggt kommer alla kvinnor och män i åldrarna 60–74 år erbjudas provtagning vartannat år.

– Varje år dör nästan 100 personer i Dalarna på grund av cancer i tjock- och ändtarmen. Kan vi minska dödligheten med minst 15 %, vilket studier tyder på är möjligt, skulle vi varje år rädda åtminstone 15 liv bara i Dalarna, säger Daniel Sjöberg, överläkare och samordnare för tarmcancerscreeningen i Region Dalarna.

Goda erfarenheter från Stockholm och Gotland
Regionerna Stockholm och Gotland har erbjudit screening till invånarna mellan 60-69 år i drygt tio år. I år kommer de utöka verksamheten till att omfatta även 70-åringar. Ännu opublicerad statistik därifrån tyder på att screeningen minskar både insjuknande och dödlighet i tjock- och ändtarmscancer.

Att övriga regioner avvaktat med att införa screening beror främst på att regionerna först ville slutföra genomförandet av den nationella screeningstudien SCREESCO, som 18 av landets regioner deltog i 2014-2019.

Stora vinster för både individen och samhället
– Pandemin gjorde 2020 till något av ett förlorat år för införandet av det här screeningprogrammet. Därför är det extra glädjande och betydelsefullt att Region Dalarna nu drar igång och att de fyra andra regionerna som också ska starta i år verkligen kommer igång, säger Hans Hägglund, nationell cancersamordnare vid SKR och ordförande för RCC i samverkan.

För att screeningprogrammet ska ge de önskade effekterna är det viktigt att en stor del av befolkningen väljer att delta. Därför är det centralt att informera befolkningen dels om hur vanlig och allvarlig den här sjukdomen är, dels om vikten av att de som bjuds in att delta verkligen gör och skickar in sitt avföringsprov. Att nå ut och förmedla den kunskapen till så många samhällsgrupper som möjligt är ur jämlikhetssynpunkt särskilt viktigt.

Hans Hägglund påpekar att det är gratis och frivilligt att delta i screeningprogrammet men att fördelarna är många, både för samhället och för individen.

– På nationell nivå, när alla regioner är igång med fullt utbyggda screeningprogram, räknar vi med att vi kan spara minst 300 liv i Sverige med den här screeningen. Det betyder också att färre patienter får en allvarlig sjukdom, vilket innebär mindre personligt lidande och lägre sjukvårds- och sjukförsäkringskostnader för samhället, säger han.