Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Cancerfonden finansierar 27 nya forskartjänster för 115 miljoner kronor

Cancerfonden har beslutat att finansiera 27 nya forskartjänster för 115 miljoner kronor. En av årets forskare som beviljats anslag ska utveckla en ny målsökande strålbehandling mot en allvarlig form av sköldkörtelcancer.


Klas Kärre (foto: Malin Norlén)

  – Cancerfonden beslutar årligen att finansiera ett antal forskare som ligger i framkant inom sitt forskningsområde och som håller högsta vetenskapliga kvalitet. Syftet är att skapa långsiktiga förutsättningar för forskarna att bedriva högkvalitativ forskning, säger Klas Kärre, ordförande i Cancerfondens forskningsnämnd.

Anja Mortensen, cancerforskare verksam vid Karolinska Institutet och Uppsala universitet är en av de forskare som tilldelas anslag i årets specialsatsning på strålterapi. Hon ska utveckla en ny målsökande strålbehandling mot en allvarlig och svårbehandlad form av sköldkörtelcancer. Forskningen går ut på att använda antikroppar som kan söka upp cancercellerna och fastna på dem. Genom att sätta på radioaktiva atomer på antikropparna kommer de att kunna stråla tumören utan att skada friska celler i kroppen.


Anja Mortensen

– Jag hoppas kunna ta detta projekt hela vägen till kliniken och på så sätt ändra förutsättningarna för dessa svårt sjuka patienter. Att kunna förbättra eller förlänga livet för annars dödssjuka cancerpatienter vore en dröm som går i uppfyllelse, säger Anja Mortensen.

Sverige tappar i strålbehandling

Strålbehandling är en mycket viktig del av behandlingen för många cancerpatienter och bidrar till bot och minskad risk för återfall. Men i Sverige har strålbehandlingsforskningen släpat efter. Detta beror delvis på personalbrist inom vården, som också har lett till längre väntetider för strålterapi. För att bidra till att vända den utvecklingen har Cancerfonden beslutat att göra en specialsatsning på fellowships inom strålbehandlingsforskning detta år.

– Strålterapi är en hörnsten inom cancersjukvården, men forskningsmiljöerna är för få i Sverige vilket har lett till att vi har svårt att säkra utvecklingen av kompetens för både forskning och behandling inom detta område. Det är därför glädjande att i år kunna stödja fem forskare som söker ny kunskap för strålterapi, säger Klas Kärre.

Cancerfondens forskartjänster 2021

Förutom tjänsterna inom strålningsforskning finansierar Cancerfonden flera olika tjänster för forskare inom olika fält av cancerforskningen. Forskarna befinner sig i olika steg i karriären och tack vare tjänsterna kan de fördjupa sig inom sitt område och skapa en långsiktighet i sin forskning. Tjänsterna finansieras i upp till sex år.

Senior Investigator Award finansieras i sex år och tilldelas forskare som ska ha disputerat för max tolv år sedan. I år tilldelas tjänsten till tre cancerforskare.

Senior Clinical Investigator Award är en klinisk forskartjänst på 50–70 procent där övrig tid ägnas åt kliniskt arbete. I år tilldelas tjänsten till en forskare.

Junior Investigator Award finansieras i sex år och tilldelas forskare som har disputerat för max sju år sedan. Tjänsterna tilldelas i år till fyra forskare.

Junior Clinical Investigator Award är en sexårig klinisk forskartjänst på 50–70 procent. Disputation ska ha skett för max tio år sedan. Fyra forskare kommer tilldelas Junior Clinical Investigator Award.

Postdoktortjänster finansieras i tre år och går till forskare som ska ha disputerat för max tre år sedan. Detta år finansierar Cancerfonden 10 postdoktortjänster.

Fellowship för stråbehandlingsforskning är en särskild satsning som Cancerfonden i år gör på strålterapibehandling. Fem forskare får ta del av den satsningen.

Bättre återhämtning för vältränade efter kirurgi

Personer som regelbundet är fysiskt aktiva återhämtar sig bättre efter kirurgi för tjock- eller ändtarmscancer. Att börja träna först när diagnosen är ett faktum har dock ingen effekt på återhämtningen, visar en avhandling vid Göteborg universitet.

I arbete med sin avhandling har Aron Onerup, disputerad inom kirurgi vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, och ST-läkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, genomfört en observationsstudie av 115 patienter diagnosticerade med tjock- eller ändtarmscancer.

De deltagare som varit fysiskt inaktiva visade sig ha högre risk att inte känna sig fysiskt återhämtade tre veckor efter operation. De hade också drygt fyra gånger högre risk för komplikationer efter operation jämfört med deltagare som varit fysiskt aktiva.

Studier med liknande resultat genomfördes även för individer som skulle opereras för bröstcancer och gallvägssjukdom.

Snabbinsats utan resultat

Frågan var om det gick att förbättra oddsen för patienter med tjock- eller ändtarmscancer. I ännu en studie lottades 761 individer till antingen vanlig rutinvård, eller ett träningsprogram som utfördes på egen hand under cirka två veckor före och fyra veckor efter operation.

Programmet som omfattade en halvtimmes medelhård träning per dag hade dock ingen effekt på varken den självupplevda fysiska återhämtningen, risken för komplikationer, omoperationer, återinläggningar på sjukhus, eller på vårdtiden.


Aron Onerup (foto: Anna Onerup)

– Även om träningsstudien inte hade några effekter på det korta tidsfönstret efter operationen är det möjligt att åtgärder som leder till en långsiktigt ökad fysisk aktivitetsnivå kan ha positiva hälsoeffekter. Det viktiga är att inte införa åtgärder i hälso- och sjukvården innan de har blivit vetenskapligt utvärderade, konstaterar Aron Onerup.

Många skäl att träna

Den övergripande bilden talar dock för att den nivå av fysisk aktivitet som en person har när det står klart att en operation för gallvägssjukdom, tjock- eller ändtarmscancer ska göras har tydlig koppling till hur det sedan går med återhämtningen.

– Forskningsresultaten talar för att det finns ytterligare anledningar att arbeta för en så fysiskt aktiv befolkning som möjligt, utöver de redan kända vinsterna på exempelvis hjärt-kärlhälsa och psykisk hälsa, säger Aron Onerup.

Titel: The role of physical activity for recovery after surgical procedures, http://hdl.handle.net/2077/67125

 

Kirurgi vid äggstockscancer kan förbättra immunförsvar

Cancer i äggstockarna är en lömsk cancerform som smiter undan kroppens immunförsvar och skickar ut signalämnen som hämmar immunförsvaret. Det visas i en ny avhandling vid Umeå universitet. Den goda nyheten är dock att immunförsvaret kan förbättras efter att tumören avlägsnats med kirurgi.

– Att förstå hur äggstockscancer samspelar med immunförsvaret, kan ge oss nya pusselbitar för att hitta effektivare behandlingar så att överlevnaden förbättras för kvinnor som drabbas av denna elaka cancerform, säger Pernilla Israelsson, doktorand vid Umeå universitet.

I sin avhandling studerar Pernilla Israelsson särskilt de signalämnen som skickas ut vid äggstockscancer. Ett ämne, cytokiner, utvecklas och trycker ned immunförsvaret. Ett annat, exosomer, försämrar kroppens dödande av cancercellerna. I avhandlingen studeras också hur kirurgi mot cancern påverkar immunförsvaret.

Viktigt samspel

Vårt immunsystem försvarar oss mot celler som förändrats, till exempel cancerceller. Men cancercellerna trycker ner immunsystemet till tumörens fördel, för att växa och sprida sig i kroppen. För att bekämpa cancer är det viktigt att förstå detta samspel. Äggstockscancer är en synnerligen elakartad cancertyp som använder en mängd olika funktioner för att undgå kroppens försvar och försvaga immunsystemet hos dem som drabbas.

Cytokiner är lösliga signalproteiner med förmåga att styra immunförsvarets reaktionsmönster och forma olika immunsvar. Genom att analysera gentranskriptionen till mRNA, ”budbärar”-RNA, undersökte forskargruppen cytokinsvaret hos patienter med äggstockscancer och jämförde detta mönster med det man fann hos kvinnor med godartade äggstockssjukdomar och friska äggstockar. Hos cancerpatienterna fann forskarna överlag höga cytokin-mRNA-nivåer och olika cytokinmönster som samtliga var inriktade på att reglera immunförsvaret och därmed ge cancercellerna möjlighet att etablera sig i kroppen och sprida dottersvulster. Cytokiner verkar lokalt och finns i mycket liten mängd under en kort tid i blodet. Detta gör dem svåra att påvisa med proteinanalyser. Jämförande metodstudier visade att det finns fördelar med att använda analyser av cytokin-mRNA istället för proteinanalyser för kartläggning av cytokinprofiler vid olika tillstånd, som t.ex. cancer.

Agerar lockbete

Äggstockscancer utsöndrar stora mängder exosomer, små bubblor som hämmar immunförsvaret och hjälper tumören att växa och sprida sig. Forskarna fann att exosomer från äggstockscancer agerar ”lockbete” och blockerar mördarcellernas avdödande mekanism. På så vis luras mördarcellerna och aktiveras inte för att döda cancerceller som det är tänkt.

Kirurgi är en viktig del i behandlingen av äggstockscancer. Forskarna undersökte hur en operation av äggstockscancer påverkar mängden exosomer i blodet och hur den avdödande förmågan hos kvinnans mördarceller påverkas. Man fann att patienterna fick en förbättrad funktion hos sina mördarceller efter operationen. En möjlig förklaring till detta är att huvudkällan för exosomproduktion, cancertumören, avlägsnas och därigenom minskar mängden exosomer i blodet.

– Kirurgi mot äggstockscancer har därmed dubbel effekt. Dels får man bort själva tumören, dels förbättras kroppens försvar mot att det bildas nya tumörer, säger Pernilla Israelsson.

För studierna har forskarna analyserat vävnadsprover och blodprover, donerade av kvinnor som opererats för äggstockscancer och godartade förändringar i äggstockarna.

Pernilla Israelsson är läkare och utbildar sig parallellt med forskningsstudierna till specialistläkare i gynekologi och obstetrik vid Norrlands universitetssjukhus.

Om disputationen
Pernilla Israelsson, Institutionen för klinisk vetenskap, försvarar fredag 26 mars kl. 9.00 sin avhandling Biologiska mekanismer bakom epitelial äggstockscancers förmåga att inaktivera immunförsvaret. Fakultetsopponent Karin Sundfeldt; Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborg. Huvudhandledare Ulrika Ottander. Delta via länk: klicka här.

Gyncancerdagen, lördag 17 april

Nätverket mot gynekologisk cancer anordnar i år Gyncancerdagen, lördag 17 april! Dagen som i år är helt digital, innehåller spännande föredrag, diskussioner om framtidens cancervård och mycket annat du inte vill missa! Vi startar dagen med ett pass MediYoga och föreläsningarna drar sedan igång kl. 13.00.

Här kan du läsa mer om dagen samt anmäla dig!

Prostatacancerscreening med Stockholm3 är kostnadseffektivt och minskar antalet onödiga biopsier

A3P Biomedical tillkännagav idag att en oberoende, expertgranskad studie visar på hälsoekonomiska fördelar för prostatacancerscreening med Stockholm3 i jämförelse med PSA. Resultaten från studien visar att Stockholm3-testet är kostnadseffektivt och minskar andelen onödiga biopsier jämfört med screening med nuvarande praxis PSA test.

Tidigare expertgranskade studier, exempelvis STHLM3-studien där 58 000 män deltog (publicerad i The Lancet Oncology 2015), visar att Stockholm3 har betydande hälsofördelar i jämförelse med nuvarande praxis PSA-test. Bland annat minskar antalet onödiga biopsier med 50 procent (1). Samtidigt visar andra studier att Stockholm3 hittar fler fall av behandlingskrävande prostatacancer tidigt (1).

En ny oberoende, expertgranskad studie drar nu samma slutsatser: förutom minskat antal onödiga och potentiellt skadliga biopsier, har prostatacancerscreening med Stockholm3 hälsoekonomiska fördelar jämfört med PSA.

Huvudresultatet av studien (The cost effectiveness of prostate cancer screening using the Stockholm3 test, Karlsson et al, Plos One, Feb 2020) är att prostatacancerscreening med Stockholm3 var fjärde år för män med en initial PSA ≥ 2,0 ng/ml är kostnadseffektivt och minskar antalet onödiga biopsier i jämförelse med enbart PSA-testet. Den inkrementella kostnadseffektivitetskvoten (ICER) för Stockholm3 är 5 663 €/QALY i jämförelse med PSA, något som anses vara en låg kostnad för att förbättra kvalitetsjusterad livstid (QALY).

Studien bygger på data från Stockholms PSA- och biopsiregister samt Stockholm3-testets egenskaper så som presenterats i STHLM3-studien (1).

”Oberoende studier i klinisk miljö har tidigare visat såväl medicinska som hälsoekonomiska fördelar med Stockholm3. Detta är den första studien som visar på fördelarna i en allmän screening för prostatacancer med Stockholm3. Resultaten är tydliga: Stockholm3 är kostnadseffektivt, ger betydande medicinska fördelar och minskar skador för individen.” Martin Steinberg CEO, A3P Biomedical

 

Om Stockholm3
Stockholm3 är ett blodprov som kombinerar proteinmarkörer, genetiska markörer och kliniska data i en avancerad algoritm, i syfte att upptäcka behandlingskrävande prostatacancer i ett tidigt skede. Stockholm3 hittar 100 procent fler fall av behandlingskrävande prostatacancer och minskar samtidigt antalet onödiga biopsier med 50 procent i jämförelse med nuvarande praxis PSA (1).

Stockholm3 har utvärderats i kliniska studier som totalt inkluderat 80 000 män. Den pivotala studien STHLM3 inkluderade 58 000 män och resultaten publicerades i The Lancet Oncology 2015 (1).

Stockholm3 har ännu inte sökt nationell ersättning i något land. Baserat på oberoende expertgranskning av kliniska data har flera ledande vårdgivare i Norden, som Capio S:t Görans sjukhus i Stockholm och Universitetssjukhuset i Stavanger dock redan ersatt PSA-testet med Stockholm3. För patienten innebär Stockholm3 ett mer tillförlitligt test med tydligare svar, för vårdgivare kan de direkta sjukvårdskostnaderna minska med 17 till 28 procent (1).

(1) Publikationer, resultat och klinisk validering.