Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Onkologisk immunterapi i klinisk praxis – hur identifiera och hantera neurologiska immunrelaterade biverkningar?

NU KAN DU ANMÄLA DIG till denna webbföreläsning om att identifera och hantera neurologiska biverkningar vid onkologisk immunterapi.
Neurolog Håkan Widner kommer varva teori med falldragningar för att belysa orsak, symptom och hantering av neurologiska biverkningar orsakade av onkologisk immunterapi. Onkolog Sara Kinhult kommer att leda diskussionen och lyfta kliniska frågeställningar.

Du har också möjlighet att ställa just dina frågor via live-chat under mötet.

För mer information och anmälan klicka här

Bättre diagnosticering av cancertumörer med ny mikroskopiteknik

En helt ny typ av mikroskopiplattform ska öka tydligheten vid diagnosticering av cancertumörer. Metoden genererar stora mängder information att tolka, vilket sker med hjälp av artificiell intelligens. Tekniken innebär också nya möjligheter för hjärnforskningen. Lundbergs Forskningsstiftelse har anslagit en miljon kronor till biträdande forskaren Nils Norlin vid Lunds universitet för uppbyggnaden av den nya mikroskopin.

Genom att kombinera vävnadslära, artificiell intelligens, laser, molekylärbiologi och snabba kameror skapar Nils Norlin, biträdande forskare i forskargruppen Molekylär neuromodulering och Lunds bioimaging center vid Lunds universitet, en ny teknik som ger högupplösta bilder med detaljerad information om de olika cellerna i ett vävnadssnitt.


Nils Norlin. Fotograf: Annika Söderpalm

”Den stora mängden information man får kan till exempel göra det lättare att avgöra vilket stadium en tumör befinner sig i. Med dagens metoder går det ofta att bedöma om en tumör är godartad eller elakartad. Det finns dock tumörer som ligger någonstans däremellan som är svårare att diagnosticera. I de fallen kan den här tekniken, som ger mer information om vilket tillstånd cellerna befinner sig i, resultera i bättre underlag till beslut om tumören måste opereras bort eller om den kan behandlas på annat sätt,” säger Nils Norlin.

Ett ljusskiktsmikroskop används – det är ett avancerat mikroskop som ger en tredimensionell bild med hög upplösning. Dessutom gör mikroskopet det möjligt att studera levande celler.
Tekniken innebär att man använder prober (molekyler som används för att spåra andra molekyler) som är märkta med olika färger och att man läser av samma cellprov flera gånger med laserljus i olika våglängder. Genom den kombination av färger, eller avsaknad av färg, som uppstår kan man avgöra vilka gener som är aktiva i cellen. Metoden genererar stora mängder information som ska tolkas, vilket görs effektivt med hjälp av artificiell intelligens.

Förutom att bli ett viktigt verktyg vid cancerdiagnostik kommer metoden också att göra nytta i grundforskningen.
”Även om vi i dagsläget kan läsa av alla gener som är aktiva vid en viss tid, så säger det inte så mycket om miljön som cellerna befunnit sig i. Den informationen kommer vi att få med den nya tekniken. Det är viktigt för tumördiagnostik men också inom hjärnforskningen.”

På Lundbergstiftelsens hemsida finns en intervju med Nils Norlin: https://www.lundbergsstiftelsen.se/2020/nils-norlin/

Barncancerfonden finansierar 28 forskare inom barncancer

Barncancerfonden har beslutat att bevilja 28 forskningstjänster inom barncancer till ett värde av cirka 65 miljoner kronor. En av forskarna som får anslag ska ta fram en metod för att studera och mäta cancer genom ett enkelt blodprov.

– Vi är glada och oerhört stolta över att kunna erbjuda finansiering till 28 framstående forskare som arbetar för att fler barncancerdrabbade ska överleva med så få komplikationer som möjligt. Vi vet att vår finansiering har betydelse och skapar långsiktiga förutsättningar för forskarna att bedriva sitt livsviktiga arbete, säger Barncancerfondens forskningschef, Jan-Inge Henter.

I denna utlysning, som syftar till att finansiera forskningstjänster på olika nivåer, inkom rekordmånga ansökningar – 117 stycken. Att finansiera forskningstjänster är ett viktigt verktyg för att rekrytera fler forskare till barncancerområdet. Av de som beviljas medel för högre forskningstjänster väljer närmare 80 procent att stanna kvar inom området även efter att finansieringen från Barncancerfonden är slut.

En av de forskare som nu får anslag är Emma Tham, senior forskare vid gruppen för medicinsk genetik vid Karolinska Institutet. Hennes forskning syftar till att förbättra upptäckt och uppföljning av barn med cancer genom att studera så kallat cellfritt tumör-DNA (ct-DNA), en metod som går ut på att identifiera och följa cancer genom blodprov.

– Vi hoppas att ett enkelt blodprov ska kunna ersätta eller komplettera andra prover som biopsier av tumörvävnad eller benmärgsprov. Det skulle vara en enorm vinst på många vis, säger Emma Tham som nu ska undersöka om ct-DNA kan användas som biomarkörer för barn med akut leukemi och hjärntumörer.

Att jag fått pengar från Barncancerfonden betyder att jag får möjlighet att driva dessa viktiga projekt framåt tillsammans med mina doktorander. Utan anslaget skulle jag inte ha tid att forska och då skulle projekten helt krasst inte gå framåt.

Barncancerfonden är den största finansiären av svensk barncancerforskning och delar varje år ut 260-300 miljoner kronor. Tack vare en ny strategi för forskningsfinansiering kommer bland annat budgeten för forskningsändamålet nu dessutom att öka – med ytterligare 42 miljoner kronor år 2022 och sedan med ytterligare nära 60 miljoner kronor årligen från och med 2023.

Så fördelas tjänsterna enligt beslutet

Karolinska institutet: 8 tjänster
Göteborgs universitet: 3 tjänster
Lunds universitet: 4 tjänster
Uppsala universitet: 4 tjänster
Sahlgrenska universitetssjukhuset: 1 tjänst
Karolinska universitetssjukhuset: 2 tjänster
Akademiska sjukhuset, Uppsala: 2 tjänster
Skånes universitetssjukhus: 1 tjänst
Ersta Sköndal Bräcke högskola: 1 tjänst
Umeå universitet: 1 tjänst
Norrtälje sjukhus: 1 tjänst

En detaljerad lista över alla beviljade anslag finns på Barncancerfondens hemsida.

Positivt utlåtande för Xtandi för behandling av vuxna män med metastaserad hormonkänslig prostatacancer

Astellas har nyligen meddelat att den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA:s rådgivande kommitté (CHMP) har givit ett positivt utlåtande om att XTANDI (enzalutamid), givet som en peroral daglig dos, ska få en utökad indikation och godkännas för behandling av vuxna män med metastaserad hormonkänslig prostatacancer (mHSPC).1

Om EU-kommissionen formellt godkänner denna nya utökade indikation, blir enzalutamid den första orala behandlingen som kan erbjudas vid tre typer av spridd prostatacancer.2

– Det finns ett stort behov av nya behandlingsmöjligheter för patienter med metastaserad hormonkänslig prostatacancer. Beskedet från CHMP innebär att vi nu har kommit ett steg närmare att kunna erbjuda en ny möjlig behandling av dessa patienter i Sverige, säger Ove Schebye, medicinsk direktör vid Astellas Pharmas nordiska kontor.

Det positiva utlåtandet från CHMP baseras på resultaten från fas III-studien ARCHES. Resultaten från studien visar att enzalutamid i kombination med dagens standardbehandling med hormoner (ADT) uppnådde sitt primära effektmått och visar att risken för radiografisk progression eller död minskade signifikant med 61 procent jämfört med enbart hormonbehandling (n=1 150; HR=0,39 (95% KI: 0,30-0,50); p<0,0001).3

Säkerhetsprofilen i ARCHES-studien var likvärdig med vad som tidigare rapporterats i andra studier med enzalutamid hos patienter med kastrationsresistent prostatacancer (CRPC). Biverkningar av grad 3 och grad 4 (svåra och/eller livshotande eller invalidiserande) var jämförbara i de två grupperna i studien, och rapporterades hos 24,3 procent av patienterna som fick enzalutamid i kombination med ADT, jämfört med 25,6 procent för patienter som fick enbart hormonbehandling.3

Det positiva utlåtandet från CHMP kommer nu granskas av EU-kommissionen som har behörighet att godkänna läkemedel för medlemsländerna i EU, samt Island, Norge och Liechtenstein.4

Enzalutamid fick sitt första EU-godkännande i juni 2013 och är hittills godkänt för behandling av metastaserad kastrationsresistent prostatacancer (mCRPC) hos vuxna män som är asymtomatiska eller har milda symtom efter sviktande androgendeprivationsterapi och där kemoterapi ännu inte är kliniskt indikerat eller när sjukdom har progredierat under eller efter docetaxelbehandling.2I oktober 2018 utökades den befintliga indikationen inom EU för enzalutamid till att inkludera behandling av vuxna män med högrisk, icke-metastaserad kastrationsresistent prostatacancer (nmCRPC). Det godkännandet baserades på positiva resultat från fas III-studien PROSPER.2

Om ARCHES-studien

Fas III-studien ARCHES är en internationell, randomiserad och placebokontrollerad multicenterstudie där 1 150 patienter med metastaserad hormonkänslig prostatacancer (mHSPC) från USA, Kanada, Europa, Sydamerika och Asien-Stillahavsregionen deltar. Patienterna i ARCHES-studien behandlades antingen med enzalutamid 160 mg dagligen eller placebo och fortsatte med behandling med LHRH-agonist (luteiniserande hormonfrisättande hormonagonist), alternativt antagonist eller hade en sjukdomshistoria av kirurgisk kastration (bilateral orkidektomi). Det primära effektmåttet för studien var radiografisk progressionsfri överlevnad (rPFS), definierad som tiden från randomisering till det första (objektiva) beviset på radiografisk sjukdomsprogression (som bedömts genom en central revision) eller död inom 24 veckor efter behandlingens avbrott. Radiografisk sjukdomsprogression bedömdes med hjälp av sekventiella bildanalyser enligt på definition i PCWG2 (Prostate Cancer Working Group-2) -kriterier om en eller fler nya skelettskador, och/eller visad progression avseende mjukdelsskador. Patienterna som inkluderades i studien hade både hög och låg sjukdomsaktivitet, och kunde vara både nyligen diagnostiserade patienter med mHSPC eller patienter som tidigare hade fått behandling och senare utvecklat metastaserad sjukdom. Studien omfattade också några patienter som nyligen fått docetaxelbehandling för mHSPC, men vars sjukdom inte var progressiv.7

Referenser

1. European Medicines Agency. Meeting highlights from the Committee for Medicinal Products for Human Use (CHMP) 22-25 March 2021. Available at: https://www.ema.europa.eu/en/news/meeting-highlights-committee-medicinal-products-human-use-chmp-22-25-march-2021. Last accessed March 2019.

2. European Medicines Authority. Summary of Product Characteristics: Xtandi 40 mg soft capsules. Available at: https://www.medicines.org.uk/e… . Last accessed March 2021.

3. Armstrong A, et al. Phase 3 study of androgen deprivation therapy (ADT) with enzalutamide (ENZA) or placebo (PBO) in metastatic hormone-sensitive prostate cancer (mHSPC): the ARCHES trial. J Clin Oncol. 2019;7:687.

4. European Medicines Agency. Authorization of medicines. Available at: https://www.ema.europa.eu/en/about-us/what-we-do/authorisation-medicines. Last accessed March 2021

5. Nordcan: https://www-dep.iarc.fr/nordcan/sw/frame.asp. Accessed March 26, 2021.

6. Mottet N, et al. Updated Guidelines for Metastatic Hormone-sensitive Prostate Cancer: Abiraterone Acetate Combined with Castration Is Another Standard. Eur Urol. 2018;3:316-321.

7. Armstrong A, et al. Phase 3 study of androgen deprivation therapy (ADT) with enzalutamide (ENZA) or placebo (PBO) in metastatic hormone-sensitive prostate cancer (mHSPC): the ARCHES trial. J Clin Oncol. 2019;7:687.

XTD_2021_0013_SE 03.2021 | 05.2021

Landscape of CDK4/6 inhibitors Clinical experience, efficacy and side effect management

Härmed inbjuds du till att delta vid ett direktsänt och interaktivt webinar

We are pleased to invite you to Lilly Academy, an interactive education on metastatic breast cancer. The focus for this session will be a look into CDK4/6 inhibitors – discussing clinical experience, efficacy and side effect management. All participants are welcome to submit questions prior to the lecture through your local contact from Lilly or via the chat function during the meeting. The meeting will be held in English.

For more information and registration click here