Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Starkare målsökande strålbehandling bör ges initialt vid bukspottkörtelcancer

Målsökande strålbehandling med radioaktivt Lutetium-177 är en vanlig behandling vid spridda neuroendokrina tumörer i bukspottkörteln. En klinisk studie på Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet visar att de två första cyklerna av behandlingen bidrar mest till stråldosens effekt på tumörerna.


Anders Sundin, överläkare och professor inom radiologi och molekylär avbildning, Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet

– Resultaten talar för att behandlingen sannolikt skulle bli effektivare om man gav större mängder Lutetium-177 i de två första cyklerna, i stället för samma mängd i alla cykler, säger Anders Sundin, överläkare och professor inom radiologi och molekylär avbildning, Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet.

Neuroendokrina tumörer, NET, bildas av celler som ska producera hormoner men som har förändrats så att de har blivit cancerceller. De är vanligast i mag-tarmkanalen och lungorna, men kan uppstå i andra organ såsom magsäcken, ändtarmen eller bukspottkörteln. NET sprider sig ofta till lymfkörtlar och lever. De flesta som drabbas är över 60 år och något fler är kvinnor. Exakt vad som orsakar NET är ännu oklart, men viss ärftlighet förekommer framförallt när sådana tumörer utgår från bukspottkörteln.

– Den enda botande behandlingen är operation. Om tumören spritt sig finns behandling med somatostatin-analoger som minskar hormonsymtom, cellgifter, mediciner som hämmar blodkärlsförsörjning till tumörerna samt så kallad målsökande strålbehandling med Lutetium-177, berättar Anders Sundin.

Det radioaktiva spårämnet Lutetium-177 är kopplat till en så kallad somatostatin-analog, som när det sprutas in i blodbanan fäster sig på tumörcellerna som utsätts för en hög stråldos, men med acceptabla stråldoser till de normala vävnaderna. Fördelen med Lutetium-177-behandling jämfört med traditionell strålbehandling är enligt Anders Sundin att man kan behandla spridda cancerceller i hela kroppen.

På Akademiska Sjukhuset finns ett nationellt och internationellt centrum inom onkologisk endokrinologi för utredning och behandling av NET-patienter och som i Norden erbjuder flest NET-patienter intern strålbehandling med Lutetium-177. Sedan starten 2010 har närmare 900 patienter behandlats. Av de cirka 80 patienter som behandlats per år kommer en fjärdedel från utlandet, framförallt från andra EU-länder.

– I dag ges samma Lutetium-177-behandling till alla NET-patienter, men vi behöver lära oss mer för att den ska kunna anpassas individuellt utifrån patientens typ av NET och dess tumörutbredning för att ge bästa möjliga effekt, framhåller Anders Sundin.

I studien registrerade forskarna den absorberade stråldosen i tumörerna och såg att den hos patienter med bukspottkörtel-NET var störst vid de två första cyklerna men därefter betydligt mindre vid följande cykler. Samma tendens sågs, fast inte statistiskt säkerställd, vid NET utgången från tunntarmen.

– Fynden antyder att man genom att öka mängden Lutetium-177 i de två första cyklerna skulle kunna öka den totala stråldosen till tumörerna, i alla fall vid bukspottkörtel-NET, och därmed sannolikt göra behandlingen effektivare, avslutar Anders Sundin.

FAKTA: Neuroendokrina tumörer – ett av fyra Centres of Excellence på Akademiska

  • Centres of Excellence (CoE) inrättades på Akademiska sjukhuset år 2012.
  • Idag har sjukhuset fyra Centres of Excellence; inom neuroendokrina tumörer, neurotrauma, inflammationer och typ 1-diabetes.
  • Fokuset för centret inom endokrina tumörer är högspecialicerad utredning, behandling, uppföljning och forskning.

Effekter av hormonell behandling av bröstcancer fokus för studie

Närmare åtta av tio kvinnor som får bröstcancer har en hormonpositiv variant vilket innebär att östrogen stimulerar till celldelning så att tumören växer. Trots att många som får antiöstrogenbehandling har påtagliga besvär, exempelvis underlivsbesvär, nedsatt sexuell funktion och försämrad livskvalitet, är kunskapen bristfällig. Nu ska en studie vid Uppsala universitet i samarbete med Akademiska sjukhuset undersöka hur vanligt det är och vilka kopplingar som finns. Syftet är att förbättra omhändertagandet och stödet till de drabbade.


Anna Wikman, biträdande lektor vid Uppsala universitet. Foto: Privat.

– Förhoppningen är att studien ska ge ny kunskap som kan bidra till bättre omhändertagande och stöd för kvinnor som drabbats av underlivsbesvär, nedsatt sexuell funktion, psykisk ohälsa och försämrad livskvalitet vid antiöstrogenbehandling, säger Anna Wikman, biträdande lektor vid Uppsala universitet.

Hormonpositiv bröstcancer är den vanligaste bröstcancerformen. Behandling med hormonella läkemedel sätts in efter avslutad primärbehandling (operation och cytostatikabehandling) och syftar till att blockera östrogenets effekter eller minska östrogennivån. Hormonbehandlingen minskar risken för spridning och återfall och pågår ofta i många år.

– Trots att det är känt att många kvinnor får besvär av antiöstrogenbehandling är kunskapen inom området bristande och tidigare studier på sambandet mellan underlivsbesvär efter bröstcancer och psykisk ohälsa saknas, säger Anna Wikman.

I studien ska forskarna undersöka och kartlägga kvinnors upplevelser av besvär vid anti-östrogenbehandling.

– Vårt mål är att studien ska ge fördjupad förståelse för de problem som kvinnor upplever, hur vanliga de är och om det finns undergrupper som löper ökad risk att drabbas. Vi kommer att studera kopplingen mellan underlivsbesvär, sexuell funktion, psykisk ohälsa och livskvalitet, förklarar Anna Wikman.

I den första delstudien, som påbörjades hösten 2020, genomförs intervjuer med cirka 50 kvinnor i Uppsala med bröstcancer som tar antihormonell behandling. I den andra delstudien, som enligt planen ska starta hösten 2021, sker urvalet via det Nationella Kvalitetsregistret för Bröstcancer. Totalt inbjuds 1000 kvinnor att besvara en enkät som syftar till att kartlägga hur vanligt förekommande det är med påverkad sexualitet och sexuell funktion, underlivsbesvär, psykisk ohälsa och nedsatt livskvalitet vid antiöstrogenbehandling för bröstcancer.

I studien, som leds av Anna Wikman, medverkar även Theodora Kunovac Kallak, Inger Sundström Poromaa, Henrik Lindman, Lisa Ljungman och Sara Nyback.

FAKTA: Studien ”Kropp och sinne efter bröstcancer”

  • Syftar till att undersöka och kartlägga kvinnors upplevelser av besvär vid anti-östrogenbehandling.
  • Riktar sig till kvinnor, 18 år eller äldre, som förstår talad och skriven svenska, som diagnosticerats med bröstcancer och har avslutat primärbehandling samt har pågående antiöstrogenbehandling.
  • Är indelad i två delar; först en intervjustudie riktad till kvinnor med bröstcancer i Uppsala som får antiöstrogenbehandling. Därefter en större, enkätbaserad studie där urvalet sker via det Nationella Kvalitetsregistret for Bröstcancer, INCA. Kvinnorna kommer att bjudas in via brev och enkäten besvaras sedan via internet.

Positivt CHMP-utlåtande för Venclyxto för AML

AbbVie får positivt CHMP-utlåtande för Venclyxto (venetoklax) som kombinationsbehandling för patienter med nydiagnosticerad akut myeloisk leukemi, AML

  • Det positiva CHMP-utlåtandet är baserat på data från studierna VIALE-A och M14-358, som utvärderade säkerhet och effekt för Venclyxto i kombination med hypometylerande läkemedel hos vuxna nydiagnosticerade AML-patienter som inte är lämpliga för intensiv kemoterapi
  • Den utvidgade indikationen är den tredje i raden av positiva CHMP-utlåtanden och understryker den ökande nyttan av Venclyxto inom flera blodcancersjukdomar
  • AML är en svårbehandlad form av blodcancer och den vanligaste formen av akut leukemi i världen

AbbVie, ett forskande biopharmaföretag, meddelar att Europeiska läkemedelsmyndighetens kommitté för humanläkemedel (CHMP) givit ett positivt utlåtande för Venclyxto i kombination med hypo-metylerande läkemedel för behandling av vuxna nydiagnostiserade AML-patienter, som inte är lämpliga för intensiv kemoterapi. Det positiva CHMP-utlåtandet är en vetenskaplig rekommendation till Europeiska kommissionen gällande godkännande för marknadsföring. Europeiska kommissionen förväntas fatta ett slutgiltigt beslut under första halvåret 2021.

Nubeqa subventioneras vid högrisk icke-metastaserad kastrationsresistent prostatacancer

Nubeqa (darolutamid) ingår i läkemedelsförmånerna från och med den 1 maj 2021 för behandling av män med högrisk icke-metastaserad kastrationsresistent prostatacancer.

  • TLV (Tandvårds- och Läkemedelförmånsverket) har idag fattat beslut om att Nubeqa (darolutamid) i kombination med androgendeprivationsbehandling (ADT) från och med den 1 maj 2021 ingår i läkemedelsförmånerna, dvs omfattas av högkostnadsskyddet, för behandling av patienter med icke metastaserad kastrationsresistent prostatatcancer (nmCRPC) som löper hög risk att utveckla metastaser1. Subventionsbeslutet gäller endast indikationen nmCRPC.
  • TLV bedömer att svårighetsgraden för dessa patienter är mycket hög med hänsyn till risk för progression som innebär en försämrad livskvalitet och leder till en förkortad livslängd.
  • Effekten och säkerheten hos darolutamid studerades i fas 3-studien ARAMIS där darolutamid i kombination med ADT visade statistiskt signifikant förbättring i metastasfri överlevnad (MFS) samt en signifikant förbättrad överlevnad (OS) och en generellt sett fördelaktig biverkningsprofil.1-3
  • Trepartsöverläggning har ägt rum mellan TLV, regionerna och företaget. Inom ramen för överläggningen har företaget och regionerna kommit överens om att teckna en sidoöverenskommelse som innebär att kostnaderna för att använda darolutamid minskar. Kostnaden per vunnet QALY ligger under en nivå som generellt anses som rimlig för ett tillstånd med mycket hög svårighetsgrad.

Stockholm, 23 april 2021 – Bayer meddelar idag att androgenreceptorhämmaren darolutamid från 1 maj 2021 ingår i högkostnadsskyddet för behandling av vuxna män med icke-metastaserad kastrationsresistent prostatacancer (nmCRPC) som löper hög risk för att utveckla metastaserad sjukdom.1

Jan-Erik Damber, Överläkare och Senior professor i Urologi vid Göteborgs Universitet deltog som prövare i ARAMIS-studien som ligger till grund för godkännandet av darolutamid samt TLV:s beslut. Jan-Erik säger att resultaten från de tre studier som genomförts i patientgruppen är väldigt tydliga. ”En förlängd tid om två år till metastaser och därtill en statisktiskt säkerställd förlängd överlevnad är att betrakta som ett behandlingsgenombrott i denna patientgrupp med en annars mycket hotfull sjukdomsbild”. Jan-Erik fortsätter och säger; ” Det känns väldigt bra att få nyheten om TLV:s beslut. Darolutamid är ett läkemedel som är lätt att hantera eftersom biverkansprofilen är fördelaktig och behandlingen har låg potential för interaktioner med andra läkemedel”.

I Sverige är prostatacancer den vanligaste cancerformen hos män, med i medeltal runt 10 000 nya fall årligen.5 Prostatacancer som är begränsad till prostatakörteln kan behandlas med hormonbehandling såsom ADT.2 Då cancern fortsätter att progrediera, trots att nivån av testosteron är reducerad till väldigt låga nivåer i kroppen, kallas tillståndet icke-metastaserad kastrationsresistent prostatacancer (nmCRPC).4 Givet att omkring en tredjedel av män med nmCRPC utvecklar metastaser inom två år,4 så är fördröjning av metastasering hos nmCRPC patienter ett viktigt behandlingsmål.2

”Bayer välkomnar TLV:s positiva beslut för darolutamid då det säkerställer att män i Sverige med nmCRPC och hög risk för att utveckla metastaser får tillgång till ett viktigt behandlingsalternativ som fördröjer sjukdomsprogression, samtidigt som den totala överlevnaden förlängs. Darolutamids molekylära struktur ger en begränsad passage över blodhjärnbarriären vilket bekräftats i de studier som gjorts och som visar att behandlingen medför biverkningar som är milda för produktgruppen. Denna egenskap är av stor vikt för män diagnosticerade med nmCRPC, där målet är att påverka deras sjukdomsrelaterade vardag så lite som möjligt. Män med nmCRPC har vanligtvis inga symptom och det är viktigt att de behandlas tidigt för att fördröja prostatacancerns spridning med så lite påverkan på livskvaliteten som möjligt.” säger Lena Thyrell Medicinsk rådgivare på Bayer Skandinaven.

Om ARAMIS-studien

TLV:s utvärdering baseras på resultat från fas 3-studien ARAMIS, som utvärderade effekt och säkerhet av darolutamid plus ADT, jämfört med placeobo plus ADT. I ARAMIS studien visade darolutamid plus ADT en signifikant förbättring av det primära effektmåttet, metastasfri överlevnad (metastasis-free survival, MFS), med en median på 40,4 månader, jämfört med 18,4 månader för placebo plus ADT (HR 0.41, p<0.001).2 Den finala totala överlevnadsdatan (OS) , ett sekundärt utfallsmått från ARAMIS studien, visar en signifikant förbättring av OS  jämfört med placebo i kombination med ADT, med en 31 % minskad risk för död (HR 0.69, 95% CI 0.53-0.88; p=0.003).3

Den totala överlevnaden vid 3 år var 83% (95% Cl 80-86%) i darolutamid-gruppen och 77% (95% Cl 72-81%) i  placebo plus ADT-gruppen.3

Darolutamid visar till dags dato en gynnsam biverkningsprofil jämfört med enbart ADT2. Incidensen av biverkningar (adverse events, AEs) efter behandlingsstart var likvärdig mellan de två grupperna och inga nya säkerhetssignaler observerades vid den finala analysen.3

Förekomsten av de mest relevanta biverkningarna, inkluderande fall, krampanfall, hypertension, kognitiv funktionsnedsättning, nedstämdhet och depressivitet, visades vara i paritet med vad som sågs i gruppen som fick ADT enbart3. Värt att notera var att behandlingsavbrott på grund av biverkningar var oförändrat från den primära till den finala analysen och förekom hos 8.9% av patienterna i darolutamid plus ADT gruppen och i 8,7% av patienterna som fått ADT enbart.2,3

Alla övriga sekundära utfallsmått från ARAMIS studien uppvisade statistisk signifikans.3 Darolutamid plus ADT fördröjde signifikant mediantid  till smärtprogression jämfört med placebo plus ADT (40.3 månader respektive 25.4 månader; HR 0.65 [95% CI 0.53–0.79]; p<0.001]).3  Dessutom hade män som behandlades med darolutamid plus ADT en signifikant fördröjning i tid till första insättning av kemoterapi (HR 0.58 [95% CI 0.44-0.76]; p<0.001) och tid till första symtomatiska skeletthändelse (HR 0.48; [95% CI 0.29-0.82]; p=0.005) jämfört med placebo plus ADT.3 ARAMIS-studien visar också att tiden till försämring i livskvalitet är signifikant längre för män som behandlats med darolutamid relativt patienter som behandlats med ADT enbart.2

References

1 https://www.tlv.se

2 Fizazi, K, Shore, N, Tammela, T, et al. Darolutamide in Nonmetastatic Castration-Resistant Prostate Cancer. N Engl J Med. 2019.

3 Fizazi, K, Shore, N, Tammela, T, et al. Nonmetastatic, castration-resistant prostate cancer and survival with darolutamide. N Engl J Med. 2020.

4 Kirby M, Hirst, C, Crawford. DE. Characterising the castration-resistant prostate cancer population: a systematic review. Int J Clin Pract. 2011;65(11):1180-1192.

5 Danckert B, Ferlay J, Engholm G, Hansen HL, Johannesen TB, Khan S, Køtlum JE, Ólafsdóttir E, Schmidt LKH, Virtanen A, Storm HH (2019). NORDCAN: Cancer Incidence, Mortality, Prevalence, and Survival in the Nordic Countries, Version 8.2 (26.03.2019). Association of the Nordic Cancer Registries. Danish Cancer Society. Available at NORDCAN: https://nordcan.iarc.fr/en

Tagrisso rekommenderas för godkännande av CHMP för behandling av patienter med tidig EGFR-muterad lungcancer

Beslutet baseras på resultaten från  ADAURA fas III studien där Tagrisso minskade risken för sjukdom eller död med 80%

AstraZeneca’s Tagrisso (osimertinib) has been recommended for marketing authorisation in the European Union for the adjuvant treatment of adult patients with early-stage (IB, II and IIIA) epidermal growth factor receptor-mutated (EGFRm) non-small cell lung cancer (NSCLC) after complete tumour resection with curative intent. If approved, Tagrisso will be indicated for EGFRm patients whose tumours have exon 19 deletions or exon 21 (L858R) mutations.

The Committee for Medicinal Products for Human Use (CHMP) of the European Medicines Agency based its positive opinion on results from the ADAURA Phase III trial. In the trial, Tagrisso demonstrated a statistically significant and clinically meaningful improvement in disease-free survival (DFS) in the primary analysis population of patients with Stage II and IIIA EGFRm NSCLC, and in the overall trial population of patients with Stage IB-IIIA disease. These results were published in The New England Journal of Medicine.

While up to 30% of all patients with NSCLC may be diagnosed early enough to have surgery with curative intent, recurrence is still common in early-stage disease. Historically, nearly half of patients diagnosed in Stage IB, and over three quarters of patients diagnosed in Stage IIIA, have experienced recurrence within five years.1-3

Dave Fredrickson, Executive Vice President, Oncology Business Unit, said: “With no targeted treatment options currently available for early-stage lung cancer patients after surgery in the EU, recurrence rates remain unacceptably high. This positive recommendation is a vital step towards introducing a targeted treatment option for these patients for the first time. It also reinforces the urgency to test all lung cancer patients for tumour mutations before making any treatment decisions to ensure that as many patients as possible can benefit from innovative therapies, like Tagrisso,when they become available.”

Tagrisso is approved to treat early-stage lung cancer in more than fifteen countries, including the US and China, and additional global regulatory reviews are ongoing. Tagrisso is also approved for the 1st-line treatment of patients with locally advanced or metastatic EGFRm NSCLC and for the treatment of locally advanced or metastatic EGFR T790M mutation-positive NSCLC in the EU, the US, Japan, China and many other countries.