Redaktion - Onkologi i Sverige

Tidig och korrekt cancerdiagnos korrelerar med bättre upplevelse av det totala omhändertagandet

Träffsäkerheten i den initiala kontakten med sjukvården korrelerar med hur resten av vårdförloppet uppfattas av patienten. Det framkommer i en enkätundersökning från nätverket All.Can Sverige med över 1000 cancerpatienter.

En stor majoritet av cancerpatienterna, 80 procent, anger ”nöjd” eller ”mycket nöjd” som sammantaget intryck av cancervården. Endast fem procent anger ”missnöjd” eller ”mycket missnöjd”. Av dem som fått en felaktig första diagnos eller fått vänta länge på första diagnosen är andelen som svarar ”missnöjd” eller ”mycket missnöjd” tre till fem gånger högre.

Även om många patienter är nöjda med sin vård, lyfter resultatet i enkäten frågan om betydelsen av att träffa rätt tidigt. Det säger Emma Henriksson, talesperson för All.Can Sverige.

Korrelationen mellan missnöjdheten som helhet och när första vårdkontakten inte blev bra är extra stark hos unga cancerpatienter. Där tycks även träffsäkerheten vid första vårdkontakten vara sämre. Åldersgruppen 16 till 34 år är överrepresenterad jämfört med helheten när det gäller andel som uppger att de fått felaktig första diagnos eller att det tog lång tid innan de fick sin diagnos (i båda fallen omkring 2,5 gånger högre andel).

Unga vuxna får cancer mer sällan än äldre, men de har ofta en tuffare cancerresa och det är viktigt att vården blir bättre på att läsa av symptomen i de åldersgrupperna, säger Emma Tonnes, generalsekreterare för Ung cancer och ledamot av styrgruppen för All.Can Sverige.

Enkäten visar också att det finns en mängd negativa ekonomiska konsekvenser av en cancerbehandling, utöver förlorad arbetsinkomst. Exempel på detta är privata resekostnader, extra utgifter för hjälpmedel, och brist på rimligt försäkringsskydd efter en genomgången cancerbehandling.

Enkäten genomfördes mellan 8 december 2020 och 31 maj 2021.

Om All.Can

All.Can är ett internationellt initiativ för att förbättra cancervården genom att fokusera på det som betyder mest för patienterna.

All.Can Sverige är initierat av BristolMyers Squibb, Roche, Amgen, Janssen, MSD samt Microsoft. Med i initiativet finns även Nätverket mot cancer, Ung Cancer, Bröstcancerförbundet och The European Cancer Patient Coalition samt företrädare för Nollvision Cancer, profession och forskning.

All.Can Sverige är finansierat gemensamt av Amgen, Bristol Myers Squibb, Janssen, MSD och Roche.

Det svenska initiativet följer det etiska regelverk som finns uppsatt av Läkemedelsindustriföreningen, Lif.

Kontaktuppgifter till talesperson Emma Henriksson, tel. 070- 365 41 91.

Kontaktuppgifter till All.Can Sveriges kansli är Håkan Jonsson, Hallvarsson & Halvarsson, [email protected].

Skåne inför egenprovtagning HPV för att förebygga livmoderhalscancer

I höst blir egenprovtagning av HPV (humant papillomvirus) standardmetod för att förebygga livmoderhalscancer i Region Skåne. Metoden har successivt införts de senaste åren och fick en extra skjuts under pandemin.

Region Skåne är bland de första regionerna i landet att införa egenprovtagning HPV som primär metod för att förebygga livmoderhalscancer. Under pandemin var det en större andel kvinnor som använde egenprovtagning jämfört med provtagning hos barnmorska. Från och med 1 september 2021 kommer samtliga kvinnor i åldern 23-64 år att få hem ett provtagningskit i brevlådan istället för kallelse till barnmorska. Kvinnor som inte nappat på erbjudandet om provtagning vid 64 års ålder, påminns årligen tills dess att prov inkommit, som längst fram till och med 70 års ålder.

Underlätta för Skånes kvinnor

– Vi vill underlätta för Skånes kvinnor. Med egenprovtagning kan var och en göra provet på sina villkor. Det ska vara lätt att göra rätt, säger Gunilla Bodelsson, verksamhetschef för Klinisk genetik och patologi.

Varje år får cirka 500 kvinnor i Sverige livmoderhalscancer. Antalet fall har dock halverats sedan 1960-talet, till stor del tack vare regelbunden provtagning. Nästan alla fall av livmoderhalscancer orsakas av HPV-virus, som kan leda till cellförändringar.

– I de flesta fall läker HPV-infektionen ut av sig själv men det är viktigt att delta i den egenprovtagning som Region Skåne erbjuder för att få ett bra skydd mot utveckling av cellförändringar och livmoderhalscancer, säger Gunilla

Säker metod

Egenprovtagning är precis lika säkert som att låta en barnmorska utföra testet när det gäller att upptäcka HPV. Provet tas enkelt av kvinnan själv med hjälp av en bomullspinne som förs upp i vagina. Kvinnan skickar sedan in provet för analys och får provsvaret hem per post. Om egenprovtagningen visar spår av HPV-virus får kvinnan en kallelse till cellprovtagning hos barnmorska. Cellprovtagning ger möjlighet till mikroskopisk undersökning av celler, som visar om HPV-infektionen har gett upphov till cellförändringar eller i sällsynta fall cancer.

Skolsköterskor utbildas i kampen mot cancer

Regionalt cancercentrum Stockholm Gotland har tagit fram en webbkurs om barn och cancer för skolsköterskor. Det är ett nytt sätt att involvera elevhälsan främst i det förebyggande arbetet, men också i arbetet med att ta hand om familjer som drabbas.

Webbutbildningen: Barn och cancer – skolsköterskans roll berör bland annat HPV-vaccin, barn som närstående och hälsosamma levnadsvanor. Utbildningen är kostnadsfri och finns tillgänglig från och med 1 september.

Webbutbildningen vänder sig främst till skolsköterskor men några delar passar även andra roller i elevhälsoteamet. Utbildningen har två huvudspår. Det första handlar om barn som kommer i kontakt med cancer, antingen att de drabbas själva eller någon i deras närhet. Det andra spåret tar upp de områden där vi kan jobba med barn för att förebygga att cancer uppstår senare i livet.

– Varje år får ca 370 barn och ungdomar i Sverige en cancerdiagnos. Trots att vi kan bota 85 procent är cancer ändå den vanligaste dödsorsaken hos barn i åldrarna 1–14 år. Vi vet inte alltid orsaken till att barn får cancer. Barncancer är också svårt att förebygga, men vi behöver öka kunskapen på tidiga tecken för att på så sätt upptäcka dessa sjukdomar tidigare, säger Lena Sharp, chef på RCC Stockholm Gotland.

Preventiva åtgärder för utrotning av livmoderhalscancer

Cancer är en av de största folksjukdomarna i dag. Nästan hälften av all vuxencancer kan förebyggas med hälsosamma levnadsvanor. Men nyttan av preventiva åtgärder är störst bland unga. Dit hör bland annat HPV-vaccinering.

– Med HPV-vaccinering i kombination med screening kan vi i Sverige i stort sett utrota livmoderhalscancer. Men såklart möter varje skolsköterska en och annan som inte vill ta vaccin. Därför innehåller utbildningen den senaste forskningen om HPV och vaccinet så att man kan bemöta motstånd på ett konstruktivt sätt, säger Jennie Jackson, kursansvarig och projektledare på RCC Stockholm Gotland.

Barn och cancer – skolsköterskans roll innehåller sex kapitel som vardera är 30–60 minuter långa: alarmsymtom för barncancer, skolans roll för barn med cancer, barn som närstående, HPV-vaccin, hälsosamma levnadsvanor och motiverande samtal som samtalsmetod. Innehållet presenteras genom filmer, quiz och interaktiva texter.

Utbildningen är kostnadsfri och finns tillgänglig på Regionala cancercentrums webbplats från och med 1 september 2021.

Webbutbildning Barn och cancer – skolsköterskans roll

Antibiotika ger ökad risk för cancer i tjocktarmen

Det finns ett tydligt samband mellan att äta antibiotika och att få en ökad risk att drabbas av cancer i tjocktarmen inom de närmaste fem till tio åren. Det kan nu forskare vid Umeå universitet slå fast efter en studie av 40 000 cancerfall. Antibiotika påverkar bakteriefloran i tarmen, vilket tros vara en orsak till den ökade cancerrisken.

– Resultaten understryker att det finns flera skäl att vara restriktiv med antibiotika. Antibiotikabehandling är i många fall nödvändig och räddar liv, men vid mindre allvarliga åkommor som kan förväntas läka ut ändå bör man vara försiktig. Framförallt för att förhindra att bakterier utvecklar resistens men också, som denna studie visar, för att antibiotika kan öka risken för framtida tjocktarmscancer, säger Sophia Harlid, cancerforskare vid Umeå universitet.

Forskarna kunde se att både män och kvinnor som använt antibiotika under sammanlagt mer än sex månader löpte 17 procents ökad risk att få cancer i den högra delen av tjocktarmen dit maten når först efter tunntarmen, jämfört med personer som inte fått någon antibiotika alls. För vänstersidig tjocktarmscancer sågs däremot ingen förhöjd risk. Inte heller risken för ändtarmscancer påverkades av antibiotika hos män, medan kvinnor som ätit antibiotika hade något minskad förekomst av cancer i just ändtarmen.

Den förhöjda risken för tjocktarmscancer kunde ses fem till tio år efter antibiotikaanvändningen. Även om riskökningen var störst för de som använt mest antibiotika, gick det att se att också enstaka antibiotikakurer gav en visserligen mindre men statistiskt säkerställd ökning av cancerrisken.

Den aktuella studien är en registerstudie där forskarna har studerat 40 000 personer med kolorektalcancer, det vill säga cancer i tjocktarm eller ändtarm, i det svenska kolorektalcancerregistret under åren 2010 – 2016. De har jämförts med en kontrollgrupp om 200 000 matchande cancerfria individer i totalbefolkningen. Uppgifterna om personernas antibiotikaanvändning är hämtade från läkemedelsregistret från 2005 – 2016. Den svenska studien bekräftar i stort resultaten från en tidigare något mindre brittisk studie.

För att närmare förstå vad det är hos antibiotika som orsakar riskökningen, studerade forskarna även ett bakteriedödande läkemedel mot urinvägsinfektioner som inte är antibiotika och som inte påverkar tarmfloran. Det fanns ingen skillnad i frekvensen av tjocktarmscancer hos personer som använt läkemedlet vilket talar för att det är just antibiotikans påverkan på tarmfloran som ökar risken för cancer. Studien gäller enbart antibiotika som intas oralt, men även om antibiotikan tas intravenöst direkt i blodet, kan bakteriefloran i tarmsystemet påverkas.

– Det finns absolut ingen anledning till oro bara för att man har ätit antibiotika. Riskökningen är måttlig och den absoluta risken för individen påverkas ganska lite. Sverige är även på väg att införa allmän screening för kolorektalcancer. Precis som vid andra screeningprogram är det viktigt att delta så att eventuell cancer kan upptäckas tidigt eller till och med förebyggas eftersom även förstadier ibland kan tas bort, säger Sophia Harlid.

Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Journal of the National Cancer Institute, som är en av världens högst rankade tidskrifter inom cancerforskning. Studien är finansierad av Lions cancerforskningsfond i norr.

Mer info

Leverkirurgi och lokal värmebehandling sammankopplas med ökad överlevnad vid spridd endokrin bukspottkörtelscancer

Neuroendokrina tumörer i bukspottskörteln sprider sig ofta till andra organ. Sjukligheten är lägre och överlevnaden betydligt längre för patienter som, efter att primärtumören i bukspottkörteln tagits bort, fått behandling lokal värmeablation eller kirurgi för levermetastaser, jämfört med om enbart primärtumören tagits bort. Det framgår av en studie vid Akademiska sjukhuset och Sahlgrenska universitetssjukhuset.

Operation av patient med neuroendokrintumör i bukspottkörteln, så kallad pankreas-NET. På bilden syns fyra av sex endokrinkirurger i teamet: Olov Norlen , Peter Stålberg, Per Hellman och Branislav Klimacek.

– Resultaten visar att femårsöverlevnaden för patienter i studien var drygt 70 procent för de som efter borttagande av modertumören fick leverkirurgi och/eller lokal värmeablation (THA) av levermetastaser jämfört med 42 procent i kontrollgruppen. Det talar för att sådan behandling av dottersvulster kan erbjudas i ett försök att förbättra prognosen/överlevnaden, säger Olov Norlén, överläkare och sektionschef för endokrin-och bröstkirurgi vid Akademiska sjukhuset.

Neuroendokrina tumörer (NET) är ett samlingsnamn för en relativt ovanlig typ av hormonproducerande tumörer som oftast uppstår i mag-tarmkanalen eller lungorna, men även i bukspottkörteln.

Den aktuella studien omfattade totalt 714 patienter som behandlades för metastaserad pankreas-NET (spridd endokrin cancer i bukspottkörteln) vid Akademiska sjukhuset och Sahlgrenska universitetssjukhuset åren 1995–2018, varav 589 på Akademiska. Fokus var de 108 patienter med bortopererad primärtumör i bukspottkörteln, som antingen genomgått lokal värmebehandling (ablation) eller kirurgi för sina levermetastaser.

Termisk hepatisk ablation (THA) är en lokal, ofta röntgenstyrd behandling, som innebär att man via en nål använder värmeenergi (mikrovågor eller radiovågor) för att behandla metastaserna i levern.

Enligt Olov Norlén går trenden mot alltmer minimalinvasiv kirurgi med titthål för fler diagnoser och ingrepp såsom vid leverkirurgi och operation för endokrina bukspottkörteltumörer.

– De metoder som används minskar risken att skada frisk intilliggande vävnad, ger ofta mindre problem med smärta, kortade vårtider samt påskyndad rehabilitering jämfört med stor öppen kirurgi. Här spelar teknikutvecklingen en viktig roll liksom ökad användning av datortomografi, ultraljud och magnetkamera som gör att alltfler små tumörer upptäcks i ett tidigt skede, innan de börjat ge symptom, säger han.

På Akademiska sjukhuset finns bred kompetens inom området. Neuroendokrina tumörer är ett av fyra center of excellence jämte neurotrauma, inflammationer och typ 1-diabetes. Av de cirka 1 000 patienter som behandlas årligen för neuroendokrina tumörer på Akademiska är 300 nya patienter. Cirka 60 av dessa genomgår kirurgisk behandling.

Vård av patienter med neuroendokrina tumörer är föremål för att bli Nationell Högspecialiserad Vård, NHV, som innebär att högspecialiserad vård koncentreras till som mest fyra enheter i landet. När det gäller NET inleds ansökningsförfarandet i september och i december förväntas Socialstyrelsen besluta vilka fyra enheter som får sådant nationellt ansvar.

– En ökad koncentration av avancerad vård är av stor betydelse för patienterna. Att vården av ovanliga tumörer centraliseras till färre kliniker förväntas leda till en mer jämlik vård nationellt. Kunskapsöverföring mellan enheterna kommer sannolikt också att bidra till den utvecklingen, framhåller Olov Norlén.

Studien publicerades nyligen i den medicinska tidskriften Bristish Journal of Surgery Open. (BJSO).
Läs hela artikeln.

FAKTA: Neuroendokrina tumörer (NET)

Kan uppkomma i flera olika organ varav de flesta finns i tunntarmen, många i lungan och övriga i andra organ som till exempel i magsäcken, ändtarmen eller bukspottkörteln.
Gemensamt för tumörerna är att de i regel producerar olika hormoner, som kan ge upphov till olika symtom.
De flesta som drabbas är över 60 år och något fler är kvinnor
Det finns idag inga klara teorier om vad som orsakar NET.
Många patienter opereras, oavsett om tumörerna har hunnit sprida sig eller inte
Nästan alla patienter med neuroendokrina tumörer som ger hormonella symtom får behandling med en form av läkemedel, så kallade somatostatinanaloger, för att stoppa tumörtillväxten. Detta gäller framför allt tunntarms-NET, men även vissa NET i bukspottkörteln.
När tumören metastaserat/spridits till levern finns ett flertal olika behandlingar, inkluderande kirurgi, läkemedel, värmeablation, hämning av blodkärlsförsörjning till tumörerna och så kallad målsökande strålbehandling.