En årlig besparing på åtskilliga miljoner kronor samtidigt som tusentals kvinnor slipper oron och obehaget av onödiga kolposkopierⁱ – det är vad Sverige har att vinna på att använda mRNA-baserade HPV-test vid screening för livmoderhalscancer då dessa har dokumenterat högre specificitet än äldre DNA-baserade varianter. Det visar resultatet av en hälsoekonomisk modelleringsstudie som presenterats på den internationella HPV-kongressen EUROGIN.

– Våra resultat talar för att screening med mRNA-baserade HPV-test skulle kunna ha gynnsamma effekter för såväl kvinnor som för vården, säger Dr Elisabeth Adams, VD för Aquarius Population Health och den forskare som lett studien.

I Sverige har antalet fall av livmoderhalscancer mer eller mindre halverats sedan regelbundna cellprovskontroller infördes på 1960-talet. Sedan dess har stora framsteg gjorts i tekniken för screening: från att endast använt cytologi där man letar efter avvikande celler med mikroskop testar man sedan ett antal år även för förekomst av HPV, det virus som orsakar maligna cellförändringar. Det finns långt över 100 olika genotyper av HPV, men det är väl belagt att 14 av dem är så kallade högriskgenotyper som ligger bakom i stort sett samtliga fall av livmoderhalscancer. Det finns idag två huvudsakliga principer för HPV-testning:

Det finns tester som påvisar förekomst av HPV-DNA över en viss koncentration i cervixceller. Emellertid är HPV-infektioner ofta transienta och läker ut av sig själva vilket innebär att ett positivt DNA-svar inte med nödvändighet betyder att en precancerös avvikelse håller på att utvecklas.^{ii, iii}

En nyare metod bygger på att istället påvisa mRNA för E6 och E7, de onkogener som uttrycks när en HPV-infektion omvandlas till livmoderhalscancer. HPV-testning med mRNA-baserad teknik har samma höga känslighet som de äldre DNA-testen, men betydligt högre specificitet vilket leder till signifikant färre falskt positiva resultat.

På den internationella HPV-kongressen EUROGIN presenterades en hälsoekonomisk modelleringsstudie där man beräknat de potentiella besparingarna av att använda mRNA-baserad teknik istället för DNA-baserad i de nationella screeningprogrammen i Sverige och Danmark.

– Enligt våra beräkningar handlar det om att Sverige kan göra ekonomiska besparingar på tiotals miljoner kronor samtidigt som över 10 000 kvinnor per år skulle slippa onödiga kolposkopier, säger Elisabeth Adams.

Därutöver, menar forskarna, skulle tiotusentals uppföljningar med HPV- och cytologitest kunna undvikas.

Elisabeth Adams erinrar om att resultaten av modelleringsstudier som denna påverkas av flera faktorer såsom vilken algoritm man väljer varför besparingens faktiska storlek kan skilja sig något från den beräknade och att man därför inte ska fästa så stor vikt vid de exakta siffrorna.

– Likväl menar vi att detta kan generera fördelar för såväl kvinnor som för hälso- och sjukvården och att våra resultat kan ligga till grund för en informerad implementering av screeningprogram.

Modelling the impact of using a DNA compared to mRNA HPV assay as part of the cervical screening programmes in Sweden and Denmark bygger på beräkningar från studien Use of the Aptima mRNA high-risk human papillomavirus (HR-HPV) assay compared to a DNA HR-HPV assay in the English cervical screening programme: a decision tree model based economic evaluation av Georgie Weston, Caroline Dombrowski, Michael J Harvey, Thomas Iftner, Maria Kyrgiou, Christina Founta, och Elisabeth J Adams. Resultatet publicerades i BMJ Open 2020.

Denna studie är en oberoende studie som genomförts med finansiellt stöd från Hologic.