Vendela Ekmark - Onkologi i Sverige

Stipendium till forskning om andningsträning vid strålbehandling av bröstcancer

Maria Brovall, docent i omvårdnad vid Hälsohögskolan, Jönköping University tilldelas ett forskningsstipendium på 400 000 kronor från Familjen Knut och Ragnvi Jacobssons stiftelse. Pengarna ska gå till projektet ”Digitalt verktyg för andningsträning i hemmet inför postoperativ strålbehandling av vänstersidig bröstcancer”.

Den 15 november hölls en utdelningsceremoni i Göteborg där Maria Brovall tillsammans med andra mottagare fick ta emot sina stipendier från Familjen Knut och Ragnvi Jacobssons stipendier.

Bild från utdelningsceremonin, från vänster: Zehra Zayed, Maria Brovall, Mattias Grönborg, Henrik Sellehed, Martin Stockhaus, Christina Öberg. Foto: Familjen Jacobssons Stiftelse

— Det känns jätteroligt att få ta emot de här pengarna och kunna vidareutveckla forskningsprojektet som kommer att gynna patienter med bröstcancer som ska få strålbehandling. Vi hoppas kunna utveckla ett hjälpmedel som kan göra att dessa patienter känner sig bättre förberedda, trygga och delaktiga i sina förberedelser, säger Maria Brovall.

Maria Brovall

Projektet kommer att undersöka dels vilken andningsteknik som är bäst för att skydda friska organ (så som hjärtat) vid strålbehandling, dels utveckla och testa om det går att använda ett digitalt verktyg, i form av en mobilapplikation med sensorer, för att instruera och lära personer att använda rätt andningsteknik samt hålla andan på kommando.

— Med hjälp av ett digitalt verktyg kan denna andningsträning ske i lugn och ro under väntetiden och i patientens hemmiljö i den takt som patienten väljer och har behov av. Dessutom kommer de kunna dela information kring träningen med sina närstående och involvera dem på ett nytt sätt, kanske att väntetiden då kan kännas mer meningsfull, avslutar Maria Brovall.

Om Familjen Knut och Ragnvi Jacobssons stiftelse

Stiftelsen bildades 2012 och har som ändamål att stödja forskning och utbildning inom nyföretagande och företagsutveckling, med särskild inriktning mot företagets tillväxt, logistik, innovation, kvalitet och internationalisering samt ergonomi och design. Läs mer om stiftelsen på dess hemsida: https://www.familjenjacobssonsstiftelse.se/ Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Maria Brovall i SR P4 om projektet

Via den här länken Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. kan du lyssna på ett inslag med Maria Brovall från SR P4 Jönköping om projektet från den 16 november, hon medverkar ca. 1:45:50 in i programmet.

Världens första fotonräknande skiktröntgen i kliniskt bruk på Karolinska Universitetssjukhuset

Världens första kliniskt godkända fotonräknade datortomograf (DT) har tagits i bruk på Karolinska i Huddinge. Tekniken ökar bildkvaliteten så mycket att stråldosen i många fall kan halveras. Det blir också möjligt att göra avancerade undersökningar av lungorna hos patienter som haft allvarlig covid-19.

Datortomografi, eller skiktröntgen, är en teknik som är bra för att ta bilder av små detaljer i människokroppen. Med en fotonräknade datortomograf går det att zooma in ännu mer i bilderna.

fotonräknande skiktröntgen

– Upplösningen är så bra att det blir möjligt att upptäcka blodproppar och tecken till inflammation i mycket små kärl i hjärnan, kärl som vi inte kan se vid en vanlig skiktröntgen, berättar Tobias Granberg, sektionschef vid Medicinsk Enhet Neuroradiologi.

Med den nya tekniken kan man göra avancerade undersökningar av kärl och studera blodflödet i lungorna hos personer med covid-19, ett forskningsprojekt som bedrivs på Karolinska i Huddinge. Det blir möjligt att minska mängden kontrastmedel för patientgrupper med känsliga njurar, som äldre patienter och njurtransplanterade.

Undersökningen kan göras mycket snabbt, vilket är bekvämt för patienten och minskar risken för att rörelser påverkar diagnostiken. Tekniken gör det också möjligt att i många fall halvera stråldosen, något som är särskilt betydelsefullt för gravida och barn.

I undersökningsrummet möts patienten av ett ljud- och ljusspel i taket och på tomografens väggar, något som har gjorts möjligt genom en donation från Stiftelsen för Astrid Lindgrens Barnsjukhus. Patienten som ska undersökas kan välja mellan olika scenarier; tecknad barnfilm, en djungel med brus från vattenfall och sång av exotiska fåglar, en stjärnhimmel med norrsken, med mera. Ursprungligen en barnanpassning som man har goda erfarenheter av på Karolinska i Solna, där den används vid liknande undersökningar.

– Patienter och anhöriga kan koppla bort sjukdom och steril sjukhusmiljö. Undersökningsrummet upplevs som lugnare och tryggare. Med ljus och ljudspel har vi fångat uppmärksamheten hos barn från 4 månader till 2-3 år så att de klarar att ligga stilla, vilket innebär att vi kan minska antalet undersökningar som behöver utföras med sedering eller narkos. Dessutom är utrustningen bra för vuxna med klaustrofobi, säger Christin Ekestubbe, röntgensjuksköterska.

En fotonräknade datortomograf kan, enkelt uttryckt, inte bara känna av fotoner efter att de passerat genom människokroppen, utan även mäta deras energi, vilket gör att den är bättre på att detektera vilka ämnen som finns i kroppen. Störningar från förkalkningar i blodkärl försvinner och det blir möjligt att se förträngningar i hjärtats tunna kranskärl. Jämförbarheten mellan undersökningar förbättras också, vilket ger säkrare uppföljning av tumörer.

Förutom Karolinska har också Linköping och Lund samma typ av kliniskt godkända fotonräknande DT. Enligt Tobias Granberg är det ingen slump att teknik i frontlinjen av radiologin installeras i Sverige.

– Radiologisk forskning är stark i Sverige. Vi är vana att hantera ny teknik, är bra på strålskydd och på att utveckla nya undersökningsmetoder med kontrastmedel. Här på Karolinska Universitetssjukhuset är vi också kunniga inom medicinska specialområden där den nya tekniken gör särskilt stor nytta för patienten, säger han.

Fotonräknartekniken är något som Karolinska forskar mycket kring. Nyligen installerades världens första fotonräknade DT baserad på kiselteknik på Karolinska i Solna.

CHMP rekommenderar godkännande av Lumykras mot KRAS G12C-muterad lungcancer

Lumykras (sotorasib) är en småmolekylhämmare som selektivt och irreversibelt binder till cystein 12 (C12) på det muterade KRAS G12C-proteinet.

Den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA:s vetenskapliga nämnd, the Committee for Medicinal Products for Human Use (CHMP) rekommenderar EU-kommissionen att godkänna Lumykras (sotorasib) för behandling av patienter med avancerad KRAS^G12C-muterad icke-småcellig lungcancer som progredierat efter minst en linje av systemisk behandling.

– Om EU-kommissionen väljer att följa nämndens rekommendation innebär det att det för första gången kommer finnas en godkänd målriktad behandling för europeiska patienter som specifikt riktar sig mot denna relativt vanliga mutation, säger Sandra Eketorp Sylvan, medicinsk chef på Amgen Sverige.

CHMP grundar sitt positiva utlåtande på kliniska resultat som visar på ihållande respons och gynnsam nytta-riskprofil för Lumykras.

Icke-småcellig lungcancer, NSCLC, utgör över 80 procent av alla lungcancerfall (NSCLC = non-small-cell lung carcinoma). Mellan 13 och 15 procent av dessa har en mutation, KRAS^G12C, som leder till okontrollerad celldelning och som – hittills – inte varit möjlig att specifikt målrikta läkemedel mot. Patienter med KRAS^G12C-mutation som inte längre är hjälpta av första linjens behandling når, med de idag tillgängliga behandlingsalternativen, en progressionsfri överlevnad på cirka fyra månader.

Med Lumykras har Amgen lyckats med den utmaning som otaliga forskargrupper under de senaste fyra decennierna gått bet på, att ta fram en målriktad behandling som specifikt hämmar effekten av denna KRAS-mutation. Ett avgörande hinder har varit att KRAS-proteinet saknar naturliga fickor som en småmolekylhämmare kan binda till, men Amgen-forskarna fann en tidigare okänd räffla som Lumykras utnyttjar för att låsa det KRAS^G12C-muterade proteinet i ett inaktivt tillstånd vilket försämrar cancercellernas förmåga att dela sig och överleva.

CHMP grundar sitt positiva utlåtande på resultat från den kliniska fas II-studien CodeBreaK 100. I studien inkluderades 126 patienter med KRAS^G12C-muterad, avancerad NSCLC, varav 124 hade utvärderbara lesioner vid baslinjen. Lumykras uppvisade gynnsamma resultat både vad gäller effekt och tolerabilitet hos patienterna som alla progredierat på platinabaserad kemoterapi och/eller immunterapi med PD1/L1-hämmare.

Lumuykras, 960 mg, administrerat oralt en gång per dag, resulterade i en objektiv tumörrespons på 37,1 procent (ORR = Objective Response Rate) och fler än fyra av fem, 80,6 procent, uppnådde sjukdomskontroll (DCR = Disease Control Rate). ORR definierades i detta fall som andel patienter med ≥ 30-procentig minskning av summan av target-lesionens längsta diameter jämfört med baslinjen. Responsdurationen var i median 11,1 månader, progressionsfria medianöverlevnaden 6,8 månader, och den totala medianöverlevnaden (OS = Overall Survival) var 12,5 månader.

– Patienter med KRAS^G12C-muterad NSCLC som progredierat på första linjens behandling har en dyster prognos och många svarar inte på eller får för mycket biverkningar av de behandlingar som finns tillgängliga idag. Mot den bakgrunden skulle ett europeiskt godkännande av Lumykras vara ett välkommet behandlingsalternativ för de patienter som lever med denna relativt vanliga mutation, säger Sandra Eketorp Sylvan som själv är onkolog.

De vanligaste behandlingsrelaterade biverkningarna (TRAE = Treatment-Related Adverse Events) var diarré (32 procent), illamående (19 procent), förhöjt alaninaminotransferas (ALAT) respektive aspartataminotransferas (ASAT) (15 procent vardera). De vanligast förekommande allvarliga (grad ≥ 3) behandlingsrelaterade biverkningarna var förhöjt ALAT (6 procent), förhöjt ASAT (6 procent) och diarré (4 procent). Endast 7 procent avslutade behandlingen till följd av behandlingsrelaterade biverkningar.³

Detaljerade fas II-data från CodeBreaK 100 presenterades vid 2020 World Conference on Lung Cancer (WCLC) och finns publicerade i New England Journal of Medicine (NEJM).

Om KRAS
Närmare 40 år av forskning har visat att RAS-genfamiljen är en av de vanligaste muterade onkogenerna i solida tumörer (RAS = RAt Sarcoma virus). Inom denna familj är KRAS (Kirsten RAt Sarcoma virus) den vanligaste varianten och är särskilt ofta förekommande i solida tumörer. Den beräknade incidensen av den specifika mutationsvarianten KRAS^G12C är cirka 13–15 procent vid icke-småcellig lungcancer, 3–5 procent vid kolorektalcancer och en till två procent vid många andra solida tumörer. KRAS^G12C har hittills inte betraktats som ett möjligt mål för läkemedel då proteinet saknar naturliga fickor som en småmolekylhämmare kan binda till.

Om CodeBreaK
Det kliniska studieprogrammet CodeBreaK för sotorasib är utformat för att behandla flera olika KRAS^G12C-muterade solida tumörer i hopp om att möta de ouppfyllda medicinska behov som länge förelegat vid dessa cancerformer.

CodeBreaK 100 är en fas I och II first-in-human, oblindad multicenterstudie som enrollerat patienter med KRAS^G12C-muterade solida tumörer. Patienter som bedömdes lämpliga var tungt förbehandlade och hade genomgått minst två tidigare behandlingslinjer.

Det primära effektmåttet i fas I-studien är säkerhet. Viktiga sekundära effektmått inkluderar objektiv tumör-respons (ORR = Objective Response Rate) bedömd var sjätte vecka, responsduration (DOR = Duration of Response) och progressionsfri överlevnad. Patienterna delades in i fyra doskohorter, 180 mg, 360 mg, 720 mg och 960 mg. Sotorasib administreras peroralt en gång om dagen i samtliga kohorter.

Det primära effektmåttet i fas II-studien var centralt utvärderad objektiv tumörrespons (ORR = Objective Response Rate). En global randomiserad fas III-studie, CodeBreaK 200, jämför sotorasib med docetaxel.

Mer information om CodeBreaK-programmet finns på www.hcp.codebreaktrials.com.

Om Lumykras (sotorasib)
Lumyras (sotorasib) är en first-in-class småmolekylhämmare som specifikt och irreversibelt binder till KRAS^G12C via den cysteinaminosyra som ersätter glycin när mutationen inträffar. KRAS^G12C blir på så vis låst i ett inaktivt GDP-bundet tillstånd (GDP = guanosine diphosphate, guanosindifosfat). Detta är möjligt efter att forskarna bakom Lumyras upptäckt en tidigare dold ”räffla” på KRAS^G12C-proteinet.

Cancerbehandling med större precision på Karolinska Universitetssjukhuset

Patienter med kolorektalcancer erbjuds en utökad diagnostik med bred gensekvensering i ett forskningsprojekt som kan bli klinisk rutin inom ett år. Diagnostiken ska ge effektivare cancerbehandlingar och tidig ärftlighetsutredning.

Reflextestningsprojektet är ett forskningsprojekt där biopsier från misstänkt tjock- och ändtarmscancer ska gensekvenseras innan behandling sätts in.

Det genetiska testet kan visa hur tumören kommer att svara på cytostatika och vilka cytostatika som fungerar bäst för den aktuella tumören. Kirurgerna bedömer samtidigt varje patients förutsättningar att klara av behandlingen och i vilken ordning den ska ske utifrån var tumören sitter och hur den växer. Sammantaget går cancerbehandlingen mot att vara så individuellt anpassad som möjligt – vilket kallas precisionsmedicin – med tanken att göra den så effektiv och skonsam som möjligt för varje patient.

Kolorektalcancer innefattar två diagnoser: koloncancer och rektalcancer.

Annika Sjövall

– Vid koloncancer har man ofta opererat patienten först. Sedan har tumören undersökts i mikroskop och beslut har tagits om tilläggsbehandling med cytostatika efter operation beroende på hur stor man bedömer återfallsrisken, berättar Annika Sjövall, överläkare på Kolorektalsektionen på Karolinska och processledare för kolorektalcancer på Regionalt Cancercentrum Stockholm-Gotland.

– Men nu finns data som tyder på att det kan vara bättre att ge cytostatika före operation, och det finns även vissa genetiska varianter av tumörer som inte svarar bra på cytostatikabehandling, säger hon.

DNA från patientens tumör analyseras med en bred genetisk panel som tagits fram på Karolinska Institutet. Panelen möjliggör analys av alla gener i människans DNA som är relevanta för cancer.

– Det vi framför allt kommer fokusera på är genetiska varianter som förutspår prognos och behandlingssvar för kolorektalcancern samt om tumören är ärftlig, säger Annika Sjövall.

Den genetiska sekvenseringen kommer också att ge svar på om det finns gener som kan innebära en mycket hög risk för ärftlig bröstcancer och malignt melanom.

– Om det finns tecken på annan ärftlig cancer kommer patienten att få en snabb bedömning av enheten Klinisk genetik på Karolinska Universitetssjukhuset. Patienten och familjen kommer då att erbjudas vägledning på mottagningen för ärftlig cancer, säger Annika Sjövall.

Hon hoppas att forskningsprojektet ska övergå till klinisk rutin om ett år. Utmaningarna handlar bland annat om att gensekvenseringen ska gå tillräckligt snabbt för en bedömning innan operation och att biopsin behöver innehålla tillräckligt mycket cancerceller både för vanlig cancerdiagnostik och för gensekvensering.

– Den utökade diagnostiken har förutsättningar för att ge en stor förbättring för patienten. Kan vi skräddarsy behandlingen, kan vi också ge bättre överlevnadsmöjligheter, skonsammare behandlingar och förebygga andra cancerformer, säger Annika Sjövall.

Fakta Reflextestningsprojektet

Reflextestningsprojektet ska innefatta alla patienter i Region Stockholm och Gotland som utreds för tjock- och ändtarmscancer, vilket är mellan 1000 och 1500 patienter per år. Det är ett forskningsprojekt i samarbete med Karolinska Universitetssjukhuset, Karolinska Institutet, SciLife samt kirurgklinikerna på övriga sjukhus i regionen.

Läs mer om precisionsmedicin på Karolinska Universitetssjukhuset: https://www.karolinska.se/om-oss/om/precisionsmedicinskt-centrum-karolinska/

Ärftlighet och bröstcancerbehandling – utredning, testning och handläggning i samband med bröstcancerdiagnos

kl. 12.10–12.50

En föreläsning av Överläkare Anna von Wachenfeldt Väppling, Södersjukhuset.

Anna von Wachenfeldt kommer under föreläsningen att diskutera handläggning och aktuella riktlinjer gällande utredning, testning och behandling av ärftlig bröstcancer. En översikt av rekommenderade behandlingsalternativ kommer att ges både för tidig och spridd bröstcancer. Det finns även möjlighet att ställa frågor under föreläsningen.

Mer information

Anmälan