Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Gyncancerdagen 2022

Nätverket mot gynekologisk cancer anordnar i år Gyncancerdagen, lördag 2 april!

Dagen som i år är helt digital, innehåller intressanta föredrag och diskussioner om bland annat de olika gyncancerdiagnoserna, precisionsmedicin, återfallsbehandling, ärftlighet och vi bjuder också in till spännande diskussioner om palliativ vård och ojämlik vård.

Sist men absolut inte minst kommer vi ha en högaktuell politikerdiskussion om palliativ vård och vi gästas då av; Lina Nordquist (L), Acko Ankarberg Johansson (KD), Anders W Jonsson (C), Margareta Fransson (MP), Karin Rågsjö (V), Camilla Waltersson Grönvall (M), Linda Lindberg (SD). Namn för (S) kommer.

Vill du fortsätta diskutera dagen så efterföljs Gyncancerdagen av ett digitalt Mingel.

Här kan du läsa mer om dagen och anmäla dig!

Hälsoekonomisk bedömning av Tecartus vid behandling av mantelcellslymfom

TLV har tagit fram ett hälsoekonomiskt underlag till regionerna för CAR-T-cellbehandlingen Tecartus (brexucabtagene autoleucel).

Lymfom är ett övergripande namn för en grupp elakartade tumörsjukdomar som utgår från immunsystemets celler. Mantelcellslymfom utgår från en grupp celler kallade B-lymfocyter och kan uppträda som tumörer, vanligast i lymfkörtlar men även i andra organ. I Sverige insjuknar 80 till 100 individer årligen i mantelcellslymfom. Tecartus används för behandling av vuxna patienter med mantelcellslymfom vid återfall eller om patienten inte svarat på tidigare behandling efter två eller fler andra behandlingar med bland annat en Brutons tyrosinkinashämmare.

Tecartus är en typ av immunologisk behandling som ges vid ett tillfälle. Tecartus består av patientens egna celler som modifierats genetiskt i laboratorium till att uttrycka en anti-CD19-specifik chimär antigenreceptor (CAR). Cellerna har modifierats till att känna igen ett protein kallat CD19, som finns på B-cellers liksom tumörcellers yta. När CAR-T-celler känner igen CD19 leder det till att cellen som uttrycker CD19 dör.

Val av behandling vid återfall av mantelcellslymfom påverkas av ålder, eventuell samsjuklighet, vilka behandlingar patienten fått tidigare och tidpunkt för återfall i förhållande till förgående behandling. TLV bedömer att relevant jämförelsealternativ till Tecartus vid behandling av mantelcellslymfom främst är olika cellgiftskombinationer, men även så kallade målinriktade läkemedel kan vara aktuellt. Jämförelsealternativ utgörs därför av en behandlingsmix som innefattar substanserna rituximab, bendamustin, cytarabin, antracykliner, bortezomib och lenalidomid.

I studien där effekten och säkerheten av Tecartus utvärderats ingick ingen kontrollgrupp och mängden långtidsdata är begränsad. Därför är det mycket svårt att bedöma hur hög andel av patienterna som lever längre jämfört med dagens standardbehandling.

I TLV:s grundscenario är kostnaden per vunnet kvalitetsjusterat levnadsår cirka 1,1 miljoner kronor jämfört med standardbehandling i sjukvården. Osäkerheten i resultaten bedöms som mycket hög och ligger främst i skattningen av hur länge patienter behandlade med Tecartus lever. I TLV:s känslighetsanalyser varierar kostnaden per vunnet kvalitetsjusterat levnadsår mellan cirka 800 000 och 1,4 miljoner kronor.

Läs hela bedömningen här

40 års kamp mot barncancer och vägen framåt – 300 miljoner extra i stor forskningssatsning

Idag är det internationella barncancerdagen och i år 40 år sedan Barncancerfonden bildades. 40 års kamp mot barncancer har gett resultat, men den har fortfarande bara börjat. Nu tar Barncancerfonden nya tag inom tre prioriterade områden för att göra största möjliga skillnad både idag och i framtiden: en stor strategisk forskningssatsning på de svåraste gåtorna för att fler ska överleva, nytänkande stöd till drabbade, och aktiv samhällspåverkan för att minimera de svåra sociala konsekvenserna för drabbade familjer.

För 40 år sedan överlevde 50 procent av de som insjuknade i barncancer. Tack vare framgångsrik forskning och samhällsutveckling överlever idag 85 procent och den svenska barnonkologin är inte bara välfungerande utan också ett föredöme i världen. Sedan starten har Barncancerfonden delat ut mer än 3,5 miljarder kronor till forskning. Men trots detta återstår stora utmaningar.

– Dagens och framtidens utmaningar och behov inom barncancervården är stora, men inte omöjliga att lösa. Som barnrättsorganisation är vi en aktiv röst i samhället och kommer inte ge upp förrän varje drabbad familj kan leva fullt ut. Därför kommer vi nu bland annat att satsa 300 miljoner kronor extra under en femårsperiod för att bidra till att lösa de svåraste gåtorna, säger Thorbjörn Larsson, generalsekreterare på Barncancerfonden.

Barncancer är idag den vanligaste dödsorsaken bland barn i Sverige i åldrarna ett till fjorton år och vissa cancerdiagnoser är fortfarande en dödsdom. De 15 procent som inte överlever motsvarar två skolklasser per år. Man vet fortfarande inte heller varför barn drabbas av cancer då det inte är livsstilsrelaterat.

Nya framsteg skapar också nya utmaningar

I takt med att allt fler överlever uppkommer också nya utmaningar. 30 procent av överlevarna klarar exempelvis inte grundskolan och 70 procent drabbas av komplikationer som blir märkbara många år efter avslutad behandling och som kräver omfattande, ofta livslånga insatser.

– Kampen slutar inte när barnet är färdigbehandlat. I dag är priset för överlevnad högt – för individen, familjen och samhället. Det handlar om att överleva, och kunna leva ett gott liv. Vårt arbete har bara börjat, säger Thorbjörn Larsson.

För att ta nästa steg i kampen mot barncancer har Barncancerfonden därför identifierat tre prioriterade huvudområden framåt: mer forskning, utökat stöd till drabbade och samhällspåverkan.

 

BARNCANCERFONDENS TRE PRIORITERADE OMRÅDEN FRAMÅT

1. Mer forskning

Barncancerfonden har infört en ny forskningsfinansieringsstrategi med satsningar på de svåraste gåtorna. De närmaste fem åren kommer Barncancerfonden att bidra med 300 miljoner kronor extra, utöver ordinarie forskningsbudget, fokuserat på några prioriterade nyckelområden. Just nu pågår 234 forskningsprojekt finansierade av organisationen. Sedan starten har Barncancerfonden delat ut mer än 3,5 miljarder kronor till forskning om barncancer.

2. Utökat stöd till drabbade

När ett barn får en cancerdiagnos påverkas en hel gemenskap. Samtidigt är samhället idag inte rustat för att fullt ut hjälpa de drabbade. Idag utvecklar, driver och finansierar Barncancerfonden stödinsatser för drabbade familjer som man anser att staten och/eller regionerna borde säkerställa och finansiera. Exempel är konsultsjuksköterskor och syskonstödjare (riktad finansiering till vården), samtalsstöd, rättshjälp och ekonomiskt stöd till drabbade familjer. Barncancerfonden identifierar ständigt nya områden där mer stöd behövs. Ett nyligen identifierat exempel är hälsa och rörelse för barncancerdrabbade och -överlevare under och efter sjukdomstiden.

3. Samhällspåverkan

När allt fler överlever barncancer uppstår nya utmaningar och behov, och kraven på samhället ökar. Barncancerfonden arbetar forskningsbaserat för att påverka samhället i rätt riktning. Det handlar bland annat om att skapa:

  • En nationell finansiering av nya, dyra läkemedel
    Idag finns nya banbrytande läkemedel och behandlingar. Men de är dyra och om cancersjuka barn får tillgång till dem eller inte styrs idag av var i landet man bor.
  • Ett kompetenslyft hos Försäkringskassan
    Knappt varannan förälder till barn som drabbats och/eller överlevt barncancer är nöjda med stödet från Försäkringskassan. Myndighetens kunskap om barncancer och familjernas situation spelar en avgörande roll i att säkerställa en trygg tillämpning av socialförsäkringen.
  • En socialförsäkring värd namnet
    En välfungerande och likvärdig sjuk-och aktivitetsersättning, ett omvårdnadsbidrag anpassat efter olika familjers unika situationer och ersättningsnivåer så att drabbade familjer kan försörja sig och ha en fungerande vardag.
  • Ökad personal- och kompetensförsörjning i vården
    En tredjedel av landets drygt 60 barncancerläkare är över 60 år. Fler måste få möjlighet att specialisera sig på området.
  • En välfungerande skola för alla
    Barn som lever med komplikationer av barncancer har svårare att klara skolan. Även syskon till barn som är sjuka eller dör i barncancer riskerar försämrad hälsa och svårare skolgång. Idag brister samordningen i många fall mellan sjukvård och skola, och ansvaret för detta faller istället på de drabbade.

FAKTA BARNCANCER

  • För 40 år sedan överlevde hälften av alla barn som drabbades av cancer. I dag överlever 85 procent. (Räknat på femårsöverlevnad).
  • I dag finns drygt 11 000 barncanceröverlevare i Sverige.
  • 15 procent överlever inte. Det motsvarar två skolklasser per år.
  • Vissa barncancerdiagnoser innebär fortfarande en dödsdom.
  • Varje dag drabbas ett barn i Sverige av cancer.
  • Barncancer är i dag den vanligaste dödsorsaken för barn 1–14 år.
  • Man vet fortfarande inte varför barn får cancer då det inte är livsstilsrelaterat.
  • 70 procent av överlevarna drabbas av komplikationer som fysiska och kognitiva nedsättningar, hjärnskador, infertilitet, hjärtsjukdomar, sekundärcancer och psykisk ohälsa som blir märkbar många år efter avslutad behandling och som kräver omfattande, ofta livslånga insatser.
  • Det tar i snitt sju år för en familj som drabbats av barncancer att komma tillbaka ekonomiskt.
  • 30 procent av överlevarna klarar inte grundskolan, även syskon har svårare att klara skolan.

Ökad förståelse av blodcancersjukdomen ALL hos barn målet för ny studie

Kan ökad kunskap från blodprover av nyfödda, så kallade PKU-prov, underlätta förståelsen av akut lymfatisk leukemi (ALL), den vanligaste cancerformen hos barn? Det är målet för en ny studie ledd från Akademiska sjukhuset vilket uppmärksammas med anledning av internationella barncancerdagen 15 februari.

Gustaf Leijonhufvud, barnläkare vid barnonkologiska kliniken på Akademiska sjukhuset och doktorand vid Uppsala universitet. Foto: privat

– Akut lymfatisk leukemi (ALL) är den vanligaste cancerformen hos barn. Det är en aggressiv blodcancerform som orsakas av att omogna vita blodkroppar delar sig okontrollerat. Ungefär nio av tio barn blir friska, men cytostatikabehandlingen är intensiv och kan ge biverkningar. Tidig upptäckt och behandling är av stor vikt, säger Gustaf Leijonhufvud, barnläkare vid barnonkologiska kliniken på Akademiska sjukhuset och doktorand vid Uppsala universitet.

Enligt Gustaf Leijonhufvud är det känt att vissa genetiska förändringar/mutationer, så kallade pre maligna kloner, som kan upptäckas i samband med diagnostik av ALL, kan uppstå redan på fosterstadiet. Tidigare studier har visat att en första händelse på fosterstadiet följt av en andra händelse efter födseln kan leda till utveckling av en elakartad tumör.

Gustaf Leijonhufvud betonar samtidigt att det finns skyddande faktorer som gör att kroppen ”släcker” dessa pre maligna kloner. Exempel på skyddande faktorer är vaginal födsel, amning, äldre syskon, tidig start på förskola.

– Målet med studien är att öka kunskapen kring när en första ”händelse” mot utveckling av ALL sker. Vår hypotes är att första händelsen kan ske i livmodern och att en senare händelse efter födelsen leder till uppkomsten av ALL hos barn. På längre sikt hyser vi en förhoppning om att denna kunskap kan bidra till att förebygga sjukdomen, genom ökad kunskap kring hur genetiska förändringar kan uppstå under graviditeten. Likaså om det går att minska risken för att utveckla ALL som barn genom tidig träning av immunförsvaret, förklarar han.

I studien ska forskarna jämföra analyser av diagnostiska prover från barn med diagnostiserad ALL och prover som tagits i samband med screening av nyfödda för medfödda sjukdomar, så kallade PKU-prover.

PKU är ett blodprov som idag tas screeningmässigt när barnet är två dygn för att identifieraspecifika medfödda sjukdomar som går att bota, till exempel medfödda ämnesomsättningssjukdomar. sköldkörtelhormonbrist och svår kombinerad immunbrist, så kallad SCID (severe combined immuno deficiency). I Sverige analyseras 24 medfödda sjukdomar via PKU-blodprov. Genom tidig diagnostik och behandling förbättras möjligheterna att undvika allvarliga skador och död. Ungefär 70 till 80 av 100 000 nyfödda barn har någon av dessa sjukdomar, som om de upptäcks i tid oftast kan behandlas.

I forskningsstudien medverkar forskare vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet, Karolinska Institutet samt Institute of Cancer Research (ICR), London. Forskarna kommer att använda den kliniska genomanläggningen i Uppsala som ingår i SciLifeLab:s diagnostiska utvecklingsplattform. Härigenom får man access till en rad sekvenseringstekniker och nödvändig labbexpertis.

Projektet inleds med en pilotstudie där forskarna ska analysera diagnosprover från barn som fått ALL-diagnos i Uppsala och Stockholm åren 1992-2020. Syftet är att identifiera patientspecifika genetiska förändringar för att därefter undersöka om dessa genetiska förändringar kan återfinnas vid analys av PKU-provet.

FAKTA: Forskningsstudien steg för steg

  • Data samlas in från svenska barncancerregistret gällande barn diagnostistiserade med åtta specifika genetiska förändringar.
  • Insamling av diagnostiskt material (vävnadsprover från benmärg och/eller blodprover) från barnpatienter som fått ALL-diagnos 1992-2020. Insamling av mödrarnas socialförsäkringsnummer från The National Board of Health and Welfare (motsvarande Socialstyrelsen).
  • Identifiering av dessa individers blod från screening av nyfödda (PKU)
  • Analys av diagnosprover med hjälp av helgenomsekvensering (WGS) eller qPCR för att erhålla specialdesignade primers.
  • Med hjälp av erhållna specialdesignade primers analyseras blod från screening av nyfödda (PKU) i London.

Upptäckt om orsak till prostatacancer belönas med Sjöbergpriset

Arul M. Chinnaiyan tilldelas årets Sjöbergpris på en miljon US dollar för att ha upptäckt den fusionsgen som ligger bakom mer än hälften av alla fall av prostatacancer. Hans upptäckt har avsevärt ökat förståelsen för en av de stora cancersjukdomarna. Den har redan bidragit till bättre diagnostik och har stor potential att förbättra vården för tusentals drabbade i framtiden.

Varför vissa män får prostatacancer har tidigare varit höljt i dunkel. Men ett stort genombrott skedde 2005 när Arul M. Chinnaiyan, Michigan University, USA, kunde visa att det i många fall verkar vara en så kallad fusionsgen som ligger bakom. En sådan bildas när kromosomer bryts av och två gener, eller delar av gener, sammanfogas i en ny konstellation.

–  Den här fusionsgenen har hittats i över hälften av alla fall av prostatacancer. Och det visade sig också att manligt könshormon är en starkt drivande kraft bakom sjukdomen, säger Anders Bergh, prostatacancerforskare från Umeå universitet.

Upptäckten föranleddes av en teknisk revolution inom genomforskningen som Arul Chinnaiyan drog nytta av. Han skapade en publik databas med prover som gjordes tillgängliga för hela forskarsamhället. Dessutom utvecklade han en bioinformatisk metod som innebar att han kunde identifiera avvikande genuttryck i prostatacancer. På så sätt upptäcktes den aktuella fusionsgenen.

–  Det är en mycket viktig pusselbit som har förbättrat vår förståelse av den här cancerformen. På sikt kan upptäckten även leda till bättre behandling, säger priskommitténs ordförande Bengt Westermark.

Näst efter basalcellscancer är prostatacancer den vanligaste cancerformen för män i västvärlden, och i många länder den tumörsjukdom som orsakar flest dödsfall bland män. Enligt Socialstyrelsen diagnosticeras varje år cirka 10 000 fall i Sverige och runt 2 200 män dog av sjukdomen år 2019.

Stor potential

Arul Chinnaiyans upptäckt har stor potential att förbättra överlevnad och vård av drabbade män i framtiden. Forskning om nya läkemedel pågår för fullt och det har redan varit möjligt att utveckla ny diagnostik inom området. Markörer för fusionsgenen kan hittas med ett enkelt urinprov.

Upptäckten har dessutom fått stor betydelse för vår kunskap om andra cancerformer som uppstår på ett likartat sätt. När det gäller lungcancer har det redan resulterat i nya behandlingsformer.

För Arul Chinnaiyan kom det som en mycket trevlig överraskning under isoleringen i samband med pandemin att nås av nyheten att han tilldelats Sjöbergpriset i cancerforskning.

–  Det är en stor ära att få den här utmärkelsen och sälla sig till den rad av framstående forskare som tidigare belönats. Eftersom det är vår upptäckt av återkommande genfusioner i prostatacancer som uppmärksammas planerar jag att använda forskningsstödet till våra försök med dessa och andra cancerdrivande faktorer som direkta eller indirekta måltavlor för behandling av cancer, säger han.

PRISMOTIVERING:

”… för upptäckten av återkommande genfusioner i prostatacancer”

FAKTA/PRISTAGAREN:

Arul M. Chinnaiyan föddes i Cleveland, Ohio 1969. Han blev både med.dr och fil.dr vid Michigan University 1999. I dag är han S.P. Hicks Endowed Professor of Pathology and Urology vid University of Michigan Medical School, Ann Arbor, Michigan, USA.

Arul M. Chinnaiyan, Michigan University

FAKTA/SJÖBERGPRISET:

Det här är sjätte gången som Sjöbergpriset delas ut. Kungl. Vetenskapsakademien utser pristagare och Sjöbergstiftelsen står för finansieringen. Priset inrättades efter att affärsmannen Bengt Sjöberg, som själv drabbats av cancer, donerat två miljarder kronor med syfte att främja vetenskaplig forskning med huvudsaklig inriktning på cancer, hälsa och miljö. Bengt Sjöberg kom från Lysekil men arbetade och verkade i många år i Hongkong. Sjöbergpriset är uppdelat i 100 000 US dollar i form av ett personligt pris och 900 000 US dollar som ska användas till fortsatt forskning.

Läs mer om priset

Se prisvideon på www.kva.se
Filmen går även att bädda in från Vetenskapsakademiens Youtubekanal.