Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Hälsoekonomisk bedömning av Jemperli vid endometriecancer

TLV har tagit fram en hälsoekonomisk bedömning till regionerna för läkemedlet Jemperli (dostarlimab) som är avsett för patienter med så kallad endometriecancer. Patienterna ska tidigare ha behandlats med cellgifter som innehåller platina och återfallit i sin sjukdom. Patienterna ska dessutom ha en genetisk instabilitet som ökar risken för flera olika cancerformer.

Endometriecancer är en vanligt förekommande gynekologisk cancersjukdom som utgår från livmoderslemhinnan. Det är en cancerform med förhållandevis god prognos eftersom den vanligtvis upptäcks innan den är spridd. För de patienter som återfaller i sin sjukdom och som tidigare har behandlats med platinainnehållande cellgifter är Jemperli ett behandlingsalternativ.

Jemperli verkar genom att förmå kroppens immunförsvar att angripa cancercellerna. Behandling med Jemperli syftar till att förlänga tiden till dess sjukdomen förvärras och därmed förlänga livslängden. Idag behandlas patienter som återfallit efter tidigare behandling med platinabaserade cellgifter vanligen med platinabaserade cellgifter igen om det gått längre tid än ett halvår sedan tidigare behandling.

Jemperli har undersökts i en studie som fortfarande pågår. Det är osäkert vilken effekt läkemedlet har på tid till återfall respektive överlevnad. Det är också osäkert vilken effekt Jemperli har jämfört med befintlig behandling eftersom samtliga patienter i studien fick Jemperli. Effekten i förhållande till platinabaserade cellgifter respektive annan behandling har uppskattats genom indirekta jämförelser mot andra studier.

TLV har genomfört analyser som illustrerar hur kostnaden per vunnet kvalitetsjusterat levnadsår beror av vilken effekt som antas på kort och lång sikt jämfört med befintlig behandling. TLV har också genomfört analyser som visar hur kostnaden per kvalitetsjusterat levnadsår beror av hur länge patienter behandlas.

Läs hela bedömningen här

Tretton miljoner kronor till prostatacancerforskning

– Under den senaste ansökningsperioden fick vi in 30 ansökningar och kvaliteten på dessa projekt var genomgående mycket god. Det känns fantastiskt roligt att vi har möjlighet att stödja så många intressanta projekt 2022. Det ska bli spännande att följa samtliga projekt, säger Kent Lewén, ordförande i forskningsrådet och styrelseordförande.

Dessa forsknings- och utvecklingsprojekt har tilldelats pengar hittills under 2022:

  • Anders Bjartell, Inst f translationell medicin, Lunds universitet.
  • Anders Widmark, Inst f strålningsvetenskaper, onkologi, Umeå universitet.
  • Andreas Josefsson, Inst f kirurgi och perioperativa vetenskaper, Umeå universitet.
  • Anna Bill-Axelson, Kirurgiska vetenskaper/urologi, Uppsala universitet.
  • Anna Lantz, Inst f Molekylär medicin och kirurgi, Karolinska.
  • Elin Trägårdh, Klinisk fysiologi och nuklearmedicin, Lunds universitet.
  • Ingela Franck Lissbrant, Inst för kliniska vetenskaper, avd för onkologi, Sahlgrenska.
  • Jonas Hugosson, Inst f kliniska vetenskaper, Göteborgs universitet.
  • Maréne Landström, Medicinsk Biovetenskap, Umeå universitet.
  • Marie Lundholm, Inst f medicinsk biovetenskap, Umeå universitet.
  • Martin Eklund, MEB, KI.
  • Pernilla Wikström, Medicinsk Biovetenskap, Umeå universitet.
  • Rebecka Arnsrud Godtman, Kliniska vetenskaper, Sahlgrenska.
  • Rebecka Hellsten, Translationell medicin, Lunds universitet.
  • Sead Crnalic, Kirurgisk och perioperativ vetenskap/Ortopedi, Umeå universitet.
  • Tufve Nyholm, Inst Strålningsvetenskaper, Umeå universitet.
  • Yvonne Ceder, Laboratoriemedicin, Lunds universitet.

Mer information om de olika projekten finns på Prostatacancerförbundets webbplats.

Forskningsmedlen utlyses för ansökan i november varje år. Stöd ges främst till projekt om tidig och säker diagnostik, mer effektiva och skonsamma behandlingsmetoder samt rehabilitering. Projekten granskas av förbundets forskningsråd med expertis från urologi, onkologi och rehabilitering. Därefter beslutar Prostatacancerförbundets styrelse vilka projekt som ska tilldelas medel.

Molekylär onkologi – från signalväg till organ i klinisk vardag

Kursens syfte är att ge kunskap kring de senaste vetenskapliga rönen inom tumörbiologi, diagnostik, patologi och kliniska data inom onkologin. Kursen riktar sig till läkare som är i slutet av sin ST-utbildning eller är färdiga specialister inom onkologi, patologi och lungmedicin. Det är en interaktiv kurs där deltagarna kommer att få många möjligheter till diskussioner med kollegor och kursansvariga.

För mer information och anmälan

ERC-anslag till forskning om hjärntumörer

Cancerforskaren Fredrik Swartling får ERC Proof of Concept-bidrag från Europeiska forskningsrådet (ERC). Bidraget är på 150 000 Euro och ska användas till att utveckla verktyg för diagnos och behandling av hjärntumörer, med framtida kommersialisering som mål.

Fredrik Swartlings forskning handlar om hjärntumörer som vanligen behandlas med strålning och cellgifter. Tyvärr utvecklas ofta behandlingsresistens vilket är den huvudsakliga dödsorsaken vid elakartade hjärntumörer hos barn och vuxna. I det nu finansierade projektet planerar Fredrik Swartling och hans team att ta fram ett nytt diagnostiskt verktyg för att identifiera celler som blivit resistenta mot standardbehandlingen för elakartade hjärntumörer.

– Vår strategi bygger på resultat från vårt tidigare ERC Starting Grant-projekt. Där upptäckte vi ett ökat antal vilande cancerceller i vävnadsprover som tagits vid operationer på barn som fått återfall av sin hjärntumör. De vilande cellerna är mer resistenta mot standardbehandling än huvuddelen av cellerna som svarar bra på standardbehandling, säger Fredrik Swartling.

Fredrik Swartling, universitetslektor vid institutionen
för immunologi, genetik och patologi.
Foto: Maria Swartling

Potential att utnyttja forskningsresultaten kommersiellt

Bidragen inom ERC Proof of Concept kan sökas av forskare som sedan tidigare har ett ERC-bidrag, som stöd för att undersöka om det finns potential att utnyttja forskningresultaten kommersiellt eller i samhället.

– Vi hoppas att våra nya verktyg kan användas för att screena celler som tas ut från biopsier i samband med en hjärntumöroperation och på så sätt bättre kunna identifiera patienter som riskerar allvarliga återfall. Det nya bidraget är mycket välkommet och kommer att förbättra möjligheterna för oss att nå det målet, säger forskaren Sonja Hutter som leder den experimentella utvecklingen av projektet i Fredrik Swartlings grupp.

I utlysningen av medel inom ERC Proof of Concept har totalt 166 ansökningar från 21 länder beviljats. Av dessa gick sju till svenska forskare.

Hälsoekonomisk bedömning av Opdivo vid cancer i matstrupen eller i övre magmunnen

TLV har tagit fram en hälsoekonomisk bedömning till regionerna för läkemedlet Opdivo (nivolumab). Bedömningen gäller behandling av vuxna patienter med matstrupscancer eller cancer i övre magmunnen som genomgått kirurgi. Patienterna ska dessutom ha behandlats med en kombination av cellgifter och strålning före kirurgin och ska uppvisa tecken på att sjukdomen är kvar efter att tumören tagits bort med hjälp av kirurgi.

Årligen insjuknar cirka 700 svenskar i matstrupscancer eller cancer i övre magmunnen. Patienternas genomsnittsålder vid insjuknande är cirka 64 år och 75 procent av de drabbade är män. Omkring 20 till 30 procent av patienterna opereras men en stor andel av dessa får återfall i sin sjukdom relativt snart. Trots detta finns det i dagsläget ingen specifik behandling att sätta in efter operationen för att minska risken för återfall. Prognosen för dessa patienter är därför generellt dålig och fem år efter operationen är endast 30 till 35 procent av patienterna fortfarande vid liv.

Opdivo är en typ av immunterapi som aktiverar immunsystemet till att döda cancercellerna.

Syftet med behandling med Opdivo är att minska risken för att patienten får tillbaka sjukdomen eller avlider efter att tumören tagits bort kirurgiskt. Eftersom det saknas behandlingsalternativ för detta syfte i dagsläget bedömer TLV att aktiv uppföljning av sjukdomen är det mest relevanta jämförelsealternativet till att behandla med Opdivo.

En studie som direkt har jämfört Opdivo med placebo visar att det tar längre tid för patienter som behandlas med Opdivo att få sjukdomen tillbaka eller avlida jämfört med patienter som endast genomgått aktiv uppföljning.

Beroende på vilka antaganden som görs i den hälsoekonomiska modellen hamnar kostnaden per vunnet kvalitetsjusterat levnadsår mellan 400 000 och 700 000 kronor i TLV:s analyser. Resultatet baseras på Opdivos officiella pris. Det finns dock konfidentiella nationella avtal mellan regionerna och det företag som marknadsför Opdivo som resulterar i att de verkliga kostnaderna för användning av Opdivo blir lägre.

Läs hela bedömningen här