Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Miljonanslag till banbrytande forskning om äggstockscancer

Lena Wäpplings Stiftelse har offentliggjort årets forskningsanslag – en satsning på totalt en miljon kronor för att stödja tre framstående forskare i deras arbete med att bekämpa äggstockscancer, en av de mest dödliga cancerformerna som drabbar kvinnor. Forskningsanslagen går till Anna Gerdtsson och Kaname Uno, båda verksamma vid Lunds universitet, samt Emmy Borgmästars från Uppsala universitet. Deras projekt representerar några av de mest lovande insatserna inom fältet idag.

Stiftelsen lyfter särskilt fram vikten av att stötta unga forskare. Två av årets mottagare, Emmy Borgmästars och Kaname Uno, befinner sig i början av sina forskarkarriärer.

Genom att ge dessa lovande forskare tidigt stöd hoppas Lena Wäpplings Stiftelse kunna bidra till långsiktig utveckling och innovation inom området.

– Vårt mål är att inspirera fler till att ägna sig åt äggstockscancerforskning och att förse dem med de resurser som krävs för att göra verklig skillnad, säger stiftelsens representant.

Varför äggstockscancer kräver mer forskning

Äggstockscancer är den dödligaste gynekologiska cancerformen, med en femårsöverlevnad under 50 procent. Den stora utmaningen ligger i att sjukdomen oftast upptäcks sent, då symtomen är vaga och lätta att förväxla med andra tillstånd. När cancern väl upptäcks har den ofta redan spridit sig, vilket försvårar behandling och försämrar prognosen. Tidig upptäckt och förbättrade behandlingsmetoder är därför avgörande – och just detta är fokus för de tre utvalda forskningsprojekten.

Lena Wäppling, stiftelsens grundare och själv överlevare av spridd äggstockscancer, har länge varit en stark röst för ökad medvetenhet och mer forskning. Hennes vision är tydlig: fler kvinnor ska få en chans till tidig diagnos, effektiv behandling och ökad överlevnad.

Tre forskningsprojekt som kan förändra framtiden

De tre projekt som nu får stöd tacklar varsin nyckelutmaning inom fältet – från diagnos till behandling:

1.Effektivare immunterapi med hjälp av AI – Anna Gerdtsson, Lunds universitet

Anna Gerdtssons forskning syftar till att öka träffsäkerheten i immunterapibehandling genom att använda artificiell intelligens. Idag är det endast ett fåtal patienter med äggstockscancer som svarar positivt på immunterapi. Gerdtsson använder AI för att kartlägga tumörens mikromiljö och på så vis utveckla metoder för individanpassad behandling.

– Genom att använda AI för att förstå tumörens mikromiljö hoppas vi kunna bana väg för bättre diagnostik och individanpassad behandling, och därigenom förbättra prognoser för kvinnor som drabbas av äggstockscancer, säger Gerdtsson.

2.Förstå platinumresistens – Kaname Uno, Lunds universitet

Kaname Uno fokuserar på att förstå varför vissa tumörer utvecklar resistens mot den vanligt förekommande cytostatikabehandlingen med platinum. Med hjälp av avancerad mikroskopiteknik undersöker hon hur platinum rör sig genom tumörvävnaden och vilka mekanismer som ligger bakom resistensutveckling. Målet är att på sikt förbättra behandlingsutfallet för patienter som annars har få alternativ .

3.Tidigare upptäckt genom biomarkörer – Emmy Borgmästars, Uppsala universitet

Emmy Borgmästars projekt söker efter nya biomarkörer i vaginalvätska som kan möjliggöra tidigare upptäckt av äggstockscancer. Genom att analysera både tumörvävnad och vaginalprov hoppas hon identifiera bakteriella signaturer kopplade till sjukdomen. Detta skulle kunna leda till en icke-invasiv metod för tidig diagnostik, något som är mycket efterfrågat inom vården.

Läs hela artikeln

Fokus på tidig upptäckt

Cancerområdet befinner sig i en intensiv utvecklingsfas. I november 2024 presenterades den första uppdateringen av Sveriges nationella cancerstrategi sedan 2009 – en milstolpe för vården och forskningen. Samtidigt pågår EU:s arbete med den europeiska cancerplanen, där Sverige bidrar aktivt med erfarenheter och innovationer. På kliniker och i forskningslabb ser vi framsteg inom precisionsmedicin, immunterapi och genetisk screening, som tillsammans förändrar behandlingsmöjligheterna i grunden. I den här dynamiska kontexten har Regionala cancercentrum i samverkan (RCC) ett unikt uppdrag: att samordna, driva och utveckla cancervården i Sverige.

I förra numret av Onkologi i Sverige lyfte vi de över 300 förbättringsprojekt som pågår runtom i landet tack vare medel och stöd från RCC. I den här artikeln fortsätter vi vårt samtal med Sveriges cancersamordnare, Kjell Ivarsson, och fokuserar på tidig upptäckt av cancer.

Att upptäcka cancer tidigt gör enorm skillnad. Prognosen är bättre, behandlingen skonsammare och det krävs mindre resurser från vården. Med ny AI-teknik och bättre screening kan fler patienter hittas tidigare. Samtidigt är det en fin balansgång för att inte bidra till onödig oro hos friska individer.

– Detta är ett område jag verkligen brinner för. Här kan vi göra skillnad. Som kirurg har jag sett många patienter genom åren och det är en oerhört stor skillnad att få in någon med cancer i stadie ett eller stadie fyra.

Sveriges cancersamordnare Kjell Ivarsson talar engagerat om ett av de fokusområden som ingår i den uppdaterade cancerstrategin, nämligen tidig upptäckt av cancer. Ett område som tack vare utökade screeningprogram, förbättrad diagnostik och ökad utbildning till allmänheten ständigt förbättras, men där det fortfarande finns en hel del kvar att göra.

– Vi är ett land som ligger långt framme när det gäller screening och tidig upptäckt av cancer, det märks inte minst i vårt samarbete med EU, där vi ofta får frågor om att åka ut och tala om hur vi arbetar här i Sverige. Det tycker jag vi kan vara stolta över. Men vi får inte luta oss tillbaka, det gäller nu att hålla i och hålla ut, säger Kjell Ivarsson.

För det kommer hela tiden nya generationer som måste utbildas i hur man håller koll på och undersöker sina bröst, testiklar och leverfläckar själv hemma, påpekar han. De måste också få information om vikten av att gå på sina screeningprogram eller söka vård om de upptäcker något avvikande. Samtidigt gäller det att avdramatisera och inte skrämma upp.

”Vi är ett land som ligger långt framme när det gäller screening och tidig upptäckt av cancer, det märks inte minst i vårt samarbete med EU”, säger Kjell Ivarsson.

– Här måste vi jobba på flera fronter med återkommande informationskampanjer och möta människor där de är – på stan, i väntrummen, i skolan och på sociala medier och tv. Uthålligheten är det allra viktigaste och vi måste även sänka trösklarna så att det blir lätt att komma på sina screeningprogram, ta sig till ett ”pricktest” av leverfläckar eller vad det nu må vara.

Kjell Ivarsson tar det relativt nya sättet att screena för HPV, med självtest hemma, som ett lyckat exempel där hindren har minskat så att fler ska testa sig.

– HPV-screeningen har gått ett steg längre för att sänka tröskeln tack vare att man nu har en valmöjlighet där man kan testa sig hemma. Dessa självprover har gett effekt på personer som tidigare har uteblivit från sina screeningprogram.

Kjell Ivarsson tillåter sig att bli lite visionär när han kommer in på ämnet HPV och säger att han både tror och hoppas att HPV-screening kommer att bli den första av våra screeningar som kanske inte alls kommer att behövas i framtiden – tack vare det lyckade vaccinationsprogrammet som pågått sedan år 2000.

– I dag har 80–85 procent av alla barn vaccinerats via skolprogrammet. I kombination med vaccinering av personer upp till 26 år, där vi just nu håller på med kampanjen ”Ta gratissprutan mot HPV” för att specifikt fånga upp kvinnor födda mellan 1994–1999, har vi en god chans att faktiskt utrota HPV-infektionsorsakad cancer i framtiden.

Läs hela artikeln

Uppdrag: hitta fler cancerfall tidigt – redan på vårdcentralen

Hur kan fler cancerfall upptäckas tidigare? Och hur stärker man primärvårdens roll i den processen? Det ska läkarna och forskarna Elinor Nemlander och Eliya Abedi ta reda på i sina roller som nationella samordnare i arbetet med tidig upptäckt av cancer.

Frågorna har besvarats av:

Elinor Nemlander, specialist i allmänmedicin, Medicinedoktor, Nationell samordnare för tidig upptäckt av cancer, arbetar annars som distriktsläkare och enhetschef för FoU på Liljeholmens Universitetsvårdcentral forskare vid Karolinska Institutet.

Eliya Abedi, specialist i allmänmedicin, doktorand, Nationell samordnare för tidig upptäckt av cancer, arbetar annars som distriktsläkare på Jakobsbergs Universitetsvårdcentral, forskar vid Karolinska Institutet.

Varför behövs nationella samordnare för tidig upptäckt av cancer?
– Ungefär 85 procent av alla cancerpatienter söker först vård i primärvården. Det gör den symtombaserade vägen helt avgörande – och den måste samspela med screeningprogrammen. För screening fångar vissa cancerformer i ett tidigt skede, men det räcker inte. Genom att ha nationella samordnare får vi ett tydligt uppdrag att hålla ihop och driva arbetet framåt, i nära samarbete med regioner, vårdpersonal och patienter. Målet är en mer jämlik och effektiv diagnostik, där fler fall upptäcks tidigt, oavsett symtom, kön eller var i landet man bor.

Vad går uppdraget ut på?
– Vi har ett tvåårigt uppdrag som nationella samordnare på 20 procent vardera. Fokus är att stärka det nationella arbetet före diagnos – framför allt i primärvården. Vi identifierar hinder och förbättringsområden i dagens processer och bidrar till utveckling av nya arbetssätt, i samverkan med RCC och andra aktörer. Vår roll är att vara en brygga mellan nationell styrning och praktiskt kliniskt arbete, med målet att fler fall ska upptäckas tidigare – genom samverkan, kunskapsutbyte och ett stärkt fokus på primärvårdens avgörande roll i cancervårdkedjan.

Vad är ert främsta fokus just nu?
– Vi fokuserar på flera parallella spår som alla syftar till att förbättra tidig upptäckt av cancer. Ett prioriterat projekt gäller uppföljning av individer med förhöjd risk för cancer, till exempel vid premaligna fynd som sidogångscystor i bukspottkörteln. Här varierar uppföljningen kraftigt mellan regioner, och det saknas enhetliga rutiner. Syftet är att skapa en mer kunskapsbaserad och jämlik hantering – i linje med den nya cancerstrategin.

Elinor Nemlander, specialist i allmänmedicin, Medicinedoktor, Nationell samordnare för tidig upptäckt av cancer, arbetar annars som distriktsläkare och enhetschef för FoU på Liljeholmens Universitetsvårdcentral. Forskare vid Karolinska Institutet.

Eliya Abedi, specialist i allmänmedicin, doktorand, Nationell samordnare för tidig upptäckt av cancer, arbetar annars som distriktsläkare på Jakobsbergs Universitetsvårdcentral. Forskar vid Karolinska Institutet.

Vad hoppas ni uppnå?
– Vi vill bidra till att färre patienter får sin diagnos akut, att fler fall upptäcks tidigare, och att ojämlikheter minskar. Ofta likställs ”tidig upptäckt” med screening, men majoriteten av alla cancerutredningar börjar faktiskt med symtom – inte screening. Det är dags att tydligare lyfta den kliniska vägen, särskilt inom primärvården. Det handlar om att identifiera signifikant cancer – alltså cancer som, om den inte upptäcks i tid, leder till lidande eller för tidig död. Vårt mål är en vård där rätt patient får rätt utredning i rätt tid – på ett sätt som är patientsäkert, resurseffektivt och jämlikt.

Ni studerar också sökmönster i vården – varför?
– Studier visar att många patienter har fler vårdkontakter månaderna före sin diagnos – ofta med diffusa symtom. Vi analyserar nu data om vårdkontakter året före diagnos, med fokus på besöksfrekvens och mönster i patienters kontakt med vården, för att se om det finns mönster som skulle kunna fungera som tidiga varningssignaler. Om vi lyckas identifiera sådana mönster, kan de på sikt användas för att utveckla datadrivna stödverktyg för tidig upptäckt.

Läs hela artikeln

Gamechanger inom onkologi – svensk forskning på väg att förändra spelplanen

Bukspottkörtelcancer slår till snabbt och skoningslöst. Luciano Pavarotti, Ruth Bader Ginsburg, Sven-Göran Eriksson, Johannes Brost. Namnen är många, ödena tragiska. Diagnosen en dödsdom. Men nu spirar hoppet. I ett svenskt laboratorium i Astras gamla lokaler i Södertälje arbetar en stor grupp forskare och experter med en banbrytande teknologi som kommer att förändra allt. Och ge framtidens patienter en ny chans till livet.

Bukspottkörtelcancer är en av de mest aggressiva och svårbehandlade cancerformerna. Femårsöverlevnaden ligger på ynka 10–12 %, oavsett när sjukdomen upptäcks. Detta kan jämföras med bröstcancer, där överlevnaden i tidiga stadier kan vara upp till 99 %. Bukspottkörtelcancer är en av de cancerformer som forskarna har störst utmaningar med att hitta bot och effektiva behandlingar för.

Patienter som får denna diagnos står ofta inför en mycket dyster prognos, där sjukdomen ses som en dödsdom. Men tack vare intensiv forskning tillsammans med mjukvaruutveckling med spets, närmar vi oss målet. Bioteknikföretaget Anocca leder vägen med sin forskning om avancerad immunterapi, som är på väg att revolutionera behandlingsalternativen för denna utsatta patientgrupp.

Specialtränade T-celler

Anoccas kärnverksamhet kretsar kring att utveckla avancerade immunterapier baserade på kroppens egna T-celler, särskilt genom att manipulera och förbättra deras förmåga att känna igen och bekämpa cancer. Förenklat kan det liknas med att immunsystemet är som kroppens egen poliskår och där T-cellerna är insatsstyrkan, specialtränade för att selektivt kunna identifiera och döda cancerceller samtidigt som de skonar friska celler.

Det händer här och nu

Forskarna i Södertälje gör det som länge verkade omöjligt, de utvecklar skräddarsydda T-cellsreceptorer som kan identifiera och bekämpa cancerceller med en precision som tidigare varit otänkbar. Denna banbrytande forskning möjliggör att T-celler inte bara känner igen avvikelser på cellens yta, utan också kan upptäcka och angripa mutationer djupt inuti cellerna. Genom att kombinera genetisk information från patientens blod och tumörbiopsier skapar man behandlingar som är exakt anpassade för varje individ och patientgrupp. Det här är inte en vision om framtidens forskning – det händer här och nu.

Skräddarsydd behandling för fler patienter

Man har redan kommit en bra bit på väg mot visionen att skapa ett bibliotek av T-cellsreceptorer som täcker flera olika patientgrupper. Detta innebär att fler patienter kan få tillgång till skräddarsydd immunterapi, inte bara för bukspottkörtelcancer och andra cancerformer, utan även för andra svårbehandlade sjukdomar. Anocca teknologi är världsledande och underbyggs med för närvarande över 50 godkända patent och flera är under behandling.

– Anocca har i det tysta byggt upp ett banbrytande företag inom TCR-baserade terapier, med kraftfulla plattformar för att identifiera nya T-cellsmål, isolera och validera de bästa T-cellsreceptorerna mot tumörer samt en stark, industriledande kapacitet för tillverkning av cellterapiprodukter, säger Dr Michael Kalos, internationellt känd expert inom T-cellterapi och immunterapi, med över 25 års erfarenhet inom cellterapi, från bla University of Pennsylvania, Fred Hutchinson Cancer Research Center och globala forskande läkemedelsföretag som Eli Lilly och Janssen

– Cellterapi har redan förändrat behandlingen av blodcancer – frågan är nu om den kan ha samma effekt på solida tumörer. Min uppfattning är att Anocca är en av de ledande aktörerna som driver denna utveckling framåt, med imponerande precision och expertis, säger professor Christoph Springfeld, MD, PhD, från Universitetssjukhuset i Heidelberg övertygande.

Läs hela artikeln

Nyheter i utvecklingen av Min vårdplan

Min vårdplan är ett digitalt verktyg för ökad jämlikhet, kvalitet och personcentrering i cancervården som möjliggör delaktighet och inflytande för patienter genom hela vårdförloppet. Verktyget finns via e-tjänsten Stöd och behandling på 1177. Som vanligt händer det alltid mycket på Min vårdplanområdet.

Aktuellt
Nya versioner finns nu för:

  • Min vårdplan lungcancer
  • Min vårdplan myelom
  • Min vårdplan njurcancer

På gång
Nya Min vårdplan med planerad publicering i juni:

  • Min vårdplan kronisk lymfatisk leukemi (KLL)
  • Min vårdplan lymfom
  • Min vårdplan vulva
  • Min vårdplan cancer i lever, gallvägar och gallblåsa

Möjlighet att delta i arbetsgrupper för Min vårdplan cancer
Nu finns chansen att ingå i en nationell arbetsgrupp och bidra till viktig vårdutveckling inom Min vårdplan cancer. Specifik kompetens efterfrågas för att stärka det nationella samarbetet. Är du intresserad av att dela med dig av din kunskap och bli en del av arbetsgruppen? Kanske vill du till och med ta på dig rollen som arbetsgruppens ordförande?

Min vårdplan är en del av RCC:s kunskapsstöd och ingår i den nationella kunskapsstyrningen. Patientinformationen i Min vårdplan möjliggör att varje vårdmöte baseras på den bästa tillgängliga kunskapen. För att utveckla Min vårdplan för varje diagnos bildas nationella arbetsgrupper med bred förankring inom olika professioner. Arbetsgruppens huvudsakliga uppgift är att utarbeta och granska sakinnehållet, med stöd och struktur genom hela processen.

För mer information om vad det innebär det att delta i en nationell arbetsgrupp och hur du ansöker. Kontakta samordnaren för Min vårdplan, Claire Micaux, [email protected]

Se hela artikeln