Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Perituskliniken väntar ännu på avtal med Region Skåne

Ömsom vin, ömsom vatten. Så kommenterar professor Per-Anders Abrahamsson hur den privata cancerkliniken Peritus har utvecklats sedan starten i september 2020.
– Eftersom vi hittills inte har fått ett avtal med Region Skåne, har vi inte lyckats med ambitionen att korta den långa vårdkön inom urologi. I väntan på ett avtal använder vi våra högteknologiska resurser även till operationer inom gynekologi och ortopedi.

Målet med att starta södra Sveriges enda privatsjukhus var att erbjuda patienter med urinvägssjukdomar vård utan väntan. Men väntar gör både kliniken och de 27 000 patienter i Skåne som för några år sedan inte hade fått urologisk vård enligt vårdgarantin. Idag står fortfarande många patienter i den kön, bland annat ett 30-tal icke opererade patienter med urinblåsecancer.

– Vår avsikt var att avlasta den offentliga vården genom att korta de långa väntetiderna, säger Per-Anders Abrahamsson, som i likhet med många av medarbetarna på Peritus har arbetat inom den offentliga vården under merparten av sitt liv.

 

”VIKTIGT KORTA LEDTIDER”
– Under mina 20 år som verksamhetschef för urologin i Malmö-Lund hade vi kronisk brist på vårdplatser och alltför lång väntan till operation. Ett incitament till att starta en privat klinik.
Tack vare den samlade kompetens som finns på Peritus kan man sköta all utredning på ett ställe och därmed – hittills enbart i teorin – korta ledtiderna för patienter till cirka två veckor. Inom den offentliga vården kan ledtiderna för patienter med urologiska sjukdomar vara allt från 60 till 130 dagar.

Men för att kunna åstadkomma kortare ledtider måste det till att börja med finnas patienter. Patienter som inte har möjlighet att betala för privat ickesub- ventionerad specialistvård utan är beroende av det ekonomiska skydd som den offentliga vården, regionerna, ger via avtal som tecknas med privata vårdgivare.

– Vår plan var att inom ett år kunna ta emot upp till 60 patienter om dagen men eftersom vi ännu inte har ett avtal med Region Skåne ligger vi fortfarande på cirka 15 patienter per dag, säger Per-Anders Abrahamsson och tillägger att man lyckats behålla hela den kompetenta personalstyrkan (35 anställda) tack vare att man utökat verksamhetsområdet från huvudsakligen urologiska sjukdomar till gynekologisk cancer samt höft- och knäoperationer.

HAMNADE I MOMENT 22
Sedan ett år tillbaka har man ett avtal med Region Halland som innebär att patienter som väntat längre än vårdgarantins 60-dagarsgräns nu har rätt att välja Peritus för utredning och behandling av benigna urinvägssjukdomar.

– Det är glädjande att vi har fått vårt första regionavtal. Det kan vara starten på en islossning när det gäller vår egen regions inställning till privata vårdgivare. Vi visste ju från början att det skulle bli svårt att få teckna avtal, men trodde inte att det skulle bli riktigt så här trögt. Vi hamnade lite i ett Moment 22-tillstånd när regionen krävde att vi skulle visa resultat innan verksamheten hade kommit igång.

– Nu när vi börjar få volymer och kan visa resultat hoppas vi på en islossning, att dörrarna ska öppnas. Att ha så pass långa vårdköer är inte hållbart på sikt. Det behövs en nationell samordning för att få bukt med bland annat problemet med det snabbt växande ”prostataberget” i landet. Vi har ju kapacitet att hjälpa till med såväl godartade som maligna urinvägssjukdomar i öppenvårdsverksamhet och kan ta emot patienter från hela landet.

Läs hela artikeln

Ny precisionsmedicinsk teknologi för immunterapi

På senare år har det gjorts stora framsteg i utvecklingen av nya framgångsrika immunterapier för att behandla cancer. Så kallad CAR-T-cellbehandling och behandling med antikroppar är två typer av målriktade immunterapier som har revolutionerat delar av cancervården. Men än kvarstår stora utmaningar med att identifiera proteiner på cancercellers yta som mål för immunterapier. En forskargrupp i Lund är på god väg och nu publicerar de sina rön i PNAS.

Immunterapier har revolutionerat behandlingen av cancer och kan redan idag i vissa fall bota patienter med avancerad sjukdom. Gemensamt för immunterapier med CAR-T-celler och antikroppar är att de riktar sig mot specifika målproteiner som uttrycks på ytan av tumörceller, så kallade tumörytantigener.

– Den stora utmaningen är att uppsättningen av tumörytantigener skiljer sig åt mellan patienter samt mellan modertumörer och metastaser. Det finns således ett stort behov av nya strategier som med hög precision kan identifiera tillgängliga, behandlingsbara tumörytantigen på individnivå. Vi har arbetat i många år för att etablera nya metoder som ger kunskaper om ytantigener på cancercellers yta som mål för immunterapier, säger Mattias Belting, professor i klinisk onkologi vid Lunds universitet och överläkare på Skånes universitetssjukhus.
Nu har han och hans forskargrupp vid Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus utvecklat en ny precisionsmedicinsk teknologi med vilken det ges möjlighet att göra en heltäckande kartläggning av det totala ytantigen-landskapet i patienttumörer.

Metoden som forskargruppen utvecklat ”Tumor Surfaceome Mapping, TS-MAP”, möjliggör direkt analys av alla tillgängliga tumörytantigen i tumörvävnad från patienter.

Genom ett nära samarbete mellan neurokirurgi, onkologi och avancerad proteomik i Lund, kunde forskarna identifiera flera tumörytantigen i färsk vävnad från patienter med aggressiva hjärntumörer och för vilka det idag saknas effektiv behandling.

– Våra nya fynd med patientceller och vävnader pekar på att tumörceller fundamentalt ändrar sitt ytlandskap när de tas ur sin naturliga, 3-dimensionella miljö, vilket är en viktig insikt för framtida forskning inom området, säger Mattias Belting och utvecklar; De metoder som tidigare utvecklats för att identifiera ytantigen eller ta fram antikroppar riktade mot tumörceller använder två-dimensionella modeller, vilket enligt våra fynd ger en felaktig bild som inte återspeglar situationen i patientumörer.

En viktig fördel med TS-MAP-teknologin är att den ger en heltäckande bild av ytantigen som dels exponeras på cancercellers yta, men också information om de specifika ytantigen som har en hög kapacitet att ta sig in i cancerceller, och kan döda dem inifrån.

Mattias Belting, professor i klinisk onkologi vid Lunds universitet och överläkare på Skånes universitetssjukhus. Fotograf: Ingemar Hultquist, Lunds universitet.

 

– Detta är viktigt, eftersom nästa generations antikroppsbaserade läkemedel inom onkologin bygger på kombinationen av en målsökande antikropp, som känner igen tumörytantigenet, och ett cellgift eller en radionuklid som kopplats till antikroppen. Dessa så kallade antikropps-drog-konjugat, på engelska antibody-drug-conjugate, ADC, tas specifikt upp av och dödar cancerceller inifrån medan friska celler som saknar tumörytantigenet skonas, säger Mattias Belting.

Mattias Belting menar att studiens resultat tydligt belyser möjligheterna och behovet av individspecifika strategier som utgår från den stora repertoaren och variationen av tumörantigen i patienttumörer. Likaså gäller betydelsen av att analysen görs på intakt vävnad.

– Precisionsmedicin inom immunterapi för behandling av cancer är lovande, men också mycket utmanande. Förutom variationen av tumörantigenuttrycket mellan och inom tumörer, har vi ännu ofullständig kunskap om samspelet mellan cancerceller och immunceller i tumörmikromiljön. Vi talar idag om att varje enskild patient ska matchas till ett läkemedel. Kanske är det tvärtom, att vi ska designa ett specifikt läkemedel som ska matchas till den enskilda patienten, hur omöjligt det än låter, avslutar Mattias Belting.

Kontakt: Mattias Belting, professor i klinisk onkologi vid Lunds universitet,  Avd. för Tumörmikromiljön, och överläkare på Skånes universitetssjukhus, hematologi, onkologi, och strålningsfysik; mobil: 0733507473, [email protected]

Publikation: ”Landscape of surfaceome and endocytome in human glioma is divergent and depends on cellular spatial organization
PNAS, 1 mars 2022, https://doi.org/10.1073/pnas.2114456119

Studien har finansierats av Vetenskapsrådet, Cancerfonden, Barncancerfonden, ALF, EUs Horizon 2020 CanFaster, Fru Berta Kamprads Stiftelse, Sjöbergstiftelsen, SUS donationsfonder, samt en donation från Viveca Jeppsson, och gjorts i samarbete med Bio-MS, samt Uppsala Universitet.

—————–
Presskontakt Medicinska fakulteten vid Lunds universitet: Katrin Ståhl, 046-222 01 31, 0725-27 97 97, [email protected]

Europeiska kommissionen godkänner Teysuno för metastaserad kolorektal cancer

Europeiska kommissionen godkänner Teysuno för metastaserad kolorektal cancer
Nordic Pharma meddelar att Europeiska kommissionen (EC) den 24 januari godkände en ny indikation för Teysuno® (tegafur/gimeracil/oteracil) för behandling av patienter med metastaserad kolorektal cancer som inte kan fortsätta med behandlingen med ett annat fluoropyrimidin på grund av specifika toxiciteter: hand-fotsyndrom och hjärttoxicitet. Patienterna kan ha utvecklat dessa biverkningar i samband med adjuvans eller metastasering.

I december 2021 fick Nordic Pharma ett positivt vetenskapligt utlåtande från EMAs kommitté för humanläkemedel (CHMP) som rekommenderade att användning av Teysuno skulle godkännas för metastaserad kolorektal cancer.

Baserat på detta godkännande är nu Tesyuno godkänt vid följande indikationer:

  • för behandling av avancerad magsäckscancer när det ges i kombination med cisplatin (nuvarande indikation).
  • som monoterapi eller i kombination med oxaliplatin eller irinotekan, med eller utan bevacizumab, för behandling av patienter med metastaserande kolorektalcancer där det inte är möjligt att fortsätta behandlingen med ett annat fluoropyrimidin på grund av hand-fotsyndrom eller kardiovaskulär toxicitet som utvecklats i adjuvant eller metastatisk behandlingssituation.

Nytt fluoropyrimidin för patienter med metastaserad kolorektal cancer
Vid metastaserad kolorektal cancer består den första linjens kemoterapi vanligen av ett fluoropyrimidin i olika kombinationer. Teysuno är ett oralt fluoropyrimidin med motsvarande effekt men med en bättre säkerhetsprofil jämfört med andra fluoropyrimidiner.

Jean-Michel Quinot, CEO för Nordic Pharma konstaterade: ”Detta är viktiga nyheter för patienter med metastaserad kolorektal cancer. För patienter som tvingats avbryta sin behandling på grund av hjärttoxicitet eller hand-fotsyndrom erbjuder nu Teysuno ett alternativ till att fortsätta fluoropyrimidinbehandling som man vet förlänger överlevnaden. Genom att tillgodose detta medicinska behov hoppas vi kunna förbättra dessa patienters liv. Vi vill särskilt tacka onkologer och patienter i olika europeiska länder som har bidragit till insamlingen av viktiga kliniska data för denna nya indikation.”

Iris van Lakerveld, Global Oncology Lead, Nordic Pharma, tillade: ”Fluoropyrimidiner är och förblir hörnstenen i kemoterapibehandling för metastaserad kolorektal cancer. En betydande patientgrupp kan nu erbjudas ett alternativ i den händelse att kemoterapi måste skjutas upp, dosen måste sänkas eller sättas ut helt på grund av hand-fot-syndrom eller hjärttoxicitet. Biverkningar av kemoterapi är oundvikliga. Teysuno ger läkare och patienter ett ytterligare alternativ som vid behov möjliggör optimal nytta av fluoropyrimidinbehandling.”

Nordic Pharma har licens på Teysuno från Taiho Pharmaceutical Co., Ltd. i Japan. I Japan är läkemedlet känt som TS-1 och är godkänt för olika solida tumörer, däribland magsäckscancer och kolorektal cancer. Sedan 2011 har Teysuno funnits i 17 länder på den europeiska marknaden. Totalt säljs läkemedlet i över 30 länder världen över. Detta godkännande från Europeiska kommissionen är ett viktigt steg för att ge patienter med metastaserad kolorektal cancer tillgång till Teysuno. För att säkerställa tillgången till läkemedlet kommer landsspecifika ansökningar om högkostnadsskydd att lämnas in i varje medlemsstat.

“Chefer med cancer jobbar ändå, så du klarar det också”

100 unga vuxna cancerdrabbade och närstående vittnar om att stödet från Försäkringskassan är katastrofalt. Nu kräver Ung Cancer att en förändring sker. Det är dags att samhällets skyddsnät ser de unga vuxna bakom sjukdomen. 

Ung Cancer har nu samlat 100 historier från unga vuxna cancerdrabbade och närstående som vittnar om vilka hinder de möter på Försäkringskassan. Flera berättar om hur de tvingas bevisa att de är sjuka när läkarintyg inte räckt till eller tvingats arbeta trots att de är sjuka eller går igenom rehabilitering. Att riskera att bli utförsäkrad och inte ha någon kontroll över sin ekonomi är en ständig rädsla. Unga vuxna närstående vittnar om att behöva bli ansvarig för att ta hand om den sjuke samtidigt som en ska fortsätta sitt arbete för att ha råd med hyra och mat. Döden är ofta nära och tiden innan den drabbade går bort präglas av avslag och samtal om att gå tillbaka till arbetslivet istället för tid med den sjuke.

– Oktober 2017 fick jag beskedet att jag hade Hodgkins Lymfom 3B och jag var då gravid i vecka 25. Cytostatikabehandlingarna påbörjades några veckor senare och i januari förlöste jag 6 veckor för tidigt så att jag kunde få ännu mer cytostatika. Men några veckor efter att min son föddes så fick jag beskedet av Försäkringskassan att jag inte kommer få ut sjukpenning längre utan istället måste ta ut min föräldraledighet.

Detta berodde på att min sambo arbetade de få dagarna jag mådde okej så då ansåg Försäkringskassan att jag kunde vara mammaledig helt istället för att få vara sjukskriven. Förklaringen till detta blev ”vissa chefer med cancer jobbar ändå så du får se dig som extra stark så klarar du också av det”. Det blev en enorm stress och press på oss då vi bara ville fokusera på att jag skulle bli frisk och att våran son skulle få må bra men istället behövde bråka med försäkringskassan. Det är som man ofta säger… ”Man måste vara frisk för att orka vara sjuk” – Johanna, 29 år

Den stress och ångest som läggs på att oroa sig inför besked om sin ekonomiska framtid eller att behöva kämpa för att få rätt stöd är energi som borde ligga på att bli frisk, att må bra och att komma tillbaka efter sjukdomen. Istället vittnar både unga vuxna cancerdrabbade och närstående om att inte bli trodda när de vänder sig till Försäkringskassan för hjälp. Det förväntas att du som ung inte blir sjuk, att det är enkelt kan komma tillbaka efter sjukdomen eller att sorgen efter en anhörigs bortgång inte påverkar ens fysiska och mentala hälsa.

Unga vuxna cancerdrabbade och närstående faller mellan stolarna och det är dags att cancers unga röster tas på allvar. Ingen ung vuxen ska behöva flytta hem eller arbeta sjuk på grund av att samhällets trygghetssystem inte fungerar. Ung Cancer kräver att Försäkringskassan blir bättre på att möta sina patienters individuella förutsättningar. Handläggare måste besitta kunskap och korrekt utbildning i hur det är att få beskedet cancer, men även hur det är att leva med och leva efter sjukdomen, för att kunna ta beslut om unga vuxnas framtid. Unga vuxna cancerdrabbade och närstående måste få chans att leva, inte bara överleva.

Läs hela rapporten på ungcancer.se.

RNA-molekyler styr reparation av människans arvsmassa i cancerceller

En ny studie från Karolinska Institutet visar hur vissa RNA-molekyler styr reparation av skadat DNA i cancerceller, en upptäckt som på sikt kan leda till bättre cancerbehandlingar. Studien publiceras i dag i tidskriften Nature Communications. Länge antogs att RNA-molekyler – grundläggande molekyler som finns i alla levande organismer – endast deltog i proteintillverkning. Ny forskning visar dock att RNA-molekyler har en mycket bredare funktion och kan spela en avgörande roll i utvecklingen av olika sjukdomar.

En sådan sjukdom är cancer, där skador i våra cellers arvsmassa kan bidra till utvecklingen. DNA-brott uppstår och lagas hela tiden men i vissa fall kan de leda till cancerframkallande mutationer i genomet. Därför är grundläggande kunskaper om hur cellerna reparerar DNA viktiga för att hitta nya behandlingar.

I den aktuella studien undersökte forskarna hur vissa RNA-molekyler påverkade cancercellers förmåga att reparera DNA-strängar som drabbats av strålskador eller gått av helt. Forskarna upptäckte att molekylerna small Cajal body-specific RNA 2 (scaRNA2) och WRAP53 samspelade för att reglera enzymet DNA-beroende proteinkinas (DNA-PK), vilket i sin tur påverkade mekanismerna för hur DNA:t reparerades.

Funkar som ’av och på’ knapp

Marianne Farnebo
Marianne Farnebo, foto: Ulf Sirborn.

– Våra fynd visar att vissa RNA kan binda till enzym som reparerar skadat DNA och fungera som ’av och på’ knapp för dessa enzym och därmed styra DNA reparation. Vi har också upptäckt att förändrade nivåer av sådana RNA leder till felaktig DNA reparation hos cancerceller, säger studiens korresponderande författare Marianne Farnebo, forskare vid institutionerna för cell- och molekylärbiologi samt biovetenskaper och näringslära vid Karolinska Institutet.

Forskarna hoppas att resultaten kan lyfta kunskapen om RNA:s betydelse för reparation av DNA och cancerutveckling till en ny nivå.

– Det här kan öppna för nya tillvägagångssätt att behandla cancer, till exempel med syntetiska RNA-molekyler för att öka celldöd hos cancerceller, säger Marianne Farnebo.

Forskningen finansierades av Cancerfonden, Vetenskapsrådet, Centrum för Innovativ Medicin, Radiumhemmets forskningsfonder, Karolinska Institutet, det strategiska forskningsprogrammet Cancer KI och Wenner-Gren stiftelserna.

Publikation

Small Cajal body-associated RNA 2 (scaRNA2) regulates DNA repair pathway choice by inhibiting DNA-PK”, Sofie Bergstrand, Eleanor M. O’Brien, Christos Coucoravas, Dominika Hrossova, Dimitra Peirasmaki, Sandro Schmidli, Soniya Dhanjal, Chiara Pederiva, Lee Siggens, Oliver Mortusewicz, Julienne J. O’Rourke and Marianne Farnebo, Nature Communications, online 23 februari, 2022, doi: 10.1038/s41467-022-28646-5