Redaktion - Onkologi i Sverige

Metabola mönster i hjärntumörer kan bana väg för bättre behandling

Varje år diagnostiseras drygt 1 300 personer med hjärntumörer i Sverige. Inom gruppen hjärntumörer är gliom vanligast hos vuxna.

En grupp cancerforskare vid Umeå universitet har nu analyserat så kallade metaboliter i hjärntumörsvävnad, och kunnat visa att uttrycket av dessa metaboliter varierar kraftigt mellan olika undergrupper av gliom.Metaboliter är kemiska föreningar som skapas och används i kroppen för att upprätthålla cellers ämnesomsättning och uppbyggnad.

Tumörerna har ett unikt mönster

I studien har 224 gliom undersökts med hjälp av masspektrometri (en avancerad analysteknik som exempelvis kan identifiera och separera substanser och molekyler med stor precision, redaktionens kommentar).

Analyserna visar att varje undergrupp av tumörer har ett unikt mönster av metaboliter. Kunskapen kan användas för att bättre förstå hur olika tumörer växer.

– Vi vet att olika tumörtyper kan ha olika genetiska defekter och att prognosen är relaterad till vilken tumörtyp som uppstått. Det intressanta med denna studie är att vi karakteriserat tumörens metabola processer i förhållande till tumörundergrupp och tydligt kunnat påvisa unika metabola markörer för varje undergrupp, säger Benny Björkblom, forskare vid Umeå universitet och studiens huvudförfattare.

Förhoppningen är nya behandlingar

I nuläget behandlas dessa hjärntumörer med kirurgi, strålbehandling och cytostatika. Prognosen skiljer sig åt mellan olika undergrupper och bättre behandlingar behövs.– Om vi får bättre förståelse för vilka molekyler som är viktiga för olika sorters hjärntumörer så kan det förhoppningsvis leda oss att hitta nya målinriktade behandlingar, säger Beatrice Melin, professor på institutionen för strålningsvetenskaper vid Umeå universitet.

Vetenskaplig studie:

Distinct metabolic hallmarks of WHO classified adult glioma subtypes., Neuro-Oncology.

Lynparza minskade risken för död med 32% hos patienter med BRCA-mutationer i germinalcellerna vid tidig bröstcancer

Fortsatt positiva resultat från fas-III studien OlympiA visar att Lynparza är den första PARP-hämmaren som ger signifikant och kliniskt betydelsefull överlevnad vid tidig bröstcancer.

Läs hela pressmeddelandet på engelska här

Precision Medicine Breast Cancer Symposium

Precision Medicine Breast Cancer Symposium

WELCOME
As chairmen of the coming Precision Medicine Breast Cancer Symposium, it is our pleasure to invite you to join us on September 16, 2022 at World Trade Center, Stockholm. Address: Klarabergsviadukten 70

Sincerely,
Prof. Jonas Bergh Stockholm, Ass Prof. Antonis Valachis Örebro University Hospital, MD PhD Anne Andersson Umeå University

For more information and registration click here

Multidisciplinärt pilotprojekt som gagnar individen

Patienter med cancer i matstrupen, som ska få onkologisk och kirurgisk behandling med botande syfte, inkluderas i pilotprojektet PRESO (Prehabilitation and Rehabilitation for patients with oEsophageal cancer). De erbjuds fysioterapi innan och efter operation samtidigt som de får onkologisk behandling i form av cytostatika och ibland även strålbehandling.

– Det finns alltmer data som talar för att den här patientgruppen, precis som många andra patientgrupper, gynnas av att aktivera sig under och efter sin cancerbehandling. Därför ville vi titta närmare på detta under strukturerade former, säger Gabriella Alexandersson von Döbeln, onkolog på Tema Cancer och projektledare för PRESO.

Anna Siebers, Ida Arvids, Jonatan Adolphson och Hans Eriksson arbetar inom fysioterapin, på cancermottagningen Karolinska Universitetssjukhuset i Solna. De har regelbundet träffat de 13 patienter som hittills deltagit i projektet. Deltagarna kommer till Solna två gånger i veckan för att träna styrka och kondition på gymmet. Utöver det står hemmaträning på schemat tre gånger i veckan. All träning anpassas efter dagsform och under projektets gång mäts patienternas muskelstyrka, kondition och livskvalitet.

– Träningen blir det som patienten kan påverka själv under behandlingen. Ibland får jag säga till dem att inte köra för hårt men det är kul att se att de är så motiverade, säger Hans Eriksson.

– Uppföljningstiden är ett år så än så länge finns inga formella resultat från projektet. Det man kan se är att de som just nu är igång med träningen generellt är nöjda, säger Berit Sunde, sjuksköterska och processledare.

Det multidisciplinära arbetet har förbättrats och fördjupats under projektets gång. Genom täta avstämningar digitalt har man fått inblick i varandras arbetssätt och en bättre förståelse för vårdkedjan, något som i sin tur gynnar patientgruppen i sin helhet.

Om det visar sig att patienterna mår bra av träningsprogrammet och att resultaten talar för att träningen förbättrar deras förutsättningar att klara av cancerbehandlingen, hoppas man att i framtiden kunna erbjuda patienter med matstrupscancer fysisk träning som en del av den ordinarie behandlingen.

Spindeltråd kan stabilisera cancerhämmande protein

KI-forskare har hittat ett oväntat användningsområde för spindeltrådsprotein.

Proteinet p53 skyddar våra celler mot cancer och är därför ett intressant mål för cancerbehandling, men ett problem är att det snabbt bryts ner i cellen. Nu har forskare vid Karolinska Institutet hittat ett annorlunda sätt att stabilisera proteinet och på så vis göra det mer potent. Genom att koppla en bit spindeltrådsprotein till p53 har de visat att de kan skapa ett mer stabilt protein med ökad förmåga att döda cancerceller. Studien publiceras i tidskriften Structure.

p53 har en nyckelroll i kroppens försvar mot cancer, bland annat genom att upptäcka och förhindra genförändringar som kan leda till cancer. Om en cell saknar funktionellt p53 förvandlas den snabbt till en cancercell som börjar dela sig okontrollerat. Därför pågår försök runt om i världen att utveckla cancerbehandlingar som på olika sätt riktar in sig mot p53.

Inspirerades av naturen

Michael Landreh. Foto: Privat

– Problemet är att celler bara gör väldigt lite p53 och sedan snabbt bryter ner det, eftersom det är ett väldigt stort och oformligt protein. Vi har inspirerats av hur naturen skapar stabila proteiner och använt oss av spindeltrådsprotein för att stabilisera p53. Spindeltråd består av långa kedjor av mycket stabila proteiner och är en av naturens starkaste polymerer, säger Michael Landreh, forskare vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi, Karolinska Institutet, och studiens sisteförfattare.

I samarbete med bland andra Jan Johansson och Anna Rising vid institutionen för biovetenskaper och näringslära på KI, som använder just spindeltråd i sin forskning, testade forskarna att sätta fast en liten bit av ett syntetiskt spindeltrådsprotein på det mänskliga p53-proteinet. När de sedan tillsatte det till celler fann de att cellerna började producera det i stora mängder. Det nya proteinet visade sig också vara mer stabilt än vanligt p53 och ha förbättrad förmåga att döda cancerceller. Med hjälp av elektronmikroskopi, datorsimuleringar och masspektrometri kunde de visa att detta troligen beror på att spindeltrådsdelen lyckas strukturera upp p53-proteinets oformliga delar.

Målet är ett cancervaccin

Nu planerar forskarna att i detalj studera proteinets struktur och hur de olika delarna av proteinet samverkar för att förebygga cancer. De kommer även att ta reda på hur cellerna påverkas av det nya potenta p53-proteinet och hur väl de tolererar spindeltrådsdelen av proteinet.

Professor Sir David Lane. Photo: Ulf Sirborn

Sir David Lane. Foto: Ulf Sirborn

– Att skapa en mer stabil variant av p53 i celler är ett lovande tillvägagångssätt för cancerterapi och nu har vi ett verktyg för detta som är värt att utforska. På sikt är förhoppningen att vi ska kunna gå vidare och utveckla ett mRNA-baserat cancervaccin, men innan dess behöver vi veta hur proteinet hanteras i cellerna och om det till exempel är giftigt i stora mängder, säger Sir David Lane, senior professor vid Karolinska Institutet och medförfattare till studien.

Studien är ett samarbete mellan forskare vid Karolinska Institutet, KTH, Stockholms universitet och A*STAR (Agency for Science, Technology and Research) i Singapore. Forskningen finansierades av bland andra Stiftelsen för Strategisk Forskning, Karolinska Institutet, Cancerfonden, Vetenskapsrådet, Vinnova, Olle Engkvists Stiftelse, SSMF, Formas och Åke Wibergs Stiftelse. Författarna uppger att det inte finns några intressekonflikter.

Publikation

”A ‘spindle and thread’-mechanism unblocks p53 translation by modulating N-terminal disorder”. Margit Kaldmäe, Thibault Vosselman, Xueying Zhong, Dilraj Lama, Gefei Chen, Mihkel Saluri, Nina Kronqvist, Jia Wei Siau, Aik Seng Ng, Farid J. Ghadessy, Pierre Sabatier, Borivoj Vojtesek, Médoune Sarr, Cagla Sahin, Nicklas Österlund, Leopold L. Ilag, Venla A. Väänänen, Saikiran Sedimbi, Marie Arsenian-Henriksson, Roman A. Zubarev, Lennart Nilsson, Philip J. B. Koeck, Anna Rising, Axel Abelein, Nicolas Fritz, Jan Johansson, David P. Lane, och Michael Landreh. Structure, online 14 mars 2022, doi: 10.1016/j.str.2022.02.013.