Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Onkologisk immunterapi i klinisk praxis

Onkologisk immunterapi i klinisk praxis – Hur identifiera och hantera immunrelaterade endokrina biverkningar?

ONSDAG 15 JUNI 12.10-12.50

Nu kan du anmäla dig till denna webbföreläsning om att identifiera och hantera endokrina biverkningar vid onkologisk immunterapi.

Endokrinolog Helena Filipsson Nyström kommer att belysa orsak, symptom och hantering av endokrina biverkningar orsakad av onkologisk immunterapi. Onkolog Linda Willén kommer att leda diskussionen och lyfta kliniska frågeställningar utifrån erfarenheter och fall i kliniken.

Du som deltagare har också möjlighet att ställa just dina frågor via live-chatt under mötet.

Mer information och anmälan

Hoppas vi ses på nätet!

Med vänlig hälsning,

Alla vi på Bristol Myers Squibb som arbetar med onkologisk immunterapi

 

EU godkänner Astellas PADCEV™ (enfortumab vedotin) som behandling vid lokalt avancerad eller spridd urotelialcancer

Enfortumab vedotin är det första läkemedlet med ett godkännande inom EU för vuxna patienter med lokalt avancerad eller metastaserad urotelialcancer som tidigare behandlats med platinabaserad kemoterapi och en PD-1/PD-L1-hämmare.

Astellas Pharma meddelar att den Europeiska kommissionen har godkänt PADCEV™ (enfortumab vedotin) som monoterapi för behandling hos vuxna patienter med lokalt avancerad eller metastaserad urotelialcancer, som tidigare behandlats med platinabaserad kemoterapi och en PD-1/PD-L1-hämmare.1Godkännandet baseras på resultaten från fas 3-studien EV-301 som visar på en signifikant överlevnadsfördel (OS) för enfortumab vedotin jämfört med kemoterapi.4

– Detta godkännande inom EU av enfortumab vedotin markerar en viktig milstolpe för de som lever med avancerad urotelialcancer som hittills haft begränsade behandlingsalternativ, och där prognosen för dessa patienter generellt är dålig. Vi arbetar nu för att göra enfortumab vedotin tillgängligt för patienter i Sverige så snart som möjligt, säger Birgitte Claudius, medicinsk direktör, Astellas Pharma a/s.

Fas 3-studien EV-301 utvärderade enfortumab vedotin jämfört med kemoterapi som behandling av vuxna patienter (n=608) med tidigare behandlad lokalt avancerad eller metastaserad urotelialcancer jämfört med kemoterapi och som tidigare behandlats med platinabaserad kemoterapi och en PD-1- eller PD-L1-hämmare. Den i förväg planerade interimsanalysen, som genomfördes av den oberoende datakontroll-kommittén, visade att patienterna som behandlades med enfortumab vedotin levde i median 3,9 månader längre jämfört med patienter som fick kemoterapi. Mediantiden för total överlevnad (OS) var 12,9 månader för patienterna som behandlades med enfortumab vedotin, jämfört med 9,0 månader för patienterna i studien som fick kemoterapi (HR=0,70 [95% KI: 0,56-0,89], p=0,001).4 De vanligaste behandlingsrelaterade biverkningarna hos patienterna som behandlades med enfortumab vedotin var håravfall (alopeci), trötthet, minskad aptit, perifer sensorisk neuropati, diarré, illamående, klåda, dysgeusi, anemi, viktminskning, makulopapulära utslag, torr hud, kräkningar, ökad aminotransferas, hyperglykemi, torra ögon, ökad alaninaminotransferas och utslag.1

Resultaten från EV-301-studien publicerad i New England Journal of Medicine4 är avsedda att ligga till grund för globala registreringsansökningar för enfortumab vedotin. EU-kommissionens beslut innebär att enfortumab vedotin nu är godkänt för denna nya indikation i alla EU:s medlemsländer, samt i Norge, Island och Liechtenstein.1

Urotelialcancer är den vanligaste formen av cancer i urinblåsan och kan även uppstå i njurbäckenet, urinledaren och urinröret.2Enfortumab vedotin är den första ADC-terapin med ett godkännande inom EU för behandling av patienter med avancerad urotelialcancer.

Om urotelialcancer

90 procent av all diagnostiserad blåscancer är urotelialcancer (cancer i blåsans slemhinna). Urotelialcancer kan uppstå, förutom i urinblåsan även i njurbäcken, urinledare och urinrör.2 I Sverige får årligen cirka 3 200 personer diagnosen urinblåsecancer.5 Globalt diagnostiseras cirka 573 000 nya fall av urinblåsecancer, och omkring 212 000 avlider varje år till följd av sjukdomen.3

Om studien EV-301

EV-301 (NCT03474107) är en global, randomiserad, öppen, multicenter, fas 3-studie som utvärderade enfortumab vedotin jämfört med behandlande läkares val av kemoterapi (docetaxel, paklitaxel eller vinflunin) som behandling av vuxna patienter med tidigare behandlad avancerad eller spridd urotelialcancer (urinblåsecancer). Studien omfattade 608 patienter med lokalt avancerad eller metastaserad urotelialcancer som tidigare hade behandlats med PD1- eller PD-L1-hämmare och platinabaserad kemoterapi. Studiens primära effektmått var total överlevnad (OS) för behandling med enfortumab vedotin jämfört med kemoterapi. Sekundära effektmått inkluderade progressionsfri överlevnad (PFS), duration av respons, tumörrespons (Objective Response Rate) samt säkerhet/tolerabilitet, och livskvalitet.4

Om enfortumab vedotin

Enfortumab vedotin är ett antikropps-läkemedelskonjugat (ADC) som riktar sig mot Nectin-4, ett protein på cellytan som är vanligt vid blåscancer.6 Prekliniska data tyder på att effekten av enfortumab vedotin beror på att läkemedlet binder till proteinet Nectin-4 och inkapslar det, varefter det frigör den cytotoxiska substansen monometyl auristatin E (MMAE) i cellen, vilket resulterar i att cancercellen inte kan reproducera sig själv (cellcykel-stopp) och programmerad celldöd (apoptos).6

Om Astellas

Astellas Pharma är ett företag som fokuserar på att förbättra människors hälsa runt om i världen genom att tillhandahålla innovativa och tillförlitliga läkemedel. Vi är främst verksamma inom sjukdomsområdena urologi och onkologi. Astellas vision är att ligga i framkant av vårdutvecklingen och skapa värde för patienter genom innovativ forskning och vetenskap. Med det nordiska huvudkontoret i Köpenhamn finns Astellas representerat i hela Norden. För mer information, besök vår hemsida www.astellas.se

För mer information kontakta

Birgitte Claudius, medicinsk direktör, Astellas Pharma a/s, +45 4343 0355, [email protected]

Referenser

1. European Medicines Agency. Authorization of medicines. Available at: https://www.ema.europa.eu/about-us/what-we-do/authorisation-medicines. Accessed April 19, 2022.

2. American Society of Clinical Oncology. Bladder cancer: introduction (9-20). https://www.cancer.net/cancer-types/bladder-cancer/introduction. Accessed 28 March 2022

3. Cancer Today. Bladder Cancer Factsheet 2020. https://gco.iarc.fr/today/data/factsheets/cancers/30-Bladder-fact-sheet.pdf. Accessed 28 March 2022.

4. Powles T, Rosenberg JE, Sonpavde GP, et al. Enfortumab Vedotin in Previously Treated Advanced Urothelial Carcinoma. N Engl J Med. 2021; 10.1056/NEJMoa2035807.

5. Nationellt vårdprogram för cancer i urinblåsa, njurbäcken, urinledare och urinrör, 2021-12-07, https://cancercentrum.se/samverkan/cancerdiagnoser/urinblasa-urinvagar/vardprogram/, Accessed 28 March 2022.

6.Challita-Eid P, Satpayev D, Yang P, et al. Enfortumab Vedotin Antibody-Drug Conjugate Targeting Nectin-4 Is a Highly Potent Therapeutic Agent in Multiple Preclinical Cancer Models. Cancer Res2016;76(10):3003-13.

ONC_2022_0018_SE 04/2022

Framtidens medicin CAR T är redan här – Är vi redo för att växla upp?

SWECARNET Utbildningsdag 2022

Vad som tidigare lät som science fiction är nu verklighet. I Sverige har vi kommit igång med användningen av CAR T celler, men nu står vi inför nya utmaningar när nya behandlingar och fler indikationer är på gång och patientvolymen ökar. Framtiden är här – Vart står vi idag och är vi redo för att växla upp?

SWECARNET är ett öppet mötes- och utbildningsnätverk för akademiska partners, hälso- och sjukvården, industrin och andra aktörer som jobbar med de utmaningar som finns kring implementeringen av CAR T cellsterapi i Sverige. Målsättningen är att öka samarbetet över gränserna mellan de olika inblandade partners i den här komplicerade processen så att vi kan erbjuda dessa livräddande terapier och att öka patientsäkerheten genom interdisciplinärt samarbete.

Dagen är uppdelad i ett förmiddagsblock riktat till politiker och beslutsfattare samt ett eftermiddagsblock med klinisk orientering. Utbildningsdagen sker i hybridform med ett begränsat antal platser för fysiskt deltagande i centrala Stockholm. 

Klicka här för att registrera dig

Klicka här för att se programmet

Tvåårsuppföljning visar ihållande klinisk effekt av Lumykras vid KRAS G12C-muterad lungcancer

En objektiv tumörrespons på över 40 procent, och en responsduration på över ett år i median samt en progressionsfri medianöverlevnad på mer än ett halvår – det är några av resultaten i tvåårsuppföljningen av studien som låg till grund för godkännandet av Lumykras, den första godkända KRASG12C-hämmaren för behandling av icke-småcellig lungcancer.

– En tvåårsöverlevnad på närmare en tredjedel får anses väldigt bra med tanke på att patienterna är tungt förbehandlade och erhållit såväl immunterapi som platinabaserad kemoterapi, säger docent Jan Nyman, överläkare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg och expert på icke-småcellig lungcancer. Att vi dessutom ser en ihållande responsduration inkluderande kompletta remissioner kombinerat med ett förhållandevis milt biverkningsmönster visar på den kliniska nyttan för dessa patienter.

De nya data presenterades vid American Association for Cancer Research (AACR) Annual Meeting 2022 i New Orleans.

I Sverige diagnostiseras årligen omkring 4 200 patienter med lungcancer varav mer än 80 procent har icke-småcellig lungcancer, NSCLC (NSCLC = non-small-cell lung carcinoma). KRAS är den vanligaste kända mutationen inom NSCLC och hela 14 procent av samtliga NSCLC-patienter har den mutation i KRAS-genen som ger upphov till uttryck av proteinet KRASG12C som stimulerar cancercellerna till okontrollerad delning.

På AACR-kongressen i New Orleans presenteras data från en tvåårsuppföljning (median 24,9 månader) av den kliniska fas II-studien CodeBreaK 100 som låg till grund för godkännandet av Lumykras (sotorasib), den första godkända behandlingen som specifikt riktas mot KRASG12C.

I uppföljningen analyserades poolad data från fas I- och fas II-delarna av CodeBreaK 100-studien från 174 patienter med lokalt avancerad eller metastaserad NSCLC som progredierat på platinumbaserad kemoterapi och/eller immuncheckpointhämmare i kombination eller i sekvens. Av patienterna, som behandlades med den godkända dosen av Lumykras på 960 mg dagligen, uppnådde 40,7 procent en komplett (n=5) eller partiell (n=65) respons med en responsduration på 12,3 månader i median, vilket är en längre responsduration jämfört med den tidigare presenterade interimanalysen. Den progressionsfria medianöverlevnaden var 6,3 månader och totalöverlevnaden 12,5 månader i median. Totalöverlevnaden vid ett år var 50,8 procent och 32,5 procent vid två år.

Behandlingen med Lumykras tolererades väl, med generellt mild och hanterbar toxicitet. Hos de patienter som fortsatte med behandlingen efter ett år observerades inga nya säkerhetssignaler.

Resultaten presenterades av Grace K. Dy, MD, chef för thoraxonkologi och professor i onkologi vid Roswell Park Comprehensive Cancer Center, Buffalo, New York, som berättade att man i denna specifika analys också försökt avgöra huruvida det finns potentiella biomarkörer som kan identifiera patienter som kommer att dra långsiktig nytta av behandling med Lumykras. Man kunde konstatera att ihållande tumörsvar var oberoende av PD-L1-status och även kunde observeras i tumörer med lågt uttryck av PD-L1.

Ytterligare analyser av tumör- och blodprover visade att ihållande klinisk nytta var oberoende av tumörmutationsbörda, PD-L1-uttryck och STK11-co-mutation.

– Resultaten talar för att det vore värdefullt att studera huruvida patienter som är mindre mottagliga för immunterapi skulle kunna gynnas av att få Lumykras tidigare i behandlingsförloppet, säger Jan Nyman som är nationellt koordinerande prövare i två sotorasib-studier.

Det gäller dels fas II-studien CodeBreak 201 där sotorasib utvärderas som första linjens behandling hos KRAS G12C-muterade NSCLC-patienter med lågt PD-L1-uttryck och/eller STK11-co-mutation, dels fas-III-studien CodeBreaK 200som jämför sotorasib med docetaxel.

Om KRAS
Närmare 40 år av forskning har visat att RAS-genfamiljen är en av de vanligaste muterade onkogenerna i solida tumörer (RAS = RAt Sarcoma virus). Inom denna familj är KRAS (Kirsten RAt Sarcoma virus) den vanligaste varianten och är särskilt ofta förekommande i solida tumörer. Den beräknade incidensen av den specifika mutationsvarianten KRAS G12C är cirka 13-15 procent vid NSCLC, 3–5 procent vid kolorektalcancer och en till två procent vid många andra solida tumörer. KRASG12C har hittills inte betraktats som ett möjligt mål för läkemedel då proteinet saknar naturliga fickor som en småmolekylhämmare kan binda till.

Om CodeBreaK
Det kliniska studieprogrammet CodeBreaK för sotorasib (AMG 510) är utformat för att behandla flera olika KRAS G12C-muterade solida tumörer i hopp om att möta de ouppfyllda medicinska behov som länge förelegat vid dessa cancerformer.

CodeBreaK 100 är en fas I och II first-in-human, oblindad multicenterstudie som enrollerat patienter med KRAS G12C-muterade solida tumörer. Patienter som bedömdes lämpliga var tungt förbehandlade och hade genomgått minst två tidigare behandlingslinjer.

Det primära effektmåttet i fas I-studien är säkerhet. Viktiga sekundära effektmått inkluderar objektiv tumörrespons (ORR = Objective Response Rate) med utvärdering var sjätte vecka, responsduration (DOR = Duration of Response) och progressionsfri överlevnad. Patienterna delades in i fyra doskohorter, 180 mg, 360 mg, 720 mg och 960 mg. Sotorasib administreras peroralt en gång om dagen i samtliga kohorter.

Det primära effektmåttet i fas II-studien var centralt utvärderad objektiv tumörrespons (ORR = Objective Response Rate). Lumykras, 960 mg, administrerat oralt en gång per dag, resulterade i en objektiv tumörrespons på 37,1 procent (ORR = Objective Response Rate). ORR definierades i detta fall som andel patienter med ≥ 30-procentig minskning av summan av target-lesionens längsta diameter jämfört med baslinjen. Responsdurationen var i median 11,1 månader. Fler än fyra av fem, 80,6 procent, uppnådde sjukdomskontroll (DCR = Disease Control Rate). Progressionsfri medianöverlevnad (PFS = Progression-free Survival) var 6,8 månader och den totala medianöverlevnaden (OS = Overall Survival) var 12,5 månader.

De vanligaste behandlingsrelaterade biverkningarna (TRAE = Treatment-Related Adverse Events) var diarré (32 procent), illamående (19 procent), förhöjt alaninaminotransferas (ALAT) respektive aspartataminotransferas (ASAT) (15 procent vardera). De vanligast förekommande allvarliga (grad ≥ 3) behandlingsrelaterade biverkningarna var förhöjt ALAT (6 procent), förhöjt ASAT (6 procent) och diarré (4 procent). Endast 7 procent avslutade behandlingen till följd av behandlingsrelaterade biverkningar.

Resultatet av den globala randomiserade fas III-studien CodeBreaK 200 som jämför sotorasib med docetaxel väntas bli tillgängliga senare i år.

Mer information om CodeBreaK-programmet finns på www.hcp.codebreaktrials.com.

Om Lumykras (sotorasib)
Lumyras (sotorasib) är en first-in-class småmolekylhämmare som specifikt och irreversibelt binder till KRASG12C via den cysteinaminosyra som ersätter glycin när mutationen inträffar. KRASG12C blir på så vis låst i ett inaktivt GDP-bundet tillstånd (GDP = guanosine diphosphate, guanosindifosfat). Detta är möjligt efter att forskarna bakom Lumykras upptäckt en tidigare dold ”räffla” på KRASG12C-proteinet.

För ytterligare information, vänligen kontakta:
Sandra Eketorp Sylvan, medicinsk chef, Amgen, tel: 070–433 57 91

Stort pilotprojekt med bred analys av arvsmassan i kampen mot mystiska cancertumörer

En omfattande klinisk studie med helgenomsekvensering på 250 patienter med misstänkt sarkom har precis påbörjats på Karolinska Instituet. Förhoppningen är att denna kan hjälpa till att underlätta diagnos och val av behandling för patienter med akut behov av nya behandlingsalternativ.

Projektet, som leds av patolog Felix Haglund de Flon och som Karolinska Institutet med stöd av företaget Illumina nu påbörjat, är en enorm framgång, inte bara för den som drabbas av den aggressiva cancern sarkom, utan i kampen mot all sällsynt cancer, kommenterar Magnus Carlsson, ordförande i Sarkomföreningen.

 

Sarkomforskningen har länge lidit av brist på resurser vilket medfört att vi inte nått de framgångar som de större cancerdiagnoserna, såsom bröst- och prostatacancer, glädjande nog har nått. Denna pilotstudie är därför ett genombrott. Men helgenomsekvensering är viktig när det gäller alla typer av cancer. Det är en förutsättning för bättre och skonsammare behandling med mer individanpassade läkemedel.

Helgenomsekvensering innebär en kartläggning av hela arvsmassan. De genererade data som projektet ger kommer att kartlägga behovet av rutinmässig klinisk användning av genom- och transkriptionssekvensering för att förbättra tumörklassificering och behandlingsval för dessa svårbehandlade cancerformer.

-Det är väldigt tillfredsställande att se hur den tekniska revolution inom gensekvensering som skett de senaste 20 åren kan användas för patienter med ovanliga cancersjukdomar, säger patolog Felix Haglund de Flon.

Med helgenomsekvensering kan vissa tumörer som har avvikelser i arvsmassan peka på specifika behandlingar bland annat där målstyrda läkemedel, så kallad precisionsmedicin, kan användas. Projektet genomförs i stöd av och samarbete med företaget Illumina som är en global aktör inom sekvensering och array-baserade teknologier. Illumina stödjer studien genom att tillhandahålla expertis och sekvenseringsreagenser.

-Vi är glada att få arbeta med Sarkomcentrum på Karolinska Universitetssjukhuset för att visa på den enorma potential helgenomsekvensering har i denna viktiga studie som potentiellt kan förändra vårdstandarden för diagnos och behandling av sarkom, säger Sven Schaffer, Senior Director of Medical Affairs på Illumina. Vi på Illumina är djupt engagerade i att ge patienter med störst risk att dö av cancer tillgång till ett bredare urval av potentiella behandlingar för att förbättra vården och rädda liv och vi är stolta över att vara ledande i att frigöra kraften i det humana genomet för mänsklig nytta.

-Att det tidigare inte satsats tillräckligt på ovanliga typer av cancer är märkligt då ovanlig cancer ju faktiskt är inte så ovanlig, säger Magnus Carlsson. 25 procent av all cancer klassificeras som ovanlig. Det talas ofta om jämlik vård mellan regioner. Det är dags att tala om att man ska ha lika möjligheter att bli frisk, oavsett vilken cancer man drabbats av. Illuminas stöd och engagemanget hos patolog Felix Haglund de Flon och övrig personal på Sarkomcentrum på Karolinska Universitetssjukhuset ger hopp, avslutar Magnus Carlsson, ordförande i Sarkomföreningen.

+++

Kort om sarkom:

Sarkom är cancer som kan uppstå i alla åldrar och var som helst, i skelettet, brosk, fett, bindväv, muskler eller blodkärl.

Sarkom är en så kallad rare cancer, ovanlig cancer. På grund av detta och att den ofta har diffusa symptom kallas den ofta för ”de mystiska tumörerna”. Varje år diagnostiseras mellan 600 och 800 barn och vuxna i Sverige med sarkom. Det utgör ungefär 1 procent av all cancer.  Omkring 10 procent av all cancer hos barn är sarkom.

Eftersom sarkom är så ovanligt, okänt och består av så varierande och ofta aggressiva tumörer, är dödligheten hög. Bara två av tre patienter lever fem år efter diagnos – ett faktum som inte ändrats sedan 1990. Det skiljer sig från många andra cancerdiagnoser där där tidigare upptäckt och nya läkemedel under senare år har minskat dödligheten dramatiskt.

Sarkom anses vara en av de cancerformer som orsakar flest förspillda levnadsår. Det förekommer i alla åldrar och många dör unga eller relativt unga.

I Sverige finns tre nationella sarkomcentrum, i Stockholm, Göteborg och Lund, dit den mest avancerade diagnostiken och behandlingen koncentrerats. I Linköping och Umeå finns regionala sarkomcentrum.