Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Daniel Aili får ett av årets ERC Consolidator Grants från det europeiska forskningsrådet ERC

Daniel Aili får ett av årets ERC Consolidator Grants från det europeiska forskningsrådet ERC. Han ska utveckla en metod för att mäta en typ av cancerrelaterade enzymer, som på sikt ska kunna användas för både diagnostik och förbättrad behandling.

Daniel Aili vid en enkel illustration av metoden.
Daniel Aili utvecklar en metod för att kunna mäta en typ av cancerrelaterade enzymer, proteaser.
Foto: Magnus Johansson

 

Daniel Aili forskar om molekylära material som kan användas i bland annat medicinska tillämpningar. Nu står det klart att han tilldelas runt 20 miljoner kronor över fem år från European Research Council, ERC.

– Det är fantastisk roligt att få detta stora anslag, som ger oss möjlighet att ta oss an ett komplext och svårt projekt. En del av det är väldigt nya saker som varken vi eller andra gjort förut, säger Daniel Aili, professor vid Institutionen för fysik, kemi och biologi, IFM.I projektet som han och hans forskargrupp nu sätter tänderna i står en typ av enzymer som kallas proteaser i fokus. Omfattande forskning har visat att olika proteaser är en viktig kraft bakom utvecklingen av cancer. Dessa enzym är ofta felreglerade i tumörer. Men de flesta försök att utveckla cancerbehandling och diagnostiska verktyg som bygger på proteaser har misslyckats.

– Svårigheterna hänger delvis ihop med att det inte räcker att veta att enzymerna finns där, utan man måste veta hur aktiva proteaserna är. I dag går det inte att mäta enzymaktiviteten på plats i kroppen. Vi kommer att ta fram system för att kunna mäta proteasaktivitet i vävnaden, säger Daniel Aili.

Cancercellers fingeravtryck

LiU-forskarna ska ta fram mycket små partiklar av samma typ som används i de RNA-baserade coronavirusvaccinen, så kallade liposomer. Partiklarna fylls med olika molekyler som forskarna har tillverkat i syfte att de ska vara lätta att mäta även i små mängder. I projektet kommer forskarna att studera hur liposompartiklarna fungerar i ett modellsystem. Det långsiktiga målet är att partiklarna ska kunna sprutas in i kroppen, ansamlas i tumören och där komma i kontakt med olika proteaser som finns där.

Konceptet bygger på att proteaserna fungerar ungefär som nycklar som kan öppna lås. Ett specifikt proteas kan öppna en specifik partikel och släppa ut dess innehåll. Beroende på vilka proteaser som är mest aktiva i vävnaden, släpps de syntetiska biomarkörerna ut ur vissa av partiklarna. Markörerna tas upp via blodet och hamnar efter ett tag i urinen, där de kan mätas i ett urinprov. Kombinationen av de olika syntetiska biomarkörerna blir ett slags fingeravtryck som är unikt för individens tumör och avslöjar enzymaktiviteten hos olika proteaser. Forskarna ser framför sig att tekniken skulle kunna användas för diagnostik och ge information om sjukdomsprognos.

Projektet PROTECT (Protease Profiling and Triggered Drug Delivery for Personalized Cancer Therapy), är en tvåstegsraket. I projektets nästa del vill forskarna använda informationen om tumörens proteasaktivitet för att förbättra behandlingen.

– Det är något av en helig graal inom forskningsfältet att både få fram läkemedlet till tumören, och att på ett effektivt sätt lyckas få ut läkemedlet ur partiklarna som levererar det. När det gäller cytostatika mot cancer är det väldigt viktigt att det blir rätt mängd. Om det blir för hög dos skadas normala celler, men om dosen blir för låg utvecklar tumörcellerna motståndskraft och behandlingen blir verkningslös på sikt.

Daniel Ailis mål på många års sikt är att utveckla ett system där tumörens proteasprofil utnyttjas genom att forskarna designar läkemedelsfyllda partiklar, som öppnas av just de proteaser som är högaktiva i den specifika tumören.

– Vi har lagt en stark bas genom vårt tidigare arbete, med stöd av pengar från Vetenskapsrådet och Cancerfonden. Det har gjort det möjligt för oss att våga ställa de frågor som vi gör i det nya projektet. Anslaget från ERC gör att vi har chans att komma framåt snabbare och komma längre, eftersom vi kan jobba på flera fronter samtidigt, säger Daniel Aili.

Consolidator Grants ges till forskare som bedriver forskning av högsta kvalitet i Europa och befinner sig i mitten av sin karriär. Konkurrensen är hård – i år fick 313 forskare pengar, vilket motsvarar 12 procent av de sökande. Totalt delas 632 miljoner euro, motsvarande runt 6,6 miljarder kronor, ut i denna omgång.

Barncancerfonden instiftar nationell arbetsgrupp för toxicitet och sena komplikationer

Barncancerfonden avsätter 20 miljoner kronor per år i fem år till forskning om komplikationer till följd av cancerbehandling. Syftet är att hitta sätt att förebygga uppkomst av sena komplikationer, att utveckla skonsammare behandlingsmetoder för framtidens barncancerpatienter, men också att förbättra livskvalitén hos de som lever med sena komplikationer idag.

Arja Harila-Saari. Foto: Mikael Wallerstedt

– Intensiv forskning har lett till en förbättrad överlevnad för barn med cancer. Vi står nu inför en ny era, där målsättningen är att på lång sikt kunna ge barnen ett bättre liv, säger ordförande för arbetsgruppen professor Arja Harila-Saari vid institutionen för kvinnors och barns hälsa, Uppsala universitet.

Barn med cancer löper stor risk att drabbas av både akuta reaktioner under själva behandlingen och sena komplikationer långt efter att den avslutats. Orsaken är att de behandlingar som barnet genomgårofta är extra tuffa för en liten kropp som fortfarande växer och utvecklas. I dagsläget drabbas cirka 70 procent av de barn som får cancer av sena komplikationer, varav ungefär en tredjedel räknas som allvarliga eller potentiellt livshotande. Problemen kan uppstå så lång tid som 20–30 år efter avslutad behandling. Vanliga komplikationer är till exempel hjärt- och kärlsjukdomar, kognitiva- och hormonella problem.

Sedan 2016 finns ett nationellt vårdprogram för långtidsuppföljning efter barncancer. Enligt programmet ska alla vuxna individer som har behandlats för cancer under barn- och ungdomsåren erbjudas uppföljning och sjukvård av högsta internationella klass.

För att ytterligare förbättra förutsättningarna har Barncancerfondens styrelse beslutatatt avsätta upp till 20 Mkr/år under en femårsperiod med start 2022. Det långsiktiga målet är att Sverige ska bli ett föregångsland vad gäller att förebygga komplikationer och utveckla skonsammare behandlingsmetoder och för hur individer som behandlats för barncancer följs upp och tas om hand efter avslutad behandling.

– Vi är väldigt glada över att kunna göra den här viktiga satsningen, vi vill ju att framtidens barncanceröverlevare ska få leva sina liv så komplikationsfria som möjligt. De kommande fem årens forskning blir ett viktigt steg på vägen, säger Kerstin Sollerbrant, senior forskningsexpert på Barncancerfonden.

I och med satsningen tillsätts en nationell professionsstyrd multidisciplinär arbetsgrupp, Nationella ArbetsGruppen för Toxicitet och Sena Komplikationer (NAG-TSK), ledd av professor Arja Harila-Saari vid institutionen för kvinnors och barns hälsa, Uppsala universitet. Arbetsgruppen, som kommer att bestå av representanter från landets sex barncancercentra, har i uppdrag att ytterligare specificera hur den strategiska satsningen kan utformas och implementeras. Till sin hjälp kommer arbetsgruppen också att ha en anställd projektledare.

 

Arbetsgruppen NAG-TSK

Stockholm: Professor/överläkare Klas Blomgren

Göteborg: MD PhD Aron Onerup

Umeå: Överläkare Per Erik Sandström

Lund: MD PhD Anna Sällfors Holmqvist

Uppsala: MD PhD Kim Ramme

Linköping: Meddelas senare

  

Arbetsgruppen NAG-TSKs uppdrag

I den multidisciplinära arbetsgruppens uppdrag ingår:

  • Att arbeta med att ta fram förslag på hur en effektiv och innovativ forskningssatsning kan utformas.
  • Att i nära samverkan med andra aktörer och arbetsgrupper, framför allt Svenska Arbetsgruppen för Långtidsuppföljning efter Barncancer, SALUB och Uppföljningsmottagningarnas nätverk, se till att SALUB-registret har de funktioner och den kvalitet som krävs för att på bästa sätt stötta både långtidsuppföljning och forskning inom området akut toxicitet och sena komplikationer.
  • Att i nära samverkan med andra aktörer och arbetsgrupper verka för att förbättra uppföljning och kliniskt omhändertagandet av individer som behandlats för barncancer, samt att utarbeta konkreta förslag på hur vården i Sverige bör utformas för att bäst möta de behov som tidigare barncancerpatienter som lever med sena komplikationer har.
  • Att knyta till sig relevanta samarbetspartner i ett större nätverk. Det kan vara till exempel forskare verksamma inom området som inte ingår i själva arbetsgruppen, patientrepresentanter och vårdvetenskapsrepresentanter. Till nätverket kan värdefull kompetens från andra kliniker och/eller forskare utanför barncancerområdet adjungeras, liksom framstående internationella representanter för forskning.

Metabola mönster i hjärntumörer kan bana väg för bättre behandling

Varje år diagnostiseras drygt 1 300 personer med hjärntumörer i Sverige. Inom gruppen hjärntumörer är gliom vanligast hos vuxna.

En grupp cancerforskare vid Umeå universitet har nu analyserat så kallade metaboliter i hjärntumörsvävnad, och kunnat visa att uttrycket av dessa metaboliter varierar kraftigt mellan olika undergrupper av gliom.Metaboliter är kemiska föreningar som skapas och används i kroppen för att upprätthålla cellers ämnesomsättning och uppbyggnad.

Tumörerna har ett unikt mönster

I studien har 224 gliom undersökts med hjälp av masspektrometri (en avancerad analysteknik som exempelvis kan identifiera och separera substanser och molekyler med stor precision, redaktionens kommentar).

Analyserna visar att varje undergrupp av tumörer har ett unikt mönster av metaboliter. Kunskapen kan användas för att bättre förstå hur olika tumörer växer.

–  Vi vet att olika tumörtyper kan ha olika genetiska defekter och att prognosen är relaterad till vilken tumörtyp som uppstått. Det intressanta med denna studie är att vi karakteriserat tumörens metabola processer i förhållande till tumörundergrupp och tydligt kunnat påvisa unika metabola markörer för varje undergrupp, säger Benny Björkblom, forskare vid Umeå universitet och studiens huvudförfattare.

Förhoppningen är nya behandlingar

I nuläget behandlas dessa hjärntumörer med kirurgi, strålbehandling och cytostatika. Prognosen skiljer sig åt mellan olika undergrupper och bättre behandlingar behövs.– Om vi får bättre förståelse för vilka molekyler som är viktiga för olika sorters hjärntumörer så kan det förhoppningsvis leda oss att hitta nya målinriktade behandlingar, säger Beatrice Melin, professor på institutionen för strålningsvetenskaper vid Umeå universitet.

Vetenskaplig studie:

Distinct metabolic hallmarks of WHO classified adult glioma subtypes., Neuro-Oncology.

Lynparza minskade risken för död med 32% hos patienter med BRCA-mutationer i germinalcellerna vid tidig bröstcancer

Fortsatt positiva resultat från fas-III studien OlympiA visar att Lynparza är den första PARP-hämmaren som ger signifikant och kliniskt betydelsefull överlevnad vid tidig bröstcancer.

Läs hela pressmeddelandet på engelska här

Precision Medicine Breast Cancer Symposium

Precision Medicine Breast Cancer Symposium

WELCOME
As chairmen of the coming Precision Medicine Breast Cancer Symposium, it is our pleasure to invite you to join us on September 16, 2022 at World Trade Center, Stockholm. Address: Klarabergsviadukten 70

Sincerely,
Prof. Jonas Bergh Stockholm, Ass Prof. Antonis Valachis Örebro University Hospital, MD PhD Anne Andersson Umeå University

For more information and registration click here