Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

DENNA WEBBPLATS ANVÄNDER KAKOR (COOKIES). Vi använder kakor för att kunna ge dig en bra upplevelse när du besöker vår webbplats. Kakor används för webbstatistik för att kunna göra förbättringar på webbplatsen. Läs mer om vår cookie policy. Du kan välja att godkänna att vi använder kakor under ditt besök genom att klicka på “Jag godkänner”.

Opdivo godkänt som adjuvant behandling av patienter med muskelinvasiv urotelcellscancer

Europeiska kommissionen godkänner Opdivo som adjuvant behandling av patienter med muskelinvasiv urotelcellscancer med PD-L1 tumörcellsuttryck ≥1 % och hög risk för återfall efter radikal resektion

  • Godkännandet baseras på resultat från fas III-studien CheckMate -274, som visade att adjuvant behandling med Opdivo (nivolumab) signifikant minskade risken för sjukdomsåterfall eller död, jämfört med placebo.
  • Opdivo är den första och enda godkända adjuvanta behandlingen med immunterapi inom EU för patienter med urotelial cancer.
  • Godkännandet inom EU är det tredje för Opdivo som adjuvant behandling; först kom malignt melanom, följt av esofaguscancer/cancer i gastroesofageala övergången, och nu muskelinvasiv urotelial cancer.

Bristol Myers Squibb meddelar att den Europeiska kommissionen har godkänt Opdivo (nivolumab) som adjuvant behandling av vuxna med muskelinvasiv urotelial cancer med PD-L1 tumörcellsuttryck ≥ 1% och med hög risk för återfall efter radikal resektion.

Godkännandet baseras på resultat från fas III-studien CheckMate -274, som visade på en signifikant förbättring av den sjukdomsfria överlevnaden (DFS) för Opdivo som adjuvant behandling jämfört med placebo och hos patienter med PD-L1 tumörcellsuttryck ≥ 1%. Opdivo minskade risken för sjukdomsåterfall eller död med 47 % jämfört med placebo, och median DFS var ännu ej uppnådd för Opdivo jämfört med median DFS på 8,41 månader för placebo (HR 0,53; 95% KI: 0,38-0,75; p=0,0005). Opdivo tolererades väl och säkerhetsprofilen överensstämde med tidigare rapporterade studier av Opdivo vid andra solida tumörer.

Resultaten från CheckMate -274 presenterades vid American Society of Clinical Oncology Genitourinary Cancers Symposium, ASCO-GU, i februari 2021, och är publicerade i New England Journal of Medicine i juni 2021.

– Vi är mycket glada att Opdivo som första PD1-hämmare inom EU är godkänd som adjuvant behandling för muskelinvasiv urotelial cancer. Adjuvant behandling med Opdivo finns nu godkänd för tre tumörtyper; malignt melanom, esofaguscancer/cancer i gastroesofageala övergången, samt muskelinvasiv urotelial cancer. Detta godkännande innebär en ny behandlingsmöjlighet för patienter med muskelinvasiv urotelial cancer som har hög risk för återfall efter radikal kirurgi. Godkännandet stärker vår strävan att fortsätta undersöka nya behandlingsmöjligheter för patienter både i tidigt stadium och vid avancerad sjukdom, och vi ser fram emot att jobba för att göra Opdivo tillgänglig för denna nya patientgrupp i Sverige, säger Karin Andersson, medicinsk chef på Bristol Myers Squibb Sverige.

Opdivo är nu godkänt inom EU som adjuvant behandling vid tre tumörtyper: urotelial cancer, malignt melanom och esofaguscancer/cancer i gastroesofageala övergången. Bristol Myers Squibbs breda utvecklingsprogram omfattar idag studier inom åtta olika tumörtyper där immunterapi utvärderas neoadjuvant, adjuvant samt perioperativt.

Sammanfattning av säkerhetsprofilen för Opdivo som monoterapi

En poolad uppföljning av säkerhetsprofilen för Opdivo som monoterapi vid en rad tumörtyper (n=4,122), med minsta uppföljning från 2,3 till 28 månader har genomförts. De vanligaste biverkningarna vid behandling med Opdivo (rapporterades hos >10 % av patienterna) var trötthet (45 %), muskuloskeletal smärta (31 %), diarré (26 %), hosta (24%), utslag (24 %), illamående (23 %), klåda (19 %), minskad aptit (18 %), förstoppning (17 %), dyspné (17 %), buksmärtor (16 %), övre luftvägsinfektion (16 %), artralgi (14 %), feber (14 %), kräkningar (14%), huvudvärk (13 %) och ödem (10 %).). Majoriteten av biverkningarna var milda till måttliga (grad 1 eller 2).

Om CheckMate -274

CheckMate -274 är en öppen, multi-center, randomiserad fas III-studie som utvärderar Opdivo jämfört med placebo hos patienter med muskelinvasiv urotelial cancer som har hög risk för återfall efter radikal resektion. Totalt 709 patienter randomiserades 1:1 för att behandlas med placebo eller Opdivo 240 mg varannan vecka i upp till ett år. Studiens primära effektmått var sjukdomsfri överlevnad (DFS) för alla patienter som randomiserades (dvs. intention-to-treat populationen) och för patienter i subgruppen med PD-L1-uttryck ≥1 %. Viktiga sekundära effektmått inkluderade total överlevnad, icke-urotelial återfallsfri överlevnad och sjukdomsspecifik överlevnad.

Preliminära fas II-data talar för bättre överlevnad i glioblastom när Optune kombineras med immunterapi

Uppdaterade data från fas II-studien 2-THE-TOP visar på förbättrad överlevnad för patienter som behandlas för nydiagnostiserat glioblastom med Optune i kombination med pembrolizumab och temozolomid jämfört med matchade kontroller i den registreringsgrundande studien EF-14 som enbart fått Optune och temozolomid. Patienterna i 2-THE-TOP hade en progressionsfri medianöverlevnad på 12,1 månader mot 7,9 i EF-14 medan motsvarande siffror för total överlevnad var 25,2 månader mot 15,9. Värt att notera är att överlevnadsdata från EF-14 hittills varit oöverträffade.

De nya data presenterades på nyligen avslutade 6th Quadrennial Meeting of the World Federation of Neuro-oncology Societies i Seoul i Sydkorea av Dr. David Tran, chef för divisionen för neuroonkologi vid McKnight Brain Institute, University of Florida.

Läs hela releasen på engelska

CAR-T-celler beväpnas för att bättre bekämpa cancer

Immunterapi används allt mer för att behandla cancer och genetiskt modifierade immunceller som kallas CAR-T-celler fungerar bra för behandling av blodcancer. Tyvärr är de mindre effektiva mot tumörer som uppstår i olika vävnader (solida tumörer) vilket beror på att CAR-T-cellernas effekt hämmas av det lokala immunsystemet i tumören.

För att komma runt detta problem har Uppsalaforskarna ”beväpnat” CAR-T-celler genom att sätta in en gen från bakterien Helicobacter pylori som ger upphov till det immunstimulerande proteinet NAP (neutrofilaktiverande protein). När NAP utsöndras från CAR-T-cellerna bildas en proinflammatorisk miljö som direkt bekämpar den immunhämmande mikromiljön i solida tumörer och stärker CAR-T-cellernas funktion.

– Vi tror att den nya teknik som vi har använt för att förstärka CAR-T-cellerna helt kan förändra möjligheterna att använda CAR-T-celler för cancerbehandling. Med hjälp av NAP omvandlas tumörerna från immunologiskt ”kalla” till ”varma”. Dessutom kan NAP rekrytera andra sorters immunceller till tumören och de kan angripa tumörceller som CAR-T-cellerna inte känner igen, säger Di Yu vid institutionen för immunologi, genetik och patologi, som har lett studien tillsammans med Magnus Essand vid samma institution.

För att undersöka effekten av de NAP-förstärkta CAR-T-cellerna behandlade forskarna möss med olika sorters solida tumörer och såg att tumörtillväxten minskade. Överlevnaden var också bättre jämfört med när CAR-T-celler utan NAP användes. Forskarna studerade också NAP-förstärkta humana CAR-T-celler och fann att de i provrörsförsök var bättre på att stimulera immunsystemet än vanliga CAR-T-celler.

– Vi har en stark tradition med CAR-T-cellsbehandling i Uppsala och redan 2014 behandlade Gunilla Enblad och Angelica Loskog de första patienterna i Europa. Två akademiska prövningar, med totalt 39 patienter, har gjorts vid Akademiska sjukhuset. Tack vare de lovande data vi nu fått fram och publicerat i Nature BioMedical Engineering planerar vi för en ny klinisk prövning med de nya beväpnade CAR-T-cellerna. Vi hoppas att vi kan behandla den första patienten i slutet av året, säger Magnus Essand.

För den kliniska prövningen har gruppen fått forskningsmedel från Cancerfonden, Vinnova och Elicera Therapeutics.

Elicera Therapeutics startades av Uppsalaforskarna Di Yu och Magnus Essand för att ta upptäckter/uppfinningar vidare till kliniska prövningar för att hjälpa patienter med cancer. Syftet är dessutom att driva utvecklingen vidare mot att ta fram registrerade läkemedel. Elicera Therapeutics och Uppsala universitet har tecknat ett flertal samarbetsavtal kring detta.

Jin et al. (2022) CAR T cells expressing a bacterial virulence factor trigger potent bystander antitumour responses in solid cancers, Nature Biomedical Engineering, doi: 10.1038/s41551-022-00875-5

Se film om forskningsprojektet (1:43 min)

Se film från Elicera Therapeutics, företaget som tar upptäckten vidare till klinisk prövning. (2:24)

Årets Eldsjälar prisade på Gyncancerdagen

Josefin Fernebro på Karolinska universitetssjukhuset i Solna hyllas med Nätverket mot gynekologisk cancers Eldsjälspris 2022

Nätverket mot gynekologisk cancers Eldsjälspris 2022 går till Josefin Fernebro. Josefin Fernebro är biträdande överläkare vid mottagningen för gynekologisk cancer på Karolinska Universitetssjukhuset i Solna. ”Vi önskar att alla fick träffa läkare som Josefin!”, skriver Nätverket mot gynekologisk cancer i sin prismotivering. Priset delas ut på Gyncancerdagen lördagen den 2 april 2022.

– Genom vårt Eldsjälspris vill vi lyfta fram och hylla fantastiska människor som outtröttligt jobbar på med att sprida kunskap om gynekologisk cancer; människor som finns där som stöd för patienter och deras närstående när det är tufft; som engagerar sig för att förbättra cancervården och bidrar till att forskningen går framåt. De är alla sanna eldsjälar, och betyder otroligt mycket för så många kvinnor och deras närstående, säger Barbro Sjölander, ordförande i Nätverket mot gynekologisk cancer.

MOTIVERING

”Patienter som träffar Josefin upplever sig som en ’jämbördig part’ även om det handlar om olika kunskaper; patienten om sig, sitt liv, sin kropp; och Josefin om allt i sin yrkesroll. Hon tar sig tid, lyssnar och diskuterar. Josefin är en öppen och trygg läkare som utöver det upplevs som en varm och bra person som man är tacksam att ha vid sin sida under den ofrivilliga resa som en gynekologisk cancersjukdom innebär. Förutom att Josefin är en fantastisk läkare delar hon gärna med sig av sin kunskap både på Gyncancerdagar och i webbinarier. Josefin tar sig alltid tid till åhörarnas funderingar och förklarar på ett sätt som alla förstår. Vi önskar att alla fick träffa läkare som Josefin!”

Fredrik Wallin på Norrlands universitetssjukhus i Umeå prisas som Årets eldsjäl av Nätverket mot gynekologisk cancer


Nätverket mot gynekologisk cancer uppmärksammar Fredrik Wallins arbete med utmärkelsen Årets eldsjäl 2022. Fredrik Wallin är specialistsjuksköterska inom onkologi samt processledare för palliativ vård. Han är koordinator på Palliativt kunskaps­centrum norr och vårdprogramshand­läggare på Regional cancercentrum Norr, på Norrlands universitetssjukhus i Umeå. Priset delas ut på Gyncancerdagen den 2 april 2022.

”Fredrik brinner för att dela med sig av all den kunskap han besitter till vårdpersonal, patienter, närstående och allmänhet på sätt som alla kan ta till sig. Kunskap både om vården i sig, och kring vad som behöver ske för att alla ska få tillgång till en jämlik palliativ vård”, säger Nätverket mot gynekologisk cancer i sin prismotivering.

– Genom vårt Eldsjälspris vill vi lyfta fram och hylla fantastiska människor som outtröttligt jobbar på med att sprida kunskap; som finns där som stöd för patienter och deras närstående när det är tufft; som engagerar sig för att förbättra cancervården och bidrar till att forskningen går framåt. De är alla sanna eldsjälar, och betyder otroligt mycket för så många kvinnor och deras närstående, säger Barbro Sjölander, ordförande i Nätverket mot gynekologisk cancer.

MOTIVERING

”Den palliativa vården är inte jämlik i Sverige och alla patienter får inte palliativ vård som täcker deras behov. En som kämpar hårt för att vi alla ska få leva, inte bara överleva, tills vi dör är Fredrik Wallin. Man förstår hur viktig palliativ vård är när man hör Fredrik säga den självklara sanningen: Vi kan aldrig göra om att dö. Fredrik brinner för att dela med sig av all den kunskap han besitter till vårdpersonal, patienter, närstående och allmänhet på sätt som alla kan ta till sig. Kunskap både om vården i sig, och kring vad som behöver ske för att alla ska få tillgång till en jämlik palliativ vård. En eldsjäl som också ställt upp under ledig tid och stöttat oss, i Nätverket mot gynekologisk cancer, i vårt arbete kring palliation.”

Anna-Maria Boëthius på Södra Älvsborgs Sjukhus i Borås har tilldelats Nätverket mot gynekologisk cancers Eldsjälspris 2022


Anna-Maria Boëthius, är överläkare på Kvinnokliniken, Södra Älvsborgs Sjukhus (SÄS) i Borås. ”Anna-Maria är en riktig eldsjäl som brinner för att patienter i Borås ska få den bästa vården!”, säger Nätverket mot gynekologisk cancer i sin prismotivering. Nätverket mot gynekologisk cancers Eldsjälspris delas ut på Gyncancerdagen lördagen den 2 april 2022.

– Genom vårt Eldsjälspris vill vi lyfta fram och hylla fantastiska människor som outtröttligt jobbar på med att sprida kunskap om gynekologisk cancer; människor som finns där som stöd för patienter och deras närstående när det är tufft; som engagerar sig för att förbättra cancervården och bidrar till att forskningen går framåt. De är alla sanna eldsjälar, och betyder otroligt mycket för så många kvinnor och deras närstående, säger Barbro Sjölander, ordförande i Nätverket mot gynekologisk cancer.

MOTIVERING

”Anna-Maria står för trygghet och stabilitet för patienter med gyncancerdiagnoser som inte har tillgång till de onkologer som fattar beslut om patientens behandling på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Anna-Maria är engagerad och har stor erfarenhet inom gyncancerområdet. Hon upplevs alltid vänlig och tar sig tid till de frågor patienterna har. Det hon inte kan svara på själv är hon snabb på att ta reda på och återkopplar alltid till patienten. Den omsorg hon ger patienterna känns genuin och äkta vilket är otroligt värdefullt för patienten. Anna-Maria är en riktig eldsjäl som brinner för att patienter i Borås ska få den bästa vården!”

Barncancerfonden beviljar 66 miljoner till forskningstjänster

Barncancerfonden har beslutat att bevilja 30 forskningstjänster inom barncancer om totalt 66 miljoner kronor för att öka kunskapen om barncancer, förbättra behandlingsmetoder och för stöd till drabbade. En fjärdedel av finansieringen går till forskning om neuroblastom.


Britt-Marie Frost, forskningschef på Barncancerfonden

– Forskningen om barncancer går framåt och överlevnaden för barncancerdrabbade har ökat till 85 procent, men kampen mot barncancer är inte över. Mer forskning krävs och vi är därför stolta över att kunna erbjuda finansiering till 30 framstående forskare på området, säger Britt-Marie Frost, forskningschef på Barncancerfonden.

Att finansiera forskningstjänster är ett viktigt verktyg för att rekrytera fler forskare till barncancerområdet. Av de som beviljas medel för högre forskningstjänster väljer närmare 80 procent att stanna kvar inom området även efter att finansieringen från Barncancerfonden är slut.

I årets tilldelningsbeslut går en fjärdedel av finansieringen till forskning om neuroblastom, en sjukdom som främst drabbar små barn. Varje år insjuknar cirka tjugo barn i Sverige, de flesta före två års ålder.

– Trots många framsteg är neuroblastom en av de barncancerdiagnoser som inte haft samma utveckling som flera andra barncancerdiagnoser det senaste decenniet. Det känns därför extra bra att flera av de forskare som nu beviljas tjänster kommer ägna sig åt forskning kring sjukdomen, säger Britt-Marie Frost.

Barncancerfonden är den största finansiären av svensk barncancerforskning och delar varje år ut 260–300 miljoner kronor. Tack vare en ny strategi för forskningsfinansiering kommer bland annat budgeten för forskningsändamålet nu dessutom att öka med upp till 300 miljoner kronor över fem år, med start 2022.

Så fördelas tjänsterna enligt beslutet

Karolinska institutet: 12 tjänster

Göteborgs universitet: 4 tjänster

Karolinska universitetssjukhuset: 3 tjänster

Skånes universitetssjukhus: 3 tjänster

Lunds universitet: 2 tjänster

Uppsala universitet: 2 tjänster

Sahlgrenska universitetssjukhuset:  1 tjänst

Akademiska sjukhuset, Uppsala:  1 tjänst

Marie Cederschiöld högskola: 1 tjänst

Närhälsan Bollebygd Rehabmottagning: 1 tjänst

 

Siffror i korthet

Två gånger om året beslutar Barncancerfonden om medel till forskning. Ansökningarna bedöms av Barncancerfondens prioriteringskommittéer. Just nu finansieras 124 pågående forskningstjänster och 224 pågående forskningsprojekt av Barncancerfonden. Sedan starten 1982 har Barncancerfonden delat ut över tre och en halv miljard till forskningsändamålet.