Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Tvåårsuppföljning visar ihållande klinisk effekt av Lumykras vid KRAS G12C-muterad lungcancer

En objektiv tumörrespons på över 40 procent, och en responsduration på över ett år i median samt en progressionsfri medianöverlevnad på mer än ett halvår – det är några av resultaten i tvåårsuppföljningen av studien som låg till grund för godkännandet av Lumykras, den första godkända KRASG12C-hämmaren för behandling av icke-småcellig lungcancer.

– En tvåårsöverlevnad på närmare en tredjedel får anses väldigt bra med tanke på att patienterna är tungt förbehandlade och erhållit såväl immunterapi som platinabaserad kemoterapi, säger docent Jan Nyman, överläkare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg och expert på icke-småcellig lungcancer. Att vi dessutom ser en ihållande responsduration inkluderande kompletta remissioner kombinerat med ett förhållandevis milt biverkningsmönster visar på den kliniska nyttan för dessa patienter.

De nya data presenterades vid American Association for Cancer Research (AACR) Annual Meeting 2022 i New Orleans.

I Sverige diagnostiseras årligen omkring 4 200 patienter med lungcancer varav mer än 80 procent har icke-småcellig lungcancer, NSCLC (NSCLC = non-small-cell lung carcinoma). KRAS är den vanligaste kända mutationen inom NSCLC och hela 14 procent av samtliga NSCLC-patienter har den mutation i KRAS-genen som ger upphov till uttryck av proteinet KRASG12C som stimulerar cancercellerna till okontrollerad delning.

På AACR-kongressen i New Orleans presenteras data från en tvåårsuppföljning (median 24,9 månader) av den kliniska fas II-studien CodeBreaK 100 som låg till grund för godkännandet av Lumykras (sotorasib), den första godkända behandlingen som specifikt riktas mot KRASG12C.

I uppföljningen analyserades poolad data från fas I- och fas II-delarna av CodeBreaK 100-studien från 174 patienter med lokalt avancerad eller metastaserad NSCLC som progredierat på platinumbaserad kemoterapi och/eller immuncheckpointhämmare i kombination eller i sekvens. Av patienterna, som behandlades med den godkända dosen av Lumykras på 960 mg dagligen, uppnådde 40,7 procent en komplett (n=5) eller partiell (n=65) respons med en responsduration på 12,3 månader i median, vilket är en längre responsduration jämfört med den tidigare presenterade interimanalysen. Den progressionsfria medianöverlevnaden var 6,3 månader och totalöverlevnaden 12,5 månader i median. Totalöverlevnaden vid ett år var 50,8 procent och 32,5 procent vid två år.

Behandlingen med Lumykras tolererades väl, med generellt mild och hanterbar toxicitet. Hos de patienter som fortsatte med behandlingen efter ett år observerades inga nya säkerhetssignaler.

Resultaten presenterades av Grace K. Dy, MD, chef för thoraxonkologi och professor i onkologi vid Roswell Park Comprehensive Cancer Center, Buffalo, New York, som berättade att man i denna specifika analys också försökt avgöra huruvida det finns potentiella biomarkörer som kan identifiera patienter som kommer att dra långsiktig nytta av behandling med Lumykras. Man kunde konstatera att ihållande tumörsvar var oberoende av PD-L1-status och även kunde observeras i tumörer med lågt uttryck av PD-L1.

Ytterligare analyser av tumör- och blodprover visade att ihållande klinisk nytta var oberoende av tumörmutationsbörda, PD-L1-uttryck och STK11-co-mutation.

– Resultaten talar för att det vore värdefullt att studera huruvida patienter som är mindre mottagliga för immunterapi skulle kunna gynnas av att få Lumykras tidigare i behandlingsförloppet, säger Jan Nyman som är nationellt koordinerande prövare i två sotorasib-studier.

Det gäller dels fas II-studien CodeBreak 201 där sotorasib utvärderas som första linjens behandling hos KRAS G12C-muterade NSCLC-patienter med lågt PD-L1-uttryck och/eller STK11-co-mutation, dels fas-III-studien CodeBreaK 200som jämför sotorasib med docetaxel.

Om KRAS
Närmare 40 år av forskning har visat att RAS-genfamiljen är en av de vanligaste muterade onkogenerna i solida tumörer (RAS = RAt Sarcoma virus). Inom denna familj är KRAS (Kirsten RAt Sarcoma virus) den vanligaste varianten och är särskilt ofta förekommande i solida tumörer. Den beräknade incidensen av den specifika mutationsvarianten KRAS G12C är cirka 13-15 procent vid NSCLC, 3–5 procent vid kolorektalcancer och en till två procent vid många andra solida tumörer. KRASG12C har hittills inte betraktats som ett möjligt mål för läkemedel då proteinet saknar naturliga fickor som en småmolekylhämmare kan binda till.

Om CodeBreaK
Det kliniska studieprogrammet CodeBreaK för sotorasib (AMG 510) är utformat för att behandla flera olika KRAS G12C-muterade solida tumörer i hopp om att möta de ouppfyllda medicinska behov som länge förelegat vid dessa cancerformer.

CodeBreaK 100 är en fas I och II first-in-human, oblindad multicenterstudie som enrollerat patienter med KRAS G12C-muterade solida tumörer. Patienter som bedömdes lämpliga var tungt förbehandlade och hade genomgått minst två tidigare behandlingslinjer.

Det primära effektmåttet i fas I-studien är säkerhet. Viktiga sekundära effektmått inkluderar objektiv tumörrespons (ORR = Objective Response Rate) med utvärdering var sjätte vecka, responsduration (DOR = Duration of Response) och progressionsfri överlevnad. Patienterna delades in i fyra doskohorter, 180 mg, 360 mg, 720 mg och 960 mg. Sotorasib administreras peroralt en gång om dagen i samtliga kohorter.

Det primära effektmåttet i fas II-studien var centralt utvärderad objektiv tumörrespons (ORR = Objective Response Rate). Lumykras, 960 mg, administrerat oralt en gång per dag, resulterade i en objektiv tumörrespons på 37,1 procent (ORR = Objective Response Rate). ORR definierades i detta fall som andel patienter med ≥ 30-procentig minskning av summan av target-lesionens längsta diameter jämfört med baslinjen. Responsdurationen var i median 11,1 månader. Fler än fyra av fem, 80,6 procent, uppnådde sjukdomskontroll (DCR = Disease Control Rate). Progressionsfri medianöverlevnad (PFS = Progression-free Survival) var 6,8 månader och den totala medianöverlevnaden (OS = Overall Survival) var 12,5 månader.

De vanligaste behandlingsrelaterade biverkningarna (TRAE = Treatment-Related Adverse Events) var diarré (32 procent), illamående (19 procent), förhöjt alaninaminotransferas (ALAT) respektive aspartataminotransferas (ASAT) (15 procent vardera). De vanligast förekommande allvarliga (grad ≥ 3) behandlingsrelaterade biverkningarna var förhöjt ALAT (6 procent), förhöjt ASAT (6 procent) och diarré (4 procent). Endast 7 procent avslutade behandlingen till följd av behandlingsrelaterade biverkningar.

Resultatet av den globala randomiserade fas III-studien CodeBreaK 200 som jämför sotorasib med docetaxel väntas bli tillgängliga senare i år.

Mer information om CodeBreaK-programmet finns på www.hcp.codebreaktrials.com.

Om Lumykras (sotorasib)
Lumyras (sotorasib) är en first-in-class småmolekylhämmare som specifikt och irreversibelt binder till KRASG12C via den cysteinaminosyra som ersätter glycin när mutationen inträffar. KRASG12C blir på så vis låst i ett inaktivt GDP-bundet tillstånd (GDP = guanosine diphosphate, guanosindifosfat). Detta är möjligt efter att forskarna bakom Lumykras upptäckt en tidigare dold ”räffla” på KRASG12C-proteinet.

För ytterligare information, vänligen kontakta:
Sandra Eketorp Sylvan, medicinsk chef, Amgen, tel: 070–433 57 91

Stort pilotprojekt med bred analys av arvsmassan i kampen mot mystiska cancertumörer

En omfattande klinisk studie med helgenomsekvensering på 250 patienter med misstänkt sarkom har precis påbörjats på Karolinska Instituet. Förhoppningen är att denna kan hjälpa till att underlätta diagnos och val av behandling för patienter med akut behov av nya behandlingsalternativ.

Projektet, som leds av patolog Felix Haglund de Flon och som Karolinska Institutet med stöd av företaget Illumina nu påbörjat, är en enorm framgång, inte bara för den som drabbas av den aggressiva cancern sarkom, utan i kampen mot all sällsynt cancer, kommenterar Magnus Carlsson, ordförande i Sarkomföreningen.

 

Sarkomforskningen har länge lidit av brist på resurser vilket medfört att vi inte nått de framgångar som de större cancerdiagnoserna, såsom bröst- och prostatacancer, glädjande nog har nått. Denna pilotstudie är därför ett genombrott. Men helgenomsekvensering är viktig när det gäller alla typer av cancer. Det är en förutsättning för bättre och skonsammare behandling med mer individanpassade läkemedel.

Helgenomsekvensering innebär en kartläggning av hela arvsmassan. De genererade data som projektet ger kommer att kartlägga behovet av rutinmässig klinisk användning av genom- och transkriptionssekvensering för att förbättra tumörklassificering och behandlingsval för dessa svårbehandlade cancerformer.

-Det är väldigt tillfredsställande att se hur den tekniska revolution inom gensekvensering som skett de senaste 20 åren kan användas för patienter med ovanliga cancersjukdomar, säger patolog Felix Haglund de Flon.

Med helgenomsekvensering kan vissa tumörer som har avvikelser i arvsmassan peka på specifika behandlingar bland annat där målstyrda läkemedel, så kallad precisionsmedicin, kan användas. Projektet genomförs i stöd av och samarbete med företaget Illumina som är en global aktör inom sekvensering och array-baserade teknologier. Illumina stödjer studien genom att tillhandahålla expertis och sekvenseringsreagenser.

-Vi är glada att få arbeta med Sarkomcentrum på Karolinska Universitetssjukhuset för att visa på den enorma potential helgenomsekvensering har i denna viktiga studie som potentiellt kan förändra vårdstandarden för diagnos och behandling av sarkom, säger Sven Schaffer, Senior Director of Medical Affairs på Illumina. Vi på Illumina är djupt engagerade i att ge patienter med störst risk att dö av cancer tillgång till ett bredare urval av potentiella behandlingar för att förbättra vården och rädda liv och vi är stolta över att vara ledande i att frigöra kraften i det humana genomet för mänsklig nytta.

-Att det tidigare inte satsats tillräckligt på ovanliga typer av cancer är märkligt då ovanlig cancer ju faktiskt är inte så ovanlig, säger Magnus Carlsson. 25 procent av all cancer klassificeras som ovanlig. Det talas ofta om jämlik vård mellan regioner. Det är dags att tala om att man ska ha lika möjligheter att bli frisk, oavsett vilken cancer man drabbats av. Illuminas stöd och engagemanget hos patolog Felix Haglund de Flon och övrig personal på Sarkomcentrum på Karolinska Universitetssjukhuset ger hopp, avslutar Magnus Carlsson, ordförande i Sarkomföreningen.

+++

Kort om sarkom:

Sarkom är cancer som kan uppstå i alla åldrar och var som helst, i skelettet, brosk, fett, bindväv, muskler eller blodkärl.

Sarkom är en så kallad rare cancer, ovanlig cancer. På grund av detta och att den ofta har diffusa symptom kallas den ofta för ”de mystiska tumörerna”. Varje år diagnostiseras mellan 600 och 800 barn och vuxna i Sverige med sarkom. Det utgör ungefär 1 procent av all cancer.  Omkring 10 procent av all cancer hos barn är sarkom.

Eftersom sarkom är så ovanligt, okänt och består av så varierande och ofta aggressiva tumörer, är dödligheten hög. Bara två av tre patienter lever fem år efter diagnos – ett faktum som inte ändrats sedan 1990. Det skiljer sig från många andra cancerdiagnoser där där tidigare upptäckt och nya läkemedel under senare år har minskat dödligheten dramatiskt.

Sarkom anses vara en av de cancerformer som orsakar flest förspillda levnadsår. Det förekommer i alla åldrar och många dör unga eller relativt unga.

I Sverige finns tre nationella sarkomcentrum, i Stockholm, Göteborg och Lund, dit den mest avancerade diagnostiken och behandlingen koncentrerats. I Linköping och Umeå finns regionala sarkomcentrum.

Artificiell intelligens kan förbättra screeningen för bröstcancer

Från vänster Jenny Bergqvist, överläkare på Bröstcentrum Onkologi och docent i Medicinsk epidemiologi och biostatistik vid Karolinska Institutet. Karin Dembrower, överläkare på Mammografimottagningen på Capio S:t Görans Sjukhus och Opponent  Emily Conant, Professor in Radiology, Penn University, and chief of Breast Imaging, från USA.

Den första april fick Karin Dembrower ta emot sin doktorstitel med en avhandling om hur man med artificiell intelligens (AI) och algoritmer kan förbättra screeningen för bröstcancer. Med hjälp av nya algoritmer kan man hitta fall av bröstcancer tidigare.

Avhandlingen heter “Deep Learning in Breast Cancer Screening” och är ett nytt forskningsfält som lockade ett internationellt intresse. Karin Dembrower är överläkare på Mammografimottagningen på Capio S:t Görans Sjukhus, och det är där hon med stöd av sina kollegor genomfört en stor del av sin forskning.

Både Karolinska Institutet och Kungliga Tekniska Högskolan står bakom studien. Karin Dembrowers forskning är nyskapande och den kommer också patienterna till godo.

Förbättrar för patienterna

I sin forskning har hon visat att man med hjälp av nya algoritmer både kan hitta fall av bröstcancer tidigare, vilket räddar liv.

– Forskningen visar också hur metoderna för screening kan förbättras. Det gör att man kan använda fler kriterier än till exempel ålder för att snabbare hitta bröstcancer, säger Karin Dembrower, överläkare på Mammografimottagningen på Capio S:t Görans Sjukhus.

Hörsalen var nästan fullsatt vid disputationen. Ordförande vid disputationen var Jenny Bergqvist, överläkare på Bröstcentrum Onkologi och docent i Medicinsk epidemiologi och biostatistik vid Karolinska Institutet. Opponent var Emily Conant, Professor in Radiology, Penn University, and chief of Breast Imaging, från USA.

Europeiska kommissionen godkänner Breyanzi för behandling av vissa former av recidiverande och refraktärt storcelligt B-cellslymfom

 

  • Breyanzi (lisokabtagen-maraleucel) är en skräddarsydd CAR T-cellterapi som visat djupa och varaktiga svar och med en hanterbar säkerhetsprofil.
  • Godkännandet baseras på resultat från studien TRANSCEND WORLD, och den pivotala internationella studien TRANSCEND NHL 001, som är den största pivotala studien som inkluderat patienter med recidiverande eller refraktärt diffust storcelligt B-cellslymfom efter två eller flera linjer av systemisk behandling, inklusive de med brett spann av histologi och högrisksjukdom.
  • Breyanzi är Bristol Myers Squibbs andra CAR T-cellterapi med ett godkännande inom EU, och stärker därmed företagets målsättning att driva forskningen framåt och möjliggöra CAR T-cellbehandlingar för fler patienter.

 

Bristol Myers Squibb meddelar att den Europeiska kommissionen har beslutat om marknadsföringstillstånd för Breyanzi (lisokabtagen-maraleucel; liso-cel). Godkännande för Breyanzi gäller i alla EU:s medlemsländer*. Breyanzi är en chimär antigenreceptor

(CAR) T-cellsbehandling som riktar sig mot CD19. Breyanzi är godkänt för behandling av vuxna patienter med recidiverande eller refraktärt diffust storcelligt B-cellslymfom (DLBCL), primärt mediastinalt storcelligt B-cellslymfom (PMBCL) och follikulärt lymfom av grad 3B (FL3B), efter två eller flera linjer av systemisk behandling.

Breyanzi ges som en individanpassad infusion som ges som en engångsdos. Behandling med Breyanzi har visat varaktiga kompletta svar hos en hög andel patienter med recidiverande eller refraktärt diffust storcelligt B-cellslymfom (DLBCL), och med en hanterbar säkerhetsprofil.

– Europeiska kommissionens godkännande av Breyanzi är ett viktigt steg i vårt åtagande att ta fram nya innovativa behandlingar för att möta medicinska behov hos patienter som lever med cancer. Idag finns det begränsat med behandlingsmöjligheter som ger en långvarig remission för patienter med recidiverande eller refraktärt diffust storcelligt B-cellslymfom, och vi ser därför väldigt positivt på detta nya godkännande, säger Karin Andersson, medicinsk chef på Bristol Myers Squibb Sverige.

Diffust storcelligt B-cellslymfom (DLBCL) är en aggressiv form av blodcancer. Det är den vanligaste formen av non-Hodgkins-lymfom (NHL), och utgör en tredjedel av alla diagnostiserade fall. Fler än två tredjedelar av patienterna med DLBCL kommer inte att svara på, eller kommer att få återfall, efter andra linjens behandling. För dessa patienter som får ytterligare behandling är responsgraden låg, där två till 15 procent uppnår kompletta svar. Trots vissa behandlingsframsteg på senare tid finns ett behov av att förbättra de långsiktiga behandlingsresultaten för denna typ av lymfom.

Godkännandet baseras på resultat från studien TRANSCEND NHL 001 som utvärderar Breyanzi hos vuxna patienter recidiverande eller refraktärt diffust storcelligt B-cellslymfom (DLBCL), primärt mediastinalt storcelligt B-cellslymfom (PMBCL) och follikulärt lymfom av grad 3B (FL3B), inklusive de med brett spann av histologi och högrisksjukdom. Hos 216 patienter som behandlades med Breyanzi, och som utvärderas med avseende på effekt, uppnådde 73 procent av patienterna en respons (95% KI: 66,2 %-78,5 %), och där 53 procent av dessa visade minimalt eller inget detekterbart lymfom efter avslutad behandling (komplett respons [CR]; 95% KI: 46,4 %-60,0 %). Mediantiden för responsduration (DoR) var 20,2 månader hos alla som svarade (95% KI: 8,2 – ej uppnådd), och för patienter fick komplett respons (CR) var mediantiden 26,1 månader (95% KI: 23,1 – ej uppnådd).

Säkerhetsdata för Breyanzi baseras på fyra studier i en poolad analys (TRANSCEND NHL 001, TRANSCEND WORLD, PLATFORM och OUTREACH). 314 patienter med recidiverande eller refraktärt diffust storcelligt B-cellslymfom är inkluderade och som fått Breyanzi inom dosintervall 44-120 x 106. Cytokinfrisättningssyndrom (CRS) inträffade hos 39 procent av patienterna, varav tre procent var grad 3 eller grad 4 CRS. Mediantiden till debut av CRS var fem dagar (intervall: 1-14 dagar) och mediandurationen var fem dagar (intervall: 1-17 dagar). Neurologisk toxicitet (NT) uppstod hos 26 procent av patienterna som fick Breyanzi varav 10 procent var av grad 3 eller 4. Mediantiden för första symtom av neurologisk toxicitet var nio dagar (intervall 1-66 dagar) och 99 procent av alla NT uppkom inom de första åtta veckorna efter infusion med Breyanzi. Mediandurationen för NT var tio dagar (intervall: 1-84 dagar).

De vanligaste rapporterade biverkningarna av grad ≥ 3 var neutropeni, anemi, trombocytopeni, leukopeni, infektion med en ospecificerad patogen och febril neutropeni. För fullständig information om speciella varningar, försiktighetsmått och biverkningar vid användning av Breyanzi, inklusive lämplig hantering, se produktresumén (SmPC).

*Ett marknadsföringstillstånd enligt EMA:s centrala procedur inkluderar inte Storbritannien (England, Skottland och Wales).

Om TRANSCEND NHL 001

TRANSCEND NHL 001 är en öppen, multi-center, pivotal fas I-studie genomförd i USA för att utvärdera säkerheten, antitumöraktiviteten och farmakokinetiken för Breyanzi som behandling av patienter med recidiverande eller refraktärt diffust storcelligt B-cellslymfom (DLBCL), primärt mediastinalt storcelligt B-cellslymfom (PMBCL) och follikulärt lymfom av grad 3B (FL3B). De primära effektmåtten inkluderade behandlingsrelaterade biverkningar, dosbegränsande toxicitet, och total responsfrekvens (ORR). Sekundära effektmått för studien inkluderade komplett respons (CR), responsduration (DoR), progressionsfri överlevnad (PFS), och totalöverlevnad (OS). TRANSCEND är namnet på det breda kliniska forskningsprogram som utvärderar Breyanzi vid flera olika hematologiska indikationer och behandlingslinjer.

 

Om TRANSCEND WORLD

TRANSCEND WORLD är en enarmad, multi-kohort, multi-center, fas II-studie som utvärderar effekten och säkerheten av Breyanzi som behandling av patienter med aggressiva B-cellslymfom (NHL). Det primära effektmåttet var total responsfrekvens (ORR). Sekundära effektmått för studien inkluderade säkerhet, komplett respons (CR), händelsefri överlevnad (EFS), progressionsfri överlevnad (PFS), totalöverlevnad (OS), responsduration (DoR), farmakokinetik och hälsorelaterad livskvalitet. Studien genomfördes i Europa och Japan.

Inbjudan till webinar om HER2+ mBC

Tid: 16:00 – 17:30
Varmt välkommen att medverka vid webinar om HER2-positiv mBC

Daiichi Sankyo och AstraZeneca

Mer information