För 47 år sedan inleddes en banbrytande studie om prostatacancer vid Universitetssjukhuset Örebro, som lade grunden för flera betydelsefulla forskningsprojekt. ”Vi ville verkligen undersöka nyttan av att operera bort prostatakörteln vid tidig prostatacancer,” säger forskaren Sven-Olof Andersson. Tillsammans med professor Jan-Erik Johansson påbörjade han en forskningsresa som kom att påverka behandlingen av sjukdomen.

Den som var mest drivande i denna forskning var professor Jan-Erik Johansson, som då var verksamhetschef vid urologkliniken. Under åren har ett omfattande forskningssamarbete utvecklats med kollegor både i Sverige och internationellt. Sven-Olof Andersson, som fortfarande är verksam inom den urologiska forskargruppen, lyfter fram samarbeten med Harvarduniversitetet i USA samt forskare i länder som Italien, Irland och Island.

Den som var mest drivande i denna forskning var professor Jan-Erik Johansson, som då var verksamhetschef vid urologkliniken.

Naturalförloppsstudien guidade behandlingen av prostatacancer

– Under tidigt 80-tal var den gängse behandlingen i Sverige av tidig prostatacancer konservativ, det vill säga att man avvaktade med behandling tills tumören växte till, blev mera lokalt utbredd och gav symptom i form av ökande urinbesvär, berättar Sven-Olof Andersson, som då var överläkare på urologkliniken.

Patienten erbjöds då en hormonell behandling, oftast i form av sprutor eller tabletter. Den behandlingen är inte botande men kan hålla tillbaka tumörtillväxten under lång tid.

I den studie som startade 1977 ingick 223 patienter med obehandlad tidig prostatacancer.

– Under hela 1980-talet följde vi dessa patienter utan primärbehandling. Vi ville studera hur sjukdomsförloppet såg ut om den initialt inte behandlas med varken hormoner, kirurgi eller strålning. Den kom att kallas naturalförloppsstudien.

När resultaten publicerade i den högt rankade tidskiften The Lancet 1989 fick den stor uppmärksamhet. Den prisades även av tidskiften European Urology för sin 30-årsuppföljning av naturalförloppet vid prostatacancer.

– I USA hade vid den här tiden PSA-testning införts på bred front vilket gjorde att antalet nyupptäckta fall ökade kraftigt liksom antalet patienter som genomgick bortopererande av prostatakörteln, en operation som ofta leder till problem med urinläckage och erektion, något som påtagligt kan påverka livskvaliteten.

Resultaten från naturalförloppsstudien visade att överlevnaden, efter 5 års uppföljning, var förvånansvärt bra och låg på 94 procent. Mot bakgrund av detta ansåg forskarna att varje form av behandling mot tidig prostatacancer måste utvärderas i en studie med primärt obehandlade patienter som kontrollgrupp, så kallad watchful waiting.

Sven-Olof Andersson minns tillbaka på en tid då den svenska inställningen fick massiv kritik, främst från USA men det var också då Örebro sattes på kartan inom urologisk forskning.

– Jag glömmer aldrig då vi var till ett stort urologmöte i USA och Jan-Erik skulle gå upp och prata inför runt 3500 åhörare. På talarlistan följde sen en amerikanske välkänd forskare som ville såga våra resultat jäms med fotknölarna. Men det var även en del amerikaner som stöttade oss.

Men som det brukar vara med historien så svängde pendeln ett tiotal år senare.

Sju gånger i medicinens mest prestigefyllda tidskrift

Resultaten från naturalförloppsstudien gjorde att man ville fortsätta forskningen för att undersöka nyttan av operation. Den efterföljande studien startade 1989 och fick namnet SPCG-4 som är förkortningen för Scandinavian Prostate Cancer study Group no 4. Den studien startades i samarbete med professorerna Hans-Olov Adami och Bo Johan Norlen vid Akademiska sjukhuset i Uppsala.

Det var en randomiserad studie där man har två grupper varav den ena gruppens patienter får operation och hos den gruppen andra avvaktar man med behandling. Själva randomiseringen innebär att patenten lottas till den ena eller andra gruppen.

– Resultaten från den sista uppföljningen av studien efter 35 år, då endast ett fåtal patienter fortfarande är i livet, publicerades nyligen i the New England Journal of Medicine. Resultaten bekräftar resultaten från tidigare uppföljningar och visar att man har en överlevnadsvinst av operation framför allt vid låg- och medel-aggressiva tumörer, men mindre vinst hos aggressiva tumörformer.

Den positiva effekten verkar också vara störst hos män under 65 år. De män som opereras drabbas också av biverkningar i form av besvär med urinläckage och erektionspåverkan. Även de som inte opererats får biverkningar av hormonbehandlingen, men över lag tycks livskvaliteten vara god och lika i båda grupperna.

– För att kunna göra sådana här studier gäller det att ha ett tålamod utöver det vanliga. Något som stöder värdet av tålamod och vikten av långtidsuppföljning såg vi också i denna studie där patienter kunde dö i prostatacancer i båda grupperna även efter 30 års uppföljning. Det visar att denna tumörform ofta utvecklas väldigt långsamt och att det därför krävs lång uppföljning för att kunna dra säkra slutsatser.

Under åren har forskningen blivit publicerad inte mindre än sju gånger i The New England Journal of Medicine, där en av publikationerna enbart gällde undersökning av patienternas upplevda livskvalitet. Motsvarigheten i filmvärlden skulle kunna vara att vinna en Oscar.

– Studien har citerats oerhört ofta av andra forskare inom området och sannolikt är den en av de mest citerade inom urologin. Den har även gett upphov till ett 20-tal ytterligare publikationer.

Idag har stafettpinnen gått vidare till andra forskare inom verksamhetsområde urologi. Under de senaste decennierna har utvecklingen gått starkt framåt med en rad nya blodtester och undersökningstekniker och framför allt gäller detta möjligheter att upptäcka en behandlingskrävande prostatacancer tidigt för att kunna erbjuda en botande behandling.

Faktaruta

•Runt om i Sverige får i genomsnitt 25 män varje dag ett besked som påverkar deras liv – de har fått prostatacancer. Det innebär att över 11 000 män drabbas varje år, vilket gör sjukdomen till den vanligaste cancerformen bland män.

•SPCG-4 studien inkluderade 14 centra i Sverige, Finland och Island. Sammanlagt 695 patienter inkluderades varav 120 patienter i Örebro. Jan-Erik Johansson var huvudansvarig prövare. För tio år sedan gick huvudmannaskapet över till Akademiska sjukhuset i Uppsala.

•SPCG-4 studien publicerade i The New England Journal of Medicine under åren 2002, 2005, 2011, 2014, 2018 och 2024.

•PSA betyder prostata specifikt antigen och är ett blodprov som kan visa om patienten har prostatacancer.

Genom att presentera cancerforskning som en kamp mellan ont och gott – och sig själv som en hacker som attackerar celler för att göra dem snälla, tog doktoranden Luís Oliveira hem vinsten i Forskar Grand Prix. Hans vinst är den femte i raden för Lunds universitet i tävlingen där forskare från hela landet utmanar varandra i presentationsteknik. Forskar Grand Prix genomfördes i Stockholm inför en publik på 550 elever.

Årets vinnare i Forskar Grand Prix: Luís Oliviera! Foto: Bodil Malmström, Lunds universitet

– Jag väntade mig inte att vinna. Detta erkännande känns helt fantastiskt. Jag är så glad att publiken och juryn gillade min forskning lika mycket som jag gillar att berätta om den, säger Luís Oliveira, som är doktorand i immunologi vid Lund Stem Cell Center.

Hans presentation övertygade både jury och publik. Han tävlade mot fyra andra forskare. Vinsten gick till den som var bäst på att presentera sin forskning på endast fyra minuter, på ett så fängslande, intressant och underhållande sätt som möjligt. Inför tävlingen hade forskarna fått hjälp av experter med att ta fram sina presentationer. Dessa bedömdes av en jury som tittade på vetenskapligt innehåll, scennärvaro och kommunikativ förmåga.

Använde bilder, metaforer och populärkultur för att kommunicera 

Luís Oliveira tror att det var hans val av bilder, metaforer och sätt att kommunicera som övertygade publiken både i deltävlingen och i finalen. Genom att beskriva – och illustrera – cancerceller såsom onda, som maskerar sig för att kringgå immunförsvaret, ville han förmedla vad han forskar om.

– Jag liknade mig själv vid en hacker som istället för att programmera om datorer kodar om cancercellernas DNA, och därmed startar ett krig mot dem. Det var viktigt för mig att nå publiken genom humor och referenser till saker de känner igen: Darth Vader från Star Wars fick exempelvis illustrera hur cancerceller väljer att göra skada, säger Luís Oliveira.

Just att förenkla hur han beskriver sin forskning är något han arbetade mycket med inför tävlingarna, både inför deltävlingen och finalen. Under coachningen fick han hjälp med att ta bort ord som kan vara svåra för en allmänhet att förstå, och med att korta ner innehållet. Ändringar som frigjorde mer tid för själva framförandet – där han tränade på att prata långsamt och röra sig på scenen.

– För mig är det jätteviktigt att kommunicera om vad jag och andra forskare gör. Inte bara för att det är så viktigt att sprida kunskap, utan också för att det faktiskt är roligt. I framtiden vill jag gå bortom labbet och prata om vetenskap i olika forum. Att lära sig mer om hur man kan göra det på ett bra sätt är angeläget.

Forskar om dendritiska celler 

Luís Oliveira, som delar sina doktorandstudier mellan Sverige och Portugal, forskar om hur så kallade dendritiska celler utvecklas. Specifikt vill han veta mer om vilka proteiner som styr deras utveckling. Just olika typer av dendritiska celler är allt viktigare att lära sig mer om eftersom de spelar en nyckelroll i att trigga igång immunförsvaret, vilket är viktigt för att bekämpa cancer. Luís Oliveira fokuserar på att programmera om celler, såsom hudceller eller cancerceller, till olika typer av dendritiska celler.

– Genom omprogrammeringen lär jag mig om vilka proteiner som spelar roll för den här processen. Det gör att jag att kan förstå hur vi kan återskapa dessa celler så att vi sedan kan använda dem för immunterapi.

En forskargrupp på institutionen för klinisk forskning och utbildning vid Södersjukhuset, Karolinska Institutet, har tilldelats ett forskningsanslag på 15 miljoner kronor från Cancerfonden för att leda ett forskningsprojekt syftar till att kunna förbättra behandling av patienter efter tarmcanceroperation.

Studien syftar till att utveckla och förbättra användningen av seriell ctDNA-analys för att oftare kunna upptäcka kvarvarande eller återkommande tumörrelaterade DNA-fragment i blodet efter tarmcanceroperation. Sådana fragment finns kvar hos cirka 15 procent av patienterna efter en operation. Målet är att kunna anpassa behandlingen bättre och därmed minska risken för återfall.

– Forskningsanslaget är ett verkligt steg mot att förbättra prognosen, förutsäga behandlingseffekt och upptäcka återfall av tarmcancer upp till sex månader tidigare än med röntgen. Det kan möjliggöra tidigare behandling vid återfall och öka chanserna att bota fler patienter, säger Pehr Lind, överläkare på onkologiska kliniken och forskargruppchef på institutionen för klinisk forskning och utbildning vid Södersjukhuset, Karolinska Institutet.

Med hjälp av forskningsanslaget kan Sverige delta som en jämbördig partner i ett internationellt samarbete, där även länder som Frankrike, Schweiz och Italien ingår.

– Det känns stort att leda detta viktiga arbete som omfattar cirka 2 500 patienter. Beloppets storlek gör det möjligt för Sverige att delta som en jämbördig samarbetspartner i viktiga internationella projekt, säger Pehr Lind.

Pehr Lind, överläkare på onkologiska kliniken och forskargruppchef på institutionen för klinisk forskning och utbildning vid Södersjukhuset, Karolinska Institutet.

Om studien

CIRCULATE-3 studien syftar till att förbättra nyttan av postoperativ onkologisk behandling med cytostatika vid coloncancer stadium 3. CtDNA är små fragment av tumörrelaterat DNA som kan finnas kvar i blodet hos cirka 15 procent av patienterna efter en operation. Genom att regelbundet mäta ctDNA kan forskare identifiera kvarvarande cancerceller och anpassa cytostatikabehandlingen för att optimera behandlingsresultatet och minska risken för återfall. Studien omfattar cirka 2 500 patienter och leds av en forskargrupp på institutionen för klinisk forskning och utbildning vid Södersjukhuset, Karolinska Institutet och är en del av det internationella samarbetet CIRCULATE-3-studien.

Cancerfondens forskningsanslag möjliggör bland annat ctDNA-mätningar, monitorering av studien samt löner för forskningssjuksköterskor. Studien ger Södersjukhuset, som nationellt koordinerande center, och svensk sjukvård möjlighet att förbättra vården för patienter med tarmcancer genom att tidigare kunna identifiera tecken på återfall och därmed utföra en mer individanpassad behandling.

Medverkande forskare

Pehr Lind, Eva Angenete, Anders Johnsson, Peter Nygren, Anna Martling, Deborah Saraste, Josefin Segelman.

Maria Gruvberger. Foto: Charlotta Bäckström

Årets Bröstsjuksköterska är Maria Gruvberger i Karlskrona. Hon uppmärksammas för sina enastående insatser som kontaktsjuksköterska vid den onkologiska dagvården i Karlskrona.

Hon får priset i en tid då cancervården i Blekinge både uppmärksammats och debatterats. Bristen på onkologer är ett stort problem och sjuksköterskorna i cancervården vittnar om en växande och oacceptabel arbetsbörda.

– Jag är väldigt glad över priset, men efter flera år av ständigt ökande ansvar och etisk ångest blev det för mycket, säger hon.

Nu byter hon till en bemanningsenhet och kommer att arbeta på olika vårdavdelningar – men önskar inget hellre än att kunna återgå till bröstcancervården.

Maria Gruvberger utses till Årets Bröstsjuksköterska 2024 för att hon ”med sin omtanke och medkänsla är ett ovärderligt stöd för sina patienter, och har med sitt lugn förmått skapa trygghet och kontinuitet för kvinnor under bröstcancerbehandling.” I motiveringen betonas också att hon fått patienterna att känna sig välkomna och väl omhändertagna och att de kunnat få svar på alla sina frågor.

– Jag blev både glad och förvånad över priset, säger hon. Det känns bra att veta att mina insatser har uppskattats av patienterna, och jag blev väldigt berörd eftersom jag inte kan fortsätta med det arbete jag brinner för. Det är en sorg för mig att behöva lämna det.

Maria Gruvberger blev färdig sjuksköterska 2005 och har arbetat på både kirurg- och medicinavdelningar i Karlskrona innan hon för tre år sedan började på den onkologiska dagvården i sin hemstad.

– Cancerpatienter behöver mycket stöd, och det gäller även de anhöriga. Som sjuksköterska behöver man lyssna och hjälpa till i alla skeden av behandlingen. Samtidigt får jag så mycket tillbaka.

Vid dagvården i Karlskrona ges både cytostatika, immunterapi och blodtransfusioner. Samtal och telefonrådgivning är också en stor del av den reguljära verksamheten.

Den senaste tiden beskrivs som turbulent då läkarbristen gjort att sjuksköterskorna fått ta över till exempel uppföljning av biverkningar, uppgifter som vanligtvis sköts av specialistläkare.

– Jag älskade jobbet, men det går emot mina principer att vara ”good enough”. Det uttrycket har använts här, men enligt min åsikt ska det överhuvudtaget inte finnas i cancervården, säger Maria Gruvberger.

Hon tycker att utvecklingen generellt inom bröstcancervården på många sätt är fantastisk.

– Vi kan hjälpa så många fler. Även om spridd cancersjukdom är ett allvarligt tillstånd kan numera allt fler leva länge och ha ett gott liv tack vare allt bättre behandlingar.

Men utvecklingen av nya läkemedel sätter också ljus på en annan fråga som Maria Gruvberger tycker är viktig:

– Även sjuksköterskor behöver kompetensutveckling, bland annat för att lära oss nya behandlingar och inte minst om hantering av biverkningar.

Susanne Dieroff Hay, ordförande i Bröstcancerförbundet, känner väl till bristen på kompetensutveckling – både för onkologer och sjuksköterskor.

– Det här är viktiga frågor, säger hon. Vår senaste rapport visar att brist på kompetensutveckling kan leda till att bröstcancerpatienter inte får tillgång till de senaste läkemedlen. Maria Gruvberger är en värdig mottagare av årets pris som tagit fajten för bröstcancervården samtidigt som hon skänkt lugn och trygghet till kvinnor i kris. Hon har gjort fantastiska insatser och jag hoppas av hela mitt hjärta att Maria Gruvberger kan återvända till bröstcancervården – sjuksköterskor som hon som behövs där.

Bröstcancerförbundets pris Årets Bröstsjuksköterska delas ut i samarbete med Novartis.

Regeringen ger Socialstyrelsen i uppdrag att leda en gemensam styrkommitté för cancerforskning mellan Sverige och USA. Beslutet grundar sig i det bilaterala samarbetsavtal om cancerforskning och cancervård som länderna ingick tidigare i år.

Deputy Secretary for Health and Human Services, Andrea Palm, and Minister for Health Care, Acko Ankarberg Johansson, signing the agreement.
Joel Apelthun/Government Offices of Sweden

– Avtalet med USA är en viktig del i vår gemensamma kamp mot cancer. Genom att gå samman för att öka tempot i framtagandet av ny kunskap kan vi snabbare nå framsteg inom cancerforskning och förbättra vården för cancerpatienter, säger sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson.

Uppdraget innebär att Socialstyrelsen ska vara sammankallande myndighet för svenska aktörer i den gemensamma styrkommittén som Sverige och USA avser att tillsätta. Myndigheten ska leda arbetet i styrkommittén, utse svenska deltagare samt planera och genomföra en gemensam cancerkonferens för länderna i Sverige under 2025.

Socialstyrelsen ska senast den 31 mars årligen delredovisa uppdraget till Socialdepartementet. Uppdraget ska slutredovisas senast den 31 mars 2029. Uppdragstiden speglar tiden för samarbetsavtalet.

Vad innebär avtalet?

Den 13 mars 2024 ingick Sverige och USA ett bilateralt genomförandeavtal om cancerforskning och cancervård. Syftet är att främja utbyte mellan Sverige och USA inom cancerforskning och att implementera forskningsresultat i cancervården för att snabbare stärka vården för cancerpatienter. Som en del av avtalet har Sverige och USA avgett avsikt att etablera en gemensam styrkommitté. Kommittén ska bland annat ta fram planer för och övervaka genomförandet av avtalet.

Knut Steffensen tillträdde den 4 november som föreståndare för Karolinska ATMP-centrum, ett ledande ATMP-centrum med forskning, tillverkning och behandling under samma tak.

Karolinska ATMP-centrum är ett samarbete mellan Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset med uppdrag att konsolidera alla verksamheter inom avancerade terapiläkemedel baserat på celler, gener eller vävnader för att stärka utvecklingen och implementeringen av cell-, gen-, och vävnadsterapier.

– Jag ser verkligen fram mot att få arbeta med de verksamheter på KI och på sjukhuset som ligger i framkant inom ATMP-området. Med mina erfarenheter från läkemedelsindustrin och KI hoppas jag att vi tillsammans ska fortsätta skapa förutsättningar för forskningen och utveckling av avancerade terapiläkemedel. Ytterst är det sedan implementering i vården som kommer patienten till nytta som är en stark drivkraft, säger Knut Steffensen.

Akademiker med erfarenhet från näringslivet

Knut Steffensen är disputerad inom molekylärmedicin och kommer närmast från rollen som Nordic Medical Lead in Cell Therapy, Kite-Gilead. Han har flera års erfarenhet från läkemedelsindustrin och blev docent på Karolinska Institutet.

– Vi har redan idag världsledande kompetens inom verksamheter på KI och universitetssjukhuset som forskar, utvecklar eller ger behandlingar med cell-, gen- och vävnadsterapier. Utvecklingen går dock fort och för att verkligen komma patienterna till nytta snabbt behöver vi öka samarbetet än mer och där ser vi att Knut Steffensens erfarenheter från industrin kommer vara ett starkt bidrag till Karolinska ATMP-centrum, säger Mathias Axelsson, Funktionschef Medicinsk diagnostik, Karolinska Universitetssjukhuset.

Karolinska ATMP-centrum

Grunden lades redan 1975 med Medicinska enheten för cellterapi och allogen stamcellstransplantation. Centret har högt ställda ambitioner om att stärka och fördjupa samarbetet med offentliga aktörer och läkemedelsföretag.

– Knut Steffensen har precis rätt bakgrund och erfarenhet för att framgångsrikt leda Karolinska ATMP-centrum. Han har en gedigen erfarenhet av grundforskning på molekylär nivå och har praktisk erfarenhet av de absolut senaste ATMP-läkemedel från industrin. Detta gör att han har en unik helhetssyn på vad som krävs för att ta upptäckter inom grundforskning hela vägen till nya cell- och genterapibaserade läkemedel. Jag hälsar Knut välkommen till dessa nya spännande utmaningar inom Karolinska ATMP-centrum, säger Matti Sällberg, dekan för KI Syd och tillförordnad centrumföreståndare.

Knut Steffensen, föreståndare för Karolinska ATMP-centrum. Foto: Mattias Andersson.

Fakta om ATMP – Advanced Therapy Medicinal Products.

Somatiska cellterapier definieras av att de innehåller celler som bearbetats väsentligt så att dess egenskaper, funktion eller struktur har ändrats och att cellerna ges med syftet att behandla, förebygga eller diagnosticera en sjukdom genom sin effekt.

Genterapier definieras av att de innehåller arvsmassa (DNA, RNA eller annan nukleinsyrasekvens) vars syfte är att reglera, reparera, ersätta, addera eller ta bort en gensekvens, och att denna effekt beror på arvsmassan eller dess produkt.

Vävnadstekniska produkter definieras av att de innehåller bearbetad vävnad eller celler för nybildning, reparation eller ersättning av human vävnad.

Kombinationsläkemedel som innehåller avancerade terapiläkemedel innehåller även medicintekniska produkter (t.ex. matrix eller stödkonstruktioner).

Forskare vid Karolinska Institutet har undersökt hur bra olika AI-modeller kan förutsäga prognosen vid trippelnegativ bröstcancer genom att analysera vissa immunceller inuti tumören. Studien, som publicerats i tidskriften eClinicalMedicine, är ett viktigt steg mot att använda AI inom cancervården för att förbättra patienters hälsa.

Tumörinfiltrerande lymfocyter är en typ av immunceller som spelar en viktig roll i att bekämpa cancer. När de finns i en tumör betyder det att immunsystemet försöker attackera och förstöra cancercellerna.

Dessa immunceller kan vara viktiga för att förutsäga hur en patient med så kallad trippelnegativ bröstcancer kommer att svara på behandling och hur sjukdomen kommer att utvecklas. Men när patologer bedömer immuncellerna kan resultaten variera. Artificiell intelligens, AI, kan hjälpa till att standardisera och automatisera denna process, men det har varit svårt att visa att AI fungerar bra nog för att användas i vården.

Jämförde tio AI-modeller
Forskarna testade tio olika AI-modeller och jämförde hur bra de var på att analysera tumörinfiltrerande lymfocyter i vävnadsprover av trippelnegativ bröstcancer.

Balazs Acs. Foto: Niklas Elmehed

Resultaten visade att AI-modellerna hade olika bra analytisk förmåga. Trots dessa skillnader visade åtta av de tio modellerna bra prognostisk förmåga, vilket betyder att de kunde förutsäga patienternas framtida hälsa på ett liknande sätt.

– Även modeller som tränats på färre prover visade bra prognostisk förmåga, vilket tyder på att tumörinfiltrerande lymfocyter är en robust biomarkör, säger Balazs Acs, forskare vid institutionen för onkologi-patologi, Karolinska Institutet.

Oberoende studier behövs
Studien visar att det behövs stora dataset för att jämföra och säkerställa att olika AI-verktyg fungerar bra innan de kan användas i vården. Även om resultaten är lovande, behövs mer validering.

– Vår forskning visar vikten av oberoende studier som efterliknar verklig klinisk praxis. Endast genom sådan testning kan vi säkerställa att AI-verktyg är tillförlitliga och effektiva för klinisk användning, säger Balazs Acs.

Information om finansiärer och eventuella intressekonflikter finns i den vetenskapliga artikeln.

Publikation

“The analytical and clinical validity of AI algorithms to score TILs in TNBC: Can we use different machine learning models interchangeably?”, Joan Martínez Vidal, Nikos Tsiknakis, Johan Staaf, Ana Bosch, Anna Ehinger, Emma Nimeus, Roberto Salgado, Yalai Bai, David L. Rimm, Johan Hartman, Balazs Acs. eClinicalMedicine, online 15 november 2024, doi: 10.1016/j.eclinm.2024.102928.

Elahere (mirvetuximabsoravtansin) är godkänt av EU-kommissionen för behandling av platinumresistent äggstockscancer.

• Elahere är den första nya terapin som godkänts i EU för kvinnor med folatreceptor-alfa (FRα) positiv, platinumresistent äggstockscancer

• Elahere visar en total överlevnadsfördel i fas III-studien MIRASOL vid platinumresistent äggstockscancer jämfört med kemoterapi

• VENTANA FOLR1 (FOLR1-2.1) RxDX test, det tillhörande diagnostiska testet för att identifiera personer med äggstockscancer som är lämpliga för Elahere, har också fått CE-märkning

AbbVie meddelar att EU-kommissionen har godkänt Elahere (mirvetuximabsoravtansin) för behandling av vuxna kvinnor med folatreceptor-alfa (FRα)-positiv, platinumresistent höggradig serös epitelial äggstockscancer, äggledarcancer eller primär peritonealcancer, och som har fått en till tre tidigare systemiska behandlingsregimer. Elahere är det första och enda folatreceptor-alfa (FRα)-riktade antikroppsläkemedelskonjugat (ADC) som godkänts i Europa.

– I Europa är äggstockscancer tre gånger mer dödlig än bröstcancer. Det har gått tio år sedan en ny behandling för platinumresistent äggstockscancer godkändes inom EU. Det är därför välkommet att det nu finns ett nytt, målriktat behandlingsalternativ för dessa patienter, säger Toon Van Gorp, professor i gynekologisk onkologi vid universitetet i Leuven.

Äggstockscancer är en av de främsta dödsorsakerna vid gynekologisk cancer.¹ De flesta patienter med äggstockscancer upptäcks i sent stadium och genomgår vanligen en operation följt av platinumbaserad kemoterapi. Dessvärre utvecklar de flesta patienter så småningom platinumresistens och svarar inte på behandlingen längre.² Historiskt sett har behandlingsalternativen för patienter med platinumresistent äggstockscancer varit begränsade.³

Hos ungefär en tredjedel av patienterna är biomarkören folatreceptor-alfa (FRα) starkt uttryckt (≥ 75 % av tumörcellerna med ≥2+ membranfärgning). För att bestämma biomarkörstatus kan patienter därför testas via ett nytt diagnostiskt test.

Om Elahere (mirvetuximabsoravtansin)

Mirvetuximabsoravtansin, Elahere, är det första antikroppsläkemedelskonjugat (ADC). Antikroppen är riktad mot folatreceptor alfa (FRα), som som uttrycks på ytan av äggstockscancercellerna. Maytansinoid, DM4, är en mikrotubulihämmare som är fäst till antikroppen via klyvbar bindning. Vid bindning till FRα frisätts DM4 som förstör det mikrotubulära nätverket i cellen, vilket leder till att cancercellerna dör.

Elahere är en lösning avsedd för intravenös infusion.

Elahere kan orsaka allvarlig okulär toxicitet, inklusive synnedsättning, keratopati, torra ögon, fotofobi, ögonsmärta och uveit. Patienterna ska remitteras till en ögonläkare för ögonundersökning innan behandling med mirvetuximabsoravtansin påbörjas. Före starten av varje behandlingscykel ska patienten uppmanas att rapportera eventuella nya eller förvärrade okulära symtom till den behandlande läkaren eller en kvalificerad person.

Om Ventana FOLR1 (FOLR1-2.1)

AbbVie har samarbetat med Roche Diagnostics gällande det nyligen godkända diagnostiska testet för immunhistokemi för att identifiera patienter som kan vara lämpliga för Elahere. För att bestämma biomarkörstatus kan patienter testas vid diagnos eller vid första tecken på resistens mot platinumbaserad kemoterapi.

Om fas III-studien MIRASOL

MIRASOL är en global öppen, randomiserad, kontrollerad fas III-studie som inkluderade 453 patienter för att jämföra effekt och säkerhet av mirvetuximabsoravtansin med prövarens val av kemoterapi vid behandling av platinumresistent, höggradig serös äggstockscancer vars tumörer uttrycker höga nivåer av FRα (≥ 75 % av tumörcellerna med ≥2+ membranfärgning), bekräftat med ett validerat test, se ovan. Patienterna hade fått en till tre linjer av tidigare behandling. Det primära effektmåttet var prövarbedömd progressionsfri överlevnad (PFS). Viktiga sekundära effektmått inkluderade objektiv responsfrekvens (ORR) och total överlevnad (OS).

Resultat som presenterades vid American Society of Clinical Oncology (ASCO) 2023 visade en 35 procents minskning av risken för tumörprogression eller död hos personer som behandlades i Elahere-armen jämfört med prövarens val av kemoterapi [HR 0,65 (95 % KI: 0,52, 0,81; p <0,0001)]. Elahere visade också förbättring av total överlevnad jämfört med prövarvald kemoterapi, vilket motsvarar 33 procents minskning av risken för dödsfall i Elahere-armen jämfört med kemoterapiarmen [HR 0,67 (95 % KI: 0,50; 0,89; p=0,0046)].

Säkerhetsprofilen för mirvetuximabsoravtansin överensstämde med resultat från tidigare studier och inga nya säkerhetsdata identifierades. De vanligaste behandlingsrelaterade biverkningarna var dimsyn, illamående, lös avföring, trötthet, buksmärta, keratopati, torrt öga, förstoppning, kräkningar, minskad aptit, perifer neuropati, huvudvärk, asteni, förhöjt ASAT och artralgi. Den vanligast rapporterade allvarliga biverkningen var pneumonit.

Fas III-data för MIRASOL publicerad i New England Journal of Medicine (NEJM).

Fullständigt globalt pressmeddelande och referenser, återfinns här.

Oncopeptides announces that an evaluation of the activity of two peptide drug conjugates (PDCs) developed by Oncopeptides in relapsed or refractory Acute Myeloid Leukemia has been accepted as a poster and will be presented at the 66th annual American Society of Hematology (ASH) Meeting and Exposition. The conference takes place in San Diego, California between December 7-10.

The study, conducted in collaboration with the Institute for Molecular Medicine Finland, FIMM, explores the preclinical effectiveness of two drugs based on Oncopeptides unique and proprietary PDC platform, melflufen and candidate drug OPDC3, for treating acute myeloid leukemia (AML) especially in cases where one of the standard treatments, venetoclax, has stopped working. Both drugs target cancer cells in a unique way and have shown promising results in laboratory tests with venetoclax-resistant AML preclinical models.

ASH is the world’s largest professional hematologic society serving both clinicians and scientists around the world who are working to conquer blood diseases.

“The findings could support the development of new treatment options for AML patients who have limited alternatives based on the PDC platform,” says Caroline Heckman, PhD, Research Director, FIMM. “We are happy to have been selected to present our findings at ASH and look forward to the opportunity.”

Find more details about the abstract and presentation below. The abstract including key data has been published and is available through this link.

For more information about ASH Annual Meeting and Exposition, click here.

– Behandlingen med förstärkta CAR T-celler syftar till att kicka igång en bred immunologisk attack mot tumören hos patienter med lymfom. Förhoppningen är att ska ha en botande effekt, även på patienter som inte svarat på tidigare godkänd CAR T-cellsbehandling. Om utfallet blir som tänkt kan fler patienter få tillgång till sådan behandling. Förhoppningsvis kan terapin med detta immunstimulerande läkemedel även komma att användas vid andra sjukdomar. Fler studier planeras, bland annat för gliom, säger Gunilla Enblad, överläkare och professor i onkologi vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet, som leder studien.

Gunilla Enblad, överläkare och professor i onkologi vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet, som leder studien.

CAR T-celler är en form av immunterapi som innebär att man förstärker patientens immunförsvar för att döda cancerceller. Specifika immunceller, så kallade T-celler, utrustas med en molekyl som känner igen ett antigen på tumörcellens yta, dvs ett ämne som kroppen uppfattar som främmande. Immunterapin är godkänd som rutinbehandling av flera cancersjukdomar: lymfom, akut lymfatisk leukemi och återfall av maligna lymfom. Terapin har även visat effekt hos patienter med inflammatoriska sjukdomar såsom SLE och MS där kliniska studier pågår i USA och planeras i Sverige.

Den nya, förstärkta CAR T-cellsterapin, som nu prövas i en klinisk studie, CAR20(NAP)-T celler, innebär att immuncellerna riktas mot ett protein (CD20) som finns i en typ av vita blodkroppar och kan finnas i högre mängder än normalt hos patienter med vissa typer av lymfom och leukemier. Läkemedlet har forskats fram i Magnus Essands forskargrupp vid Uppsala universitet. Tidigare CAR T-cellsterapier har primärt varit riktade mot ett annat protein, CD19.

– I samband med att CAR20(NAP)- T-cellerna attackerar cancercellerna utsöndrar de ett immunstimulerande protein från bakterien Helicobacter Pylori; det neutrofilaktiverande proteinet NAP, som kan sätta igång en bred immunologisk attack mot tumören, förklarar Gunilla Enblad.

I den aktuella studien kommer patienter att behandlas på Akademiska sjukhuset och Karolinska universitetssjukhuset. Patienter kommer att remitteras hit från andra sjukhus. Målgruppen är patienter med lymfom som inte kan behandlas med redan godkända CAR-T celler riktade mot proteinet CD19 eller som fått återfall efter sådan behandling.

Den första patienten har redan behandlats på Akademiska sjukhuset. Forskarna räknar med att inkludera totalt 18 patienter. Den första delen av studien är fokuserad på doseskalering, därefter ska man utvärdera den högst tolererbara dosen.

Den nya förstärkta CAR T-cellsterapin, som nu prövas på Akademiska sjukhuset, har utvecklats av forskare vid Uppsala universitet och vidareutvecklats inom Elicera Therapeutics. Uppsala universitet är sponsor för studien som genomförs i samarbete med Elicera Therapeutics.

FAKTA: CAR T-celler

•CAR T-celler (chimeric antigen receptor T celler) är en immunterapi där patientens egna T-celler utrustas med en CAR-molekyl som känner igen ett antigen på tumörcellens yta.

•Vid CAR T-cellsbehandling renas först T-celler fram från patientens eget blod. I en produktionsanläggning förses de med en ny gen som fungerar som ett slags receptor för tillverkning av ett protein kallat ”chimeric antigen receptor”, CAR. Proteinet innehåller en del av en antikropp och delar av T-cellers naturliga receptor. När behandlingen används vid cancersjukdom gör CAR-proteinet att T-cellerna kan söka upp och döda cancerceller

•Till en början behandlades framför allt lymfom och leukemier, där godkända läkemedel finns idag. I kliniska studier finns CAR T-celler för multipelt myelom, och effekt även hos patienter med inflammatoriska sjukdomar såsom SLE och MS har påvisats. CAR T-celler som känner igen andra tumörer finns också under klinisk utveckling.

FAKTA: ATMP-centrum Uppsala

•För att ge kraft åt utveckling och implementering av läkemedel för avancerade terapier bildades ATMP-centrum Uppsala hösten 2023.

•ATMP står för Advanced Therapy Medicinal Products, där ett exempel på den här typen av läkemedel är just CAR T-celler.

•Läkemedel som ingår är somatiska cellterapier, genterapier, vävnadstekniska produkter och kombinationsläkemedel som innehåller avancerade terapiläkemedel.

•Bakom satsningen står Akademiska sjukhuset/Region Uppsala och Uppsala universitet. Syftet är framför allt att bidra med stödstrukturer för de forskare som vill utveckla och/eller behandla patienter med läkemedel för avancerad terapi.

Immunterapi ses alltmer som den fjärde hörnstenen i arsenalen av cancerbehandlingar vid sidan av strålning, kirurgi och cytostatika. En sådan terapi är CAR T-celler. I en klinisk studie på Akademiska sjukhuset använder forskarna förstärkta CAR T-celler, ett nytt läkemedel som utvecklats på Uppsala universitet. Målgruppen är patienter med lymfom som inte kan behandlas med redan godkända CAR-T celler riktade mot proteinet CD19 eller som fått återfall efter sådan behandling. Foto: Akademiska sjukhuset.

Genom att utnyttja cancercellers genetiska variation kan ett redan godkänt läkemedel användas för att mer effektivt slå ut cancerceller hos vissa patientgrupper. Det visar forskare från Uppsala universitet i en ny studie som publicerats i tidskriften eBiomedicine. Resultaten visar på möjligheter till en mer individanpassad och effektivare cancerbehandling.

Människans arvsmassa består av 46 kromosomer, där alla utom x- och y-kromosomerna hos män finns i två uppsättningar. Det gör att personer som har en felaktig gen på den ena kromosomen oftast har en motsvarande fungerande gen på den andra. Men när en tumör bildas kan det bli så att cancercellerna bara har den felaktiga versionen.

– I cancerceller är det vanligt att större eller mindre delar av kromosomerna förloras. Om det då är den felaktiga genen som blir kvar kommer cancercellerna att sakna det protein som genen skulle ha gett upphov till. Det här kallas på engelska Loss of Heterozygosity (LOH) och gör att cancercellerna skiljer sig från de friska cellerna. Det är något som skulle kunna utnyttjas för att utveckla behandlingar som specifikt riktar in sig på cancercellerna, säger Xiaonan Zhang, forskare vid institutionen för immunologi, genetik och patologi och studiens förstaförfattare.

Xiaonan Zhang, forskare vid institutionen för immunologi, genetik och patologi och studiens förstaförfattare.

I den aktuella studien analyserade forskarna ett stort antal gener och hittade en gen som ligger i en dna-region som ofta saknas i cancercellerna i flera sorters cancer. Genen ger upphov till ett enzym i levern som heter CYP2D6. Sedan testade de olika substanser i cancercellmodeller för att se hur substansernas effekt påverkades av CYP2D6-enzymets aktivitet.

– Vi undersökte substanser som ingår i cancerläkemedel som redan används eller som håller på att testas i kliniska prövningar. En av de mest lovande var ett redan godkänt läkemedel som heter talazoparib och som genomgående uppvisade bättre celldödande effekt på levercancerceller om de saknade ett fungerande CYP2D6-enzym, säger Xiaonan Zhang.

Forskarnas opublicerade resultat antyder också att talazoparib kan ha en CYP2D6-beroende effekt i cancerformen neuroblastom och äggstockscancer. De kommer därför att fortsätta att analysera läkemedel som riktar in sig på enzymer vars aktivitet varierar i cancerformer i andra organ.

– Genom att utnyttja LOH och annan naturlig genetisk variation i cancercellerna tror vi att vi kan upptäcka nya behandlingsstrategier som är anpassade specifikt till patientens genetiska profil. Det är en strategi som har förutsättningar att utveckla precisionsmedicinen inte bara vid cancer utan även inom andra sjukdomsområden. Med en behandling som är anpassad till patientens genetiska egenskaper kan effekten förbättras och därmed även sjukdomsutfallet, säger Tobias Sjöblom, professor vid institutionen för immunologi, genetik, som har lett studien.

Tobias Sjöblom, professor vid institutionen för immunologi, genetik, har lett studien.

Bilden illustrerar den strategi som används för att identifiera CYP2D6 som ett mål för kollateral dödlighet, vilket drivs av den utbredda förekomsten av förlust av heterozygoti i cancergenom.

Studien gjordes i samarbete med forskare i Schweiz och vid Chemical Biology Consortium Sweden.
Den finansierades av Barncancerfonden, Cancerfonden, Vetenskapsrådet och Erling Perssons stiftelse.

Zhang, Xiaonan et al. (2024), Loss of heterozygosity of CYP2D6 enhances the sensitivity of hepatocellular carcinomas to talazoparib, eBioMedicine, Volume 109, 105368, 10.1016/j.ebiom.2024.105368

https://www.thelancet.com/journals/ebiom/article/PIIS2352-3964(24)00404-3/fulltext

Nu är det klart vilka forskare som får forskningspengar från Cancerfonden. Fler än 200 forskningsprojekt får stöd och kommer att kunna förflytta forskningsfronten inom alla områden från att förebygga till att bota cancer och att kunna leva med god livskvalitet.

Cancerfondens forskningsnämnd har nu fattat beslut om att bevilja forskningsanslag om 887 miljoner kronor till forskningsprojekt, kliniska studier och planeringsgrupper. Tillsammans med tidigare beviljade medel i år innebär det sammanlagt beslut om forskningsanslag för en miljard kronor. Det största beloppet någonsin.

– Det är helt fantastiskt att vi under 2024 har kunnat fatta beslut om att dela ut en rekordstor summa på hela en miljard kronor till betydelsefulla forskningsprojekt över hela landet. Trots ett år fyllt av utmanande händelser som påverkat både samhällen och enskilda individer, har människor fortsatt att stödja svensk cancerforskning.

– Det är tack vare deras gåvor som vi nu kan finansiera de mest lovande forskningsprojekten, säger Malin Sund, ordförande för Cancerfondens forskningsnämnd.

Malin Sund: Foto: Albin Håkansson.

Det forskarna vill forska om just nu
Forskarna väljer själva vad de vill forska om och Cancerfondens forskningsnämnd väljer ut den bästa forskningen bland de ansökningar som kommit in. Precisionsmedicin är ett område som varit hett i några år och som fortsätter vara det. Precisionsmedicin gör det möjligt att ge varje patient en behandling som passar just den individen och tumören.

Forskning med hjälp av AI är också populärt och används för att ta sig an problem med att upptäcka och behandla cancer.

I år ser Cancerfonden att allt fler forskare även vill forska inom området leva väl eller så kallad vårdvetenskaplig forskning. Den forskningen handlar om att göra det möjligt att minska biverkningar och öka livskvalitet under eller efter cancer.

167 miljoner till dyr forskning

I år gör Cancerfonden också en särskild satsning på kliniska behandlingsstudier där nya metoder och behandlingar testas på människor under kontrollerade former. Forskningen är helt avgörande för att veta att de nya metoderna verkligen fungerar även efter att de lämnat laboratoriet.

Men kliniska studier är ofta mycket dyra att genomföra och kräver resurser som gör att många olika yrkesgrupper kan arbeta tillsammans. Nu beviljar Cancerfonden 167 miljoner kronor till kliniska studier.

– Vi har länge sett att kliniska studier är ett område som är eftersatt och vi vill stärka den kliniska forskningen och bidra till att öka antalet kliniska studier i Sverige. Det är avgörande för att vi ska kunna utveckla och förbättra cancervården och se till att framgångsrik forskning kommer patienterna till gagn i ett så tidigt skede som möjligt, säger Malin Sund.

Nya sätt att leverera läkemedel

En av de som får anslag på 3,75 miljoner kronor är Samir El Andaloussi.

Han forskar om ett helt nytt sätt att få läkemedel att nå fram till tumörer och utöva sin effekt på exakt rätt plats i kroppen. Det här är viktigt för att göra behandlingar mer effektiva samtidigt som biverkningarna begränsas.

Han använder sig av mycket små så kallade vesiklar, det vill säga membranbubblor som cellerna släpper ifrån sig.

Med hjälp av fiffig ingenjörskonst kan han och hans kollegor manipulera vesiklarna så att de kan bära med sig läkemedel, söka upp tumörceller och börja verka exakt på den plats i kroppen där det är tänkt att läkemedlet ska ha effekt.

Till exempel skulle metoden kunna användas vid hudcancerformen malignt melanom.

– Det här kan användas på många sätt, till exempel kan vi förse vesiklarna med immunterapi. Jag hoppas att vi ska kunna börja testa det här på patienter inom några år och att vi då ska kunna få behandlingar som är effektiva men som har mindre biverkningar, säger Samir El Andaloussi, professor i biomolekylär medicin och avancerad terapi vid Karolinska Institutet.

Hälsosamma levnadsvanor hos unga med funktionsnedsättning

Ulrika Müssener, forskare vid Linköpings universitet, får tre miljoner kronor för att utveckla ett digitalt verktyg som främjar hälsosamma levnadsvanor bland unga personer med intellektuell funktionsnedsättning. Projektet är ett viktigt steg i kampen mot cancer och andra livsstilssjukdomar för en ofta marginaliserad grupp i samhället.

Personer med intellektuell funktionsnedsättning löper högre risk att drabbas av cancer och andra sjukdomar som hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes och fetma.

Det forskningsprojekt som Ulrika Müssener leder syftar till att stödja unga personer med intellektuell funktionsnedsättning att öka sin fysiska aktivitet, minska stillasittandet och göra mer hälsosamma matval.

– För oss är det här inte bara ett forskningsprojekt, utan en chans att göra verklig skillnad för en grupp som ofta hamnar utanför hälsofrämjande insatser. Förutom att förbättra hälsan på individnivå kan resultaten från projektet bidra till ett långsiktigt förebyggande av cancer, säger Ulrika Müssener, forskare vid Linköpings Universitet.

Forskning om spridd bröstcancer

Barbro Linderholm vid Göteborgs universitet får 12 miljoner kronor i vår särskilda satsning på kliniska behandlingsstudier. Hon bedriver en studie på patienter med spridd bröstcancer men där spridningen till andra organ fortfarande är relativt begränsad.

Patienterna som deltar i studien delas in i två grupper. Den ena gruppen får standardbehandling med läkemedel som kan lindra symtom och förlänga livet. Det får den andra gruppen också, men dessutom ett tillägg av så kallad stereotaktisk strålbehandling. Det är strålning som är riktad och kan ges på ett begränsat område så att biverkningar kan hållas nere.

Tidigare internationell forskning har inte kunnat ge klara besked om det är bra att lägga till strålbehandlingen vid bröstcancer.

– Behandlingen med stereotaktisk strålning i den här patientgruppen har smugit sig in i vården och används ibland fast den inte rekommenderas i vårdprogrammet. Vi behöver forska och veta att behandlingen gör nytta innan den används, det är annars stor risk för att sjukvården inte blir rättvis.

– Det är också viktigt att vi inte utsätter enskilda patienter för en behandling om vi inte är säkra på att den gör livet bättre för dem, säger Barbro Linderholm, docent i onkologi vid Sahlgrenska akademin och överläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Hon tillägger:

– Vi kommer att samarbeta med flera andra länder och det här anslaget är helt avgörande för att kunna genomföra studien.

Forskning om prognos vid prostatacancer

Allt fler äldre män får prostatacancer och i de flesta fall är prognosen god. Men inte alltid – och ett stort problem är att det är svårt att på förhand skilja ut aggressiva tumörer från de som är mer beskedliga och därmed kunna anpassa behandlingen. Anders Bjartell vid Lunds universitet får 7,5 miljoner kronor för att forska om detta.

I forskningen söker han efter så kallade biomarkörer som kan skvallra om hur allvarlig en cancer är. En biomarkör kan finnas i blodet eller i vävnader och det kan till exempel vara ett protein eller ett förändrat genuttryck.

Nu är målet att använda AI för att koppla ihop data från mikroskopbilder, blodprover, magnetkamera och PET CT bilder med mera för att bli bättre på att förutsäga prognos och lämpligaste behandling för en enskild individ.

– Jag hoppas att min forskning ska leda till att patienterna med aggressiv cancer tidigare får tillgång till bättre behandling. Så att fler män med prostatacancer lever längre med hög livskvalitet, säger Anders Bjartell, överläkare och professor vid avdelningen för translationell cancerforskning, Lunds universitet.

Projektanslag  – så fördelas pengarna  

• Karolinska Institutet – 285,35 miljoner
• Uppsala universitet – 129,3 miljoner
• Göteborgs universitet – 102,45 miljoner
• Lunds universitet – 104,6 miljoner
• Umeå universitet – 31,35 miljoner
• Stockholms universitet – 26,95 miljoner
• Linköpings universitet – 21 miljoner
• Kungliga tekniska högskolan – 12,6 miljoner
• Chalmers tekniska högskola – 3 miljoner
• Sophiahemmet – 1,6 miljoner

Totalt: 718, 2 miljoner  

Klinisk behandlingsforskning – så fördelas pengarna 

• Karolinska Institutet – 84 miljoner
• Göteborgs universitet – 29 miljoner
• Lunds universitet – 22 miljoner
• Uppsala universitet – 32 miljoner

Totalt: 167 miljoner

Sammanlagt en miljard

Utöver projektanslag, anslag till kliniska behandlingsstudier och planeringsgrupper har Cancerfonden tidigare under året fattat beslut om bidrag till tjänster, kongresser och resor. Tillsammans blir det en miljard som satsas på cancerforskning.

Här finns alla beslut om anslag.

I Forskarpodden lyssnar du på samtal om aktuell, spännande och viktig forskning. Vi möter forskare vid Uppsala universitet och pratar om vad de gör på jobbet. Vad forskar de om? Och hur kan forskningen bidra till att lösa samhällsproblem?

#90 Virus som dödar cancer

Specialdesignade virus kan bli ett vapen mot cancer. De både dödar cancerceller och aktiverar kroppens immunförsvar så att det angriper tumörcellerna. Ett ombyggt förkylningsvirus visar nu lovande resultat på bukspottkörtelcancer, berättar Angelica Loskog i Forskarpodden.

Angelica Loskog. Foto: Annica Hulth

Lyssna på avsnittet här.

Forskare vid Uppsala universitet och Kungliga Tekniska Högskolan har tagit fram en ny form av precisionsläkemedel, en antikropp, med potential att behandla flera cancerformer. I antikroppen har forskarna lyckats förena tre olika funktioner, som tillsammans kraftigt förstärker T-cellers effekt på cancertumören. Studien publiceras i Nature communications.

#image_title

Peer-review/Experimental study/Animals

Forskarna har utvecklat en unik typ av antikropp som både målsöker, levererar ett paket i form av ett läkemedel via själva antikroppen och samtidigt aktiverar immunsystemet (”3 i 1 design”) för individanpassade immunterapibehandlingar.

– I snart 15 år har vi forskat på precisionsmedicin, och hur vi med antikroppar kan påverka ett viktigt nyckelprotein (CD40) i immunförsvaret. Nu kan vi visa att vår nya antikroppsmetod fungerar som precisionsmedicin för cancer säger Sara Mangsbo, professor vid Institutionen för farmaci vid Uppsala universitet som tillsammans med Johan Rockberg, professor vi Kungliga Tekniska Högskolan är studiens huvudförfattare.

Läkemedlet styr om immunsystemet för att det ska hitta rätt och målsöka specifika mutationer och genförändringar som bara finns hos cancercellerna, så kallade neoantigen. Det sker genom att den nya antikroppen både levererar det unika tumörspecifika materialet direkt till en speciell typ av immuncell och samtidigt stimulerar denna cell som då får en kapacitet att kraftigt förbättra T-cellssvaret mot tumören.

Resultaten visar att metoden fungerar på flera sätt. Dels ger den aktivering av rätt typ av immunceller i mänskliga blodprover, dels visas i djurmodeller att möss som får behandlingen förlänger överlevnaden och i högre doser också räddar mössen från cancer och att metoden är säkrare än tidigare cancerbehandlingar som forskarna har studerat.

Skräddarsydda precisionsläkemedel kan vara både kostsamma och ta tid att ta fram.

– Fördelen med vårt läkemedel är att det går lätt att tillverka i större skala men kan ändå med lätthet anpassas helt för patientens sjukdom eller specifika tumör. Läkemedlet består av två delar som kombineras, en målsökande bispecifikantikropp – som kan produceras i stor mängd i förväg – och en personlig peptid-del – som produceras snabbt syntetiskt i liten skala för en önskad cancerform. Både sett till produktionskostnad och den korta tid det tar att skräddarsy en peptid för en ny tumör ökar tillgängligheten och bör göra det snabbare för patienter att gå från diagnos till behandling, säger Johan Rockberg, professor vid Kungliga Tekniska Högskolan.

Målet med studien har varit att kunna etablera en mer flexibel, snabbare och säkrare behandling mot cancer än de behandlingar som finns i dag. Studien har redan visat att metoden har potential att skräddarsys för varje patient och därigenom stärka immunförsvaret mot cancer. Nästa steg är att med den färdig optimerade produktionsprocessen tillverka läkemedelskandidaten för fortsatta säkerhetsstudier och därefter starta kliniska studier på människor.

Artikel: Mebrahtu, A., Laurén, I., Veerman, R. et al. A bispecific CD40 agonistic antibody allowing for antibody-peptide conjugate formation to enable cancer-specific peptide delivery, resulting in improved T proliferation and anti-tumor immunity in mice. Nat Commun15, 9542 (2024). DOI : 10.1038/s41467-024-53839-5, https://doi.org/10.1038/s41467-024-53839-5

I Sverige diagnostiseras drygt 3 000 kvinnor med gynekologisk cancersjukdom varje år, varav 1400 med endometriecancer. Endometriecancer som också kallas livmoderkroppscancer eller corpuscancer, är den vanligaste gynekologiska tumörformen i Sverige. Cervixcancer (livmoderhalscancer) orsakas i stor utsträckning av humant papillomvirus och varje år i Sverige diagnostiseras 500 kvinnor med cervixcancer varav 150 mister livet1.

De två nya indikationerna är:

• KEYTRUDA i kombination med karboplatin och paklitaxel är indicerat som första linjens behandling av primärt avancerad eller recidiverande endometriecancer hos vuxna för vilka systemisk behandling är lämplig.

• KEYTRUDA i kombination med radiokemoterapi (extern strålbehandling följt av brachyterapi) är indicerat för behandling av lokalt avancerad cervixcancer hos vuxna i stadium III-IVA enligt FIGO 2014 som inte fått definitiv behandling tidigare.

Med dessa två nya indikationer är KEYTRUDA nu godkänt för 31 indikationer i EU, varav fem inom gynekologisk cancer – tre inom endometriecancer och två inom livmoderhalscancer.

EU-godkännandena baseras på resultat från två olika fas 3-studier- KEYNOTE-868 (NRG-GY018) och KEYNOTE-A18 (ENGOT-cx11/GOG-3047).

– Vi är glada att vi nu har två nya indikationer i EU. Dessa godkännanden kan potentiellt bidra till fler behandlingsmöjligheter för personer med endometrie- och cervixcancer, som är två av de vanligaste cancerformerna bland kvinnor i Europa, säger Marcus Andersson, medicinsk chef för onkologi på MSD Sverige.

Om KEYNOTE-868 (ClinicalTrials.gov, NCT03914612) Effekten av KEYTRUDA i kombination med kemoterapi, följt av KEYTRUDA monoterapi utvärderades i studien KEYNOTE-868 som genomfördes i samarbete med NRG Oncology med stöd av MSD. Studien var en fas 3 randomiserad, multicenter, dubbelblind, placebokontrollerad studie som utfördes på 810 patienter med avancerad eller recidiverande endometriecancer inklusive patienter med dMMR och pMMR tumörer.  Viktig att notera är att KEYNOTE-868 studien designades för att visa oberoende statistiska skillnader i båda dMMR och pMMR kohorten. Det primära effektmåttet var progressionsfri överlevnad (PFS) i dMMR och pMMR kohorten2. I pMMR-kohorten, visade KEYTRUDA i kombination med kemoterapi en 43 % minskad risk för återfall eller död jämfört med placebo och kemoterapi. HR=0.57 (95 % KI, 0.44–0.74); P<0.0001: 95/294 (32 %) med KEYTRUDA + kemoterapi vs 138/294 (47 %) med placebo + kemoterapi. Median uppföljningstid: 7.9 månader 3. I dMMR kohorten visade KEYTRUDA i kombination med kemoterapi en 66 % minskad risk för återfall eller död jämfört med placebo och kemoterapi. HR=0.34 (95 % KI, 0.22–0.53); P<0.0001: 29/110 (26 %) med KEYTRUDA + kemoterapi vs 60/112 (54 %) med placebo + kemoterapi. Median uppföljningstid var 12 månader.

Om KEYNOTE-A18 (ClinicalTrials.gov, NCT04221945) KEYNOTE-A18 är en randomiserad, dubbelblind fas 3-studie, genomförd i samarbete med European Network for Gynecological Oncology Trial (ENGOT) och GOG Foundation, Inc, med stöd av MSD. De primära effektmåtten var PFS och OS. I studien inkluderades 1 060 patienter med livmoderhalscancer som inte tidigare hade fått någon definitiv operation, strålning eller systemisk behandling. Studien visade en statistiskt signifikant minskad risk för återfall eller död HR= 0,70 (95 % KI 0,55–0,89); P= 0,0020) vid den första fördefinierade interimsanalysen och OS HR=0,67 (95 % KI 0,50, 0,90; P= 0,0040) vid den andra fördefinierade interimsanalysen i den totala populationen för patienter randomiserade till pembrolizumab med radiokemoterapi jämfört med placebo med radiokemoterapi. Säkerheten för KEYTRUDA i kombination med kemoterapi eller radiokemoterapi har utvärderats i kliniska studier omfattande 6093 patienter med olika tumörtyper som fick 200 mg pembrolizumab var 3:e vecka. De mest frekvent förekommande biverkningarna var anemi (53 %), illamående (52 %), diarré (36 %), trötthet (35 %), förstoppning (32 %), kräkningar (28 %), sänkt antal neutrofiler (28 %) och nedsatt aptit (27 %)2. Du kan läsa det globala pressmeddelandet i sin helhet här.   

Referenser

1. Gynekologisk cancer – olika former | Cancerfonden

2. KEYTRUDA (pembrolizumab) produktresumé 10/24 Läs mer om pembrolizumab på www.fass.se

3. Eskander R, et al. N Engl J Med 2023

Se det fullständiga pressmeddelandet här.

Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) och regeringen utvidgar överenskommelsen på cancerområdet för att förbättra kvaliteten och patientsäkerheten.

Efter att 33 kvinnor fått sina livmödrar bortopererade till följd av felaktig diagnos om förstadium till livmoderkroppscancer, utvidgar regeringen och SKR sin överenskommelse på cancerområdet. Nu ska bland annat en nationell analys av registerdata, och eventuellt andra datakällor, kopplat till det premaligna tillståndet EIN sammanställas och genomarbetas för att försäkra att de strukturer och kontrollsystem som finns också används och fångar upp eventuella liknande situationer i framtiden.

– Patienter ska kunna känna sig trygga med att vården de får är kvalitetssäkrad. Jag välkomnar att Akademiska har tagit händelsen på allvar och vidtagit nödvändiga åtgärder. Nu skjuter regeringen till medel för att minimera risken att det händer någon annanstans i landet, säger sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson.

– Vi behöver öka kunskapen om kvinnors hälsa. Kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma förutsättningar för en god hälsa och erbjudas vård och omsorg på lika villkor. Dagens beslut är ett viktigt steg i den riktningen, säger jämställdhetsminister Paulina Brandberg.

– Det är oerhört viktigt att människor kan känna sig trygga med att de får en god och säker vård, med individens bästa i fokus. Att vi nu stärker överenskommelsen är ett viktigt steg för en tryggare och mer jämlik cancervård i hela Sverige, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje.

– Vi har en mycket bra och säker cancervård i Sverige som det är viktigt att alla patienter känner sig trygga med. Genom den här förstärkningen i en redan befintlig överenskommelsen, skyndar vi på arbetet i hela landet med att säkerställa att de kontrollsystem som finns fångar upp avvikelser i tid, utifrån erfarenheterna i Region Uppsala, säger Anna-Lena Hogerud, ordförande för Sjukvårdsdelegationen på Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).

Överenskommelse förstärks med nationell analys

Överenskommelsen om cancervård för 2024, som omfattar 809 miljoner kronor, syftar till att skapa en jämlik och effektiv cancervård med kortare väntetider. Den innehåller ett fyrtiotal insatser inom områdena:

•prevention och tidig upptäckt

•tillgänglig och god vård med fokus på patienten

•kunskapsutveckling samt kompetensförsörjning och forskning

•tillgång till och användning av medicinska teknologier.

Inom området tillgänglig och god vård med fokus på patienten genomförs en särskild satsning på patologi.

Det nya tillägget innebär att Regionala Cancercentrum i Samverkan ska:

•göra en nationell analys av data kopplat till det premaligna tillståndet EIN

•hålla en workshop för att diskutera analysresultaten och föreslå åtgärder för att förbättra bedömningarna.

Utöver det ska Regionala Cancercentrum i Samverkan även genomföra en informationskampanj för att motverka missinformation eftersom diagnoserna livmoderkroppscancer och livmoderhalscancer lätt blandas ihop. Den aktuella händelsen rör bara förstadier till livmoderkroppscancer, vilket är en relativ sällsynt diagnos och berör alltså inte screening för livmoderhalscancer.

Resultaten från analysen, workshopen och kommunikationsinsatsen ska rapporteras i verksamhetsrapporten för 2024, som lämnas till Socialdepartementet senast den 31 mars 2025. För att finanserna insatserna har regeringen beslutat att betala ut 3 550 000 kronor.

A3P Biomedical har ingått ett strategiskt partnerskap med labor team, ett ledande schweiziskt laboratorium baserat i Goldach. Från och med 1 november 2024 kommer detta samarbete att göra Stockholm3, ett banbrytande blodbaserat test för tidig upptäckt av behandlingskrävande prostatacancer, tillgänglig för män i hela Schweiz.

labor team kommer att hantera all logistik och våtlabbsanalys för Stockholm3 i Schweiz, vilket ger schweiziska vårdgivare och patienter tillgång till Stockholm3 för tidig upptäckt av prostatacancer. labor team är kända för att etablera nya standarder inom laboratoriemedicin och erbjuda skräddarsydda lösningar för individuella behov. De kommer att utnyttja sitt marknadsföringsteam, säljkår och logistik för att leverera Stockholm3 i hela landet, vilket innebär att alla schweiziska män kommer att kunna dra nytta av det innovativa testet.

”Vårt uppdrag är att göra Stockholm3 till vårdstandard inom prostatacancerdiagnostik och vi är glada över samarbetet med labor team. Deras engagemang för innovation, transparens och individanpassad diagnostik ligger helt i linje med vårt mål att förbättra möjligheterna att upptäcka prostatacancer tidigt”, säger Martin Steinberg, arbetande styrelseordförande i A3P Biomedical.

”Detta partnerskap gör det möjligt för oss att adressera ett akut medicinskt behov och erbjuda schweiziska män ett tillförlitligt test som gör det möjligt att förbättra vårdutfallet ”, säger Alain Cahen, VD för labor team.

Eftersom prostatacancer fortfarande är den vanligaste cancerformen bland män är tidig upptäckt och riskbedömning avgörande för att optimera behandlingen och förbättra överlevnaden. Stockholm3 kombinerar genetiska, protein- och kliniska markörer, vilket möjliggör en mycket mer exakt bedömning av risken för prostatacancer än PSA-testet. Studier visar att Stockholm3 upptäcker 41 – 89 % fler fall av aggressiv cancer samtidigt som onödiga biopsier minskar med 37 – 52 %.

Partnerskapet förenar A3P Biomedical och labor team i den gemensamma visionen att förbättra diagnostiska alternativ och vårdresultat för män i Schweiz.

För mer information om Stockholm3-testet, besök www.stockholm3.com

Istället för traditionella presenter bjuder Mustaschkampen i år in företag och privatpersoner att göra Fars dag till något extra betydelsefullt. Lördagen den 9 november anordnas Mustaschkampens första livesända välgörenhetsauktion, där intäkterna går till forskning och utveckling för pappor och män som drabbats av prostatacancer.

Catrine Näsmark, konstnär som skänkt ett av objekten i Mustaschauktionen 2024.

– Genom att delta i Mustaschauktionen kan vi förvandla Fars dag till något meningsfullt, där vi både ger en present och stödjer livsviktig forskning. Mustaschauktionen bidrar till att fler pappor kan leva ett längre och friskare liv, säger konstnären Catrine Näsmark, som själv har skänkt ett av sina konstverk till auktionen.

Catrine, känd för sina porträtt av bland annat Kungaparet och Stockholms landshövding, har ett stort engagemang för Mustaschkampen och är ambassadör för Indian Motorcycle Sweden.

En annorlunda present som gör verklig skillnad

Farsdagsfirandet i Sverige sker främst privat inom familjerna med presenter och farsdagsmiddagar. I stället för vanliga presenter kan ett deltagande i Mustaschkampens live-auktion kombinera en bra present till pappa med ett viktigt stöd till forskningen om prostatacancer.

Delta i Mustaschauktionen och bidra till kampen mot prostatacancer

Dagen innan Fars dag, lördagen den 9 november klockan 19.00, genomförs liveauktionen på www.mustaschauktionen.se. Den går även att följa på Aftonbladets hemsida. Programledare och auktionsförrättare för kvällen är Mustaschkampens ambassadör Rickard Olsson tillsammans med Johan Lindberg.

– Vi vill ge människor chansen att verkligen göra skillnad för alla pappor. Det blir en blandning av fina produkter och exklusiva tjänster från våra viktiga huvudpartner samt andra välkända företag, tillsammans med bidrag från profiler som landslagsmålvakten Robin Olsen och Micke Syd Andersson från Gyllene Tider, säger en entusiastisk Per Anders Nygård, kampanjledare för Mustaschkampen.

Så deltar du i Mustaschauktionen

Auktionen öppnade för budgivning den 1 november på www.mustaschauktionen.se. För att buda på ett föremål krävs det att man registrerar ett konto och legitimerar sig med BankID eller Scrive. Vi rekommenderar att skapa ett konto i god tid för att vara redo när livesändningen drar igång.

Sedan Mustaschkampens start i Prostatacancerförbundets regi 2015 har förbundet delat ut över 100 miljoner kronor till svensk prostatacancerforskning- och utveckling, en summa som fortsätter att växa tack vare generösa bidrag från hela landet. Årets Mustaschauktion är ett nytt sätt för Prostatacancerförbundet att bidra till en framtid där fler pappor får chans till ett längre och friskare liv.

Bidragsgivare till Mustaschauktionen 2024 är: 

• Gyllene Tider
• Aftonbladet
• Polarn O. Pyret
• Malmbergs
• Blomsterlandet
• ATG
• Ginger Joe
• Beijer Byggmaterial
• Jocke Jonason
• ICEHOTEL
• Charity Golf by Robin Olsen
• Skånemejerier
• ZOO.se
• Synsam
• Dormy Golf
• Catrine Näsmark
• Kronans Apotek
• Brothers
• HammerFall

Per-Anders Nygård
Kampanjledare, Mustaschkampen
[email protected]

Prostatacancerförbundet är en riksorganisation med 29 regionala och lokala patientföreningar som verkar för ökad kunskap om prostatacancer och bedriver stödverksamhet för drabbade och närstående. Vi driver även påverkansarbete för en bättre prostatacancervård och stödjer forskning och utveckling genom en egen fond – Prostatacancerfonden. Varje höst arrangerar förbundet den rikstäckande kampanjen Mustaschkampen för att väcka uppmärksamhet kring prostatacancer, Sveriges vanligaste cancersjukdom. Den blå mustaschen är kampanjens signum. Mustaschkampen arrangeras av Prostatacancerförbundet tillsammans med 29 lokala prostatacancerföreningar och flera hundra företag och organisationer.