Gallvägscancer är en allvarlig och svårbehandlad sjukdom. En liten andel av patienter kan opereras, men den absoluta merparten behöver medicinsk behandling. Trots framsteg inom forskning och utveckling av nya behandlingsmetoder får patienter i Sverige inte alltid tillgång till den senaste diagnostiken och behandlingen.

 Klipp från TV4.se

I ett inslag i TV4:s Nyhetsmorgon den 27 februari berättade Fredrik Smedberg från cancerföreningen PALEMA om sin egen kamp mot gallvägscancer och för att få tillgång till rätt behandling. Hans huvudbudskap var tydligt: Alla patienter bör få tillgång till den senaste kunskapen och de mest effektiva behandlingsmetoderna, men så sker inte idag.

Kenneth Villman, onkolog och ordförande för den nationella arbetsgruppen för cancerläkemedel (NAC), medgav i sitt skriftliga svar att handläggningstiderna är för långa och att regionernas cancervård varierar.

Enligt Nils Wilking, onkolog och docent vid Karolinska Institutet, är de största problemen att vårdprogrammet för gallvägscancer inte har uppdaterats på sex år och långsamma processer för att introducera cancerläkemedel

Två stora brister måste åtgärdas:
Det nationella vårdprogrammet för gallvägscancer är föråldrat Det nuvarande vårdprogrammet är sex år gammalt, trots att forskningen gjort stora framsteg. Sedan 2019 har nya metoder för molekylär diagnostik utvecklats, och sedan 2021 finns nya godkända läkemedel inom EU. Vårdprogrammet bör vara en levande och aktuell vägledning för läkare, och det rimliga vore att uppdatera det årligen. Idag har dock ingen tydligt ansvar för att så sker.

Långsam process för att rekommendera nya läkemedel Processen från EMA/EU-godkännande till rekommendation från NT-rådet har tagit mellan
12-44 månader för läkemedel mot gallvägscancer. Dessa fördröjningar är oacceptabla och innebär att patienter i vissa fall inte hinner få den behandling de behöver i tid. För att kunna erbjuda dessa patienter en chans till bättre prognos krävs snabbare tillgång till nya behandlingar och en mer flexibel process rörande cancerläkemedel. 

Vad som måste göras omedelbart:
Ge en tydlig instans inom SKR/RCC ansvaret för att vårdprogrammet för gallvägscancer uppdateras årligen. Inför en snabbare process för att introducera nya läkemedel. Vi på PALEMA har samlat mycket kunskap om moderna behandlingsmetoder och patienters upplevelser. Vi är beredda att dela denna kunskap inte bara med våra medlemmar, utan även med läkare och vårdpersonal som i dag ofta står utan aktuella riktlinjer. Vi anser att SKR/RCC, NT-rådet och ansvariga beslutsfattare agerar skyndsamt för att förbättra vården för alla drabbade.

Med vänlig hälsning,

Cancerföreningen PALEMA

Cancerföreningen PALEMA är den enda svenska patientföreningen för dem som drabbats av cancer i övre buken – pankreas, lever, gallvägar, magsäck och matstrupe – samt deras anhöriga och vårdpersonal. Föreningen verkar för förbättrad vård, ökade forskningsanslag och en starkare röst för drabbade. Genom opinionsbildning och stödinsatser arbetar PALEMA för att förebygga, bekämpa och mildra effekterna av dessa svårbehandlade cancerformer. Verksamheten är ideell och finansieras genom medlemskap och gåvor.

Forskare vid Karolinska Institutet har identifierat en tidigare okänd mekanism som påverkar cancercellers förmåga att sprida sig i kroppen. Studien, publicerad i EMBO Molecular Medicine, visar att en process kallad chaperon-medierad autofagi (CMA) kan fungera som en naturlig försvarsmekanism mot metastaser.

Schematic illustration of matched NSCLC primary tumor and brain metastasis in cancer patient. Photo: N/A

Cancersjukdomar är fortfarande en av de vanligaste och mest dödliga sjukdomarna i världen. Cancerceller kan sprida sig via blodkärlen och börja växa i andra organ, dessa kallas för metastaser och är en vanlig och svår komplikation, som ofta avgör hur allvarlig en tumörsjukdom är. Att blockera cancercellers förmåga att sprida sig är en viktig strategi. Idag finns det få effektiva behandlingssätt mot cancermetastasering.

Oväntade fynd
Forskningen leddes av  av Dr. Helin Norberg och Dr. Erik Norberg. Helin Norberg har länge studerat CMA, en process där celler bryter ner specifika proteiner. Medan Erik Norbergs forskning har länge haft ett centralt fokus på cancer metabolism. Genom att ta bort genen LAMP2A, som styr CMA, upptäckte de att cancerceller utan en fungerande CMA, ändrade sin metabolism och växte snabbare och bildade fler metastaser.

– Detta var ett oväntat fynd. Tidigare har CMA ansetts stimulera cancertillväxt, men våra resultat pekar i motsatt riktning, säger Dr. Helin Norberg.

Helin Norberg Photo: Johannes Frandsén

För att bekräfta upptäckten analyserade forskarna patientprover från lungcancerpatienter med hjärnmetastaser. Resultaten visade att metastaserna hade betydligt lägre nivåer av LAMP2A jämfört med de primära tumörerna. Liknande mönster observerades i metastaser från 19 olika organ.

Tumörers spridning och autofagi
Cancerceller kan förändra sin identitet genom epitelial-mesenkymal transition (EMT), en process som ökar deras förmåga att sprida sig. Forskarna kunde visa att flera proteiner i EMT-processen bryts ner via CMA, vilket tyder på att CMA fungerar som en naturlig tumörhämmande mekanism.

– Fördjupad kunskap om metastasdrivande proteiner kan hjälpa oss att förstå hur cancerceller sprider sig och utveckla nya behandlingsstrategier, säger Dr. Erik Norberg.

Erik Norberg Foto: Johannes Frandsén

Målet är nu att hitta sätt att aktivera CMA för att förhindra eller eliminera metastaser. Forskarna är redan långt framme i denna forskning och hoppas att deras upptäckt kan bana väg för nya behandlingsmetoder mot spridning av cancer.

Många cancersorter ger upphov till metastaser och idag bär var tredje cancerpatient på metastaser redan vid diagnostillfället. Fördjupad kunskap om hur metastasdrivande proteiner kan elimineras i cancerceller kan öka förståelsen om de bakomliggande orsakerna till cancercellers förmåga att sprida sig. Vår förhoppning är att den nya kunskapen vi i bidragit med kommer att kunna användas till att en utveckla effektiv behandling för att förhindra och eller eliminera metastaser. Då krävs aktivering av CMA, en forskning som vi har fullt fokus på och där vi kommit långt redan nu.

– Denna studie är ett utmärkt exempel på ett fint samarbete mellan kliniker och prekliniker från fyra olika Institutioner på KI, tillägger Dr. Erik Norberg.

Medarbetare på Hematologen, Östra sjukhuset – en del av verksamhet Medicin, geriatrik och akutmottagning Östra. Fotograf/Källa: Johanna Ewald St Michaels, Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Inom verksamheten Medicin, geriatrik och akutmottagning Östra har man på ett par månader lyckats spara in nästan 200 arbetstimmar med en enkel robotlösning. ”Och det här är bara sen i juli. Det finns enorma möjligheter med detta”, säger Markus Jonebrant, biträdande verksamhetschef.

Sahlgrenska Universitetssjukhuset har som sjukhusövergripande mål att minska på administrationen. En omfattande översyn av stab och administration har gjorts med syfte att dra ned på, eller sluta utföra vissa arbetsuppgifter. På så sätt öppnas möjligheter för att omprioritera resurser från administration till kärnuppdraget – vård, forskning, utbildning och innovation. Inom sjukhusets verksamheter pågår samtidigt innovationsarbeten för att med digitaliseringens hjälp kunna minska på administrationen. Ett sådant exempel finns inom verksamhet Medicin, geriatrik och akutmottagning Östra.

Tidigare har administrativ personal registrerat diagnos- och åtgärdskoder i journalsystemet Melior för att sedan föra över dessa till ett administrativt system. Ett manuellt dubbelarbete som nu är ett minne blott tack vare en enkel robotlösning, RPA (Robotic Process Automation). Just denna robotteknik handlar om att automatisera olika flöden. Roboten är programmerad till att dagligen söka efter registrerade besök i Melior och överföra diagnos- och åtgärdskoder till det administrativa systemet ELVIS, vilket ger en ökad patientsäkerhet.

– Vi har i vår verksamhet utarbetat en algoritm och med det regionala RPA-teamets hjälp byggt en RPA som varje dag överför diagnoser och åtgärder från utförda öppenvårdsbesök inom vår verksamhet från Melior till vårt administrativa system ELVIS, säger Markus Jonebrant, biträdande verksamhetschef.

Med roboten minskar också risken för felregistreringar vilket skulle leda till ytterligare manuellt arbete.

– RPA är en lösning som inte syns, men som gör väldigt stor skillnad för oss i vården. Tack vare den kan vi ha mer fokus på kärnverksamheten och värna våra medarbetares arbetstid, säger han.

Sedan i juli då roboten sattes i drift har över 8 000 registreringar gjorts och nästan 200 arbetstimmar sparats in, vilket gynnat både vården och patienter.

– Det har gjort att vi kan frigöra administrativ personal och använda deras värdefulla kompetens till andra arbetsuppgifter, säger Markus Jonebrant och fortsätter:

– Det är så mycket positivt som följer av att vi förenklar för administrativ personal så att de kan underlätta för andra i vårdkedjan. Och det här handlar ju egentligen inte bara om att effektivisera. Det handlar om att ta bort ett onödigt arbetsmoment så att kompetensen kan användas på rätt sätt.

Fakta: RPA
Inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset används många olika typer av robotar. En av flera robottekniker som används är RPA – Robotic Process Automation, vilket möjliggör för sjukhuset att automatisera visst administrativt arbete. Det i sin tur förenklar en del administrativa arbetsuppgifter för vårdpersonal som i stället får mer tid för patienterna.

I dag finns cirka 30 RPA:er i bruk inom sjukhuset. Några exempel är:

• Sjukskrivningsappen, som bygger på att en robot skapar ett sjukskrivningsintyg utifrån information från läkare.
• Röntgensvar och bevakning av provsvar, där en RPA hjälper olika verksamheter att bevaka om provsvar kommit in.
• Frågor om levnadsvanor eller olika skattningsskalor vid sjukdom eller formulär inför/efter besök. En RPA skickar frågor till patient via 1177 och när svar kommit in förs de över till journalen inför patientens besök.

Sveriges största sjukhus
Sahlgrenska Universitetssjukhuset är Sveriges största sjukhus och ett av de större universitetssjukhusen i Europa. På Sahlgrenska Universitetssjukhuset finns kompetensen att utföra de allra mest avancerade behandlingar och ingrepp som dagens medicinska utveckling tillåter. Med Sahlgrenska Universitetssjukhuset har västsvenskarna nära till avancerad sjukvård som även efterfrågas nationellt och internationellt.

Landets bästa kliniska forskning
Sahlgrenska Universitetssjukhuset driver ledande forskning, utveckling och utbildning, mitt i en internationell och attraktiv lifescience-miljö. Sveriges yngre läkare rankar AT-tjänstgöringen på Sahlgrenska Universitetssjukhuset som den bästa bland landets universitetssjukhus. Sahlgrenska Universitetssjukhuset fick, tillsammans med Västra Götalandsregionen och Göteborgs universitet, högsta betyg i Vetenskapsrådets utvärdering 2023 av den kliniska forskningens kvalitet i ALF-regionerna.

Foto: Getty Images

Forskare vid Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset har identifierat biomarkörer i blodet som kan användas för att skilja gallblåsecancer från inflammation i gallblåsan. Detta kan leda till färre onödiga operationer och bättre behandlingsbeslut för patienter med misstänkt gallblåsecancer. Studien har publicerats i tidskriften JHEP Reports.

Gallblåsecancer och inflammation i gallblåsan, även kallad kolecystit, är svåra att skilja åt med nuvarande diagnostiska metoder. Detta leder ofta till att patienter genomgår omfattande kirurgiska ingrepp i onödan. Forskare vid Karolinska Institutet har nu identifierat åtta proteiner i blodet som med hög noggrannhet kan skilja mellan dessa tillstånd.

Hjälpa läkare att fatta beslut
Forskarna har analyserat blodprover från 82 patienter vid Karolinska Universitetssjukhuset med misstänkt gallblåsecancer. De använde sig av maskininlärning och proteomik – storskaliga analyser av proteiners struktur och funktion – för att identifiera potentiella biomarkörer. Genom att undersöka 7500 olika proteiner kunde forskarna identifiera 651 proteiner som skilde sig åt beroende på om personen hade cancer eller inflammation. Av dessa visade åtta proteiner särskilt hög diagnostisk noggrannhet.

Ghada Nouairia. Foto: Ghada Nouairia.

– Våra resultat visar att dessa proteiner kan användas för att utveckla ett icke-invasivt test som kan hjälpa läkare att fatta bättre beslut innan operation. Det skulle kunna minska antalet onödiga operationer och förbättra patienternas livskvalitet, säger studiens försteförfattare Ghada Nouairia, forskare vid institutionen för medicin, Huddinge, Karolinska Institutet.

Framsteg inom precisionsmedicin
Nästa steg är att validera dessa resultat i större studier och att utveckla kliniska tester som kan användas rutinmässigt i sjukvården. Upptäckten är ett viktigt framsteg inom precisionsmedicin för att förbättra diagnostiken av gallblåsecancer och göra den mer individanpassad.

– Vi är hoppfulla om att våra fynd kan leda till bättre diagnostiska verktyg och därmed bättre vård för patienter med misstänkt gallblåsecancer, avslutar Ghada Nouairia.

Studien finansierades av Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning (SSMF), Centrum för Innovativ Medicin vid Karolinska Institutet och Region Stockholm. Forskarna uppger att det inte finns några intressekonflikter.

Publikation

“Towards precision medicine strategies using plasma proteomic profiling for suspected gallbladder cancer: a pilot study”, Ghada Nouairia, Martin Cornillet, Hannes Jansson, Annika Bergquist, Ernesto Sparrelid, JHEP Reports, online 21 februari 2025, doi: 10.1016/j.jhepr.2025.101365.