En global utmärkelse för unga forskare inom Life Sciences. Om du nyligen har disputerat inom Life Science och vill få internationell uppmärksamhet för din forskning – missa inte denna möjlighet!

Ansökningsperioden för Science & SciLifeLab Prize for Young Scientists 2025 är nu öppen, med sista ansökningsdag den 15 juli 2025. Priset syftar till att uppmärksamma och belöna unga forskare i början av sina karriärer inom Life Science.

Vad är priset?
Science & SciLifeLab Prize for Young Scientists är ett internationellt pris som instiftades 2013 genom ett samarbete mellan Science-tidskriften (AAAS) och SciLifeLab – en svensk nationell forskningsinfrastruktur för molekylära biovetenskaper. Priset delas ut årligen till fyra forskare som nyligen har disputerat och som har utfört framstående forskning inom Life Science.

Vem kan söka?

För att vara behörig att söka 2025 års pris måste sökande ha erhållit sin doktorsexamen mellan 1 januari 2023 och 31 december 2024. Forskningen ska falla inom en av följande fyra kategorier:

• Cell and Molecular Biology
• Genomics, Proteomics and Systems Biology Approaches
• Ecology and Environment
• Molecular Medicine

Ansökan består av en essä på högst 1000 ord baserad på avhandlingen, en referens från handledare eller medlem i betygsnämnden, samt ytterligare dokumentation. Essäerna bedöms av Science-tidskriftens redaktion med fokus på vetenskaplig excellens, innovation och förmågan att kommunicera forskning på ett engagerande sätt.

Vad får vinnarna?
De fyra vinnarna får sina essäer publicerade i Science. Huvudvinnaren tilldelas 30 000 USD, medan de tre övriga kategorivinnarna får 10 000 USD vardera. Alla vinnare bjuds in till Sverige i december för en prisceremoni på Grand Hôtel i Stockholm – samma plats där Nobelbanketten hölls mellan 1901 och 1929. Under vistelsen får de också möjlighet att presentera sin forskning och nätverka med ledande forskare inom sina respektive områden.

Bakom priset
Priset är ett samarbete mellan Science/AAAS och SciLifeLab, med generöst stöd från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse. Syftet är att främja grundforskning och uppmuntra unga forskare att fortsätta sina vetenskapliga karriärer.

Så ansöker du
Ansökan sker via den officiella webbplatsen: scienceprize.scilifelab.se. Där finns detaljerade instruktioner om hur du skickar in ditt bidrag. Observera att sista ansökningsdag är den 15 juli 2025.

Science & SciLifeLab Prize for Young Scientists är ett internationellt pris för unga forskare som nyligen disputerat inom Life Science. Fyra vinnare utses årligen i olika forskningskategorier och får sina essäer publicerade i Science samt prispengar på upp till 30 000 USD. Priset delas ut av Science/AAAS och SciLifeLab med stöd från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse. Sista ansökningsdag är den 15 juli 2025. Mer information finns på scienceprize.scilifelab.se.

AI Medical Technology (AIM) har erhållit europeisk CE-märkning för Dermalyser, deras smartphone-baserade beslutstödsverktyg, utvecklat för att upptäcka melanom.

Dermalyser klassificeras som en fristående programvara för medicinsk utrustning (Medical Device Software, MDSW) och dess effektivitet har studerats i kliniska studier. För CE-märkningsprocessen användes data från den kliniska prövningen AI-DSMM som genomförts i 36 primärvårdscentra över hela Sverige.

Studien inkluderade 253 misstänkta hudförändringar som detekterades hos 228 patienter. 21 visade sig vara melanom, varav 11 av invasiv typ, och 10 melanom in situ (precancerösa melanocytiska lesioner).

Dermalysers förmåga att identifiera melanom speglas av värdet 0,960 på AUROC-kurvan (Area Under the Receiver Operating Characteristic), vilket motsvarar 95,2% sensitivitet och 84,5% specificitet. För den farligaste typen av hudcancer, invasiva melanom, uppvisade Dermalyser remarkabla sensitivitets- och specificitetsvärden på 100% respektive 92,6%.
Som jämförelse uppnår dermatologer ett AUROC-värde på 0,85. För allmänläkare var motsvarande värde 0,70. Dermalyser är också signifikant mer specifik och uppvisar högre känslighet än konkurrerande diagnostiska stödverktyg.

Efter att Dermalyser nu har erhållit CE-märkning inleder AI Medical Technology sin kommersiella verksamhet i Europa. Bolaget har redan etablerade kundrelationer och planerar en bred expansion på marknaden under 2025.
Christoffer Ekström, en av grundarna och VD:n för AI Medical Technology, sa:
”Vi är naturligtvis glada över att Dermalyser nu är godkänd för den europeiska marknaden och vi har redan läkare som väntar på att använda vårt verktyg – ett tydligt bevis på förtroendet för vår lösning. Med Dermalyser kan läkare känna sig trygga med att avstå från onödiga remisser och ingrepp, vilket medför betydande kostnadsbesparingar för vården och minskar patienters oro vid osäkra hudbedömningar. För mig är detta kulmen på flera års målmedvetet och hårt arbete för att förbättra hur hudcancer diagnostiseras: Dermalyser kommer att rädda liv. Jag tror att vi kommer att få mycket bra mottagande i Europa inför att vi lanserar i USA under 2027.”

Christoffer Ekström, en av grundarna och VD:n för AI Medical Technology

Jennie Sandqvist, som är medgrundare och chefläkare på det Stockholmsbaserade longevitycentret Sand Clinic och som är användare av Dermalyser, sa: ”På Sand Clinic är vårt uppdrag att ligga steget före uppkomst av sjukdom genom förebyggande åtgärder och tidiga insatser. Att integrera Dermalyser i vår praktik kommer att hjälpa oss att upptäcka melanom med exceptionell precision, redan vid första kontakten med kunden. Detta är inte bara ett teknologiskt genombrott, det är ett skifte i hur vi tar oss an hudcancerdiagnostik. För våra patienter innebär det snabbare diagnos, färre onödiga operationer och att potentiellt livräddande beslut kan fattas tidigare.”

Jennie Sandqvist, som är medgrundare och chefläkare på det Stockholmsbaserade longevitycentret Sand Clinic

Under coronapandemin spelade mRNA-tekniken en avgörande roll för att möjliggöra snabb utveckling av vaccin. Nu bedrivs forskning i ett unikt samarbete mellan Chalmers tekniska högskola, Karolinska institutet och Sahlgrenska akademin, för att använda samma teknik till att utveckla nya läkemedel mot bland annat cancer och autoimmuna sjukdomar. Projektet har tilldelats ett anslag på 7,5 miljoner kronor från IngaBritt och Arne Lundbergs Forskningsstiftelse, vilket ska finansiera inköp av specialiserade instrument som kombinerar hög känslighet och kapacitet för storskalig analys.

Den nya infrastrukturen byggs upp inom en så kallad core facility, ett gemensamt initiativ mellan Chalmers, Sahlgrenska akademin och läkemedelsutvecklaren Oligonova, en del av Göteborgs universitet. Core facilityn är unik inte bara i Sverige, utan även internationellt, tack vare sin bredd och kompetens inom lipidbaserade nanopartiklar och studier av biomolekylära interaktioner.

– Vi är nog ensamma om att skapa ett centrum med denna bredd. Vår forskningsgrupp ser sig själva som en katalysator. Genom att erbjuda kritisk information och utveckla nya metoder vill vi stärka våra samarbetspartners och hjälpa fler forskningsprojekt att nå sin fulla potential. Den här core facilityn är unik i sin kompetens och infrastruktur, och vårt mål är att driva forskningen framåt för att skapa nya möjligheter för precisionsmedicin och framtidens cancerbehandling, säger Fredrik Höök, professor i nano- och biofysik vid Chalmers tekniska högskola.

Fredrik Höök, professor i nano- och biofysik vid Chalmers tekniska högskola.

Lipidbaserade nanopartiklar är små, fettbaserade partiklar som transporterar läkemedel, exempelvis mRNA, till specifika celler i kroppen. De fungerar som skyddande bärare som säkerställer att läkemedlet levereras på rätt plats och vid rätt tidpunkt. Biomolekylära interaktioner handlar om hur molekyler, såsom proteiner, DNA och RNA, växelverkar med och binder till varandra i biologiska system. Genom att förstå dessa interaktioner kan forskarna optimera läkemedlens effektivitet på cellnivå.

En av de stora utmaningarna inom mRNA-baserade läkemedel är den låga leveranseffektiviteten. I dag omvandlas endast 1–2 procent av det genetiska materialet som levereras till cellerna till fungerande protein, medan virus naturligt har en leveransförmåga på 40–60 procent. Genom att förbättra designen av de lipidbaserade nanopartiklarna är förhoppningen att kunna nå betydligt högre effektivitet, vilket är avgörande för att tekniken ska kunna användas för fler sjukdomar, inklusive cancer och autoimmuna sjukdomar.

Ett av de konkreta målen med forskningen är att utveckla metoder som kan användas vid CAR-T-cellterapi, en avancerad cancerbehandling där patientens egna immunceller modifieras genetiskt för att effektivt bekämpa cancerceller. Trots sin potential är CAR-T-cellterapi idag mycket resurskrävande. Om forskarna lyckas utveckla lipidbaserade nanopartiklar som kan leverera mRNA direkt till immuncellerna, kan detta göra behandlingen både billigare och tillgänglig för fler patienter.

De nya instrumenten som köps in, tack vare anslaget från IngaBritt och Arne Lundbergs forskningsstiftelse, kommer att möjliggöra detaljerade analyser av biomolekylära interaktioner och storskaliga tester. Det ger forskarna möjlighet att studera hur nanopartiklar binder till cellers receptorer och hur de frisätter sitt genetiska material. Denna precision är avgörande för att skapa mer effektiva och riktade läkemedel.

– Den nya instrumenteringen ger oss möjlighet att inte bara förstå hur mRNA-läkemedel fungerar, utan också att optimera både läkemedlens design och de lipidbaserade nanopartiklar som används för att leverera dem. Fördelen med det här nya verktyget är att det kan analysera många prover parallellt, vilket genererar stora mängder information på kort tid, säger Fredrik Höök.

Läkare ställs ofta inför svåra och avgörande frågor från sina cancerpatienter: Hur länge har jag kvar att leva? Kommer sjukdomen tillbaka – och i så fall, när? För att kunna besvara sådana frågor har doktoranden Sören Stahlschmidt vänt sig till artificiell intelligens. Resultatet av forskningen kan ge läkare bättre förutsättningar att ge tillförlitliga svar.

Sören Stahlschmidt.

Under de senaste åren har forskare samlat enorma mängder data från cancerpatienter – inte bara från fler individer, utan också från fler analysmetoder. AI, och särskilt maskininlärning, har blivit ett lovande verktyg för att tolka komplexa data. Men att kombinera olika datatyper på ett tillförlitligt sätt är svårt, och modeller som fungerar i forskningsmiljö fungerar inte alltid i verkligheten.

Stabilare AI med enkla knep
I sin forskning har Sören utvecklat AI-modeller som kan hantera flera typer av data samtidigt, med målet att skapa robusta verktyg som kan användas i klinisk vård. Ett oväntat fynd var att modellerna blev mer stabila om man inte använde rådata direkt – utan i stället rankade gener efter hur aktiva de är i relation till varandra.

– Det är en ganska enkel idé som visade sig ha stor effekt. Genom att titta på hur aktiva gener är i förhållande till varandra blev resultaten mer tillförlitliga, säger Sören Stahlschmidt.

Bättre verktyg i vården
Syftet med Sörens forskning är tydlig: att hjälpa läkare att fatta bättre beslut. Om AI-modellerna håller i praktiken kan det ge vårdpersonal nya sätt att uppskatta patientens överlevnadstid, risk för återfall och sjukdomsförlopp.

– Vi vill bidra med verktyg som underlättar läkarnas arbete och gör det möjligt att sätta in rätt behandling i rätt tid, säger Sören.

Fortsatt forskning i Spanien
Sören Stahlschmidt har nu tagit nästa steg i karriären. Han arbetar vid Carlos Simon Foundation for Women’s Health i Valencia, Spanien, där han fortsätter att tillämpa AI i medicinsk forskning – nu med nya praktiska utmaningar.

Den 4 juni 2025 försvarar han sin doktorsavhandling ”Machine Learning for Predicting Cancer Endpoints from Bulk Omics Data” vid Högskolan i Skövde.

Beslutet från Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) innebär att vuxna med inoperabel eller metastaserad urotelial cancer kan erbjudas ett nytt behandlingsalternativ. Subventionen gäller från och med idag, den 27 maj 2025. Läkemedlet, en tablettbehandling, är det första läkemedlet i klassen tyrosinkinashämmare för patienter med avancerad urotelial cancer med påvisad förändring i FGFR3-genen.

TLV har utvärderat läkemedlet Balversa (erdafitinib) och anger följande skäl i sitt beslut:

• Att erdafitinib har en bättre effekt än jämförelsealternativet ”ingen behandling” (vilket avser ett hypotetiskt scenario där aktuell patientgrupp inte har tillgång till aktiv behandling)
• Att erdafitinib har en högre behandlingskostnad än jämförelsealternativet men att kostnaderna bedöms vara rimliga utifrån läkemedlets bättre effekt
• TLV har vid denna bedömning utgått från att urotelial cancer (cancer i urinblåsan eller i urinsystemet) är ett tillstånd med mycket hög svårighetsgrad.

Erdafitinib blockerar aktiviteten hos fibroblasttillväxtfaktorreceptor (FGFR)-tyrosinkinaser. Förändringar i FGFR3-genen kan ge upphov till onormalt FGFR3-protein som orsakar okontrollerad tillväxt av cancerceller. Genom att blockera aktiviteten hos FGFR-tyrosinkinaser kan erdafitinib bromsa tillväxt och spridning av cancer med förändringar i FGFR3 genen.

”Det är glädjande att TLV beslutat att inkludera erdafitinib i läkemedelsförmånen. TLV anger i sitt beslut att sjukdomen har en stor inverkan på både livslängd och livskvalitet, och det saknas bot. Med erdafitinib tillgängliggörs en ny värdefull behandlingsmöjlighet för patienter vars tumörer har förändringar i FGFR3 genen, vilket är välkommet” säger Anders Ullén, professor och överläkare vid Tema Cancer, Karolinska Universitetssjukhuset.