Tio innovationsprojekt inom livsvetenskap får anslag inom Knut och Alice Wallenbergs Stiftelses och SciLifeLabs program för Proof of Concept. Fyra av projekten drivs av forskare vid Karolinska Institutet. Proof of Concept-programmet syftar till att överbrygga klyftan från akademisk forskning till innovationer inom life science.

Getty Images

Proof of Concept-programmet ger forskare möjlighet att utveckla sina tidiga upptäckter ytterligare mot validerade metoder, produkter eller processer. Det ger dem också möjligheter att accelerera projektets utveckling på olika sätt samt att förbereda det för kommersialisering. Anslagen gör det möjligt för forskare att utforska potentialen i sina forskningsresultat.

I regeringens forsknings- och innovationsproposition premierades excellent forskning och innovationskraft och det här är ett exempel på just det, skriver Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse i ett pressmeddelande.

Innovationer i vid bemärkelse

Utlysningen omfattar innovationer inom life science i vid bemärkelse, som exempelvis läkemedelsutveckling, medicinteknik, diagnostik, forskningsverktyg, e-hälsa och industriell bioteknik. Den är också öppen för innovationer inom miljövetenskap, jordbruk, bioenergi och hållbarhet.

Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse beviljade de första Proof of Concept-anslagen 2017 och utlyste den första omgången inom programmet Proof of Concept för livsvetenskap, life science år 2023. Denna omgång är programmets andra. Totalt har nu 20 anslag beviljats inom programmet. Allt som allt, sedan 2017 har totalt 100 Proof of Concept-anslag beviljats.

Olika typer av stöd

De projekt som beviljats finansiering får mellan en och fyra miljoner kronor vardera under en projektperiod på maximalt två år.

Utöver finansiering kommer projektledarna att få fortsatt stöd från teamet inom Wallenberg Launch Pad, WALP, för att utveckla sina innovationer till kommersiell mognad.

Thuy Tran. Foto: Stefan Zimmerman

– Tack vare anslaget får vi en unik möjlighet att ta vår forskningsidé hela vägen till en konkret medicinsk tillämpning. Vi kan nu skala upp och validera vår innovation på ett mer kommersiellt plan. Dessutom har coachningen från erfarna entreprenörer varit oerhört värdefull och gett oss nya insikter i hur man bäst presenterar och positionerar sin idé, säger Thuy Tran, senior forskare vid institutionen för onkologi-patologi, Karolinska Institutet, som samarbetar med Klas Bratteby, forskare vid samma institution, i ett projekt som handlar om riktade terapier för behandling av metastaserad cancer.

KI-forskarna som beviljats Proof of Concept-anslag inom 2024-års utlysning:

Marie Jeansson, docent vid institutionen för medicin, Huddinge
Projekt: “Therapeutic intervention to slow progression of chronic kidney disease”

Johan Ericson, professor vid institutionen för cell- och molekylärbiologi
Projekt: “A therapeutically high-effective ATMP cell product for Parkinson’s disease”

Fredrik Lanner, senior forskare vid institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik Projekt: “Establishing clinical scale manufacturing of stem cell derived islets with enhanced purity and functionality for treatment of type-1 diabetes”

Thuy Tran, senior forskare vid institutionen för onkologi-patologi
Projekt: “Advancing TROP-2 Targeted Theranostics for Metastatic Solid Cancer Treatment”

En småsparare i Umeå skänker en aktiepost värd tre miljoner till cancerforskning vid Umeå universitet. Detta meddelar Umeå universitet i ett pressmeddelande.

Det handlar om 6 150 aktier i Alfa Laval till ett sammanlagt börsvärde om cirka tre miljoner kronor som en änka skänker. Donationen är enligt önskemål från kvinnan och hennes framlidne make som nyligen gick bort i cancer.

Gåvan går till Insamlingsstiftelsen för medicinsk forskning vid Umeå universitet och öronmärks som bidrag till projekt inom cancerforskning.

Prostatacancer är den cancersjukdom som flest män dör av. Det är tio gånger fler män som dör i prostatacancer än både män och kvinnor som dör i trafiken. Varje liv är viktigt och den stora dödligheten i prostatacancer går att minska.

Stig Mattisson, Rolf Rosander, Hans Eriksson och Bosse Mattsson från förbundets regionala prostatacancerföreningar runt om i landet. Foto: Ewa-Marie Rundquist.

– Prostatacancerförbundet bedömer att det går att halvera dödligheten och rädda 1 000 liv varje år om  allmän nationell screening införs. Män har hittills ingen screening där de blir kallade till undersökning utan var och en behöver själva fått ta ansvar för att testa sig. Nu har forskningen kommit så långt alla argument finns för att införa screening för män. Prostatacancerförbundet kommer därför i slutet av 2024/början på 2025 genomföra sin största nationella kampanj någonsin. Inför screening nu! -kampanjen kommer bland annat att synas på busshållplatser, i större köpcentrum och i tunnelbanan, säger Magnus Klang, ordförande i Prostatacancerförbundet.

Sveriges forskning om prostatacancer är världsledande och Sverige kan bli det andra landet i Europa efter Litauen som inför allmän screening för prostatacancer. Prostatacancerförbundet bedömer dock att Socialstyrelsen kommer avvakta de försöksprojekt med organiserad prostatacancertestning som nu genomförs för att om några år, besluta om införande av nationell prostatacancerscreening, vilket riskerar att ta lång tid. Prostatacancerförbundet anser därför att införandet bör skyndas på för att rädda så många liv som möjligt. Varje liv är viktigt. En oorganiserad testning är ineffektiv och medför större risk för överdiagnostik samt att tillgängligheten och kvaliteten blir ojämn. Dessutom är den socioekonomiskt ojämlik.

– De nya diagnosmetoderna består av först PSA-prov för att identifiera om något är fel. Vid höga värden genomförs fler undersökningar som MR/magnetröntgen (magnetresonanstomografi) och tilläggsprov som Stockholm3. Genom dessa har vi möjlighet att undvika överdiagnostik. Det går att bedöma vilka som måste behandlas och vilka som kan fortsätta leva med de högre värdena utan behandling. Ingen överbehandling får ske, säger Magnus Klang.

European Association of Urology, EAU, den europeiska organisationen för urologer, tog 2024 upp Sverige som ett föregångsland för införande av screening. Att flera regioner erbjuder organiserade prostatacancertester, har fått stor uppmärksamhet i Europa. Inom EAU har argumenten mot screening ersatts av hur screening ska genomföras. Sverige ligger i framkant när det gäller forskning om prostatacancerdiagnostik och screening och anses vara internationell ledare. Målet om ett evidensbaserat screeningprogram närmar sig.

Sverige har också blivit ett föregångsland angående rekommendationerna att avstå omedelbar behandling vid lågrisk prostatacancer, så kallad aktiv monitorering.

Införande av allmän nationell screening är Prostatacancerförbundets viktigaste fråga. I slutet av 2024/början på 2025 kommer förbundets kampanj med budskapet Inför screening nu! synas över hela Sverige. Kampanjen består av foton på tolv män från förbundets regionala prostatacancerföreningar. Till kampanjen hör även en årskalender för år 2025.

I Prostatacancerförbundets webbshop beställs kalendern för 2025.

Prostatacancerförbundet är en riksorganisation med 29 regionala och lokala patientföreningar som verkar för ökad kunskap om prostatacancer och bedriver stödverksamhet för drabbade och närstående. Vi driver även påverkansarbete för en bättre prostatacancervård och stödjer forskning och utveckling genom en egen fond – Prostatacancerfonden. Varje höst arrangerar förbundet den rikstäckande kampanjen Mustaschkampen för att väcka uppmärksamhet kring prostatacancer, Sveriges vanligaste cancersjukdom. Den blå mustaschen är kampanjens signum. Mustaschkampen arrangeras av Prostatacancerförbundet tillsammans med 29 lokala prostatacancerföreningar och flera hundra företag och organisationer.

Kerstin Sollerbrant, senior forskningsexpert.

Årets ATMP-rapport från ATMP Sweden ger en såväl internationell som nationell överblick och visar bland annat att Sverige ligger relativt bra till sett till kliniska prövningar, framför allt cell- och genterapier, och att det finns både små och stora företag i Sverige som bedriver utveckling på området, men också att utvecklingen av avancerade läkemedel släpar efter på barnsidan.  Tvådagarsseminariet i Malmö bekräftar bilden av ett dynamiskt fält och behovet av prövningar på barn, berättar Barncancerfondens Kerstin Sollerbrant.

”Annual report ATMP” har tagits fram av ATMP Sweden i samarbete med Triathlon och ger genom insamlade data en överblick av senaste utvecklingen inom sektorn.

Sammanfattningsvis visar rapporten att behandlingar med ATMP blir allt vanligare i svensk hälso- och sjukvård. Det finns ett flertal avancerade terapier rekommenderade av NT-rådet och antalet kliniska studier och forskning som utförs av ATMP-utvecklare i Sverige och världen över borgar för att fler nya läkemedel och behandlingar kommer framöver.

Barncancerfonden är medlem i föreningen ATMP, som nu etableras efter att projektet ATMP Sweden avslutas, och representeras av Kerstin Sollerbrant, senior forskningsexpert, i föreningens styrelsen. Hon ingår även i EMAs arbetsgrupp för avancerade terapier, Committee for Advanced Therapies (CAT), vilken har en central roll i att bedöma och övervaka avancerade terapiläkemedel (ATMP) inom Europeiska unionen, som patientföreträdare.

– När man läser rapporten ur ett patientperspektiv är det glädjande att se att Sverige ligger bra till inom forskning och utveckling av nya och avancerade terapier men det är också som alltid lite smolk i bägaren när det handlar om utveckling av läkemedel för barn. Trots tydliga behov ligger utvecklingen på barnsidan efter utvecklingen på vuxensidan.

Incitament saknas
Förklaringen är mindre patientgrupper men också brist på incitament. Såväl lagöversikter som olika satsningar görs just nu på EU-nivå för att accelerera utvecklingen av produkter för mer sällsynta diagnoser. Både finansieringsmodeller och processer behöver ses över för att snabba på införandet av nya behandlingar i hälso- och sjukvården.

– Jag hoppas verkligen att vi får in tydliga incitament i den översyn av den europeiska läkemedelslagstiftningen som just nu pågår men också att vi i Sverige hittar nya sätt att öppna upp för andra aktörer som akademiska forskare, mindre företag och även patientorganisationer att få stöd för att ta dessa ofta mindre lönsamma produkter ända fram till ett marknadsgodkännande, säger Kerstin Sollerbrant.

Inom barnonkologin har användandet av ATMP kommit längst inom akut lymfatisk leukemi (ALL) där idag CAR-T terapier används när patienten inte svarar på första linjens behandling men även för solida tumörer så har forskningen kommit så långt att studier på patient börjar bli aktuellt:

– Både för hjärntumörer och svårbehandlade neuroblastom så hoppas vi att CAR-T ska kunna utvecklas och på så sätt öka behandlingsrepertoaren för några av de allvarligare diagnoserna, säger Kerstin Sollerbrant.

Tvådagarsseminarium i Malmö
Den 25 – 26 november arrangerade ATMP Sweden sin årliga konferens, denna gång i Malmö. Kerstin Sollerbrant deltog och tog med sig hem att ATMP-läkemedel redan idag används, kommer att användas i än högre grad, och förhoppningsvis bli en ”game changer” för många olika sjukdomar. Men hon konstaterar också att det fortfarande är mycket som måste falla på plats innan ATMP-läkemedlen kan ingå som ett naturligt behandlingsalternativ.  Först och främst måste produktionsmetoderna för ATMP-läkemedel som idag är komplicerade förbättras, skalas upp och effektiviseras. Men vi måste också standardisera diagnostiken och se till att långtidsuppföljningen av effekt och säkerhet tas med i planeringen på ett bättre sätt. Vården behöver helt enkelt anpassas för dessa nya typer av läkemedel.

När detta är på plats så hoppas Kerstin Sollerbrant att det ska bidra till ökad kostnadseffektivitet.

– Förbättringar inom dessa områden tror jag skulle minska priset på ATMP-läkemedlen och underlätta diskussioner kring prismodeller och tillgänglighet av ATMP-läkemedel, det som dominerar debatten idag. Jag hoppas också att forskningen inom området stimuleras så att vi verkligen ser ännu fler nya läkemedel i framtiden.

Nyckeltal i ”ATMP annual report” som beskriver nuläget för användning inom svensk hälso- och sjukvården är:

•Sverige har 4 ATMP-centra vid universitetssjukhusen i Uppsala, Stockholm, Göteborg och Lund.

•Kliniska prövningar inom ATMP fördubblades från 2021 till 2024 (och räknas fortfarande – minst 48 för närvarande aktiva)

•77% ökning av CAR T-behandlingar från 2022-2024 (och räknas fortfarande – 146 infusioner givna som standardbehandling)

•Svenska små och medelstora utvecklare får över 16 miljoner EUR i EU-finansiering

•Sverige leder Europa i ATMP-publikationer per capita och fortsätter att öka

•7 rekommenderade ATMP:er i Sverige – 4 CAR T och 3 genterapier. 6 till är under utredning av TLV/NT-rådet

•Endast en behandling är godkänd för barnonkologisk behandling och det är CAR-T för en specifik form av leukemi.

Läs hela rapporten här:
ATMP2030 releases annual ATMP report for 2024 | ATMP Sweden

Inom barnonkologin har användandet av ATMP kommit längst inom akut lymfatisk leukemi (ALL) där idag CAR-T terapier används när patienten inte svarar på första linjens behandling

Förra veckan presenterade regeringen ett förslag till en uppdaterad nationell cancerstrategi. Målet är att stärka Sveriges position som ett ledande land inom cancervård, minska risken för cancer och ge patienter bättre livskvalitet både under och efter sjukdom. Bakom strategin står Mef Nilbert, professor och utredare, som betonat vikten av att skapa en vård som är jämlik, patientfokuserad och framåtblickande.

Utredaren Mef Nilbert och sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (KD) presenterar förslag på en uppdaterad nationell cancerstrategi. Bild: Claudio Bresciani/TT

Trots att Sverige redan ligger i framkant när det gäller cancervård är cancer fortsatt den främsta orsaken till förlorade levnadsår i landet och väntas inom kort bli den vanligaste dödsorsaken. Det är en verklighet som regeringen nu vill förändra genom ambitiösa och breda reformer.

– Sverige är ett ledande land inom cancervård, men det är viktigt att vi vidtar åtgärder för att säkerställa att vi behåller den positionen. Den uppdaterade strategin har potential att göra stor skillnad för både patienter och vården i stort, säger sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson.

Tre tydliga mål
Strategin bygger på tre övergripande mål: att minska risken att utveckla cancer och få fler att diagnostiseras tidigt, att öka överlevnaden och att ge patienter bästa möjliga livskvalitet under och efter sin sjukdom.

För att förebygga cancer föreslås åtgärder som ska minska exponeringen för kända riskfaktorer. Bland barn och unga vill man införa tobaksfri skoltid, erbjuda skolfrukt och reglera marknadsföring som riktar sig mot unga. För vuxna handlar det om att stärka folkhälsan genom att minska tobaks- och alkoholkonsumtion, främja fysisk aktivitet och minska skadlig UV-strålning.

Snabbare vård och bättre behandlingar
Ett centralt förslag är att standardisera vårdförlopp för att säkerställa att alla patienter får snabb och effektiv behandling. Målet är att patienten ska få behandling inom 21 dagar från diagnos. För att stödja detta föreslås en nationell plan för strålbehandling, tillsammans med ett precisionsdiagnostiskt nätverk som ska förbättra möjligheterna att ge rätt behandling till rätt patient.

Dessutom lyfts behovet av att stärka den kliniska forskningen fram. Genom förbättrade möjligheter till kliniska studier ska ny kunskap snabbare kunna omsättas i vården, vilket i sin tur ska bidra till högre överlevnad och bättre behandlingsresultat.

Fokus på hela sjukdomskedjan
Förslaget har också ett tydligt fokus på patientens livskvalitet under och efter cancersjukdomen. Rehabilitering ska bedömas tidigt och återkommande för att säkerställa att patienter får rätt stöd under hela sjukdomsförloppet. Dessutom vill man ge barn och unga vuxna längre uppföljningstid för att hantera sena effekter av cancerbehandlingar.

Palliativ vård ska erbjudas tidigt i vårdförloppet för att förbättra patientens livskvalitet, och vården ska bli mer individanpassad.

”Cancervård är mer än behandling; det handlar också om att möta patientens behov under och efter sjukdom”, säger Mef Nilbert.

Jämlik vård för alla
En viktig del av strategin är att minska ojämlikheter inom vården. En ny cancerinfrastruktur föreslås, med målet att ge alla patienter tillgång till bästa möjliga vård oavsett var i landet de bor. Detta inkluderar en översyn av läkemedelssystemet för att säkerställa att cancerläkemedel är tillgängliga för alla som behöver dem.

Bred inbjudan till remiss
Socialdepartementet betonar vikten av att alla delar av samhället bidrar till att forma strategin. Remissförfarandet öppnar för insikter från vårdgivare, forskare och patientorganisationer.

”Förslagen i den här strategin är ambitiösa och har potential att göra verklig skillnad. Jag hoppas att många aktörer tar chansen att lämna sina remissvar”, säger Acko Ankarberg Johansson.

Med den nya strategin hoppas regeringen möta de stora utmaningarna inom cancervården och samtidigt fortsätta utveckla Sverige som ett föregångsland. Cancer påverkar alla delar av samhället, och den föreslagna strategin syftar till att förbättra livet för både dagens och morgondagens patienter.

En av de forskare vid Lunds universitet som tilldelats anslag från Barncancerfonden är Karolin Hansén Nord. Hon forskar på osteosarkom, en typ av skelettcancer som främst drabbar barn och unga. Drivkraften ligger i de forskningsresultat hon och forskargruppen nått hittills, och hon tror att deras behandlingsprototyp kan vara relevant för fler cancerformer än bara osteosarkom.

 Karolin Hansén Nord, en av nio forskare vid Lunds universitet som tilldelas forskningsanslag från Barncancerfonden 2024. Foto: Agata Garpenlind.

Barncanceröverlevnaden är hög i Sverige, liksom i stora delar av västvärlden, men flera utmaningar kvarstår. Dels avlider fortfarande 15 procent av sin sjukdom eller den tunga behandlingen, dels finns det fortfarande diagnoser där behandling helt saknas. Ett annat problem är de komplikationer som behandlingen orsakar senare i livet och där så många som 7 av 10 drabbas, skriver Barncancerfonden i sitt pressmeddelande. Nu delar de totalt ut totalt 166 miljoner till 62 projekt inom barncancerområdet.

Nio forskningsprojekt vid Lunds universitet tilldelas fina anslag och en dessa av forskare är Karolin Hansén Nord, universitetslektor och docent i experimentell klinisk genetik, och som forskar på osteosarkom, en typ av skelettcancer.

I Sverige insjuknar cirka 10 barn om året i så kallade primära skelettcancersjukdomar och osteosarkom är den vanligaste. Prognosen för överlevnad förbättrades radikalt med införandet av cellgiftsbehandling på 1980-talet. Sedan dess har bland annat den kirurgiska behandlingen förbättrats men överlevnaden ligger kvar på omkring 65 procent och det finns fortsatt mycket att göra.

Vad är det första ni kommer att göra nu?

– Trots att osteosarkom utvecklas tidigt i livet är de genetiska förändringarna mycket komplexa. Vi har identifierat mekanismerna bakom detta genetiska kaos och hur det driver tumörutvecklingen. Nästa steg är att bekräfta våra resultat i oberoende kohorter och använda kunskapen för att utveckla en behandlingsprototyp – något vi kan göra utan att fullt ut förstå alla detaljer.

Hur känns det att ha fått det här anslaget?

– Bidraget från Barncancerfonden är avgörande för att vi ska kunna fortsätta vår forskning. Sedan projektet startade för nästan tio år sedan har vi fått stöd från dem, vilket jag är oerhört tacksam för. Projektet har varit mer utmanande än jag först trodde, men vi har gjort stadiga framsteg. Möjligheten att arbeta med långsiktiga projekt är avgörande för att upptäcka och utvärdera det oväntade.

Vad hoppas du att din forskning ska leda till?

– Vi har visat att osteosarkom inte är en enda sjukdom, utan består av flera undergrupper med unik genetik och biologi. Det är viktig kunskap för bättre diagnostik. Förändringar i genen TP53 är centrala för de flesta osteosarkom och även för många andra obotliga cancerformer. Vi tror att våra resultat och vår behandlingsprototyp kan vara relevanta för fler cancerformer än bara osteosarkom. Även om det för närvarande främst är jag som är övertygad om detta, är det en tillräcklig drivkraft för att fortsätta.

Läs mer om Karolins forskning på Barncancerfondens webbplats:
”Forskare upptäcker möjlig nyckel till svårbehandlad barncancer”

De nio projekt vid Lunds universitet som tilldelas Barncancerfondens anslag 2024

Forskarna är verksamma vid Institutionen för laboratoriemedicin

• Genetiska och epigenetiska studier av akut leukemi hos barn (4 500 000)
  Bertil Johansson, profil i Forskningsportalen
• Kromosomtalsförändringar och barnleukemi (3 900 000)
  Kajsa Paulsson, profil i Forskningsportalen
• Genetiska förändringar i osteosarkom: betydelse för diagnostik och nya behandlingsstrategier (3 000 000)
  Karolin Hansén Nord, profil i Forskningsportalen
• Spädbarn och leukemi: förstå mekanismerna bakom leukemogenes tidigt i livet (4 800 000)
  Anna Hagström, profil i Forskningsportalen
• Funktionen av icke-kodande mutationer i leukemi hos barn (2 400 000)
  Minjun Yang, profil i Forskningsportalen
• Utveckling av nya behandlingar för barntumörer genom riktad proteinnedbrytning (1 500 000)
  Agatheeswaran Subramaniam, profil i Forskningsportalen
• Målinriktad kombinationsterapi vid återfall av T-cells akut lymfatisk leukemi (2 400 000)
  Julhash Uddin Kazi, profil i Forskningsportalen  
• Definiering av stödjande eller hämmande celltyper som bygger upp hjärntumörer hos barn (3 600 000)
  Kristian Pietras, profil i Forskningsportalen
• Utveckling av ny målriktad behandling för barntumörer (3 000 000)
  Jonas Larsson, profil i Forskningsportalen

Bröstcentrum på Södersjukhuset har under det senaste året genomfört flera insatser för att förkorta utredningstid och väntetid till operation för patienter med bröstcancer. Genom ett strukturerat arbete har sjukhuset närmat sig det nationella målet att 80% av patienter med bröstcancer ska påbörja behandling inom 35 dagar från det att bröstcancer misstänks och det standardiserade vårdförloppet inleds.

Ebba Lindqvist och Antonia Matenzoglou. Foto: Torkel Ekqvist.

I början av året nåddes målet om operation inom 35 dagar för 5% av sjukhusets patienter med bröstcancer – idag ligger siffran på 54%.

– Det är ett fantastiskt arbete som ökat vårdtillgängligheten för patienterna, säger Karouk Said, vd på Södersjukhuset.

En viktig insats har varit stärkt bemanning på både kirurg- och omvårdnadssidan inom Bröstcentrum Kirurgi, och en välplanerad schemaläggning som är anpassad till ett varierat och stundtals högt inflöde av patienter med bröstcancer. En annan bidragande faktor har varit en effektivare operationsplanering, och ett utökat samarbete med operationsavdelningen.

– Vi arbetar tillsammans med Operation Modul 1 för att säkerställa att alla patienter får den vård de behöver så snabbt som möjligt. På operationsavdelningen har bytestiderna mellan operationer kortats med i genomsnitt tio minuter, och vi kommer nu igång med dagens första operation tidigare på morgonen. Detta gör att vi hinner operera fler patienter varje vecka, säger Ebba Lindqvist, kirurg och sektionschef för Bröstsektionen på Verksamhetsområde Kirurgi, Södersjukhuset.

Arbetet involverar flera professioner i organisationen.

– Våra operationskoordinatorer och kontaktsjuksköterskor arbetar intensivt för att säkerställa att varje operationsdag utnyttjas så effektivt som möjligt, att alla patienter är väl utredda och förberedda inför operation för att undvika sena strykningar, och att eventuella avbokningar fylls direkt så att inga luckor uppstår, säger Ebba Lindqvist.

Ytterligare ett förbättringsarbete som tros ha bidragit till att korta väntetiderna inom bröstcancerflödet är införandet av ett snabbspår för ärftlighetsutredning. En liten andel av patienter med bröstcancer kan redan vid diagnos misstänkas ha en ärftligt ökad risk för bröstcancer, vilket kan leda till en annan behandlingsplanering.

– Genom att kirurgen påbörjar utredningen för misstänkt ärftlig bröstcancer redan vid nybesöket för cancerbesked här hos oss på Bröstkirurgiska mottagningen så förkortar vi väntetiden för patienten mellan cancerbesked och operation, säger Antonia Matenzoglou, kontaktsjuksköterska och MDK-koordinator på Bröstcentrum Kirurgi.

Arbetet med att nå det nationella målet fortsätter, med fler åtgärder som syftar till att förkorta utredningstiderna ytterligare under kommande år.

– Sedan en månad tillbaka tar vi kontaktsjuksköterskor här på Bröstkirurgiska mottagningen dessutom dessa blodprover direkt i samband med nybesöket, vilket besparar patienten ett extra besök på Onkologiska mottagningen några dagar senare. Förhoppningen är att detta kan bidra till att förkorta utredningstiderna ytterligare under kommande år, säger Antonia Matenzoglou.