Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse stödjer life science-forskning vid KI

Tio innovationsprojekt inom livsvetenskap får anslag inom Knut och Alice Wallenbergs Stiftelses och SciLifeLabs program för Proof of Concept. Fyra av projekten drivs av forskare vid Karolinska Institutet. Proof of Concept-programmet syftar till att överbrygga klyftan från akademisk forskning till innovationer inom life science.

Getty Images

Proof of Concept-programmet ger forskare möjlighet att utveckla sina tidiga upptäckter ytterligare mot validerade metoder, produkter eller processer. Det ger dem också möjligheter att accelerera projektets utveckling på olika sätt samt att förbereda det för kommersialisering. Anslagen gör det möjligt för forskare att utforska potentialen i sina forskningsresultat.

I regeringens forsknings- och innovationsproposition premierades excellent forskning och innovationskraft och det här är ett exempel på just det, skriver Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse i ett pressmeddelande.

Innovationer i vid bemärkelse

Utlysningen omfattar innovationer inom life science i vid bemärkelse, som exempelvis läkemedelsutveckling, medicinteknik, diagnostik, forskningsverktyg, e-hälsa och industriell bioteknik. Den är också öppen för innovationer inom miljövetenskap, jordbruk, bioenergi och hållbarhet.

Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse beviljade de första Proof of Concept-anslagen 2017 och utlyste den första omgången inom programmet Proof of Concept för livsvetenskap, life science år 2023. Denna omgång är programmets andra. Totalt har nu 20 anslag beviljats inom programmet. Allt som allt, sedan 2017 har totalt 100 Proof of Concept-anslag beviljats.

Olika typer av stöd

De projekt som beviljats finansiering får mellan en och fyra miljoner kronor vardera under en projektperiod på maximalt två år.

Utöver finansiering kommer projektledarna att få fortsatt stöd från teamet inom Wallenberg Launch Pad, WALP, för att utveckla sina innovationer till kommersiell mognad.

Thuy Tran. Foto: Stefan Zimmerman

– Tack vare anslaget får vi en unik möjlighet att ta vår forskningsidé hela vägen till en konkret medicinsk tillämpning. Vi kan nu skala upp och validera vår innovation på ett mer kommersiellt plan. Dessutom har coachningen från erfarna entreprenörer varit oerhört värdefull och gett oss nya insikter i hur man bäst presenterar och positionerar sin idé, säger Thuy Tran, senior forskare vid institutionen för onkologi-patologi, Karolinska Institutet, som samarbetar med Klas Bratteby, forskare vid samma institution, i ett projekt som handlar om riktade terapier för behandling av metastaserad cancer.

KI-forskarna som beviljats Proof of Concept-anslag inom 2024-års utlysning:

Marie Jeansson, docent vid institutionen för medicin, Huddinge
Projekt: “Therapeutic intervention to slow progression of chronic kidney disease”

Johan Ericson, professor vid institutionen för cell- och molekylärbiologi
Projekt: “A therapeutically high-effective ATMP cell product for Parkinson’s disease”

Fredrik Lanner, senior forskare vid institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik Projekt: “Establishing clinical scale manufacturing of stem cell derived islets with enhanced purity and functionality for treatment of type-1 diabetes”

Thuy Tran, senior forskare vid institutionen för onkologi-patologi
Projekt: “Advancing TROP-2 Targeted Theranostics for Metastatic Solid Cancer Treatment”

Stor privat donation till cancerforskning

En småsparare i Umeå skänker en aktiepost värd tre miljoner till cancerforskning vid Umeå universitet. Detta meddelar Umeå universitet i ett pressmeddelande.

Det handlar om 6 150 aktier i Alfa Laval till ett sammanlagt börsvärde om cirka tre miljoner kronor som en änka skänker. Donationen är enligt önskemål från kvinnan och hennes framlidne make som nyligen gick bort i cancer.

Gåvan går till Insamlingsstiftelsen för medicinsk forskning vid Umeå universitet och öronmärks som bidrag till projekt inom cancerforskning.

Allt för många män dör – inför screening nu!

Prostatacancer är den cancersjukdom som flest män dör av. Det är tio gånger fler män som dör i prostatacancer än både män och kvinnor som dör i trafiken. Varje liv är viktigt och den stora dödligheten i prostatacancer går att minska.

Stig Mattisson, Rolf Rosander, Hans Eriksson och Bosse Mattsson från förbundets regionala prostatacancerföreningar runt om i landet. Foto: Ewa-Marie Rundquist.

– Prostatacancerförbundet bedömer att det går att halvera dödligheten och rädda 1 000 liv varje år om  allmän nationell screening införs. Män har hittills ingen screening där de blir kallade till undersökning utan var och en behöver själva fått ta ansvar för att testa sig. Nu har forskningen kommit så långt alla argument finns för att införa screening för män. Prostatacancerförbundet kommer därför i slutet av 2024/början på 2025 genomföra sin största nationella kampanj någonsin. Inför screening nu! -kampanjen kommer bland annat att synas på busshållplatser, i större köpcentrum och i tunnelbanan, säger Magnus Klang, ordförande i Prostatacancerförbundet.

Sveriges forskning om prostatacancer är världsledande och Sverige kan bli det andra landet i Europa efter Litauen som inför allmän screening för prostatacancer. Prostatacancerförbundet bedömer dock att Socialstyrelsen kommer avvakta de försöksprojekt med organiserad prostatacancertestning som nu genomförs för att om några år, besluta om införande av nationell prostatacancerscreening, vilket riskerar att ta lång tid. Prostatacancerförbundet anser därför att införandet bör skyndas på för att rädda så många liv som möjligt. Varje liv är viktigt. En oorganiserad testning är ineffektiv och medför större risk för överdiagnostik samt att tillgängligheten och kvaliteten blir ojämn. Dessutom är den socioekonomiskt ojämlik.

– De nya diagnosmetoderna består av först PSA-prov för att identifiera om något är fel. Vid höga värden genomförs fler undersökningar som MR/magnetröntgen (magnetresonanstomografi) och tilläggsprov som Stockholm3. Genom dessa har vi möjlighet att undvika överdiagnostik. Det går att bedöma vilka som måste behandlas och vilka som kan fortsätta leva med de högre värdena utan behandling. Ingen överbehandling får ske, säger Magnus Klang.

European Association of Urology, EAU, den europeiska organisationen för urologer, tog 2024 upp Sverige som ett föregångsland för införande av screening. Att flera regioner erbjuder organiserade prostatacancertester, har fått stor uppmärksamhet i Europa. Inom EAU har argumenten mot screening ersatts av hur screening ska genomföras. Sverige ligger i framkant när det gäller forskning om prostatacancerdiagnostik och screening och anses vara internationell ledare. Målet om ett evidensbaserat screeningprogram närmar sig.

Sverige har också blivit ett föregångsland angående rekommendationerna att avstå omedelbar behandling vid lågrisk prostatacancer, så kallad aktiv monitorering.

Införande av allmän nationell screening är Prostatacancerförbundets viktigaste fråga. I slutet av 2024/början på 2025 kommer förbundets kampanj med budskapet Inför screening nu! synas över hela Sverige. Kampanjen består av foton på tolv män från förbundets regionala prostatacancerföreningar. Till kampanjen hör även en årskalender för år 2025.

I Prostatacancerförbundets webbshop beställs kalendern för 2025.

Prostatacancerförbundet är en riksorganisation med 29 regionala och lokala patientföreningar som verkar för ökad kunskap om prostatacancer och bedriver stödverksamhet för drabbade och närstående. Vi driver även påverkansarbete för en bättre prostatacancervård och stödjer forskning och utveckling genom en egen fond – Prostatacancerfonden. Varje höst arrangerar förbundet den rikstäckande kampanjen Mustaschkampen för att väcka uppmärksamhet kring prostatacancer, Sveriges vanligaste cancersjukdom. Den blå mustaschen är kampanjens signum. Mustaschkampen arrangeras av Prostatacancerförbundet tillsammans med 29 lokala prostatacancerföreningar och flera hundra företag och organisationer.

Nominera till Årets Cancernätverkare 2025

Hedersutmärkelsen Årets Cancernätverkare tilldelas en person eller verksamhet som genom sitt engagemang stöttar Nätverket mot cancers målsättning att stärka patientens inflytande och möjligheter till optimal vård. Nätverket mot cancer utser inte en förtroendevald i en medlemsförening till Årets Cancernätverkare. Men vi uppmuntrar medlemsföreningarna och andra intressenter att nominera en person eller organisation till Årets Cancernätverkare 2025.

Utmärkelsen delas ut vid Världscancerdagen den 4 februari varje år och består av ett diplom och äran.
Juryn består av Nätverket mot cancers styrelse och deras beslut kan inte överklagas. Nätverket mot cancer instiftade hedersutmärkelsen Årets Cancernätverkare vid Världscancerdagen 2015.

Du hittar mer information om hur du nominerar här.

ATMP-seminarium och årsrapport visar svenska styrkor men få initiativ inom barnonkologi

Kerstin Sollerbrant, senior forskningsexpert.

Årets ATMP-rapport från ATMP Sweden ger en såväl internationell som nationell överblick och visar bland annat att Sverige ligger relativt bra till sett till kliniska prövningar, framför allt cell- och genterapier, och att det finns både små och stora företag i Sverige som bedriver utveckling på området, men också att utvecklingen av avancerade läkemedel släpar efter på barnsidan.  Tvådagarsseminariet i Malmö bekräftar bilden av ett dynamiskt fält och behovet av prövningar på barn, berättar Barncancerfondens Kerstin Sollerbrant.

”Annual report ATMP” har tagits fram av ATMP Sweden i samarbete med Triathlon och ger genom insamlade data en överblick av senaste utvecklingen inom sektorn.

Sammanfattningsvis visar rapporten att behandlingar med ATMP blir allt vanligare i svensk hälso- och sjukvård. Det finns ett flertal avancerade terapier rekommenderade av NT-rådet och antalet kliniska studier och forskning som utförs av ATMP-utvecklare i Sverige och världen över borgar för att fler nya läkemedel och behandlingar kommer framöver.

Barncancerfonden är medlem i föreningen ATMP, som nu etableras efter att projektet ATMP Sweden avslutas, och representeras av Kerstin Sollerbrant, senior forskningsexpert, i föreningens styrelsen. Hon ingår även i EMAs arbetsgrupp för avancerade terapier, Committee for Advanced Therapies (CAT), vilken har en central roll i att bedöma och övervaka avancerade terapiläkemedel (ATMP) inom Europeiska unionen, som patientföreträdare.

– När man läser rapporten ur ett patientperspektiv är det glädjande att se att Sverige ligger bra till inom forskning och utveckling av nya och avancerade terapier men det är också som alltid lite smolk i bägaren när det handlar om utveckling av läkemedel för barn. Trots tydliga behov ligger utvecklingen på barnsidan efter utvecklingen på vuxensidan.

Incitament saknas
Förklaringen är mindre patientgrupper men också brist på incitament. Såväl lagöversikter som olika satsningar görs just nu på EU-nivå för att accelerera utvecklingen av produkter för mer sällsynta diagnoser. Både finansieringsmodeller och processer behöver ses över för att snabba på införandet av nya behandlingar i hälso- och sjukvården.

– Jag hoppas verkligen att vi får in tydliga incitament i den översyn av den europeiska läkemedelslagstiftningen som just nu pågår men också att vi i Sverige hittar nya sätt att öppna upp för andra aktörer som akademiska forskare, mindre företag och även patientorganisationer att få stöd för att ta dessa ofta mindre lönsamma produkter ända fram till ett marknadsgodkännande, säger Kerstin Sollerbrant.

Inom barnonkologin har användandet av ATMP kommit längst inom akut lymfatisk leukemi (ALL) där idag CAR-T terapier används när patienten inte svarar på första linjens behandling men även för solida tumörer så har forskningen kommit så långt att studier på patient börjar bli aktuellt:

– Både för hjärntumörer och svårbehandlade neuroblastom så hoppas vi att CAR-T ska kunna utvecklas och på så sätt öka behandlingsrepertoaren för några av de allvarligare diagnoserna, säger Kerstin Sollerbrant.

Tvådagarsseminarium i Malmö
Den 25 – 26 november arrangerade ATMP Sweden sin årliga konferens, denna gång i Malmö. Kerstin Sollerbrant deltog och tog med sig hem att ATMP-läkemedel redan idag används, kommer att användas i än högre grad, och förhoppningsvis bli en ”game changer” för många olika sjukdomar. Men hon konstaterar också att det fortfarande är mycket som måste falla på plats innan ATMP-läkemedlen kan ingå som ett naturligt behandlingsalternativ.  Först och främst måste produktionsmetoderna för ATMP-läkemedel som idag är komplicerade förbättras, skalas upp och effektiviseras. Men vi måste också standardisera diagnostiken och se till att långtidsuppföljningen av effekt och säkerhet tas med i planeringen på ett bättre sätt. Vården behöver helt enkelt anpassas för dessa nya typer av läkemedel.

När detta är på plats så hoppas Kerstin Sollerbrant att det ska bidra till ökad kostnadseffektivitet.

– Förbättringar inom dessa områden tror jag skulle minska priset på ATMP-läkemedlen och underlätta diskussioner kring prismodeller och tillgänglighet av ATMP-läkemedel, det som dominerar debatten idag. Jag hoppas också att forskningen inom området stimuleras så att vi verkligen ser ännu fler nya läkemedel i framtiden.

Nyckeltal i ”ATMP annual report” som beskriver nuläget för användning inom svensk hälso- och sjukvården är:

•Sverige har 4 ATMP-centra vid universitetssjukhusen i Uppsala, Stockholm, Göteborg och Lund.

•Kliniska prövningar inom ATMP fördubblades från 2021 till 2024 (och räknas fortfarande – minst 48 för närvarande aktiva)

•77% ökning av CAR T-behandlingar från 2022-2024 (och räknas fortfarande – 146 infusioner givna som standardbehandling)

•Svenska små och medelstora utvecklare får över 16 miljoner EUR i EU-finansiering

•Sverige leder Europa i ATMP-publikationer per capita och fortsätter att öka

•7 rekommenderade ATMP:er i Sverige – 4 CAR T och 3 genterapier. 6 till är under utredning av TLV/NT-rådet

•Endast en behandling är godkänd för barnonkologisk behandling och det är CAR-T för en specifik form av leukemi.

Läs hela rapporten här:
ATMP2030 releases annual ATMP report for 2024 | ATMP Sweden

Inom barnonkologin har användandet av ATMP kommit längst inom akut lymfatisk leukemi (ALL) där idag CAR-T terapier används när patienten inte svarar på första linjens behandling

Incyte Nordic Grant for Hematological Research till forskning inom AML och lymfom

Incyte delar varje år ut stipendiet The Incyte Nordic Grant for Hematological Research för framstående forskning inom hematologiska sjukdomar i Norden. I år går stipendiet till forskning inom akut myeloisk leukemi (AML) och maligna lymfom. Stipendiet är på totalt 400 000 kronor och delas mellan forskarna Daniel Tuyet Kristensen, Avdelningen för Hematologi och Molekylärmedicin (MOMA), Aarhus Universitetssjukhus, Danmark och Albin Österroos, Institutionen för immunologi, genetik och patologi (IGP), Uppsala Universitet, Sverige.

Daniel Tuyet Kristensens tilldelas stipendium för sin forskning som fokuserar på att etablera och utnyttja REFORM-AML, en omfattande databas som integrerar kliniska, patologiska och molekylära data från alla patienter med akut myeloisk leukemi (AML) i Danmark. Genom att analysera data från REFORM-AML kommer behandlingsresultat för olika patientgrupper, inklusive effekterna av nya målinriktade läkemedel undersökas. Projektet kommer också att studera resursanvändning inom vården och lägga grunden för ett utökat nordiskt samarbete inom AML-forskning.

AML är den vanligaste formen av akut leukemi hos vuxna i Danmark, med cirka 300 nya fall årligen och en medianålder på 70 år vid diagnos. Trots framsteg inom kemoterapi, stamcellstransplantation och understödjande vård förblir prognosen svår, särskilt för äldre patienter, vilket understryker behovet av fortsatt forskning och utveckling av nya behandlingsstrategier baserade på en djupare förståelse av sjukdomens genetiska komplexitet. Forskningsprojektet syftar således till att kartlägga trender inom diagnostik och behandling av akut myeloisk leukemi (AML), med fokus på genetiska undergrupper av sjukdomen

– Incyte-anslaget gör det möjligt för mig att fortsätta min egen forskning och handleda nya forskare parallellt med min kliniska specialistutbildning inom hematologi. Jag hoppas att anslaget kan lägga grunden för många års arbete med dessa unika data som jag har samlat in under min doktorandtid, säger Daniel Tuyet Kristensen, MD, Avdelningen för Hematologi och Molekylärmedicin (MOMA), Aarhus Universitetssjukhus (AUH), Danmark.

Incyte stipendiet delas med Albin Österroos, vid Uppsala Universitet, vars forskning fokuserar på maligna lymfom, specifikt mantelcellslymfom (MCL) och behandlingsrelaterad akut myeloisk leukemi (t-AML). Hans projekt syftar till att förbättra precisionsbehandling och prognos för dessa sjukdomar genom att använda avancerade molekylära analysmetoder, befolkningsbaserade register och läkemedelsscreening.

– Min forskning fokuserar på att utveckla individanpassade behandlingsstrategier för malign blodcancer, särskilt akut leukemi och maligna lymfom, genom att integrera kliniska data med avancerade molekylära och dataanalytiska metoder på patientprover. I slutändan strävar jag efter att förbättra patienternas överlevnad och livskvalitet genom precisionsmedicin som är skräddarsydd efter de unika egenskaperna hos varje patients cancer säger Albin Österroos, vid Institutionen för immunologi, genetik och patologi (IGP), Uppsala Universitet.

Genom en fördjupad förståelse för de molekylära mekanismerna bakom MCL och t-AML, banar denna forskning väg för möjligheten till betydande framsteg inom hematologivården. De nya insikterna kan leda till förbättrad diagnostik och individanpassade behandlingsstrategier. Projektet utnyttjar de senaste sekvenseringsteknologierna och omfattande läkemedelsscreeningdata för att identifiera nyckelmolekyler och signalvägar, vilket öppnar för utvecklingen av effektivare och mer riktade terapier för dessa svårbehandlade lymfom.

The Incyte Nordic Grant for Hematological Research delas ut varje år för framstående forskning inom hematologiska sjukdomar i Norden.

– Det är oerhört givande att vi årligen kan stödja banbrytande hematologisk forskning i Norden på detta sätt. Genom vårt engagemang bidrar vi inte bara till att främja innovation i regionen, utan också till att skapa ny kunskap som kan leda till förbättrade behandlingsmöjligheter för patienter med hematologiska sjukdomar, säger Erik Fromm, Nordenchef för Incyte Biosciences.

3,6 miljoner kronor till svensk cancer- och allergiforskning

Cancer- och allergifonden beviljar totalt 3,6 miljoner kronor till 21 forskningsprojekt inom cancer- och allergiområdet. Anslagen syftar till att främja banbrytande forskning som förbättrar diagnostik, behandling och förebyggande av dessa sjukdomar.

Vid årets utlysning inkom ett stort antal kvalificerade ansökningar från forskare vid flera ledande svenska universitet och institutioner. Av dessa beviljas 21 projekt anslag, från 100 000 kronor och uppåt. Forskningen som nu får stöd täcker ett brett spektrum av områden, från precisionsmedicin och nya terapier för aggressiva cancerformer till innovativa insatser för att förebygga allergier hos barn.

”Det är med stor stolthet vi ser hur våra insamlade medel går till forskning som kan göra verklig skillnad för framtidens behandlingar. Jag vill rikta ett varmt tack till våra givare. Deras gåvor till Cancer- och allergifonden är en investering för en friskare framtid, och det är tack vare deras generositet som vi nu kan dela ut 3,6 miljoner kronor till den livsviktiga forskningen”, säger Emilie Bravo, generalsekreterare för Cancer- och allergifonden.

De 21 forskningsprojekt som tilldelas medel är:

Professor Adnane Achour, Karolinska Institutet  
Utveckling av en ny generation T-cellsaktiverare för specifik målsökning av tumörassocierade HLA/peptidkomplex

Professor Anders Österborg, Karolinska Institutet                      
Precisionsbehandling av KLL och lymfom: Translationella studier, real-world analyser och egna vaccinstudier

Docent Anna Nopp Scherman, Karolinska Institutet
Kan förbättrad diagnostik och behandling av mjölk- och äggallergi minska matallergier och astma hos barn?

Professor Asgeir Jakola, Göteborgs universitet
Bättre diagnostik av hjärntumörer med vätskebiopsier

Docent Caroline Nordenvall, Karolinska Institutet
CRCBaSe 2.0 – i kampen mot kolorektalcancer

Docent Charlotte Ebeling Barbier, Uppsala universitet
Fördjupad kartläggning av hepatocellulär cancer för förbättrad behandlingseffekt

Docent Ellen Tufvesson, Lunds universitet
Neutrofiler i astma – subtyper och respons på biologisk behandling

Professor Eva Sverremark-Ekström, Stockholms universitet
Tarmflora och immunologisk profil vid allergi- respektive toleransutveckling


Eva Sverremark Ekström

Docent Hans Grönlund, Karolinska Institutet
Personlig immunterapi mot cancer


Hans Grönlund

Docent Helen Kaipe, Karolinska Institutet
Tumörspecifika T-celler i pankreascancer

Professor Emeritus Håkan Mellstedt, Karolinska Institutet
ROR1 och fraktalkin receptorerna som målstrukturer för individanpassad PrecisionsCancerMedicin (PCM)

Docent Isabella Artner, Lunds universitet
HOX genernas funktion i bukspottkörtelcancer


Isabelle Artner

Docent Jenny Hallgren Martinsson, Uppsala universitet
Kan cirkulerande mastcellsprogenitorer eller FceRI+ monocyter förutsäga framgångsrik allergen immunoterapi?


Jenny Hallgren Martinsson

Professor Katalin Dobra, Karolinska Institutet
Identifiering av nya biomarkörer för tidig diagnos och målriktad behandling av lungtumörer och trippel-negativ bröstcancer

MD, PhD Marco Gerling, Karolinska Institutet
Nya sätt att mäta tumöraktivitet och anpassa cancerbehandling

Professor Maria Jenmalm, Linköpings universitet                        
Kan mikrobiella och dietära interventioner till mor och barn förebygga allergiutveckling?

Maria Jenmalm

Professor Marianne Quiding Järbrink, Göteborgs universitet
Utvärdering av MAIT celler som immunterapi mot tjocktarmscancer

Professor Marianne van Hage, Karolinska Institutet                   
Kliniska implikationer av sensibilisering mot kolhydraten α-Gal

Professor Mikael Björnstedt, Karolinska Institutet
Nya selenbaserade strategier för att behandla resistent cancer

Professor Susanne Gabrielsson, Karolinska Institutet
Extracellulära vesiklar som biomarkörer och mål för terapi i urinblåsecancer

Docent Toshima Parris, Göteborgs universitet
Molekylär och klinisk karakterisering av HER2låg och HER2ultralåg bröstcancer

Toshima Parris

Med anslagen hoppas Cancer- och allergifonden bidra till livsviktiga genombrott i kampen mot cancer och allergisjukdomar, som påverkar så många människor varje år.

För mer information om de projekt som beviljats anslag eller för att bidra till fortsatt forskning, besök vår webbplats på www.cancerochallergifonden.se.

Glädjande resultat i svensk cancervård

Regeringen har beslutat att betala ut 182,5 miljoner kronor till regionerna efter att samtliga uppfyllt det nationella målet för standardiserade vårdförlopp (SVF). Detta görs enligt överenskommelsen med Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) om en jämlik och effektiv cancervård.

– Det är mycket positivt att alla regioner nu uppfyller inklusionsmålet för tredje året i rad. Det visar att arbetet för en mer jämlik cancervård fortsätter och att vi kan följa upp vården bättre. Det är också glädjande att uppfyllelsen av ledtidsmålet ökar för första gången sedan pandemin, säger sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson.

När standardiserade vårdförlopp infördes i Sverige sattes två nationella mål: ett inklusionsmål och ett ledtidsmål. Inklusionsmålet innebär att 70 % av alla cancerpatienter ska utredas enligt ett SVF och ledtidsmålet innebär att 80 % av dessa utredningar ska ske inom de angivna ledtiderna.

Hösten 2022 uppnådde samtliga regioner för första gången inklusionsmålet. Målet uppfylldes även under 2023 och nu 2024. Därför får Kammarkollegiet i uppdrag att betala ut 182,5 miljoner kronor till regionerna för fortsatt arbete med SVF.

Den nationella måluppfyllelsen av ledtidsmålet var 40 % under 2023. Under första halvåret 2024 har uppfyllelsen ökat till 45 %, vilket är den högsta uppfyllelsen sedan covid 19-pandemin.

I november presenterades förslag på en uppdaterad nationell cancerstrategi för att ytterligare förbättra cancervården och öka överlevnaden. Förslaget inkluderar bland annat insatser för att stärka det hälsofrämjande arbetet, öka patientcentreringen och harmonisera SVF. Förslaget är på remiss till den 17 mars.

Vår nya nationella cancerstrategi ska förbättra cancervården

Förra veckan presenterade regeringen ett förslag till en uppdaterad nationell cancerstrategi. Målet är att stärka Sveriges position som ett ledande land inom cancervård, minska risken för cancer och ge patienter bättre livskvalitet både under och efter sjukdom. Bakom strategin står Mef Nilbert, professor och utredare, som betonat vikten av att skapa en vård som är jämlik, patientfokuserad och framåtblickande.

Utredaren Mef Nilbert och sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (KD) presenterar förslag på en uppdaterad nationell cancerstrategi. Bild: Claudio Bresciani/TT

Trots att Sverige redan ligger i framkant när det gäller cancervård är cancer fortsatt den främsta orsaken till förlorade levnadsår i landet och väntas inom kort bli den vanligaste dödsorsaken. Det är en verklighet som regeringen nu vill förändra genom ambitiösa och breda reformer.

– Sverige är ett ledande land inom cancervård, men det är viktigt att vi vidtar åtgärder för att säkerställa att vi behåller den positionen. Den uppdaterade strategin har potential att göra stor skillnad för både patienter och vården i stort, säger sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson.

Tre tydliga mål
Strategin bygger på tre övergripande mål: att minska risken att utveckla cancer och få fler att diagnostiseras tidigt, att öka överlevnaden och att ge patienter bästa möjliga livskvalitet under och efter sin sjukdom.

För att förebygga cancer föreslås åtgärder som ska minska exponeringen för kända riskfaktorer. Bland barn och unga vill man införa tobaksfri skoltid, erbjuda skolfrukt och reglera marknadsföring som riktar sig mot unga. För vuxna handlar det om att stärka folkhälsan genom att minska tobaks- och alkoholkonsumtion, främja fysisk aktivitet och minska skadlig UV-strålning.

Snabbare vård och bättre behandlingar
Ett centralt förslag är att standardisera vårdförlopp för att säkerställa att alla patienter får snabb och effektiv behandling. Målet är att patienten ska få behandling inom 21 dagar från diagnos. För att stödja detta föreslås en nationell plan för strålbehandling, tillsammans med ett precisionsdiagnostiskt nätverk som ska förbättra möjligheterna att ge rätt behandling till rätt patient.

Dessutom lyfts behovet av att stärka den kliniska forskningen fram. Genom förbättrade möjligheter till kliniska studier ska ny kunskap snabbare kunna omsättas i vården, vilket i sin tur ska bidra till högre överlevnad och bättre behandlingsresultat.

Fokus på hela sjukdomskedjan
Förslaget har också ett tydligt fokus på patientens livskvalitet under och efter cancersjukdomen. Rehabilitering ska bedömas tidigt och återkommande för att säkerställa att patienter får rätt stöd under hela sjukdomsförloppet. Dessutom vill man ge barn och unga vuxna längre uppföljningstid för att hantera sena effekter av cancerbehandlingar.

Palliativ vård ska erbjudas tidigt i vårdförloppet för att förbättra patientens livskvalitet, och vården ska bli mer individanpassad.

”Cancervård är mer än behandling; det handlar också om att möta patientens behov under och efter sjukdom”, säger Mef Nilbert.

Jämlik vård för alla
En viktig del av strategin är att minska ojämlikheter inom vården. En ny cancerinfrastruktur föreslås, med målet att ge alla patienter tillgång till bästa möjliga vård oavsett var i landet de bor. Detta inkluderar en översyn av läkemedelssystemet för att säkerställa att cancerläkemedel är tillgängliga för alla som behöver dem.

Bred inbjudan till remiss
Socialdepartementet betonar vikten av att alla delar av samhället bidrar till att forma strategin. Remissförfarandet öppnar för insikter från vårdgivare, forskare och patientorganisationer.

”Förslagen i den här strategin är ambitiösa och har potential att göra verklig skillnad. Jag hoppas att många aktörer tar chansen att lämna sina remissvar”, säger Acko Ankarberg Johansson.

Med den nya strategin hoppas regeringen möta de stora utmaningarna inom cancervården och samtidigt fortsätta utveckla Sverige som ett föregångsland. Cancer påverkar alla delar av samhället, och den föreslagna strategin syftar till att förbättra livet för både dagens och morgondagens patienter.

RWE från flera studier presenteras för bröstcancerläkemedel

Pfizer presenterar Real World Evidence (RWE) från nio studier för bröstcancerläkemedlet Ibrance (palbociklib) som första linjes behandling i kombination med endokrinbaserad behandling hos patienter med HR+/ HER2- spridd bröstcancer.

Data från fler än 20 000 patienter, som omfattar flera länder och inkluderar patienter som vanligtvis är underrepresenterade i klinisk forskning, presenterades på San Antonio Breast Cancer Symposium (SABCS) den 10–13 december i San Antonio, USA.

En highlight är P-VERIFY, den hittills största jämförande real-world-analysen av total överlevnad av första linjens CDK4/6-hämmare i kombination med aromatashämmare. Studien P-VERIFY inkluderar data från mer än 9 000 amerikanska patienter. Ingen signifikant skillnad i överlevnad sågs mellan första linjens Ibrance (palbociklib), ribociklib och abemaciklib i kombination med aromatashämmare för patienter med HR+/HER2- spridd bröstcancer i klinisk rutinanvändning. I dagsläget finns inga direkt jämförande studier av Ibrance (palbociklib), ribociklib och abemaciklib.

– Real World Data (RWD) kompletterar resultat från kliniska prövningar och kan ge viktiga insikter i hur behandlingar fungerar i klinisk praxis, säger Antonios Valachis, Docent Örebro Universitetssjukhus, och tillägger:

– Kvalitativ RWE ger värdefull kunskap i dagens alltmer komplexa behandlingslandskap.

Spridd bröstcancer – en svår sjukdom
Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor i världen och nästan en av tre kvinnor med bröstcancer utvecklar spridd bröstcancer som är ett avancerat stadium där tumören har spridit sig från bröstet till andra delar av kroppen.

– Som den första CDK4/6-hämmaren som godkändes, etablerade Ibrance en ny standard för vård för patienter med HR+/HER2- spridd bröstcancer. Resultaten från P-VERIFY bidrar med viktig information till vården för att hjälpa till att välja behandling baserat på individuella patientbehov, säger Daniel Nyqvist, medicinsk rådgivare.

Spridd bröstcancer är en sjukdom som går att bromsa, men idag finns det inget botemedel. I Sverige drabbas omkring 1 500 kvinnor av spridd bröstcancer varje år och cirka 6 000–7 000 lever med diagnosen i Sverige.

Nya data: Lynparza visade kliniskt betydelsefull överlevnadsfördel vid tidig bröstcancer

San Antonio Breast Cancer Symposium: Lynparza visade kliniskt betydelsefull överlevnadsfördel vid tidig bröstcancer i fas III-studien OlympiA.

87,5 % av patienterna som behandlades med olaparib levde efter sex år jämfört med 83,2 % i kontrollgruppen.

Uppdaterade resultat från OlympiA fas III-studien visade att olaparib uppvisade varaktiga, kliniskt meningsfulla förbättringar av total överlevnad (OS), invasiv sjukdomsfri överlevnad (IDFS) och fjärrmetastasfri överlevnad (DDFS) efter sex år hos patienter med ärftlig BRCAmuterad (gBRCAm) HER2-negativ högrisk tidig bröstcancer.

Dessa resultat presenterades den 11 december 2024 under San Antonio Breast Cancer Symposium 2024 (SABCS) och bygger på de positiva primära resultaten som publicerats i The New England Journal of Medicine.

Vid en medianuppföljning på 6,1 år hos patienter som hade fullföljt lokal behandling och standard neoadjuvant eller adjuvant kemoterapi, visade resultaten att olaparib minskade risken för dödsfall med 28 % (hazardt ratio [HR] 0,72; 95 % konfidensintervall [KI] 0,56-0,93) jämfört med placebo. Dessutom levde 87,5 % av patienterna som behandlades med olaparib jämfört med 83,2 % av de som fick placebo. Olaparib visade också varaktiga och kliniskt betydelsefulla förbättringar av de primära och sekundära effektmåtten IDFS och DDFS.

Olaparib minskade risken för återfall av invasiv bröstcancer, andra cancerfall eller dödsfall med 35 % (HR 0,65; 95 % KI; 0,53-0,78) och minskade risken för fjärråterfall eller död med 35 % (HR 0,65; 95 % KI; 0,53-0,81) jämfört med placebo. Nyttan med olaparib var konsekvent i alla viktiga undergrupper, inklusive patienter med högrisk hormonreceptorpositiv sjukdom.

Judy E. Garber, chef för avdelningen för cancergenetik och prevention vid Dana-Farber Cancer Institute och medansvarig prövare för studien sa: ”Dessa långtidsdata från OlympiA bekräftar att adjuvant behandling med olaparib under ett år fortsätter att ge kliniskt meningsfull överlevnadsfördel för patienter med ärftlig BRCA-muterad högrisk HER2-negativ tidig bröstcancer även efter sex år, med fördel som kvarstår i alla undergrupper. Dessa data understryker vikten av gBRCA-testning vid diagnos, så att vi kan identifiera de  patienter som kan dra nytta av behandlingen  så tidigt som möjligt.”Susan Galbraith, Executive Vice President, Oncology R&D, AstraZeneca, sa: ”För två år sedan blev olaparib den första och enda PARP-hämmaren som visade en överlevnadsfördel vid gBRCA-muterad, HER2negativ och högrisk bröstcancer i tidigt stadium. Att se denna nytta fortsätta efter sex års uppföljning är betydelsefullt för patienterna och förstärker hur olaparib fortsätter att förändra behandlingen av BRCA-muterad bröstcancer i tidigt stadium.”

Den säkerhetsprofil och tolerabilitet hos olaparib som observerades i denna studie var i linje med tidigare kliniska studier, och inga nya säkerhetssignaler identifierades vid längre uppföljning. Inga tecken på ökad risk för myelodysplastiskt syndrom eller akut myeloid leukemi observerades jämfört med placebo.

OlympiA-studien koordineras av Breast International Group (BIG) i samarbete med NRG Oncology, US National Cancer Institute (NCI), Frontier Science & Technology Research Foundation (FSTRF), AstraZeneca och MSD.

Olaparib är godkänt i EU för behandling av gBRCAm, HER2-negativ högrisk tidig, lokalt avancerad eller metastaserad bröstcancer.

Tidig bröstcancer
Tidig bröstcancer definieras som cancer begränsad till bröstet med eller utan regional lymfkörtelinblandning, och frånvaro av fjärrmetastaserad sjukdom. Trots framsteg i behandlingen av tidig bröstcancer, återfaller upp till 30 % av patienterna med kliniska och/eller patologiska högriskegenskaper inom de första åren, och patienter med gBRCA mutationer är mer benägna att diagnostiseras vid en yngre ålder än de utan dessa mutationer.

Bröstcancer är en av de mest biologiskt varierande tumörtyperna med olika faktorer som driver dess utveckling och progression. Upptäckten av biomarkörer för utvecklingen av bröstcancer har i hög grad påverkat den vetenskapliga förståelsen av sjukdomen.

OlympiA
OlympiA är en dubbelblind, placebokontrollerad, multicenter fas III-studie som utvärderar effektiviteten och säkerheten av olaparib jämfört med placebo som en 12-månaders adjuvant behandling för vuxna patienter med gBRCA-muterad HER2-negativ tidig bröstcancer, som har genomgått neoadjuvant eller adjuvant kemoterapi.

Det primära effektmåttet var invasiv sjukdomsfri överlevnad, definierat som tiden från randomisering till första lokalregionala eller distala återfall eller ny cancer eller död oavsett orsak. Viktiga sekundära effektmått inkluderar fjärrmestastasfri överlevnad och totalöverlevnad, vilket definieras som tiden från randomisering till dokumenterade bevis på första fjärråterfall av bröstcancer eller död utan distala återfall.

BRCA
BRCA1 och BRCA2 är mänskliga gener som producerar proteiner som är ansvariga för att reparera skadat DNA och spelar en viktig roll för att upprätthålla den genetiska stabiliteten hos celler. När någon av dessa gener är muterad eller förändrad så att dess proteinprodukt antingen inte tillverkas eller inte fungerar korrekt, kan DNA-skador inte repareras ordentligt och cellerna blir instabila. Som ett resultat är celler mer benägna att förvärva ytterligare genetiska förändringar som kan leda till cancer och ge känslighet för PARP-hämmare inklusive olaparib.

Olaparib
Olaparib är PARP-hämmare, den första riktade behandlingen för att blockera DNA skaderespons i celler/tumörer som har en avvikelse i gener involverade i homolog rekombination, såsom de med mutationer i BRCA1 och/eller BRCA2, eller de där avvikelsen uppkommit av andra substanser (såsom nya hormonella medel). Hämning av PARP med olaparib leder till att PARP fastnar vid DNA-enkelsträngsbrott, att replikationsgafflar stoppas och kollapsar, samt bildning av DNA-dubbelsträngsbrott och död av cancerceller.

Olaparib utvecklas och kommersialiseras gemensamt av AstraZeneca och MSD.

29 miljoner kronor till barnonkologisk forskning vid Lunds universitet

En av de forskare vid Lunds universitet som tilldelats anslag från Barncancerfonden är Karolin Hansén Nord. Hon forskar på osteosarkom, en typ av skelettcancer som främst drabbar barn och unga. Drivkraften ligger i de forskningsresultat hon och forskargruppen nått hittills, och hon tror att deras behandlingsprototyp kan vara relevant för fler cancerformer än bara osteosarkom.

 Karolin Hansén Nord, en av nio forskare vid Lunds universitet som tilldelas forskningsanslag från Barncancerfonden 2024. Foto: Agata Garpenlind.

Barncanceröverlevnaden är hög i Sverige, liksom i stora delar av västvärlden, men flera utmaningar kvarstår. Dels avlider fortfarande 15 procent av sin sjukdom eller den tunga behandlingen, dels finns det fortfarande diagnoser där behandling helt saknas. Ett annat problem är de komplikationer som behandlingen orsakar senare i livet och där så många som 7 av 10 drabbas, skriver Barncancerfonden i sitt pressmeddelande. Nu delar de totalt ut totalt 166 miljoner till 62 projekt inom barncancerområdet.

Nio forskningsprojekt vid Lunds universitet tilldelas fina anslag och en dessa av forskare är Karolin Hansén Nord, universitetslektor och docent i experimentell klinisk genetik, och som forskar på osteosarkom, en typ av skelettcancer.

I Sverige insjuknar cirka 10 barn om året i så kallade primära skelettcancersjukdomar och osteosarkom är den vanligaste. Prognosen för överlevnad förbättrades radikalt med införandet av cellgiftsbehandling på 1980-talet. Sedan dess har bland annat den kirurgiska behandlingen förbättrats men överlevnaden ligger kvar på omkring 65 procent och det finns fortsatt mycket att göra.

Vad är det första ni kommer att göra nu?

– Trots att osteosarkom utvecklas tidigt i livet är de genetiska förändringarna mycket komplexa. Vi har identifierat mekanismerna bakom detta genetiska kaos och hur det driver tumörutvecklingen. Nästa steg är att bekräfta våra resultat i oberoende kohorter och använda kunskapen för att utveckla en behandlingsprototyp – något vi kan göra utan att fullt ut förstå alla detaljer.

Hur känns det att ha fått det här anslaget?

– Bidraget från Barncancerfonden är avgörande för att vi ska kunna fortsätta vår forskning. Sedan projektet startade för nästan tio år sedan har vi fått stöd från dem, vilket jag är oerhört tacksam för. Projektet har varit mer utmanande än jag först trodde, men vi har gjort stadiga framsteg. Möjligheten att arbeta med långsiktiga projekt är avgörande för att upptäcka och utvärdera det oväntade.

Vad hoppas du att din forskning ska leda till?

– Vi har visat att osteosarkom inte är en enda sjukdom, utan består av flera undergrupper med unik genetik och biologi. Det är viktig kunskap för bättre diagnostik. Förändringar i genen TP53 är centrala för de flesta osteosarkom och även för många andra obotliga cancerformer. Vi tror att våra resultat och vår behandlingsprototyp kan vara relevanta för fler cancerformer än bara osteosarkom. Även om det för närvarande främst är jag som är övertygad om detta, är det en tillräcklig drivkraft för att fortsätta.

Läs mer om Karolins forskning på Barncancerfondens webbplats:
”Forskare upptäcker möjlig nyckel till svårbehandlad barncancer”

De nio projekt vid Lunds universitet som tilldelas Barncancerfondens anslag 2024

Forskarna är verksamma vid Institutionen för laboratoriemedicin

Vems är ansvaret att informera släktingar om ärftlig cancerrisk?

Sverige tycker att både patienten och sjukvården har ett moraliskt ansvar att informera berörda släktingar om en ärftlighetsutredning. Sju av tio anser dock att sjukvården bör ha det yttersta ansvaret.

Anna Rosén, docent och överläkare i klinisk genetik och forskningsledare för gruppen bakom studien.

Genetisk diagnostik används alltmer inom sjukvården, bland annat inom cancerområdet. Resultat från en genetisk utredning för ärftlig cancer berör inte bara den enskilde patienten, utan också patientens släktingar. Hur sjukvården ska hantera informationsöverföring av information som kan bidra till att förebygga sjukdom hos patientens genetiska släktingar är en omdiskuterad fråga.

– Att känna till att man har förhöjd ärftlig risk ger möjligheter att förebygga eller tidigt upptäcka vissa cancersjukdomar. Klinisk praxis i svensk sjukvård är att patienten uppmuntras informera sina släktingar om den utredning som genomförts, och samtidigt vet vi att vissa släktingar inte nås av informationen, även om den finns där. Därför är det intressant att veta hur människor ser på ansvarsfrågan, säger Kalle Grill, docent i filosofi och en av författarna till studien.

Kalle Grill, docent i filosofi och en av författarna till studien.

Nästan tusen slumpmässigt utvalda svenskar besvarade forskarnas enkät. Den innehöll ett hypotetiskt scenario där en person inleder en cancergenetisk utredning eftersom flera släktingar har haft tjocktarmscancer i unga år. I scenariot visar utredning på en förhöjd risk för personen själv och dennes syskon och kusiner, och de erbjuds regelbundna tarmundersökningar för att tidigt upptäcka cancer. Personen själv informerar syskonen, men inte kusinerna, som den inte har någon kontakt med.

En ny enkätstudie från Umeå universitet visar att människor i Både patienter och sjukvården ansvariga

Sex av tio svarade att de anser att patienten som inlett den genetiska utredningen själv har ett moraliskt ansvar att informera sina kusiner. Men ännu fler (75%) ansåg att sjukvården har ett sådant ansvar. I studien tillfrågades deltagarna om vem som bör ha det yttersta ansvaret för att informera kusinerna. Sju av tio ansåg att ansvaret ligger hos sjukvården, och bara 16% ansåg att patienten hade det yttersta ansvaret.

Nuvarande arbetssätt inom vården är att stödja patienten i att informera sina släktingar. Patienten får ofta skriftlig information som kan förmedlas vidare till släktingarna, och när släktingarna hör av sig till vården får de genetisk vägledning. Patienter brukar också själv vilja informera sina släktingar, men det kan vara svårt att veta till vilka, hur och när.

Förväntan på sjukvården att ta det yttersta ansvaret

Resultaten i denna studie visar att i den allmänna populationen finns en förväntan att sjukvården ska ta det yttersta ansvaret för att informera släktingarna, särskilt i en situation då det finns risk att släktingar lämnas oinformerade. Svensk lagstiftning anger tydligt att information inte får förmedlas utan patientens medgivande. I studien ansåg dock en klar majoritet att sjukvården bör informera släktingar även mot patientens önskan.

– Det är inte är samma sak att besvara en enkät om en fiktiv situation som att vara i den faktiska kliniska situationen, men det är viktig information för oss i sjukvården att se hur förväntningarna på vår verksamhet kan vara. Vi vet dock inte om det skulle vara mer effektivt att låta sjukvården sköta detta, men snart har vi resultat från en klinisk randomiserad studie som utvärderar om erbjudandet att sjukvården skickar brev direkt till släktingar gör att fler hör av sig, säger Anna Rosén, docent och överläkare i klinisk genetik och forskningsledare för gruppen bakom studien.

Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften BMJ Open. Forskningen finansieras av Forte och Cancerfonden.

Om den vetenskapliga publiceringen
Who has the responsibility to inform relatives at risk of hereditary cancer? A population-based survey in Sweden.
Kalle Grill, Amicia Phillips, Barbro Numan Hellquist, Anna Rosén
BMJ Open
https://bmjopen.bmj.com/content/14/11/e089237

Från ASH: Calquence + Venetoklax förbättrar överlevnad vid KLL i fas III-studie

Tidsbegränsad behandling med Calquence (akalabrutinib) plus venetoklax visade bättre progressionsfri överlevnad jämfört med standardbehandling hos patienter med tidigare obehandlad kronisk lymfatisk leukemi i fas IIIstudien AMPLIFY, där 77 % av patienterna fortfarande var progressionsfria efter tre år

Akalabrutinib plus venetoklax med tillägg av obinutuzumab minskade risken för sjukdomsprogression eller död med 58 % jämfört med standardbehandling.

Akalabrutinib plus venetoklax kan bli den första tidsbegränsade tablettbehandlingen med en andra generationens BTK-hämmare, med positiva resultat i en fas III-studie för patienter med kronisk lymfatisk leukemi (KLL).

Resultatet från AMPLIFY fas III-studien visade att AstraZenecas akalabrutinib i kombination med venetoklax uppvisade en statistiskt signifikant och kliniskt relevant förbättring av progressionsfri överlevnad (PFS) jämfört med kemoimmunterapi hos patienter med tidigare obehandlad KLL.

Dessa resultat presenterades under American Society of Hematology (ASH) 66:e årliga möte i San Diego, USA.

Vid en medianuppföljning på 41 månader visade resultaten att akalabrutinib plus venetoklax minskade risken för sjukdomsprogression eller död med 35 % jämfört med standardbehandlingen med kemoimmunterapi (hazard ratio [HR] 0,65; 95 % konfidensintervall [CI] 0,49- 0,87; p=0,0038). Akalabrutinib plus venetoklax med tillägg av obinutuzumab visade en 58 % minskning av risken för sjukdomsprogression eller död jämfört med standardbehandlingen med kemoimmunterapi (HR 0,42; 95% CI 0,30-0,59; p<0,0001). Median-PFS uppnåddes inte för någon av akalabrutinib-kombinationerna jämfört med en median-PFS på 47,6 månader för kemoimmunterapi.

Interimsdata för total överlevnad (OS) visade en gynnsam trend som var nominellt statistiskt signifikant för akalabrutinib plus venetoklax (HR 0,33; 95 % KI 0,18-0,56; p<0,0001), men OSdatan var inte mogen vid tidpunkten för denna analys och studien kommer att fortsätta att utvärdera OS som ett sekundärt effektmått.

”Kronisk lymfatisk leukemi anses vara en obotlig cancer och patienter lever med sjukdomen och långtidseffekterna av behandlingarna i många år. AMPLIFY-resultaten väcker förhoppning om en ny tidsbegränsad tablettbehanding, som skulle kunna erbjuda patienter möjlighet att ta paus från läkemedelsbehandling och på så sätt även minska risken för långvariga biverkningar och läkemedelsresistens”, säger Jennifer R. Brown, MD, PhD, chef för KLL Center vid avdelningen för hematologiska maligniteter på Dana-Farber Cancer Institute, och Worthington och Margaret Collette professor i medicin vid Harvard Medical School samt huvudprövare i studien.

”Baserat på dessa data från AMPLIFY-studien är akalabrutinib den enda av de så kallade andra generationens BTK-hämmare som har visat effekt i första linjen hos patienter med KLL, både när den ges som kontinuerlig och som tidsbegränsad behandling. Detta är ett viktigt framsteg för patienter och läkare som söker nya behandlingsalternativ och mer flexibilitet för att kunna hantera denna sjukdom över en lång tidsperiod”, säger Susan Galbraith, Executive Vice President, Oncology R&D, AstraZeneca.

Båda behandlingsarmarna med akalabrutinib visade på långvarig effekt, med 36-månaders PFS-frekvenser på 76,5 % för akalabrutinib plus venetoclkx och 83,1 % med tillägg av obinutuzumab jämfört med 66,5 % för kemoimmunterapi. Patienterna erhöll också ett gynnsamt behandlingssvar i form av overall response rate (ORR) i bägge akalabrutinib-armarna; 92,8 % för akalabrutinib plus venetoklax respektive 92,7 % med tillägg av obinutuzumab, jämfört med 75,2 % för kemoimmunterapi.

Säkerheten och tolerabiliteten hos akalabrutinib var i linje med tidigare känd säkerhetsprofil och inga nya säkerhetssignaler identifierades. Biverkningar grad 3 eller högre inträffade hos 53,6 % av patienterna som behandlades med akalabrutinib plus venetoklax, hos 69,4 % av patienterna som behandlades med akalabrutinib plus venetoclax med tillägg av obinutuzumab och hos 60,6 % av patienterna som behandlades med standardbehandling med kemoimmunterapi. Den vanligaste biverkningen av grad 3 eller högre var neutropeni i alla behandlingsarmar, vilket förekom hos 26,8 %, 35,2 % respektive 32,4 % av patienterna.

Låga frekvenser av tumörlyssyndrom (TLS) förekom i bägge akalabrutinib-armarna, med en biverkningsfrekvens oavsett grad på 0,3 % av patienterna som behandlades med akalabrutinib plus venetoklax och 0,4 % med tillägg av obinutuzumab, jämfört med 3,1 % för patienter som behandlades med kemoimmunterapi.

Kronisk lymfatisk leukemi KLL

KLL är den vanligaste formen av leukemi hos vuxna, med över 100 000 nya fall globalt under 2019. Även om vissa personer med KLL inte upplever några symtom vid diagnos, kan andra uppleva trötthet, viktminskning, frossa, feber, nattliga svettningar, svullna lymfkörtlar och buksmärtor.  Vid KLL uppstår en ansamling av maligna lymfocyter i blodet, benmärgen och lymfkörtlarna. När antalet maligna celler ökar, finns det mindre utrymme i benmärgen för produktion av normala vita blodkroppar, röda blodkroppar och blodplättar.  Detta kan leda till infektion, anemi och blödning. B-cellsreceptorsignalering via BTK är en av de väsentliga signalvägarna när det gäller cellprolifiering vid KLL.

AMPLIFY

AMPLIFY är en randomiserad, global, öppen, multicenter fas III-studie som utvärderar effektiviteten och säkerheten av akalabrutinib i kombination med venetoklax med och utan tillägg av obinutuzumab jämfört med prövarens val av kemoimmunterapi (fludarabincyklofosfamid-rituximab eller bendamustin-rituximab hos vuxna patienter med tidigare obehandlad KLL, utan del(17p) eller TP53-mutation.  Patienterna randomiserades 1:1:1 för att erhålla antingen tidsbegränsad behandling med akalabrutinib plus venetoklax alternativt akalabrutinib plus venetoklax med tillägg av obinutuzumab eller standardbehandling med kemoimmunterapi. Akalabrutinib administrerades i bägge behandlingsarmarna under en bestämd tidsperiod på 14 cykler (28 dagar per cykel), och standardbehandling med kemoimmunterapi administrerades under 6 cykler. Det primära effektmåttet var PFS i akalabrutinib- och venetoklax-armen bedömt av en oberoende granskningskommitté. PFS i akalabrutinib plus venetoklax med tillägg av obinutuzumab ugjorde ett viktigt sekundärt effektmått. Andra viktiga sekundära effektmått inkluderade total överlevnad och nivå av MRD (minimal kvarvarande sjukdom). Studien omfattade 27 länder i Nord- och Sydamerika, Europa, Asien och Oceanien.

AMPLIFY-studien inkluderade patienter från 2019 till 2021 och pågick under covid-19-pandemin. Patienter med blodcancer löper en oproportionerligt hög risk för allvarliga konsekvenser av covid-19, inklusive sjukhusvistelse och dödsfall jämfört med befolkningen i allmänhet.

Vems är ansvaret att informera släktingar om ärftlig cancerrisk?

Sverige tycker att både patienten och sjukvården har ett moraliskt ansvar att informera berörda släktingar om en ärftlighetsutredning. Sju av tio anser dock att sjukvården bör ha det yttersta ansvaret.

Anna Rosén, docent och överläkare i klinisk genetik och forskningsledare för gruppen bakom studien.

Genetisk diagnostik används alltmer inom sjukvården, bland annat inom cancerområdet. Resultat från en genetisk utredning för ärftlig cancer berör inte bara den enskilde patienten, utan också patientens släktingar. Hur sjukvården ska hantera informationsöverföring av information som kan bidra till att förebygga sjukdom hos patientens genetiska släktingar är en omdiskuterad fråga.

– Att känna till att man har förhöjd ärftlig risk ger möjligheter att förebygga eller tidigt upptäcka vissa cancersjukdomar. Klinisk praxis i svensk sjukvård är att patienten uppmuntras informera sina släktingar om den utredning som genomförts, och samtidigt vet vi att vissa släktingar inte nås av informationen, även om den finns där. Därför är det intressant att veta hur människor ser på ansvarsfrågan, säger Kalle Grill, docent i filosofi och en av författarna till studien.

Kalle Grill, docent i filosofi och en av författarna till studien.

Nästan tusen slumpmässigt utvalda svenskar besvarade forskarnas enkät. Den innehöll ett hypotetiskt scenario där en person inleder en cancergenetisk utredning eftersom flera släktingar har haft tjocktarmscancer i unga år. I scenariot visar utredning på en förhöjd risk för personen själv och dennes syskon och kusiner, och de erbjuds regelbundna tarmundersökningar för att tidigt upptäcka cancer. Personen själv informerar syskonen, men inte kusinerna, som den inte har någon kontakt med.

En ny enkätstudie från Umeå universitet visar att människor i Både patienter och sjukvården ansvariga

Sex av tio svarade att de anser att patienten som inlett den genetiska utredningen själv har ett moraliskt ansvar att informera sina kusiner. Men ännu fler (75%) ansåg att sjukvården har ett sådant ansvar. I studien tillfrågades deltagarna om vem som bör ha det yttersta ansvaret för att informera kusinerna. Sju av tio ansåg att ansvaret ligger hos sjukvården, och bara 16% ansåg att patienten hade det yttersta ansvaret.

Nuvarande arbetssätt inom vården är att stödja patienten i att informera sina släktingar. Patienten får ofta skriftlig information som kan förmedlas vidare till släktingarna, och när släktingarna hör av sig till vården får de genetisk vägledning. Patienter brukar också själv vilja informera sina släktingar, men det kan vara svårt att veta till vilka, hur och när.

Förväntan på sjukvården att ta det yttersta ansvaret

Resultaten i denna studie visar att i den allmänna populationen finns en förväntan att sjukvården ska ta det yttersta ansvaret för att informera släktingarna, särskilt i en situation då det finns risk att släktingar lämnas oinformerade. Svensk lagstiftning anger tydligt att information inte får förmedlas utan patientens medgivande. I studien ansåg dock en klar majoritet att sjukvården bör informera släktingar även mot patientens önskan.

– Det är inte är samma sak att besvara en enkät om en fiktiv situation som att vara i den faktiska kliniska situationen, men det är viktig information för oss i sjukvården att se hur förväntningarna på vår verksamhet kan vara. Vi vet dock inte om det skulle vara mer effektivt att låta sjukvården sköta detta, men snart har vi resultat från en klinisk randomiserad studie som utvärderar om erbjudandet att sjukvården skickar brev direkt till släktingar gör att fler hör av sig, säger Anna Rosén, docent och överläkare i klinisk genetik och forskningsledare för gruppen bakom studien.

Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften BMJ Open. Forskningen finansieras av Forte och Cancerfonden.

Om den vetenskapliga publiceringen
Who has the responsibility to inform relatives at risk of hereditary cancer? A population-based survey in Sweden.
Kalle Grill, Amicia Phillips, Barbro Numan Hellquist, Anna Rosén
BMJ Open
https://bmjopen.bmj.com/content/14/11/e089237

Regionbidrag till Tobiasregistret

Region Västmanland fortsätter bidra med 75 öre per invånare och år till Tobiasregistret som är Sveriges enda nationella register för donatorer av blodbildande stamceller. Personer mellan 18–35 år gör en frivillig registrering och matchas med allvarligt sjuka personer som behöver friska blodstamceller.

Tobiasregistret är oerhört viktigt för att vi ska få fram passande stamceller och genomföra livsavgörande behandlingar av svårt sjuka patienter. Därför behöver regionen fortsätta ge ekonomiskt bidrag till driften av registret. Vi kan också bidra till att sprida information om Tobiasregistret, säger Malin Gabrielsson (KD), regionråd med ansvar för bland annat specialistsjukvården.

Malin Gabrielsson (KD), regionråd i Region Västmanland.

Möjligt att behandla över 80 dödliga sjukdomar
Tobiasregistret är en nationell resurs för Sveriges hälso- och sjukvård och ingår som en del i vårdkedjan för vissa högspecialiserade behandlingar. Den som är mellan 18 och 35 år kan anmäla sig till registret och om en matchning hittas få möjlighet att dela med sig av sina stamceller och rädda livet på en allvarligt sjuk person. Maxålder för en registrering är 35 år eftersom stamcellerna är av bättre kvalitet när man är ung.

Sjukvården använder idag stamcellstransplantationer för att behandla över 80 dödliga sjukdomar, såsom leukemi, lymfom, och sjukdomar i immunsystemet. Man kan aldrig veta vem som drabbas – det kan vara någon i familjen, en vän, eller någon man ännu inte mött. Att registrera sig i Tobiasregistret gör att man blir en del av något större – en gemenskap som räddar liv, säger Kent Nilsson, forskningsdirektör.

Kent Nilsson, forskningsdirektör.

Regionen ger 75 öre per invånare
Regionstyrelsen beslutade den 10 december 2024 att följa rekommendationen från Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) om att förlänga det solidariska driftbidraget för Tobiasregistret med 75 öre per invånare och år för perioden 2025–2027. För Region Västmanland blir det ungefär 210 000 kronor per år. Regionernas frivilliga driftbidrag är en förutsättning för att Tobiasregistret kan fortsätta sin verksamhet till förmån för svenska patienter i alla regioner.

Vad är stamceller?
Stamceller är ursprunget till kroppens alla andra celler. De kan dela sig och specialisera sig till olika typer av celler, såsom hud-, muskel- eller nervceller. De har potential att reparera eller ersätta skadade vävnader och organ, vilket gör dem avgörande för behandlingar av sjukdomar som cancer, diabetes och neurodegenerativa sjukdomar.

Positiva data vid pankreascancer och behandling med TTFields

Positiva data vid pankreascancer. Novocures fas III-studie PANOVA-3 visar signifikant förlängd överlevnad vid behandling med Tumor Treating Fields (TTFields) och standardterapi.

PANOVA-3 uppnådde sitt primära mål med en statistiskt signifikant förbättring av den totala överlevnaden för patienter med icke-resektabel, lokalt avancerad pankreasadenokarcinom som behandlades i förstalinjen med TTFields i kombination med gemcitabin och nab-paklitaxel.
Novocure planerar att ansöka om regulatoriskt godkännande i USA, EU, Japan och andra viktiga marknader. Fullständiga resultat från PANOVA-3-studien kommer att presenteras vid en kommande medicinsk kongress.

Novocures fas III-studie PANOVA-3 visar signifikant förlängd överlevnad vid behandling med Tumor Treating Fields (TTFields) och standardterapi.

Novocure announces that the pivotal, Phase 3 PANOVA-3 trial met its primary endpoint, demonstrating a statistically significant improvement in median overall survival (mOS) versus control. PANOVA-3 evaluated the use of Tumor Treating Fields (TTFields) therapy concomitantly with gemcitabine and nab-paclitaxel as a first-line treatment for unresectable, locally advanced pancreatic adenocarcinoma.

“As a researcher and clinician, I have experienced the challenges of developing treatments in pancreatic cancer. It is exciting to see the PANOVA-3 trial achieve the positive primary endpoint of overall survival, a landmark outcome for this field,” said Vincent Picozzi, M.D., medical oncologist and investigator in the PANOVA-3 trial. “These data for Tumor Treating Fields are very promising, especially in this difficult to treat patient population.”

In the intent-to-treat population, patients treated with TTFields therapy concomitant with gemcitabine and nab-paclitaxel had an mOS of 16.20 months compared to 14.16 months in patients treated with gemcitabine and nab-paclitaxel alone, a statistically significant 2.0-month improvement (hazard ratio=0.819; P=0.039) (N=571). The survival rate benefit for patients treated with TTFields therapy increased over time with a 13% improvement in the overall survival rate at 12 months and a 33% improvement in survival rate at 24 months. TTFields therapy was well-tolerated, and safety was consistent with prior clinical studies.

“PANOVA-3 is the first and only Phase 3 trial to demonstrate a statistically significant benefit in overall survival specifically in unresectable, locally advanced pancreatic cancer, and is Novocure’s third positive Phase 3 clinical trial in the last two years,” said Nicolas Leupin, M.D., PhD, Chief Medical Officer, Novocure. “We are grateful to the patients and investigators for their participation in the trial, and we look forward to sharing the full data at an upcoming medical conference.”

Novocure plans to file for regulatory approval of TTFields in unresectable, locally advanced pancreatic adenocarcinoma based on PANOVA-3 and plans to submit the PANOVA-3 results for presentation at an upcoming medical congress.

Novocure continues to follow patients in its Phase 2 PANOVA-4 trial, exploring the use of TTFields therapy together with atezolizumab, gemcitabine and nab-paclitaxel for the treatment of metastatic pancreatic cancer. PANOVA-4 has completed enrollment with data anticipated in 2026.

About PANOVA-3

PANOVA-3 is a prospective, randomized, open-label, controlled Phase 3 clinical trial designed to test the efficacy and safety of Tumor Treating Fields (TTFields) therapy used concomitantly with gemcitabine and nab-paclitaxel, as a first-line treatment of locally advanced pancreatic adenocarcinoma. Patients were randomized to receive either TTFields therapy concomitant with gemcitabine and nab-paclitaxel or gemcitabine and nab-paclitaxel alone.

The primary endpoint is overall survival. Secondary endpoints include progression-free survival, local progression-free survival, objective response rate, one-year survival rate, quality of life, pain-free survival, puncture-free survival, resectability rate, and toxicity.

A total of 571 patients were enrolled in the study, randomized 1:1 and followed for a minimum of 18 months.

About PANOVA-4

PANOVA-4 is an international, multi-center Phase 2 clinical trial designed to test the safety and efficacy of Tumor Treating Fields (TTFields) therapy together with atezolizumab, gemcitabine and nab-paclitaxel for the treating of metastatic pancreatic cancer. The primary endpoint is disease control rate. Secondary endpoints include overall survival, progression-free survival, one-year survival rate, objective response rate, progression-free survival at six months, duration of response and toxicity. The study is designed to enroll 76 patients.

About Pancreatic Cancer

Pancreatic cancer is one of the most lethal cancers and is the third most frequent cause of death from cancer in the U.S.[1] While overall cancer incidence and death rates are remaining stable or declining, the incidence and death rates for pancreatic cancer are increasing.[2] It is estimated that approximately 67,000 patients are diagnosed with pancreatic cancer each year in the U.S.[3] Pancreatic cancer has a five-year relative survival rate of just 13%.[4]

Physicians use different combinations of surgery, radiation and pharmacological therapies to treat pancreatic cancer, depending on the stage of the disease. For patients with locally advanced pancreatic cancer involving encasement of arteries but no extra-pancreatic disease, the standard of care is surgery followed by chemotherapy with or without radiation. Unfortunately, most locally advanced cases are diagnosed once the cancer is no longer operable, generally leaving chemotherapy with or without radiation as the only treatment option.

About Tumor Treating Fields

Tumor Treating Fields (TTFields) are electric fields that exert physical forces to kill cancer cells via a variety of mechanisms. TTFields do not significantly affect healthy cells because they have different properties (including division rate, morphology, and electrical properties) than cancer cells. These multiple, distinct mechanisms work together to target and kill cancer cells. Due to these multimechanistic actions, TTFields therapy can be added to cancer treatment modalities in approved indications and demonstrates enhanced effects across solid tumor types when used with chemotherapy, radiotherapy, immune checkpoint inhibition, or targeted therapies in preclinical models. TTFields therapy provides clinical versatility that has the potential to help address treatment challenges across a range of solid tumors.

To learn more about TTFields therapy and its multifaceted effect on cancer cells, visit tumortreatingfields.com.

Kalmar och Värmland först att nå målet att utrota livmoderhalscancer

Region Kalmar och Värmland är de första regionerna i Sverige som lyckats vaccinera 70 procent av alla kvinnor födda 1994-1999 mot HPV – det virus som kan orsaka livmoderhalscancer. Detta är ett stort genombrott i kampen för att utrota sjukdomen, och en betydelsefull milstolpe som kan bana väg för resten av landet.

Ulrika Årehed Kågström generalsekreterare, Cancerfonden. Foto: Klas Sjöberg, Cancerfonden.

– Det här är ett bevis på att Sverige kan nå målet att utrota livmoderhalscancer om vi fortsätter att satsa. Både region Kalmar och Värmland har gjort ett imponerande arbete som verkligen visar vägen för andra regioner, säger Ulrika Årehed Kågström, generalsekreterare på Cancerfonden.

Sverige kan bli först i världen att utrota livmoderhalscancer genom HPV-vaccin. För att lyckas behöver 70 procent av alla kvinnor födda 1994-1999 ta vaccinet innan utgången av 2024, medan vaccinet fortfarande är gratis. Kvinnor i den här åldern bedöms löpa särskilt hög risk att bli smittade av viruset och därför erbjuds de gratis vaccin året ut. I vanliga fall kostar vaccinet cirka 6 000 kronor.

Region Kalmar och Värmland har genom riktade insatser lyckats nå ut till kvinnor i målgruppen på ett framgångsrikt sätt och regionernas framsteg indikerar att målet är inom räckhåll. För att lyckas måste dock fler kvinnor i andra delar av landet nu vaccineras och uppdatera sitt skydd. I dagsläget ligger andelen vaccinerade i hela landet på närmare 47 procent (46,7) men de senaste veckorna har vaccinationstakten ökat markant, vilket indikerar att det finns en tydlig efterfrågan på vaccinet.

 – Att vaccinera sig mot HPV är en livräddande insats och tillsammans med regelbunden cellprovtagning är det nyckeln till att nå vårt historiska mål. Region Kalmars och Värmlands insatser visar tydligt att rätt insatser kan leda till stora framsteg i kampen mot livmoderhalscancer. Vi hoppas nu att deras framgångar kan inspirera hela Sverige, avslutar Ulrika Årehed Kågström.

Så ser vaccinationsgraden ut i samtliga regioner (2024-12-02)

Kalmar  70,1 %
Värmland  70,0 %
Halland  64,4 %
Blekinge  58,8 %
Västerbotten  58,4 %
Gävleborg  58,3 %
Örebro  55,9 %
Uppsala 53,4 %
Västmanland 53,3 %
Jämtland-Härjedalen  52,6 %
Norrbotten  51,2 %
Jönköping 50,8 %
Västernorrland  50,1 %
Västra Götaland  49,4 %
Kronoberg  48,9 %
Södermanland  43,7 %
Östergötland  39,6 %
Dalarna 39,3 %
Skåne 39,2 %
Stockholm/Gotland 38,8 %
Riket 46,7 %

Kortare väntetider för bröstcancerpatienter på SÖS

Bröstcentrum på Södersjukhuset har under det senaste året genomfört flera insatser för att förkorta utredningstid och väntetid till operation för patienter med bröstcancer. Genom ett strukturerat arbete har sjukhuset närmat sig det nationella målet att 80% av patienter med bröstcancer ska påbörja behandling inom 35 dagar från det att bröstcancer misstänks och det standardiserade vårdförloppet inleds.

Ebba Lindqvist och Antonia Matenzoglou. Foto: Torkel Ekqvist.

I början av året nåddes målet om operation inom 35 dagar för 5% av sjukhusets patienter med bröstcancer – idag ligger siffran på 54%.

– Det är ett fantastiskt arbete som ökat vårdtillgängligheten för patienterna, säger Karouk Said, vd på Södersjukhuset.

En viktig insats har varit stärkt bemanning på både kirurg- och omvårdnadssidan inom Bröstcentrum Kirurgi, och en välplanerad schemaläggning som är anpassad till ett varierat och stundtals högt inflöde av patienter med bröstcancer. En annan bidragande faktor har varit en effektivare operationsplanering, och ett utökat samarbete med operationsavdelningen.

– Vi arbetar tillsammans med Operation Modul 1 för att säkerställa att alla patienter får den vård de behöver så snabbt som möjligt. På operationsavdelningen har bytestiderna mellan operationer kortats med i genomsnitt tio minuter, och vi kommer nu igång med dagens första operation tidigare på morgonen. Detta gör att vi hinner operera fler patienter varje vecka, säger Ebba Lindqvist, kirurg och sektionschef för Bröstsektionen på Verksamhetsområde Kirurgi, Södersjukhuset.

Arbetet involverar flera professioner i organisationen.

– Våra operationskoordinatorer och kontaktsjuksköterskor arbetar intensivt för att säkerställa att varje operationsdag utnyttjas så effektivt som möjligt, att alla patienter är väl utredda och förberedda inför operation för att undvika sena strykningar, och att eventuella avbokningar fylls direkt så att inga luckor uppstår, säger Ebba Lindqvist.

Ytterligare ett förbättringsarbete som tros ha bidragit till att korta väntetiderna inom bröstcancerflödet är införandet av ett snabbspår för ärftlighetsutredning. En liten andel av patienter med bröstcancer kan redan vid diagnos misstänkas ha en ärftligt ökad risk för bröstcancer, vilket kan leda till en annan behandlingsplanering.

– Genom att kirurgen påbörjar utredningen för misstänkt ärftlig bröstcancer redan vid nybesöket för cancerbesked här hos oss på Bröstkirurgiska mottagningen så förkortar vi väntetiden för patienten mellan cancerbesked och operation, säger Antonia Matenzoglou, kontaktsjuksköterska och MDK-koordinator på Bröstcentrum Kirurgi.

Arbetet med att nå det nationella målet fortsätter, med fler åtgärder som syftar till att förkorta utredningstiderna ytterligare under kommande år.

– Sedan en månad tillbaka tar vi kontaktsjuksköterskor här på Bröstkirurgiska mottagningen dessutom dessa blodprover direkt i samband med nybesöket, vilket besparar patienten ett extra besök på Onkologiska mottagningen några dagar senare. Förhoppningen är att detta kan bidra till att förkorta utredningstiderna ytterligare under kommande år, säger Antonia Matenzoglou.

Upptäckt kan öppna ny väg att angripa prostatacancer

Ett speciellt protein kan spela en nyckelroll i kampen mot vissa typer av prostatacancer. Hittills har behandlingar gått ut på att blockera det aktuella proteinet som bygger en så kallad signalväg, men nu visar forskarna att genom att istället göra tvärtom och aktivera proteinet och signalvägen så motverkas cancern.

Jenny Persson, professor vid Institutionen för molekylärbiologi och en av forskarna bakom studien. Foto: Mattias Pettersson

– Våra resultat visar att genom att aktivera signalvägen bromsas inte bara tumörens tillväxt, utan även immunförsvaret stimuleras att aktivt bekämpa tumörceller, säger Lukas Kenner, gästprofessor vid Institutionen för molekylärbiologi vid Umeå universitet.

Proteinet i fråga heter glykoprotein 130, GP130. Det fungerar som en receptor på cellernas yta. När GP130 aktiveras skickar den signaler inne i cellen via en kedja av händelser, en signalväg, som styr hur vissa gener uttrycks.

En särskild molekyl som aktiveras av denna signalväg heter STAT3. Det är en så kallad transkriptionsfaktor; den fungerar som en strömbrytare som slår på eller av gener, och den påverkar därigenom sätt hur cellen beter sig. STAT3-molekylen spelar en avgörande roll i utvecklingen och spridningen av tumörceller. Följaktligen har forskning antagit att blockering av GP130, och därigenom att störa den kopplade signalvägen, skulle hämma STAT3-aktiviteten och i sin tur undertrycka cancertillväxt.

Överraskande nog visar den aktuella studien raka motsatsen. Forskarna aktiverade istället GP130 och med den signalvägen i prostatan hos genmodifierade möss. De kunde då se att resultatet blev att tumörens tillväxt tydligt bromsades in hos mössen på grund av aktiveringen av STAT3. Studier av vävnadsprover från prostatacancerpatienter gav också stöd åt dessa resultat. Där kunde man se att de höga nivåerna av GP130 hade positivt samband med bättre överlevnad.

– På sikt öppnar detta upp för ett lovande nytt behandlingsalternativ för främst vissa former av aggressiv prostatacancer som idag är svårbehandlade, säger Lukas Kenner.

Forskarna går nu vidare med fler studier för att kunna bekräfta resultaten. Det behövs mer forskning innan metoden kan testas i studier på patienter. Studien har letts av Lukas Kenner, gästprofessor vid Umeå universitet, tillsammans med Stefan Rose-John, vid University of Kiel, Tyskland. Den svenska delen av forskargruppen har också letts av Jenny Persson, professor vid Institutionen för molekylärbiologi vid Umeå universitet.

Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Molecular Cancer.