Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

DENNA WEBBPLATS ANVÄNDER KAKOR (COOKIES). Vi använder kakor för att kunna ge dig en bra upplevelse när du besöker vår webbplats. Kakor används för webbstatistik för att kunna göra förbättringar på webbplatsen. Läs mer om vår cookie policy. Du kan välja att godkänna att vi använder kakor under ditt besök genom att klicka på “Jag godkänner”.

Larsson ny prefekt för OnkPat på KI

Ola Larsson har fått uppdraget som prefekt vid institutionen för onkologi-patologi (OnkPat), med början 1 juli 2025. Utnämningen gäller i fem år och beslutet undertecknades av dekan Carl-Johan Sundberg den 10 april 2025. Ola Larsson, som tidigare varit ställföreträdande prefekt vid OnkPat tar över prefektrollen efter Lars Holmgren.

Ola Larsson. Foto: Stefan Zimmerman.

– Jag ser fram emot att främja fortsatt framgång för OnkPats verksamheter inom forskning, forskningsinfrastruktur och utbildning, säger Ola Larsson.

Ola försvarade sin avhandling vid Karolinska Institutet år 2005. Efter postdoktorala studier i USA och Kanada återvände han till Karolinska Institutet och OnkPat år 2010 för att starta en forskargrupp som fokuserar på betydelsen av mRNA-translation i cancer.

Barncancerfonden delar ut 64 miljoner kronor till forskartjänster

Barncancerfonden har beslutat att bevilja finansiering av barnonkologisk forskning till 29 forskare i form av olika tjänster under de kommande ett till sex åren. Tillsammans delar forskarna på 64 miljoner kronor. Diagnoser i fokus är bland annat hjärntumörer och leukemi, de vanligast förekommande barncancerdiagnoserna, flera projekt ska också studera hur sena komplikationer efter cancerbehandling kan förebyggas eller minskas.

Foto: Shutterstock.

En gång om året utlyser Barncancerfonden tjänster till forskare inom barnonkologi. Årets beslut innebär att Barncancerfonden kommer att finansiera 9 postdok-tjänster, 11 kliniska forskarmånader, 1 forskar-ST-tjänst, 3 doktorandbidrag för kliniker, 3 barncancerforskartjänster och 2 högre barncancerforskartjänster.

– Vi riktar medvetet in stora delar av stödet på unga forskare och forskare tidigt i karriären. Detta är att rusta området inför framtiden, eftersom vi av erfarenhet vet att de flesta som börjar inom barnonkologi kommer att stanna inom området även framöver, menar Britt-Marie Frost, forskningschef på Barncancerfonden.

Forskning på ögoncancer och ögonmotorik
Leukemier och hjärntumörer är de vanligaste diagnoserna inom barnonkologi, så fördelningen av tjänster speglar tydligt dessa områden, men det forskas också kring mindre vanliga diagnoser.

Ett av årets beviljade tjänsteprojekt handlar om retinoblastom, en ovanlig cancer i ögats näthinna som drabbar i genomsnitt sex till åtta barn per år. Retinoblastom kan vara ärftlig eller icke ärftlig och behöver ofta långvarig och frekvent behandling samt uppföljning. Efter cancern kan synfunktionen kan bli kraftigt nedsatt, vilket påverkar barnets framtida livskvalitet och kan bidra till socioekonomiska konsekvenser för individen.

I projektet ska forskaren tillsammans med sina kollegor både söka efter vilka mutationer som orsakar sjukdomen och för den grupp som fått den ärftliga varianten se vilken typ av cancer de har högre risk att drabbas av senare i livet. De ska också titta bakåt i tiden för att se om och hur dagens behandlingar kan förbättras.

– Det här är ett bra exempel på vad barnonkologisk forskning fokuserar mycket på just nu – att genom metodutveckling och genetiska analyser bättre kunna individanpassa behandlingen och också förutspå risk för komplikationer senare i livet, säger, Barncancerfondens forskningschef.

Ett annat projekt ska studera ögonmotoriken hos barn som behandlats för hjärntumör. Vanliga neurologiska komplikationer är påverkan på motorik, språk, kognition, beteende, hörsel och syn. Påverkan på synen kan innebära synfältsdefekter, skelning och nedsatt synskärpa. Symtom som till exempel dubbelseende, yrsel och svårigheter med läsning som följd kan också uppstå, men då det inte undersöks rutinmässigt saknas kunskap om hur vanligt förekommande nedsatt ögonmotorik är. Idag genomförs ögonmotorikträning endast vid vissa rehabiliteringsenheter för barn med förvärvad hjärnskada och målet för projektet är att undersöka genomförbarhet och effekter av ögonmotorikträning hos barn, som har påverkad ögonmotorik efter behandling av hjärntumör.

– Det här är ett projekt vars resultat snabbt kan förbättra rehabiliteringen av barn som behandlats för hjärntumör. De drabbas tyvärr av många kognitiva svårigheter på grund av behandlingen och om vi kan minska några så kan det göra stor skillnad, menar Britt-Marie Frost.

Totalt delas 64 miljoner kronor ut till 29 forskare med en beviljandegrad på cirka 25 procent.

Fördelning av tjänster på huvudmännen, universitetssjukhus eller universitet:

  • Karolinska Institutet, 7 tjänster
  • Karolinska universitetssjukhuset, 2 tjänster
  • Göteborgs universitet, 6 tjänster
  • Sahlgrenska universitetssjukhuset, 2 tjänster
  • Lunds universitet, 5 tjänster
  • Skånes universitetssjukhus, 4 tjänster
  • Uppsala universitet, 2 tjänster
  • S:t Eriks Ögonsjukhus, 1 tjänst

Läs hela listan på forskarna som fått tjänster här: Beviljade forskningsanslag och tjänster | Barncancerfonden

Ny forskning tänder hopp om tidig upptäckt av äggstockscancer

Forskare från Högskolan i Skövde, Göteborgs universitet, Sahlgrenska akademin, Lunds universitet och Åbo universitet har gjort viktiga framsteg för tidig upptäckt av gynekologisk cancer. De har hittat biomarkörer som kan visa om en person drabbats av cancer. Upptäckten kan i en framtid möjliggöra snabbare vårdinsatser, vilket ökar patientens chans att överleva.

Varje år drabbas tusentals kvinnor i Sverige av gynekologisk cancer. En diagnos som förändrar livet för alltid. För de som insjuknar i äggstockscancer är framtiden ofta oviss, bara hälften lever fem år efter diagnos. När cancern upptäcks sent sjunker chansen till överlevnad drastiskt. Men nu skymtar ett ljus i mörkret.

Forskningen har tagit avgörande steg framåt genom att identifiera specifika biomarkörer som kan möjliggöra tidig upptäckt av gynekologisk cancer. Den nya upptäckten kan på sikt integreras i vården och öka chanserna för framgångsrik behandling.

– Vi har identifierat flera varianter av proteiner som kan hjälpa oss att skilja på godartade och elakartade tumörer. Just nu testar vi en panel av genetiska förändringar för att ytterligare förbättra träffsäkerheten i våra diagnoser, säger Benjamin Ulfenborg, docent i bioinformatik vid Högskolan i Skövde.

Biomarkörer – kroppens egna varningssignaler
Cancern kan gömma sig länge i kroppen innan symtomen visar sig, vilket försvårar tidig diagnos. Forskargruppen arbetar med en teknik där de kombinerar analys av proteiner och genetiska förändringar. De biologiska markörerna fungerar som kroppens egna varningssignaler och kan avslöja sjukdomen långt innan den sprids vidare i kroppen.

En särskild del av forskningen har riktat sig till kvinnor med endometrios, en kronisk sjukdom som drabbar ungefär var tionde kvinna i fertil ålder. Forskarna har upptäckt att vissa genetiska förändringar är gemensamma för både endometrios och cancer. Idag vet vi inte svaret, men det kan ge nya insikter om vilka patienter som löper ökad risk att senare utveckla cancer.

– För dessa kvinnor kan vår forskning leda till en mer individanpassad övervakning och tidigare upptäckt av potentiella cancerförändringar, säger Benjamin Ulfenborg.

Framtidens vård: tidig diagnos och minskade ingrepp
Den metod som forskarna utvecklar har flera fördelar. Tidig upptäckt av cancer kan inte bara rädda liv utan också minska behovet av omfattande kirurgiska ingrepp och behandlingar med svåra biverkningar. Det ger patienterna fler år av god hälsa och bättre livskvalitet.

– Målet är att vår metod ska kunna användas rutinmässigt i sjukvården. Genom att upptäcka cancer på ett tidigt stadium kan vi förhindra onödigt lidande och ge fler kvinnor chansen till ett friskare liv, säger Benjamin Ulfenborg.

En påminnelse om vikten av forskning

Projektet är ett samarbete mellan flera forskargrupper. Göteborgs universitet, Sahlgrenska akademin och Lunds universitet bidrar med kliniska prover och genetiska analyser, Åbo universitet står för utvecklingen av tekniken som används för att mäta proteinmarkörerna, medan Högskolan i Skövde står för expertis inom bioinformatik och statistiska modeller.

Tillsammans utvecklar de algoritmer som kan hantera stora mängder biologiska data för att förbättra diagnostiken.

I Sverige insjuknade 2 753 personer i gynekologisk cancer under 2024. Forskningen kring tidig upptäckt av en cancer är avgörande för att förbättra chansen till överlevnad.

– Varje framgång inom området ger fler kvinnor chansen att överleva sin sjukdom och leva längre och friskare liv, säger Benjamin Ulfenborg.

 

Vetenskapliga publikationer

Finansiärer
Forskningen har finansierats av:

  • Sjöbergstiftelsen
  • ALF
  • Cancerfonden
  • BioCARE, strategisk forskningsmiljö vid Lund Universitet
  • Fru Berta Kamprads stiftelse
  • Cancer- och allergifonden
  • Västra Götalandsregionen
  • VINNOVA
  • Vetenskapsrådet
  • Roche Diagnostics Sverige
  • Assar Gabrielssons Fond
  • Lena Wäpplings stiftelse
  • Jane and Aatos Erkkos stiftelse
  • Nordiska Cancerunionen
  • Hjalmar Svenssons forskningsfond
  • Göteborgs Läkarsällskap

Cancerforskning i Lund mot aggressiva leukemier

Genetiskt modifierade T-celler, så kallade CAR-T-celler, har de senaste åren kommit att spela en avgörande roll i kampen mot blodcancer. Vid Lunds universitet utvecklas nu en ny generation av dessa celler med målet att effektivt bekämpa aggressiva former av leukemi, inklusive akut myeloisk leukemi (AML). Forskningsprojektet har beviljats 2,1 miljoner kronor från för inköp av ett avancerat mikroskop som möjliggör realtidsanalys av celler.

– CAR-T-celler fungerar som målsökande missiler som specifikt identifierar och eliminerar tumörceller. Att se patienter, som tidigare saknat effektiva behandlingsalternativ, botas med cellbaserad immunterapi har varit en ögonöppnare. Nu vill vi bredda denna lovande metod för att även behandla AML. Det nya mikroskopet ger oss möjlighet att i realtid följa cellernas beteende och förstå hur genetiska förändringar påverkar cancercellerna, vilket är avgörande för att optimera behandlingen, säger Axel Hyrenius Wittsten, forskare vid Lunds universitet.

Axel Hyrenius Wittsten, forskare vid Lunds universitet.

Genom att kombinera expertis inom genetik och immunologi har forskarteamet identifierat en specifik signatur av ytmarkörer som möjliggör mer precisa och effektiva behandlingar av AML. Med en innovativ metod kan immunceller programmeras att identifiera och angripa sjukdomsdrivande celler med hög precision, vilket minskar risken för att friska celler skadas och därmed minskar biverkningarna.

– Vi har hittat en signatur som täcker ett brett spektrum av patienter, både vuxna och barn. Nu arbetar vi med att utveckla en verktygslåda som gör det möjligt att programmera patienternas immunceller att känna igen och attackera denna signatur, säger Axel Hyrenius Wittsten.

Det nya mikroskopet möjliggör detaljerad realtidsanalys av interaktionen mellan programmerade immunceller och cancerceller. Genom att filma och analysera dessa processer utan att störa dem kan forskarna optimera behandlingsstrategier och påskynda utvecklingen av nya terapier.

Cellbaserad immunterapi har redan visat stor framgång och är kliniskt godkänd för vissa typer av leukemier och lymfom. Med det senaste forskningsgenombrottet vid Lunds universitet ser man nu möjligheten att expandera denna revolutionerande behandling till fler cancerformer.

– Våra resultat är mycket lovande, och vi arbetar intensivt för att ta denna terapi från laboratoriet till kliniken. Vårt mål är att utveckla en effektiv och skonsam behandling för patienter som idag saknar bra alternativ, säger Axel Hyrenius Wittsten.

Inställning/uppsättning av flödescytometer (FACS) för isolering av programmerade immunceller för vidare analyser i tumörcellsmodeller, där det nya instrumentet kommer att vara en viktig del för att utvärdera deras antitumör-aktivitet.

 

Isolering av programmerade immunceller med flödescytometri (FACS) utfördes för vidare analyser i tumörcellsmodeller, där det nya instrumentet kommer att vara en viktig del för att utvärdera deras antitumör-aktivitet. Axel Hyrenius Wittsten tillsammans med medarbetare: Gabriel Jakobsson (postdoc).

Ny forskningspolicy ska stärka medicinsk forskning i Sverige

Svenska Läkaresällskapet (SLS) presenterar en ny Forskningspolicy – ett omfattande dokument som tydliggör de åtgärder och prioriteringar som krävs för att främja och utveckla medicinsk forskning i Sverige. Policyn fokuserar på tre huvudområden: läkarnas vetenskapliga lärande, förbättrade förutsättningar för forskande läkare och ökad tvärvetenskaplig samverkan.

– Forskning är en förutsättning för en hälso- och sjukvård i världsklass. Med vår forskningspolicy vill vi bidra till att skapa bättre strukturer för forskning och lärande i alla delar av läkarkåren – från läkarstudent till överläkare, säger Ola Winqvist, ordförande i SLS delegation för medicinsk forskning.

Ola Winqvist. Foto: Anders G Warne.

Policyn betonar vikten av att vetenskaplig kompetens blir en självklar del av läkarrollen, att forskningstid skyddas från kliniska åtaganden och att fler fasta kombinationstjänster mellan klinik och forskning inrättas. Den lyfter också fram behovet av starkare infrastrukturer för kliniska prövningar och en förbättrad tillgång till hälsodata för forskning.

– Vi behöver ett sjukvårdssystem där forskning och klinik inte konkurrerar, utan samverkar. Det handlar om att göra det möjligt för fler läkare att forska utan att behöva välja bort den kliniska utvecklingen – och tvärtom, avslutar Ola Winqvist.

Svenska Läkaresällskapets forskningspolicy vänder sig till beslutsfattare inom politik, akademi och hälso- och sjukvård samt till alla aktörer som vill bidra till att stärka svensk medicinsk forskning.

Ladda ned och läs SLS Forskningspolicy 2025