Regionfullmäktige ger klartecken för nästa etapp av sjukhusbygget i Västerås. En ny byggnad för cancerbehandling, strålbehandling och diagnostik ska stå klar vid årsskiftet 2030/2031.

Den 10 juni beslutade regionfullmäktige att påbörja nästa etapp i bygget av det nya akutsjukhuset i Västerås. Beslutet innebär en investering på 1,39 miljarder kronor i en ny vårdbyggnad som bland annat ska inrymma strålbehandling, diagnostiska undersökningar och cancervård.

Byggnaden ska ligga i anslutning till det nya akutsjukhuset vid Adelsögatan. Målet är att ta emot de första patienterna vid årsskiftet 2030/2031.

Foto: Region Västmanland.

Det här är ett viktigt beslut för alla patienter i Västmanland. Vi investerar i trygg och tillgänglig vård, både för dagens behov och för kommande generationer. Med effektiva lokaler och hållbara lösningar stärker vi vården långsiktigt, säger Mikael Andersson Elfgren (M), regionstyrelsens ordförande.

Den nya byggnaden blir cirka 12 000 kvadratmeter stor och fördelas på sju våningsplan. Projekteringen startar nu och den exakta byggstarten beslutas under projekteringsfasen. Själva byggtiden beräknas till cirka tre och ett halvt år.

Cancervården utvecklas snabbt och ställer höga krav på teknik och arbetssätt. Den nya byggnaden skapar förutsättningar för en modern och sammanhållen specialistsjukvård, där patienten får rätt vård i rätt tid, säger Malin Gabrielsson (KD), vice ordförande i regionstyrelsen.

Beslutet visar att vi tar ansvar för hela vårdkedjan. Nya lokaler för diagnostik och behandling ger bättre förutsättningar för att upptäcka och behandla cancer. Det här är en satsning på både jämlik vård och en trygg arbetsmiljö, säger Lina Eriksson (L), ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden.

Beslutet ses som ett viktigt steg i den långsiktiga utvecklingen av vården i Västmanland.

Våra medarbetare får moderna lokaler som stärker patientsäkerheten. Med den nya byggnaden får vi möjlighet att samla viktig kompetens, utrustning och vård på ett ställe. Det kommer att märkas för patienterna, säger Lars Almroth, hälso- och sjukvårdsdirektör.

Nu tar vi nästa steg mot framtidens specialistsjukvård i Västmanland, säger Niklas Källman, programchef för Nytt Akutsjukhus Västerås.

Etapp 2 i byggnationen av Region Västmanlands nya akutsjukhus i Västerås. Ny vårdbyggnad för cancerbehandling och diagnostik

För att förbättra tillgången till snabb och likvärdig cancervård i hela landet får Socialstyrelsen i uppdrag att följa upp överenskommelsen mellan staten och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR). Fokus ligger på kortare väntetider, stärkt diagnostik och bättre rehabilitering.

– Alla patienter, oavsett var i landet de bor, ska ha rätt till en likvärdig och snabb cancervård. Det är en grundläggande fråga om trygghet och rättvisa, säger sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson.

Överenskommelsen mellan regeringen och SKR, som slöts i januari 2025, syftar till att skapa en mer jämlik och effektiv cancervård med kortare väntetider i hela landet. Den omfattar totalt 817 miljoner kronor och innehåller insatser inom prevention, tidig upptäckt, kunskapsutveckling och medicinsk teknologi.

Socialstyrelsen ska nu följa upp hur regionerna arbetar med standardiserade vårdförlopp (SVF), som är centrala för att korta ledtiderna i cancervården och säkerställa att patienter får rätt vård i rätt tid. Myndigheten ska samla in och analysera rapporter från samtliga regioner, bedöma om prestationskraven för utbetalning av statliga medel är uppfyllda, samt ge återkoppling där det finns brister.

Utöver SVF ska Socialstyrelsen också följa upp särskilda satsningar inom bild- och funktionsmedicin, patologi samt rehabilitering, palliativ vård, seneffekter och aktiva överlämningar. Dessa områden har pekats ut som avgörande för att förbättra både tillgång och kvalitet i cancervården. Totalt uppgår de särskilda satsningarna till 220 miljoner kronor. 2025 är andra året de särskilda satsningarna genomförs.

En viktig del av uppdraget är att ta fram ett förslag för hur väntetidsdata ska användas i det löpande kvalitetsarbetet efter regeringens tidigare beslut om ändringar i hälso- och sjukvårdsförordningen. Med anledning av beslutet ska regionerna från och med den 1 juli 2025 samla in och rapportera uppgifter om väntetider direkt till Socialstyrelsen, i stället för Sveriges Kommuner och Regioner (SKR). Socialstyrelsen ska därför, i och med dagens beslut, arbeta för att säkerställa att data fortsatt kan användas för löpandeförbättringsarbete inom cancervården på regional nivå.

En ny svensk registerstudie visar att kvinnor som drabbas av livmoderhalscancer inte bara själva riskerar psykisk ohälsa och ekonomiska svårigheter.– även deras barn och partners ser ut att påverkas negativt. Studien är publicerad i vetenskapliga tidskriften Journal of the National Cancer Institute.

Att få en cancerdiagnos är ofta en livsomvälvande händelse. Nu visar en ny studie från Karolinska Institutet att livmoderhalscancer kan få långtgående konsekvenser – inte bara för den drabbade kvinnan, utan också för hennes närmaste familj.

– Vi ser att en cancerdiagnos kan få konsekvenser som sträcker sig över generationer. Det är särskilt oroande att barnens utbildning kan påverka negativt, säger Karin Sundström, forskare vid institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik på Karolinska Institutet.

Karin Sundström. Foto: Martin Stenmark

Forskarna har följt över 6 000 kvinnor med livmoderhalscancer och deras familjer under upp till tolv år, och jämfört dem med liknande kvinnor utan cancer och deras familjer. Resultaten visar att risken för psykisk ohälsa, som depression, ångest och stressrelaterade diagnoser, var nästan fyra gånger högre hos kvinnorna med cancer under de första två åren efter diagnosen.

Men det stannar inte där. Även barnen och den andra föräldern – ofta partnern – löper ökad risk för psykisk ohälsa. Särskilt tydligt var detta om kvinnan med cancer avled. Dessutom visade barn till kvinnor med livmoderhalscancer en lägre sannolikhet att uppnå högre utbildningsnivåer i vuxen ålder.

Vikten av stöd till familjen
Studien visar också att kvinnorna med cancer oftare blev arbetslösa, fick lägre inkomst och behövde ekonomiskt stöd. Liknande mönster sågs hos deras partners, särskilt under de första åren efter diagnosen.

– Våra resultat understryker behovet av långsiktigt stöd för både kvinnor med livmoderhalscancer och deras familjer. Det är viktigt att inte bara fokusera på den medicinska behandlingen utan också på möjliga psykiska och ekonomiska konsekvenser av sjukdomen, säger Karin Sundström.

Forskarna menar att resultaten bör tas i beaktande vid planering av vård och stödinsatser för cancerdrabbade familjer. Att fånga upp barn och partners i tid kan vara avgörande för att minska negativa följder.

Forskningen finansierades inom ramen för det partnerskapsprogram kring patientnära forskning som Karolinska Institutet har med MSD, som har produkter inom området livmoderhalscancer.

Publikation

“Mental disorders and socioeconomic outcomes in women with cervical cancer, their children and co-parents”, Jiangrong Wang, Stina Salomonsson, Demet Sönmez, Sara Nordqvist Kleppe, Adina L. Feldman, Marcus Sven Andersson, Goran Bencina, Fang Fang, Karin Sundström, Journal of the National Cancer Institute, online 10 juni 2025.

Karin Sundström. Foto: Martin Stenmark

Under 2024 diagnostiserades 17,5 procent av alla melanom i Stockholms län med hjälp av teledermatoskopi. Sedan tekniken och arbetssättet breddinfördes i Region Stockholm har svarstiderna på vårdcentralernas remisser minskat varje år – trots att antalet ärenden har ökat. I dag hanteras omkring 20 000 fall per år, med en genomsnittlig svarstid på 23 timmar.

Ett teledermatoskop.

–Det är fantastiskt att vi kan erbjuda så snabba svar för både den stora andelen av patienterna som faktiskt friskförklaras och de där hudcancer bekräftas och som då kan få behandling utan onödig fördröjning. I vissa fall har svarstiden varit så kort som fem minuter, vilket visar hur väl dubbelgranskningen fungerar, det är ju alltid två läkare som bedömer fallen i samråd. De subspecialiserade dermatologerna vid Karolinska Universitetssjukhuset gör ett enastående arbete i att strukturera och effektivisera granskningsarbetet, säger Martin Friberg specialist i allmänmedicin och samordnare för primärvårdens del av teledermatoskopiprocessen i Region Stockholm.

Aktuella siffror från 2024 visar att av 19 289 teledermatoskopiska konsultationer utgjorde 497 fall av misstänkt melanom, 289 av skivepitelcancer, 284 av förstadier till skivepitelcancer och 1 038 av basalcellscancer, samt 333 fall av ospecificerad hudmalignitet.

Kortare ledtider – primärvården tar en mer operativ roll
För patienter där teledermatoskopin bekräftar misstanke om malignt melanom bokas operationstid antingen på vårdcentralen eller i specialistvården.

–Färska siffror visar att patienter som behandlades på vårdcentralerna – 25 procent av samtliga – i snitt opererades fem dagar efter teledermatopkiundersökningen genomfördes. Motsvarande siffra för specialistmottagningarna är elva dagar. Att vårdcentralerna i större uträckning opererar gynnar patienterna, säger Jan Lapins överläkare och docent vid Karolinska Universitetssjukhuset, specialiserad inom diagnostik och behandling av hudcancer. Han tillägger att sjukhuset även utvecklar användning av bildigenkänning och algoritmer som stöd i granskningen.

Kunskapen ökar
Sedan 2023 är samtliga av Region Stockholms cirka 240 vårdcentraler utrustade med teledermatoskop. Över 1 000 primärvårdsläkare har dessutom genomgått en certifierande utbildning. Intresset för området växer, och i takt med att tekniken används mer i praktiken ökar också träffsäkerheten bland läkarna.

– Melanom diagnosticeras allt bättre av vårdcentralerna själva genom den träning och utbildning de får med hjälp av teledermatoskopin. Vid osäkerhet använder de hellre teledermatoskopi före operation. Det gör att melanomen vi ser oftare är svårare att diagnostisera och i tidigare stadier. Detta minskar risken för att melanom missas eller godartade opereras, säger Jan Lapins.

–Utöver årliga regiondagar med fokus på hudcancer arrangeras även operationsutbildningar för allmänläkare på Erstas hudmottagning där man får möjlighet att träna på att operera bort misstänkta hudförändringar under handledning av erfaren hudspecialist. Dessa har snabbt blivit fulltecknade, säger Martin Friberg.

Under Almedalsveckan 2025 samlas ett stort antal organisationer för andra året i rad bakom Cancer Mission Day – ett initiativ som sätter ljuset på framtidens cancervård i en tid av snabbt förändrade globala villkor. Årets tema är ”Geopolitik, konkurrenskraft och modern cancervård – nya krav på bred samverkan”, och syftar till att skapa dialog mellan politik, vård, akademi och näringsliv.

Bakgrunden är tydlig: den globala säkerhetspolitiska utvecklingen, pressade vårdsystem och en snabbt växande kunskapsfront inom medicin kräver nya samarbeten och långsiktiga strategier. Cancer Mission Day vill därför lyfta vikten av samverkan för att stärka både patientnytta och Sveriges internationella konkurrenskraft inom life science.

En av höjdpunkterna under dagen blir kvällens huvudtalare Håkan Jevrell, statssekreterare hos minister för internationellt utvecklingssamarbete och utrikeshandel Benjamin Dousa. Jevrell kommer att tala om hur geopolitiska förändringar och nya handelspolitiska villkor påverkar den moderna cancervården – och vilka gemensamma insatser som krävs för att möta framtidens utmaningar.

Dagen avslutas med ett kvällsevent i trädgårdsmiljö, där deltagarna får möjlighet att reflektera över dagens insikter, utbyta erfarenheter och knyta nya kontakter. Gotländska smårätter och drycker serveras som en hyllning till lokal hållbarhet och hälsa – viktiga ledord även i framtidens vårdutveckling.

Läs mer och anmäl dig här.

Cancer Mission Day