Svenska läkare ser möjliga vinster med digitaliseringen kopplat till förbättrad kunskapsinhämtning och patientkontakt. Samtidigt anser hela 40 procent att digitala verktyg idag bidrar till att sänka deras effektivitet. Det visar en ny undersökning som Kantar Sifo har gjort på uppdrag av Cambio Healthcare Systems.

Svensk vård står inför en rad utmaningar, med allt från en åldrande befolkning till kompetensbrist som innebär att färre ska vårda fler. Ofta lyfts digitalisering som en central strategi för att effektivisera vården. Införandet av digitala verktyg påverkar i allra högsta grad medarbetare i vårdens vardag och arbetsmiljö. En majoritet av de tillfrågade läkarna uppger att de under en vanlig arbetsdag lägger mer än fem timmar i olika digitala system. För att undersöka hur läkarna upplever den pågående digitaliseringen har Cambio låtit Kantar Sifo genomföra en enkät där läkare i Sverige fått svara på frågor om hur digitaliseringen påverkar vården och deras arbetsmiljö.

Resultaten visar att läkarna ser höjd kvalitet på vården som främsta möjliga vinsten med digitaliseringen. 81 procent av de tillfrågade tror att digitala system skulle kunna förbättra deras arbete genom att göra det enklare att hitta kunskap och information. 41 procent tror att digitala system skulle kunna förbättra deras arbete genom att förbättra dialog med patienten.

Digitala verktyg och system kommer på många olika sätt vara avgörande för att utveckla framtidens vård. Digitaliseringen bidrar med allt ifrån ökade möjligheter till preventiv vård, höjd träffsäkerhet i diagnostisering och förutsättningar för mer individualiserad vård, så kallad precisionsmedicin. Precis som läkarna själva upplever kan digitala verktyg ge läkarna bättre tillgång till uppdaterad kunskap och beslutsstöd,och ge patienterna större möjligheter till involvering i sin egen vård. Det är viktigt att effektivisering inte ensamt lyfts som nyttan med digitalisering. Bättre vård är den stora vinsten, säger Tomas Block, Chief Medical Officer på Cambio.

Vad gäller effektivisering upplever de tillfrågade läkarna i dagsläget inga vinster med digitaliseringen, tvärtom anser hela 40 procent av de tillfrågade läkarna att de digitala systemen de använder idag sänker deras effektivitet. Samtidigt svarar 38 procent att de tror att digitala verktyg framåt kan bidra till att skapa tid för fler patientmöten.

På en övergripande nivå ser vi att digitala verktyg redan idag bidrar till effektivisering av vården. Det är dock problematiskt att många läkare i nuläget inte upplever de vinsterna i sin vardag. Ett stort antal svarande lyfter dubbeldokumentering som ett tidskrävande problem. På sikt måste vi råda bukt på det genom att införa krav på öppna standarder i vårdsystem så att information kan delas sömlöst mellan olika system och verktyg. Under kommande året inför ytterligare nio regioner vårt journalsystem Cosmic vilket innebär att 17 av 21 regioner i Sverige kommer dela journalsystem, det skapar goda förutsättningar för att minska problemen kopplat till dubbeldokumentation, fortsätter Tomas Block.

Resultaten visar också att svenska läkare är inställda på att utvecklingen framåt kommer innebära fortsatt ökad digitalisering av vården. Tre fjärdedelar förutspår en ökad användning av digitala verktyg bland läkare i framtiden.

Jag delar uppfattningen om att digitaliseringen kommer att accelerera framöver, det är helt nödvändigt. Det är viktigt att vi får med oss vårdens medarbetare på tåget och att de ser värdet av digitaliseringen även i deras egen vardag. För att realisera vinsterna krävs det förändrade arbetssätt. En aktiv förändringsledning med utbildning och förankring i organisationen kommer därför att vara avgörande. Där har vi på Cambio ett stort ansvar tillsammans med våra kunder, avslutar Tomas Block.

Läs hela rapporten här

Om enkätundersökningen

Enkätundersökningen utfördes av opinionsinstitutet Kantar Sifo under januari 2024. Totalt svarade 100 läkare från olika delar av landet, varav 50 är allmänspecialister på vårdcentral och 50 specialister på sjukhus.

Resultat i urval:

• 51% anger att de lägger mer än 5 timmar per dag i systemen
• 81 % tror att digitala system skulle kunna förbättra deras arbete genom att göra det enklare att hitta kunskap och information.
• 41 % tror att digitala system skulle kunna förbättra deras arbete genom att förbättra dialog med patienten.
• 40 % att digitala verktyg idag bidrar till att sänka deras effektivitet
• 57% lyfter fram dubbeldokumentering som ett problem
• 38% tror att digitala verktyg kan skapa tid för fler patientmöten i framtiden
• 75% tror på en ökad användning av digitala verktyg i framtiden

Antalet anställda i regionen som har disputerat har ökat med 50 procent sedan 2017, tack vare en medveten satsning. ”En viktig faktor för att vi ska kunna erbjuda en vård i framkant”, säger Ewa Ekman, hälso- och sjukvårdsdirektör i Region Kronoberg.

Varje år sammanställer Region Kronoberg ett bokslut över forskningen i regionen. Sedan starten 2017 har en stark utveckling skett, i linje mot målet att stärka forskningskulturen och ligga på rikssnittet i antalet disputerade per 100 000 invånare.

Carina Elmqvist är professor och forskningschef i Region Kronoberg. Hon beskriver arbetetmed att få fler att forska:

– Vi har sedan 2017 år erbjudit mer medel till doktorander, ökat möjligheten att kombinera kliniskt och akademiskt arbete och stärkt arbetet med att behålla och använda den forskningskompetens som finns i verksamheten.

Carina Elmqvist, forskningschef, Region Kronoberg

Arbetet har gett resultat. 2023 fanns 80 disputerade medarbetare i regionen, en ökning med 50 procent på bara sex år.

– Forskningsmeriterade medarbetare är viktig faktor för att vi ska kunna erbjuda en vård i framkant, säger Ewa Ekman, hälso- och sjukvårdsdirektör i Region Kronoberg.

Forskare inom många yrkesområden

I forskningsbokslutet rapporteras även var de forskande medarbetarna arbetar och vilken profession de har. Här utmärker sig Kronoberg positivt:

– Glädjande kan vi se att vi har disputerade i 13 olika professioner, allt från läkare och sjuksköterskor till miljösamordnare och fysiker. Det finns forskande medarbetare i flera av regionens verksamhetsområden, men vi vill att det ska bli ännu fler, säger Carina Elmqvist.

Nu tar nämligen Region Kronoberg ytterligare krafttag för att öka forskningen i alla verksamhetsområden med en uppdaterad forskningsplan som sträcker sig fram till 2023.I den uppdaterade forskningsplanen integreras forskning i alla verksamhetsområden.

Något som utmärkande för 2023 är även en avsevärd ökning av inhämtade externa forskningsmedel till regionanslutna forskare, totalt cirka 88 miljoner kronor 2023 jämfört med 66 miljoner 2022.

Regeringens särskilda nationella satsning på cancervården under 2024 med 220 miljoner kronor har bidragit till många och ambitiösa förbättringsförslag i hela landet. Varje RCC har tagit emot ansökningar och fördelar varsin del av medlen mellan initiativ i respektive sjukvårdsregion. Av de 50 ansökningar som skickats in till RCC Stockholm Gotland har 28 valts ut.

– Det är värdefullt att vi fått in så många ansökningar med innovativa idéer under den månad som ansökningen var öppen. Uppföljning sker löpande under året och slutredovisning sker i november 2024, säger Lena Sharp, chef för RCC Stockholm Gotland.

Förbättringar inom fyra områden

De riktade medlen ger goda möjligheter att vidareutveckla cancervården med märkbara resultat för patienterna och deras närstående. Initiativen inom områdena patologi och bilddiagnostik ska bland annat bidra till ökad tillgänglighet och förkorta ledtiderna. I Stockholm och på Gotland kommer två omfattande initiativ inom patologi och åtta inom bilddiagnostik att få medel från den nationella satsningen. Inom rehabilitering och palliativ vård har sju respektive elva initiativ valts ut – där ett av många prioriterade områden är att erbjuda patienterna ett gott stöd och en förbättrad livskvalitet.

Nationella urvalskriterier och nationella synergier 

Bedömningsprocessen har utgått från nationella kriterier som bland annat genomförbarhet och skalbarhet. Kriterierna har också stort fokus på den konkreta nyttan för patient, närstående och den enskilda kliniken men också för den regionala och samverkansregionala sjukvården.

– Utöver RCC Stockholm Gotlands ledningsgrupp, berörda processledare och andra experter har även patientföreträdare haft en betydelsefull roll i prioriteringen av ansökningar inom rehabilitering och palliativ vård där graden av patient- och närståendemedverkan var ett viktigt kriterium, säger Lena Sharp.

Beslut om tilldelning har sedan tagit av hälso-och sjukvårdsdirektörerna för Stockholm respektive Gotland. När samtliga RCC:er har valt ut vilka sjukvårdsregionala initiativ som får medel ut den nationella satsningen inleds ett samarbete för att koppla samman initiativ nationellt, skapa större grepp och hitta synergier.

Ectin Research AB meddelade igår att bolaget under inledningen av 2024 har satt upp modeller i zebrafisk för att studera hur MFA-370 påverkar tumörutvecklingen i den aggressiva ögoncancern uvealt melanom.

I samarbete med en preklinisk kontraktsforskningsorganisation (contract research organization CRO) har Ectin framgångsrikt satt upp och validerat modellsystem för att studera uvealt melanom i zebrafiskembryon. Parallellt med framtagningen av translaterbara djurmodeller för uvealt melanom har Ectin studerat hur MFA-370 tolereras av zebrafiskembryon. Dessa studier har nu slutförts och nästa steg är att genomföra effektstudier i en av de nu etablerade sjukdomsmodellerna.

Ectins modeller i zebrafisk är mycket kostnadseffektiva och har relativt kort analystid jämfört med andra djurmodeller. De är anpassade för att på ett känsligt sätt upptäcka behandlingseffekt i form av potentiell tillbakagång i tumörtillväxt eller spridning av cancern. Ytterligare en fördel är att studier av sjukdomsmodeller i zebrafisk har hög translaterbarhet från djur till människa (1)
.

”Studier i uvealt melanom innebär flera produktutvecklingsfördelar jämfört med andra bredare indikationer. Vi ser fram emot att under 2024 kunna presentera prekliniska effektdata från zebrafiskstudierna. Positiva effektdata skulle ge oss goda förutsättningar till kostnadseffektiva kliniska studier och på relativt kort tid skapa utlicensieringsmöjligheter”, säger Anna Sjöblom-Hallén, vd för Ectin Research.

Enhertu godkänd i USA som den första tumöragnostiska HER2-riktade behandlingen för tidigare behandlade patienter med metastaserande HER2-positiva solida tumörer. Baserat på tre fas II-studier av AstraZeneca och Daiichi Sankyos Enhertu som visade kliniskt meningsfulla svar över ett brett spektrum av tumörer. Enhertu har nu fem godkända indikationer med det senaste inom HER2-uttryckande (IHC 3+) metastaserande cancer.

AstraZeneca and Daiichi Sankyo’s Enhertu (trastuzumab deruxtecan) has been approved in the US for the treatment of adult patients with unresectable or metastatic HER2-positive (IHC 3+) solid tumours who have received prior systemic treatment and have no satisfactory alternative treatment options.

This indication is approved under accelerated approval based on objective response rate (ORR) and duration of response (DoR). Continued approval for this indication may be contingent upon verification and description of clinical benefit in a confirmatory trial.

Enhertu is a specifically engineered HER2-directed antibody drug conjugate (ADC) discovered by Daiichi Sankyo and being jointly developed and commercialised by AstraZeneca and Daiichi Sankyo.

The first tumour-agnostic approval of a HER2-directed therapy and ADC by the Food and Drug Administration (FDA) was based on results from the subgroup of patients with HER2-positive IHC 3+ tumours in each of the DESTINY-PanTumor02, DESTINY-Lung01 and DESTINY-CRC02 Phase II trials.

Funda Meric-Bernstam, MD, Chair of Investigational Cancer Therapeutics at The University of Texas MD Anderson Cancer Center, US, said: “Until the approval of trastuzumab deruxtecan, patients with metastatic HER2-positive solid tumours have had limited treatment options. Based on the clinically meaningful response rates seen across clinical trials, this tumour-agnostic approval means that patients may now be treated with a HER2-directed medicine.”

Dave Fredrickson, Executive Vice President, Oncology Business Unit, AstraZeneca, said: “As the first antibody drug conjugate to be granted a tumour-agnostic indication, Enhertu is truly delivering on its potential across metastatic HER2-targetable tumours. This approval also elevates the importance of testing for biomarkers, including HER2, across a broad range of tumours to ensure these patients with advanced cancer who have few options know whether a targeted medicine might be right for them.”

Ken Keller, Global Head of Oncology Business, and President and CEO, Daiichi Sankyo, Inc., said: “This fifth indication in the US is a significant milestone as eligible patients with previously treated metastatic HER2-positive solid tumours may now be treated with Enhertu. The accelerated approval by the FDA for this tumour-agnostic indication is based on the clinically meaningful efficacy seen with Enhertu across numerous types of metastatic cancers.”

In the DESTINY-PanTumor02 Phase II trial, patients with centrally or locally assessed HER2-positive (IHC 3+) solid tumours including either biliary tract, bladder, cervical, endometrial, ovarian, pancreatic or other tumours treated with Enhertu showed a confirmed ORR of 51.4% (95% confidence interval [CI] 41.7-61.0) and a median DoR range of 19.4 months (range 1.3-27.9+ [+ denotes ongoing responses at data cutoff]). In DESTINY-Lung01, patients with centrally confirmed HER2-positive (IHC 3+) non-small cell lung cancer (NSCLC) treated with Enhertu showed a confirmed ORR of 52.9% (95% CI 27.8-77.0) and median DoR range of 6.9 months (range 4.0-11.7+). A confirmed ORR of 46.9% (95% CI 34.3-59.8) and median DoR range of 5.5 months (range 1.3+-9.7+) was seen in patients with centrally confirmed HER2-positive (IHC 3+) colorectal cancer in the DESTINY-CRC02 trial.

The safety of Enhertu was evaluated in 347 patients with unresectable or metastatic HER2-positive (IHC 3+) solid tumours in the DESTINY-Breast01, DESTINY-PanTumor02, DESTINY-Lung01 and DESTINY-CRC02 trials. The safety profile observed across the trials was consistent with previous clinical trials of Enhertu with no new safety concerns identified.

Based on these results, fam-trastuzumab deruxtecan-nxki (Enhertu) has been included in the NCCN Clinical Practice Guidelines in Oncology (NCCN Guidelines^®) as a treatment option for multiple metastatic tumours. See NCCN Guidelines^® for detailed recommendations.¹

This approval was granted under the FDA’s Real-Time Oncology Review programme after securing Priority Review and Breakthrough Therapy Designation for Enhertu in the US in this setting.

The US regulatory submission was reviewed under Project Orbis, which provides a framework for concurrent submission and review of oncology medicines among participating international partners. As part of Project Orbis, Enhertu is also under regulatory review for the same indication by regulatory authorities in Australia, Brazil and Singapore.

Financial considerations

Sales of Enhertu in the US are recognised by Daiichi Sankyo. AstraZeneca reports its share of gross profit margin from Enhertu sales in the US as alliance revenue in the Company’s financial statements.

Further details on the financial arrangements were set out in the March 2019 announcement of the collaboration.