Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Första patienten inkluderad i fas 1-studie av AKIR001 mot cancer

Akiram Therapeutics, som är ett svenskt bioteknikföretag som specialiserar sig på målinriktad strålterapi, meddelar att den första patienten har inkluderats i fas 1-studien av läkemedelskandidaten 177Lu-AKIR001. Studien genomförs vid Karolinska Universitetssjukhuset, som även är sponsor för studien, och markerar en viktig milstolpe i Akirams arbete med att utveckla en ny målinriktad behandling för svårbehandlad cancer.

Detta är den första studien i människa med AKIR001 och syftar till att utvärdera läkemedlets säkerhet, tolerabilitet och farmakokinetiska profil. Studien följer ett doseskaleringsupplägg och riktar sig till patienter med avancerade, svårbehandlade tumörer.

Akirams läkemedelskandidat 177Lu-AKIR001 är ett målinriktat radiofarmaka som kombinerar en antikropp riktad mot CD44v6—en cancermarkör som förknippas med flera aggressiva tumörtyper—med det terapeutiska radioisotopet lutetium-177. Genom denna mekanism kan strålningen levereras direkt till tumörcellerna samtidigt som skador på omkringliggande frisk vävnad minimeras.

Studien inkluderar patienter med anaplastisk och jod-refraktär sköldkörtelcancer, skivepitelcancer i huvud och hals, gynekologisk skivepitelcancer samt icke-småcellig lungcancer. Studien förväntas pågå i 18–24 månader och patienterna kommer att rekryteras löpande. Karolinska Universitetssjukhuset ansvarar som sponsor för att genomföra studien i enlighet med gällande regelverk och med patienternas säkerhet som högsta prioritet.

– Starten av den kliniska studien med AKIR001 markerar början på ett nytt kapitel för Akiram. Vår vision har alltid varit att utveckla en behandling som kan erbjuda nya möjligheter för patienter med svårbehandlad cancer, där behandlingsalternativen ofta är begränsade. Att se vår läkemedelskandidat nu utvärderas i samarbete med Karolinska Universitetssjukhuset – ett av Europas ledande cancercentrum – är en stor milstolpe och en stark drivkraft för vårt fortsatta arbete, säger Marika Nestor, VD för Akiram Therapeutics.

Professor Marika Nestor är vd för Akiram Therapeutics. Foto: Akiram Therapeutics.

– Att den första patienten nu har inkluderats innebär att vi har påbörjat doseskaleringen och den systematiska utvärderingen av AKIR001:s säkerhet och potential. Det är ett viktigt första steg för att förstå hur läkemedlet fungerar kliniskt och vilken roll en CD44v6-riktad behandling kan spela vid tumörtyper där det idag saknas tillfredsställande behandlingsalternativ, säger Dr. Luigi De Petris, huvudprövare vid Karolinska Universitetssjukhuset.

Studien är registrerad på ClinicalTrials.gov: NCT06639191

OnkPat-forskare leder nytt projekt för fler behandlingsalternativ vid barncancer

Foto: Pexels

Ett nytt projekt med stöd från Barncancerfonden, ska med hjälp av avancerade 3D-cellmodeller testa hundratals läkemedel samtidigt, trots begränsat provmaterial. Målet är att hitta fler behandlingsalternativ för barn med cancer och projektet bygger vidare på befintliga resurser från GMS Barncancer och Barntumörbanken.

Brinton Seashore-Ludlow. Foto: N/A

Brinton Seashore-Ludlow är Biology team leader vid Chemical Biology Consortium Sweden’s (CBCS) KI site och docent vid institutionen för onkologi-patologi. CBCS är en infrastruktur som bland annat tillhandahåller små läkemedelsmolekyler och på så vis har man i projektet tillgång till de flesta i dag ca 5000 FDA-godkända läkemedel.

Projektet genomförs i två faser, där den första fokuserar på att undersöka om testning av olika läkemedelskombinationer på celler odlade i en mikrotiterplatta kan förutsäga behandlingsrespons. Genom samarbete med den behandlande onkologen analyseras hur väl ex-vivo läkemedelstestning stämmer överens med patientens faktiska kliniska svar.

Nästa steg i projektet är att utveckla ett diagnostiskt test som kan användas inför behandlingsstart för att optimera behandlingsstrategin.

I projektet samarbetar barnonkologer, sjukhusgenetiker och forskare engagerade i GMS Barncancer, därav bland andra OnkPat-forskarna David Tamborero och Sandra Wessman, tillsammans med Barntumörbanken och CBCS vid SciLifeLab.

Projektet får finansiering från Barncancerfonden med 3 miljoner kronor under 3 år.

Snabbare vård med tidigt bröstcancertest

Nya forskningsresultat visar att bröstcancerpatienter kan få snabbare och mer skräddarsydd behandling genom att använda testet Oncotype DX® tidigare i vårdförloppet. Detta presenterades vid den internationella bröstcancerkonferensen 19th St. Gallen International Breast Cancer Conference i Wien, där flera studier om testets effekt på både patientupplevelse och vårdeffektivitet presenterades. Detta meddelar Exact Sciences i ett pressmeddelande.

En brittisk studie med 341 patienter visade att testning med Oncotype DX på vävnadsprover tagna före operation (så kallade core biopsier) ledde till en åtta dagar kortare tid mellan operation och påbörjad efterbehandling. Studien visade också att patienter som testades före operation upplevde mindre oro och nedstämdhet.

– Resultaten visar att testning före operation är tillförlitlig och kan förbättra både vårdprocessen och patientupplevelsen, säger Dr. Henry Cain, överläkare och huvudansvarig för studien vid Royal Victoria Infirmary i Newcastle, Storbritannien.

Testet visade en mycket hög tillförlitlighet även på biopsiprover, med en lyckandefrekvens på 99,1 %. Tidigare forskning har visat att resultaten från dessa prover överensstämmer väl med dem som tas efter operation.

En svensk hälsoekonomisk analys som också presenterades vid konferensen visade att en fördröjd användning av Oncotype DX-testet inom vården leder till sämre patientresultat och minskade besparingar. Jämfört med andra genetiska tester och traditionell behandling, visade Oncotype DX bättre utfall till lägre kostnad.

Testet, som funnits sedan 2004 och används globalt av över 1,5 miljoner patienter, hjälper läkare att avgöra vilka patienter som faktiskt behöver cellgiftsbehandling. Det är idag en del av flera internationella riktlinjer för bröstcancerbehandling.

Cancervården i Uppsala får europeisk kvalitetsstämpel

Nu står det klart att vården och forskningen inom cancerområdet i Uppsala ackrediteras som Comprehensive Cancer Centre. Det innebär att Akademiska sjukhuset och Uppsala universitet uppfyller europeiska kvalitetsstandarder i fråga om bemötande, prevention, diagnos, behandling, omvårdnad, rehabilitering samt forskning, undervisning och utbildning.

– Det känns otroligt glädjande att vi i Uppsala nu lever upp till den standard som krävs för ackreditering. Detta innebär att patienterna kan räkna med att flera aktörer tar ett samlat ansvar för cancervården, säger Ingrid Glimelius, överläkare inom onkologi och centrumföreståndare för Uppsala Comprehensive Cancer Centre (UCCC).

Vården och forskningen inom cancerområdet i Uppsala ackrediteras som Comprehensive Cancer Centre. Det innebär att Akademiska sjukhuset och Uppsala universitet uppfyller europeiska kvalitetsstandarder i fråga om bemötande, prevention, diagnos, behandling, omvårdnad, rehabilitering samt forskning, undervisning och utbildning. Foto: Johan Alp

Uppsala Comprehensive Cancer Centre syftar till att samordna vård och forskning inom cancerområdet och är ett samarbete mellan Akademiska sjukhuset, Uppsala universitet och Regionalt Cancercenter Mellansverige. Alla verksamheter på sjukhuset som på något sätt arbetar med cancer är en del av UCCC.

Bakom ackrediteringen står European Cancer Institutes, OECI. Det finns för närvarande fyra ackrediterade Comprehensive Cancer Centres i Sverige: Karolinska universitetssjukhuset, Skånes universitetssjukhus, Sahlgrenska universitetssjukhuset samt Universitetssjukhuset i Linköping.

– Förberedelserna på Akademiska har pågått under flera år, där vi bland annat samlat information om all cancerforskning som utförs på sjukhuset tillsammans med Uppsala universitet. Vi har också säkrat att rutineroch processer inom cancervården är tydliga och efterlevs, säger Marianne van Rooijen, sjukhusdirektör på Akademiska sjukhuset.

Marianne van Rooijen, sjukhusdirektör på Akademiska sjukhuset.

Enligt Ingrid Glimelius innebär ackrediteringen att man har ett åtagande om kontinuerlig förbättring och om att vara i framkant inom cancervård i Europa.
– Akademiska sjukhuset bedriver redan en cancervård i framkant och en ackreditering blir en stämpel på det samtidigt som vi på ett bättre sätt vill kunna fortsätta utveckla både vård och forskning inom cancerområdet, framhåller hon och fortsätter:

– Det är också viktigt att vi genom ackrediteringsarbetet skapat forum för att involvera våra patienter i utvecklingen av både cancervård och forskning.

Ingrid Glimelius, överläkare inom onkologi och centrumföreståndare för Uppsala Comprehensive Cancer Centre (UCCC).

2024 diagnostiserades cirka 5 000 patienter med cancer på Akademiska sjukhuset. Under samma år genomgick 2700 patienter operation och drygt 1500 genomgick strålterapi antingen på sjukhuset eller Skandionkliniken i Uppsala, Sveriges nationella center för strålbehandling med protoner. För fem år sedan flyttade cancervården in i 100-huset, Akademiska sjukhusets modernaste vårdbyggnad, som rymmer högteknologiska operationssalar och avancerade behandlingar för de allra svårast sjuka.

Bildtext: Vården och forskningen inom cancerområdet i Uppsala ackrediteras som Comprehensive Cancer Centre. Det innebär att Akademiska sjukhuset och Uppsala universitet uppfyller europeiska kvalitetsstandarder i fråga om bemötande, prevention, diagnos, behandling, omvårdnad, rehabilitering samt forskning, undervisning och utbildning. Foto: Johan Alp

Ny databas för ökad kunskap om barncancer

För flera olika typer av vuxencancer finns det så kallade BaSe-databaser som samlar information från olika nationella register. Nu har Barncancerfonden beslutat att finansiera ett projekt som ska bygga upp en liknande databas även för barncancer, BarncancerBaSe.

Foto: Barncancerfonden.

Cancer i barndomen behandlas ofta framgångsrikt med cytostatika, strålning eller operation och överlevnaden har ökat. Behandlingarna har förfinats och ökade möjligheter att individualisera behandlingarna utifrån ny genetisk kunskap kan minska både akuta biverkningar och sena komplikationer, men mer forskning behövs för att slutet på cancerbehandlingen inte ska bli början på en ny sjukdomsperiod.

Bättre uppföljning ger ny kunskap
En barncancerbehandling kan innebära livslånga konsekvenser för de drabbade. För att kunna förbättra prognosen och livskvaliteten för barncanceröverlevare behöver forskare tillgång till omfattande och sammanhängande data.

Den nya databasen BarncancerBaSe är ett av projekten som får finansiering av Barncancerfonden 2025. Målet är att bättre och snabbare än idag kunna se hur cancerbehandling i barndomen påverkar hälsan på lång sikt och därmed kunna utveckla bättre uppföljning och vård för de som överlevt en cancerbehandling i barndomen. I BarncancerBaSe ska mer än 20 nationella och regionala register kopplas ihop med befintliga data i kvalitetsregistret SBCR, Svenska Barncancerregistret.

– BarncancerBaSe minskar det administrativa arbetet och effektiviserar processen genom att forskarna kan använda informationen i en säker miljö utan att behöva ansöka om separata utdrag från olika register, säger Britt-Marie Frost, Barncancerfondens forskningschef.

Förstå för tidigt åldrandet
BarncancerBaSe ska möjliggöra forskning om hur olika behandlingar påverkar risken för sena komplikationer som hjärt-kärlsjukdomar, fertilitetsproblem och kognitiva svårigheter. Men förhoppningen är också att databasen ska bidra till ökad kunskap om för tidigt åldrande bland de som behandlats för cancer i barndomen samt hur socioekonomiska och geografiska faktorer påverkar vård och prognos.

– Vi vet att många barncanceröverlevare löper en ökad risk för att drabbas av sekundär cancer eller andra allvarliga sjukdomar som vi vanligtvis kopplar ihop med hög ålder. Genom BarncancerBaSe kan vi bättre förstå vilka behandlingar som leder till vilka komplikationer och på så sätt förbättra uppföljningen av överlevare, säger Britt-Marie Frost, forskningschef på Barncancerfonden.

Del av växande infrastruktur
Förhoppningen är att databasen ska bli en permanent del av den nationella forskningsinfrastrukturen och därmed stärka Sveriges position inom barncancerforskning.

– Våra nationella kvalitetsregister i Sverige är populationsbaserade och innehåller bra data över lång tid. Framöver ser vi även att artificiell intelligens kommer att få en ökad betydelse och där gör vi just nu flera viktiga satsningar för att kunna snabba på utvecklingen av nya behandlingar, avslutar Britt-Marie Frost.

Läs mer om BarncancerBaSe: Ny databas ska underlätta för barncancerforskning | Barncancerfonden

Läs mer om Barncancerfondens satsningar inom AI genom projekt BrainChild:
BrainChild – innovationsprojekt för att skapa nya förutsättningar för barncancerforskning | Barncancerfonden