I samband med Almedalsveckan lanseras ett historiskt samarbete inom svensk hälso- och sjukvård. Landets sju universitetssjukhus går samman i en gemensam allians för att stärka den högspecialiserade vården, forskningen och utbildningen i Sverige.

Initiativet syftar till att skapa en mer tillgänglig, jämlik och effektiv högspecialiserad vård för patienter i hela landet. Universitetssjukhus i allians (Swedish University Hospital Alliance) samlar Norrlands universitetssjukhus, Akademiska sjukhuset, Karolinska Universitetssjukhuset, Universitetssjukhuset Örebro, Universitetssjukhuset i Linköping, Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Skånes universitetssjukhus.

En fjärdedel av svensk sjukvård i samverkan
Universitetssjukhusen vårdar över 1,6 miljoner patienter varje år och står för omkring 25 procent av den svenska hälso- och sjukvården. Tillsammans med universiteten driver universitetssjukhusen också klinisk forskning och utbildar framtidens medarbetare.

Gemensam kraft för framtidens vård
– Sveriges universitetssjukhus spelar en central roll för hälso- och sjukvård, forskning och utbildning. Stärkt samverkan i en ny allians leder till förbättrad hälso- och sjukvård till gagn för alla invånare och stärker Sveriges konkurrenskraft internationellt, säger Boubou Hallberg, sjukhusdirektör på Sahlgrenska Universitetssjukhuset och ordförande för initiativet första året.

Alliansen kommer bland annat utveckla samarbetet kring precisionsmedicin, verka för fler kliniska prövningar där fler patienter får möjlighet att delta och bättre kunna möta framtidens kompetensbehov genom samordning i utbildningsfrågor. Genom att gemensamt representera svensk universitetssjukvård i internationella sammanhang stärks också Sveriges position globalt. Universitetssjukhus i allians tar ett gemensamt ansvar för framtidens vård – för dagens och morgondagens patienter.

Lanseras i Almedalen
Den 24 juni samlas ledarna för universitetssjukhusen i ett panelsamtal, representanter för bland annat universitet, näringsliv, patientorganisationer och politik deltar.

Tisdag 24 juni, klockan 15.00–16.00, Region Västerbottens eventyta, Novgorodgränd 1, Visby.

Deltagare:
Elisabeth Karlsson, hälso- och sjukvårdsdirektör Region Västerbotten
Marianne van Rooijen, sjukhusdirektör Akademiska sjukhuset
Christophe Pedroletti, sjukhusdirektör Karolinska Universitetssjukhuset
Jonas Claesson, hälso- och sjukvårdsdirektör Region Örebro län
Ninnie Borendal Wodlin, vårddirektör Region Östergötland
Boubou Hallberg, sjukhusdirektör Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Björn Ekmehag, förvaltningschef Skånes universitetssjukhus

Nya forskningssamarbeten över nationsgränserna är målet för det nystartade konsortiet FORCE som genom gemensamma utlysningar ska stimulera till fler kliniska studier som kan bidra till nya innovativa arbetssätt och behandlingsmetoder för att möta utmaningar inom såväl barn- som vuxencancerområdet.

Barncancerfonden är stolta över att vara en av 14 europeiska organisationer som tillsammans bildar det nya forskningskonsortiet FORCE – Fostering Oncology Research by Charities in Europe. Konsortiet ska stärka det internationella samarbetet kring kliniska studier inom cancerområdet och har beviljats 3,4 miljoner euro i finansiering från EU:s forskningsprogram Horizon Europe för att ta fram en gemensam utlysning. Stödet till forskningsprojekten kommer att finansieras av de deltagande organisationerna. Sverige är enda deltagande land från Norden och förutom Barncancerfonden är också Cancerfonden med i konsortiet.

Kommissionen gjorde en utlysning av denna helt nya finansieringsform som bara är öppen för ”charities” och samverkan mellan dessa. Barncancerfondens seniora expert Kerstin Sollerbrant har varit med och föreslagit kommissionen för flera år sedan att detta skulle kunna vara en typ av utlysning som skulle vara värd att testas. Kerstin Sollerbrant har därefter varit aktiv i att få till och skriva ihop den ansökan, det konsortium (FORCE) som nu beviljades medel för någon månad sedan och som nu blir offentlig.

– Det är otroligt glädjande att vi nu ser att detta blir verklighet. Att vi kan jobba så att medel samordnas till större och mer kraftfulla satsningar i form av studier som kommer flera länder till godo, och därmed alla barn, säger Kerstin Sollerbrant i en kommentar till Pharma Industry. Många länder har ju små fonder och då blir satsningarna både små, och stödet onödigt fragmenterat.

– Att delta i FORCE är helt i linje med både vår forskningsstrategi och vår samverkansstrategi och stärker vår uttalade ambition att öka det internationella samarbetet. För att barn som drabbas av cancer ska få förbättrad omvårdnad och behandling behövs en kraftsamling, inte minst inom områden där det finns stora behov, men ett lägre kommersiellt intresse, säger Ola Mattsson, generalsekreterare för Barncancerfonden.

– Satsningen är också ett test av hur Europa kan samarbeta effektivare. ”Den här modellen av samarbete kommer också utvärderas, menar Kerstin Sollerbrant. Är det en framgångsrik typ av samarbete så kan det vi gör också komma att göra skillnad för andra typer av samverkan, inte bara medicinsk forskning.”

Sällsynta diagnoser kräver samarbete
Barncancer är ett område där behoven av samarbete är särskilt stora – inte minst eftersom sjukdomen omfattar över 100 olika diagnoser, många av dem mycket sällsynta. Internationell samverkan är därför avgörande för att få tillräckligt stora populationer så att man kan dra slutsatser, samla tillräcklig kunskap, data men också utnyttja resurser på ett optimalt sätt.

Mellan 2026 och 2028 kommer de deltagande organisationerna att utlysa två projektomgångar där fokus ligger på att ta fram evidens för ändamålsenliga, tillgängliga och kostnadseffektiva behandlingar inom cancer.

– Vi tillhör redan idag de länder som har högst överlevnad men för att kunna förbättra behandlingarna ännu mer, öka överlevnaden och minska de sena komplikationerna så behöver vi delta i satsningar som den här. En sådan här satsning kommer också att visa hur svensk forskning står sig i internationell konkurrens, var vi har våra styrkor men kanske också mindre starka områden, avslutar Ola Mattsson.

Om FORCE-projektet
FORCE – Fostering Oncology Research by Charities in Europe är det första EU-finansierade projektet som samlar ideella cancerorganisationer från hela Europa för att tillsammans stärka och samordna arbetet med gränsöverskridande kliniska studier. Projektet koordineras av franska Fondation ARC och har beviljats 3,4 miljoner euro från Europeiska kommissionen genom programmet Horizon Europe.

Organisationerna bakom FORCE:

•Anticancer Fund (Belgien)

•Barncancerfonden (Sverige)

•Breakthrough Cancer Research (Irland)

•Cancerfonden (Sverige)

•Dutch Cancer Society (Nederländerna)

•Fondation ARC (Frankrike)

•Fondazione AIRC per la ricerca sul cancro (Italien)

•Fundación Científica de la Asociación Española Contra el Cáncer (Spanien)

•Hellenic Cancer Society (Grekland)

•Hungarian League Against Cancer (Ungern)

•Irish Cancer Society (Irland)

•Kom op tegen Kanker (Belgien)

•Latvian Children’s Oncology Foundation (Lettland)

•The Saving Kids with Cancer Foundation (Polen)

NT-rådets rekommendation till regionerna är:

• att Padcev i kombination med Keytruda bör användas för första linjens behandling av vuxna patienter med icke-resektabel eller metastaserad urotelial cancer som är lämpliga för platinainnehållande kemoterapi.

Tillståndets svårighetsgrad är hög. Osäkerheten i den vetenskapliga dokumentationen är låg. Osäkerheten i den hälsoekonomiska värderingen är måttlig.

I TLV:s hälsoekonomiska värdering har Padcev i kombination med Keytruda jämförts med två olika behandlingsalternativ. Det första jämförelsealternativet är platinumbaserad kemoterapi i kombination med gemcitabin följt av underhållsbehandling med Bavencio (avelumab). Det andra är gemcitabin i kombination med cisplatin och Opdivo (nivolumab) följt av underhållsbehandling med Opdivo. TLV värderar kostnaden per vunnet QALY för Padcev i kombination med Keytruda till 1,7 miljoner kronor respektive 1,6 miljoner kronor.

En klinisk studie och en indirekt jämförelse har visat förbättrad progressionsfri överlevnad (PFS) och total överlevnad (OS) jämfört med de två relevanta jämförelsealternativen vid första linjens behandling av avancerad urotelial cancer.

I samband med nationell samverkan för Padcev har nationella förhandlingar genomförts med företaget, vilket har resulterat i ett avtal som innebär återbäring av en del av kostnaden för Padcev till regionerna. Sedan tidigare har en nationell upphandling genomförts för samtliga godkända  PD-(L)1-hämmare. Denna har lett till avtal som innebär att en del av kostnaden för Keytruda återbetalas till regionerna.

En sammanvägd bedömning av ovanstående faktorer gör att Padcev i kombination med Keytruda kan betraktas som kostnadseffektivt för behandling av urotelial cancer. Det finns tre nivåer för NTrådets rekommendationer till regionerna: att läkemedlet bör användas, kan användas eller att läkemedlet inte ska användas. Rekommendationen i det här fallet är att Padcev i kombination med Keytruda bör användas eftersom effekten bedöms som kliniskt relevant vid ett tillstånd med hög svårighetsgrad.

Forskare vid Uppsala universitet har tagit ett viktigt steg framåt i sin cancerforskning genom att fördjupa sig i hur genetik och epigenetik samverkar för att driva sjukdomen. Under ledning av universitetslektor Xingqi Chen, vid Institutionen för immunologi, genetik och patologi, kommer teamet att använda ett nyinköpt, avancerat mikroskop för att utforska dessa komplexa samband. Utrustningen har finansierats med 1 miljon kronor från IngaBritt och Arne Lundbergs Forskningsstiftelse, vilket öppnar upp för nya insikter om cancerutvecklingen.

– Vårt projekt handlar om att förstå den komplexa kopplingen mellan genetik och

epigenetik vid cancer. Många studerar dessa områden var för sig, men vi vill se hur de tillsammans driver sjukdomen. Epigenetik är hur våra gener fungerar – alltså vilka gener som är aktiva eller inaktiva – utan att själva DNA-sekvensen ändras. Det kan liknas vid att ändra volymen på en radio istället för att byta låt. Att förstå hur detta samspelar med genetiken är avgörande för att få en helhetsbild av cancer, säger Xingqi Chen.

Unik teknik för att studera gener

Det nya mikroskopet är utrustat med en digital spegelanordning. Denna teknik möjliggör att mycket precist styra ljuset som når cellerna. Även om det finns miljontals celler i ett prov, kan de nu belysa små, specifika områden. Genom att tända och släcka ljuset kan de stimulera cellerna och se hur detta påverkar vilka gener som är aktiva. Samtidigt använder de en teknik som kallas nästa generations sekvensering för att analysera genetiska förändringar.

– Den digitala spegelanordningen gör att vi kan belysa små delar av ett cellprov och se hur det påverkar genernas aktivitet. Det är ett mycket kraftfullt verktyg för att utforska hur epigenetik och genetik samverkar i cancerceller, säger Xingqi Chen

Hopp om nya behandlingar

Forskningen undersöker också en speciell egenskap hos epigenetiken, nämligen att förändringarna är dynamiska. Det betyder att de kan ”slås på och av” av olika faktorer i cellens omgivning, även om själva DNA:t är oförändrat. Detta fenomen kallas ”positiv fallhistoria” och innebär att samma cancerceller kan uppföra sig olika beroende på miljön. Att förstå varför och hur detta sker är av stort intresse, eftersom det kan öppna upp för nya sätt att behandla och diagnostisera cancer. Om forskarna kan förstå dessa mekanismer, finns det hopp om att kunna påverka och kanske till och med hålla tillbaka cancerutvecklingen, att det finns potential för reversibilitet.

Xingqi Chen betonar att han är tacksam över stiftelsen för det avgörande stödet. Det nya mikroskopet kommer att vara tillgängligt för forskare inom institutionen och även för andra forskargrupper i Sverige som har intresse av tekniken. Vilket främjar samarbete och utbyte av kunskap inom cancerforskningen.

– Att få finansiering för specifik forskningsutrustning är ofta svårt. Den här stiftelsens fokus på att finansiera just den utrustning vi behöver är otroligt värdefull. Utan det här bidraget hade projektet inte kunnat genomföras. Vi hoppas att vår forskning kan bidra med nya insikter och att våra metoder på sikt kan leda till bättre diagnostik i samarbete med kliniska kollegor, säger Xingqi Chen.