’We’re going to miss the next Keytruda’: Lilly, Merck, Gilead and PhRMA CEOs talk IRA consequences

Merck’s CEO Robert Davis called the company’s Keytruda a ”lightning-in-a-bottle” innovation.
Almost 10 years ago, Merck ushered superstar cancer drug Keytruda across the FDA finish line for the first time, starting down a path that would ultimately yield dozens of additional approvals over the years.

Bild: lightningnetwork.plus

It was a “once-in-a-lifetime, lighting-in-a-bottle” discovery that wouldn’t be possible in the same way under the Inflation Reduction Act (IRA), Merck CEO Robert Davis warned at a Pharmaceutical Research and Manufacturers of America (PhRMA) panel on Friday May 31 on the sidelines of this year’s annual American Society of Clinical Oncology (ASCO) conference.

While Davis said the drug is unique and is “not a repeatable model,” Eli Lilly’s CEO David Ricks argued that lighting could still strike twice—if it weren’t for the IRA.

Specifically, Ricks referred to the IRA’s nine-year restriction on market exclusivity before government price-setting for small-molecule drugs as “terminating ideas before they have time to even grow roots.”

“I think that we’re going to miss the next Keytruda. And that’s why we’re raising the points that we are,” Ricks stressed.

In the nearly two years since the bill was passed, many drugmakers and groups have unsuccessfully tried to shut down the IRA’s negotiations with lawsuits questioning the constitutionality of the law.

Now, as the Centers for Medicare & Medicaid Services and companies are busy negotiating prices, the industry’s mission is to “relentlessly educate” policymakers on the “more negative implications” of the legislative decisions, PhRMA’s chief Steven Ubl said at Friday’s panel.

On the education vein, Davis cited a “fundamental misunderstanding” many lawmakers have of the pharmaceutical ecosystem.

“We need a fair value for the risk we take,” he said. “And that is not understood.”

For example, Merck has spent $46 billion so far on Keytruda development, with an additional $20 billion expected by 2030, according to Davis. The ability to fund such research comes from sales, Ricks explained.

Sales peak when a product has market exclusivity and therefore isn’t threatened by generic competition. The period of market exclusivity is a “societal bargaining” that allows drugmakers to recoup their investments, Ubl said.

The “kind of data that changes medical textbooks” requires an ecosystem that allows innovation to thrive over longer periods of time, Gilead CEO Daniel O’Day said.

Still, O’Day acknowledged that “steps have to be taken to make medicines more affordable” for patients.

Drug pricing has long been a point of contention even outside of the IRA. Earlier this year, Davis was questioned in a Senate committee hearing about high U.S. drug prices for nearly three hours alongside Bristol Myers Squibb’s and Johnson & Johnson’s CEOs, where he was slammed for Keytruda’s $191,000 U.S. list price.

*Inflation Reduction Act (IRA) är en amerikansk lag som syftar till att minska inflationen genom att sänka statliga utgifter, öka skatteintäkter och investera i förnybar energi och klimatåtgärder. Lagen inkluderar även bestämmelser för att minska läkemedelspriserna genom att ge Medicare förhandlingsrätt för vissa läkemedel. (reds anm.)

Behandlingsalternativen för dem som lider av endometrios är i dag få, men forskning vid Umeå universitet ger nya möjligheter att förstå sjukdomen. En avhandling svarar på frågan om hur celler, som normalt finns inuti livmodern, kan få fäste i buken och undgå immunsystemet. Resultatet kan förhoppningsvis bidra till nya behandlingar.

Endometrios är en godartad, kronisk sjukdom, där vävnad som liknar livmoderslemhinna fäster på andra platser i kroppen än inuti livmodern och orsakar smärta.

Emma Björk, Institutionen för klinisk vetenskap, har i sin forskning visat att endometrios utsöndrar så kallade exosomer som lurar immunförsvaret till inaktivitet på samma vis som cancer gör. Endometrios utsöndrar dessutom något som kallas cytokiner, som ger ett immunsvar som motverkar att endometrios-cellerna tas bort.

Emma Björk, gynekolog på kvinnokliniken i Örnsköldsvik. Bild: Sundsvalls Tidning.

– Det är känt att immunsystemets så kallade mördarceller inte fungerar optimalt vid endometrios och därför inte dödar endometrios-cellerna, men man har inte vetat varför, säger Emma Björk.

Nämnda exosomer bär på molekyler som hindrar mördarcellernas förmåga och ökar programmerat självmord hos verksamma immunceller. Dessa två mekanismer ger endometrios möjlighet att både finnas kvar och växa i kroppen. Liknande experiment utfördes vid äggstockscancer, och det visade sig att äggstockscancer också utsöndrar exosomer med molekyler som inaktiverar mördarceller.

I avhandlingen undersöktes även uttryck av cytokiner, alltså små proteiner som används som en kommunikationsväg mellan celler. Här observerades bland annat ett immundämpande cytokinsvar och mikroskopi visade ett ökat antal immunceller av en typ som hindrar förmågan hos mördarceller i endometriosvävnaden.

Avhandlingen påvisar flera mekanismer som gör att mördarcellerna inte fungerar normalt vid endometrios. Denna nya kunskap bidrar till förståelsen för hur sjukdomen kan uppstå och vidareutvecklas. Förhoppningen är att resultaten kan bidra till nya behandlingar och diagnosmöjligheter.

– I dagsläget dröjer det flera år till diagnos, och de behandlingar som finns ger ofta biverkningar. Exosomer kommer troligtvis att leda till sätt att enkelt kunna diagnostisera många olika sjukdomar i framtiden, säger Emma Björk.

Emma Björk är uppvuxen i Örnsköldsvik och tog läkarexamen vid Umeå universitet. Hon är gynekolog sedan snart 20 år och gjorde sin vidareutbildning till gynekolog på sjukhuset i Örnsköldsvik där hon fortsatt arbetar med inriktning mot endometriospatienter. Under fem års tid arbetade Emma på centrum för obstetrik och gynekologi i Umeå där hon inledde sina forskarstudier.

Fredagen den 14 juni försvarar Emma Björk, Institutionen för Klinisk vetenskap, Obstetrik och gynekologi, vid Umeå universitet, sin avhandling med titeln Immunosuppressiva mekanismer vid endometrios – fokus på exosomer. Disputationen äger rum klockan 09.00 i hörsal Betula, målpunkt L0, by 6M, plan 0, NUS samt via länk

Anne L’Huillier och Ferenc Krausz, Nobelpristagare i fysik, har utsetts till hedersdoktorer vid den teknisk-naturvetenskapliga fakulteten på Umeå universitet. Båda har starka kopplingar till universitetet genom forskningssamarbeten och mentorskap.

Professor Anne L’Huillier och professor Ferenc Krausz är två av de tre pristagare som fick Nobelpriset i fysik 2023 för sina upptäckter inom attosekundfysik. Ferenc Krausz har under många år samverkat med László Veisz vid Institutionen för fysik och initierat flera av de forskningsprogram som bedrivs vid Umeå universitet. Han har också stöttat universitetet med viktig hårdvara vid byggandet av laboratoriet för relativistisk attosekundfysik, REAL.

På senare tid har Ferenc Krausz intresse för molekylära spektroskopiska ”fingeravtrycksmetoder” riktat hans uppmärksamhet mot biobankerna i Umeå, där nya potentiella samarbetsprojekt just nu utvärderas.

Även Anne L’Huillier har hjälpt Umeå universitet att stärka sin forskning genom effektiva samarbeten som bland annat lett till att man kunnat optimera utrustningen vid REAL. Hon är mycket aktiv i att handleda yngre kollegor och stödja kvinnor i deras karriärer, bland andra Aleksandra Foltynowicz Matyba vid Institutionen för fysik. Dessutom har hon fungerat som mentor för flera forskare och assisterat som fakultetsopponent, sakkunnig och ledamot i betygskommittéer vid Umeå universitet.

Anne L’Huillier och Ferenc Krausz får ta emot titeln hedersdoktor för sitt mångåriga engagemang och sina insatser som haft stor betydelse för den framgångsrika forskning som bedrivs vid Institutionen för fysik, framför allt inom området attosekundfysik.

Senast Ferenc Krausz och Anne L’Huillier besökte Umeå universitet var i december 2023 respektive februari 2024. De höll då varsin offentlig föreläsning om forskningen som ledde fram till Nobelpriset, träffade forskarkollegor och besökte laboratorier.

Professor Anne L’Huillier, Lunds universitet, och professor Ferenc Krausz, Max-Plank Institute for Quantum Physics, Ludwig Maximilian University of Munich. Foto: Malin Grönborg/Samuel Pettersson

EU-kommissionen godkänner Bristol Myers Squibbs Opdivo (nivolumab) i kombination med cisplatin och gemcitabin som första linjens behandling av vuxna patienter med icke-resektabel eller metastaserande urotelcellscancer

Godkännandet baseras på resultaten från CheckMate-901, en fas 3-studie där Opdivo och kemoterapi i kombination visar en överlevnadsvinst jämfört med kemoterapi ensamt hos patienter med icke-resektabel eller metastaserande urotelcellscancer.

Detta är den första behandlingen med immunterapi i kombination med kemoterapi som godkänns i EU för denna patientpopulation.

Nu ska det bli enklare och snabbare att genomföra kliniska prövningar i Europa. Hur detta ska gå till beskriver Läkemedelsverkets generaldirektör Björn Eriksson med flera, i tidskriften Nature Reviews.

Det finns fortsatt utmaningar med att genomföra kliniska prövningar i EU. Antalet prövningar har stått stilla de senaste 10 åren. Dessutom är många prövningar små och de flesta kliniska prövningar görs bara i ett land, vilket gör det svårt att få data från en stor och varierad grupp personer.

Nu ska det bli enklare och snabbare att genomföra kliniska prövningar i Europa. Hur detta ska gå till beskriver Läkemedelsverkets generaldirektör Björn Eriksson med flera, i tidskriften Nature Reviews.

– Att fler läkemedel blir godkända och tillgängliga i hela EU är prioriterat. Olika regelverk i olika länder, bristande samarbete mellan myndigheter, läkemedelsbolag och forskare och få deltagare i prövningar har lett till att det tar längre tid att få fram nya läkemedel som är godkända i hela EU. Därför startade initiativet ACT EU i januari 2022, säger Björn Eriksson.

Förenklingar för fler kliniska prövningar
Den 31 januari 2022 blev den nya EU-förordningen om kliniska läkemedelsprövningar (CTR) tillämplig och sedan 31 januari 2023 ska alla nya kliniska läkemedelsprövningar registreras i den EU-gemensamma webbportalen CTIS. Målet med ACT EU är att revolutionera hur kliniska prövningar genomförs och göra EU mer lockande för forskning inom läkemedelsområdet.

– ACT EU ska förvandla EU till en region inom vilken utveckling av kliniska prövningar stöds och möjliggör samarbete och innovation i alla steg i en forskningsprocess. Viktigt är också att vi ska behålla den höga nivån av skydd för deltagare i kliniska prövningar, fortsätter Björn Eriksson.

Artikel i Nature Review
Artikeln i Nature är undertecknad av representanter i initiativet ACT EU och är publicerad i tidskriften Nature Review Drug Discovery.

– Syftet med artikeln är att dels beskriva de utmaningar vi ser för fler kliniska prövningar i Sverige, dels beskriva det arbete som vi nu gör för att stärka samarbetet mellan EU-länderna, förenkla processen och stödja fler stora, internationella kliniska prövningar som omfattar flera länder, avslutar Björn Eriksson.

Detta är ACT EU
Initiativtagare för ACT EU är EU-kommissionen och genomförs tillsammans med EMA (den europeiska läkemedelsmyndigheten) och HMA (nätverket för de europeiska läkemedelsmyndigheternas generaldirektörer). Syftet är att underlätta för fler kliniska prövningar i EU och möjliggöra att fler läkemedel blir godkända för den europeiska marknaden.