Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

AI visar hur läkemedel påverkar cancerceller från äggstockar

Foto: Gerd Altmann, Pixabay.

I en studie på cancerceller från äggstockar visar forskare från Karolinska Institutet med hjälp av AI hur omgivningen runt tumören påverkar hur cancercellerna reagerar på läkemedel. Studien har publicerats i tidskriften Communications Biology.

Cancercellerna odlades tillsammans med fibroblaster, en typ av stödjeceller, och behandlades med olika läkemedel. Avancerade datorprogram användes för att analysera bilder av cancercellerna för att se hur de förändrades. Fibroblaster spelar en viktig roll i tumörens mikromiljö. De kan främja tumörens tillväxt, spridning och läkemedelsresistens samt även påverka immunsystemet.

Osheen Sharma. Foto: Private

– Vår studie visar att äggstockscancerceller odlade tillsammans med fibroblaster ändrar sitt utseende när de behandlas med läkemedel. Detta visar hur omgivningen runt tumören påverkar hur cancercellerna reagerar på läkemedel, säger Osheen Sharma, doktorand vid institutionen för onkologi-patologi, Karolinska Institutet, och studiens försteförfattare.

Genom att studera hur cancerceller ser ut när de odlas med fibroblaster, får vi bättre förståelse för hur dessa stödjeceller påverkar cancerns utveckling och hur läkemedel fungerar. Detta kan hjälpa oss att utveckla bättre behandlingar för cancer.

Brinton Seashore-Ludlow. Foto: N/A

AI-analys av cancerceller

– Vi tog över 61 000 bilder av cancerceller och fibroblaster som behandlades med 528 olika läkemedel. Sedan använde vi avancerade datorprogram för att analysera bilderna och se hur cancercellerna förändrades. Vi kontrollerade också att vårt datorprogram kunde känna igen liknande förändringar från läkemedel med samma verkningsmekanism, berättar Brinton Seashore-Ludlow, docent vid samma institution och studiens sistaförfattare.

Forskarna kommer nu att undersöka hur cancerceller och fibroblaster direkt påverkar varandra för att förstå hur cellerna kommunicerar inom tumören. De delar också sitt bildmaterial så att andra kan använda det i sin forskning om cancer och läkemedel.

Denna forskning belyser hur olika läkemedel påverkar cancerceller på olika sätt och understryker den stora variationen i cancercellers utseende och deras reaktioner på behandlingar.

Forskningen finansierades bland annat av Vetenskapsrådet, Karolinska Institutet, Sagens stiftelse, Knut och Alice Wallenbergs stiftelse och Finlands Akademi.

Publikation

Evaluating feature extraction in ovarian cancer cell line co-cultures using deep neural networks.
Sharma O, Gudoityte G, Minozada R, Kallioniemi OP, Turkki R, Paavolainen L, Seashore-Ludlow B
Commun Biol 2025 Feb;8(1):303

Svensk professor prisas för livslångt arbete inom urologi

Anders Bjartell, professor i urologisk cancerforskning samt överläkare inom urologi vid Skånes universitetssjukhus, får Frans Debruyne Life Time Achievement Award 2025. Hedersutmärkelsen ges till personer som under lång tid har gjort betydande och viktiga insatser för European Association of Urology (EAU).

Anders Bjartell, professor i urologisk cancerforskning, Institutionen för transaltionell medicin, PI vid LUCC.

Vad betyder det för dig att du tilldelats den här hedersutmärkelsen?
Otroligt mycket! Jag har varit aktiv inom Europisk urologi i mer än 25 år och det är fantastiskt att få denna utmärkelse.

Varför tror du att just du får priset?
Jag har haft många olika uppdrag inom EAU. Till exempel Associate Editor för European Urology, sedan 2017 chef för forskning inom EAU (Research Foundation) och medlem i styrelsen för guidelines. Under mina år som gästforskare på Memorial Sloan Kettering Cancer Center i New York, förmedlade jag många kontakter mellan EAU och USA.

Du forskar om prostatacancer. Vad handlar din senaste forskning om?
Den handlar om biomarkörer och AI. Senast artikeln i Clinical Cancer Research tar upp hur AI och digital patologi kan förutsäga vem som får återfall efter prostatacanceroperation. Fokuserar också mycket på tidig diagnostik och Organiserad Prostatacancer Testning, OPT  – det vill säga screening.

Varför är forskning inom prostatadiagnostik och behandling viktig?
Det viktigaste vi kan göra är att hitta de farliga tumörerna tidigt och att ge rätt behandling.

Elyptas urinprov uppvisar banbrytande potential för uppföljning av njurcancer

Svenska Elypta, ett företag inom metabolismbaserad cancerdiagnostik, meddelar att de första resultaten från den internationella studien AURORAX-0087A (AUR87A), den mest omfattande diagnostiska studien som någonsin genomförts på den vanligaste typen av njurcancer. Studieresultaten presenterades på en av huvudsessionerna benämnd Game Changer Session vid 2025 års European Association of Urology Congress.

AUR87A-studien, som genomförs på 29 sjukhus i Storbritannien, EU, USA och Kanada, utvärderar användningen av glykosaminoglykaner (GAGomes) som metabola biomarkörer för att övervaka återfall i njurcancer hos patienter efter operation.

De här första resultaten från studien visar att testet kunde korrekt identifiera 90 % av patienterna med återfall. När det gäller att utesluta återfall påvisade testet ett s.k. negativt prediktivt värde på 97%, vilket motsvarar sannolikheten att resultatet var korrekt.

Det höga negativa prediktiva värdet stärker Elyptas övertygelse om att testet kan bidra till en positiv förändring av hur cancerpatienter övervakas efter behandling. I stället för att genomgå upprepade radiologiska undersökningar – en process som både kan utsätta patienten för strålning och utgöra en betydande börda – skulle patienterna kunna lämna ett enkelt urinprov.

”Dessa resultat påvisar den transformativa potential ett test urinprovstest kan ha för njurcancerpatienter”, säger Karl Bergman, VD för Elypta.

Karl Bergman, VD för Elypta

”Ett urinprov kan möjliggöra en mindre invasiv övervakning efter behandling, vilket har potential att förändra och avsevärt förbättra uppföljning av njurcancer”, säger Volker Liebenberg, Chief Medical Officer på Elypta.

Volker Liebenberg, Chief Medical Officer på Elypta

Även om testet för närvarande endast är avsett för forskningsanvändning, understryker dessa uppmuntrande data från AUR87A-studien dess potential att förbättra patientvård.

Studiens andra patientkohort närmar sig slutrekryteringen och valideringsresultat förväntas senare i år.

Rolf Kiessling får ärofyllt pris för forskning om immunterapi

Professor Rolf Kiessling vid Karolinska Institutet har utsetts till mottagare av 2025 CIMT Lifetime Achievement Award för sin banbrytande upptäckt av naturliga mördarceller (NK-celler), vilket haft stor betydelse för förståelsen av immunsvaret mot virus och cancerceller.

Rolf Kiessling. Foto: Andreas Andersson

The Association for Cancer Immunotherapy (CIMT) Lifetime Achievement Award delas ut vartannat år till en europeisk forskare som har gjort betydande bidrag till utvecklingen av forskning och utbildning inom immunterapi för cancer.

– Jag är fantastiskt glad och stolt över detta prestigefyllda pris, både för min egen del och för att immunterapiforskningen vid Karolinska Institutet uppmärksammas på detta sätt, säger Rolf Kiessling, senior professor vid institutionen för onkologi-patologi.

Rolf Kiesslings banbrytande arbete under de senaste femtio åren har haft stor påverkan på cancerforskningen. På 1970-talet upptäckte han naturliga mördarceller (NK-celler) och visade att de är viktiga delar av kroppens försvarssystem.

Under sin avhandling i Rolf Kiesslings forskargrupp, beskrev Klas Kärre, idag professor emeritus vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi vid KI, hur NK-celler aktiveras när vissa molekyler saknas på cancercellen, vilket har påverkat utvecklingen av immunterapi där NK-celler används.

Grunden för dagens cancerbehandling

Rolf Kiesslings forskning har lagt grunden för dagens framsteg inom cancerbehandling med NK-celler. Förutom NK-celler har Rolf Kiessling gjort många andra viktiga bidrag till immunterapi vid cancer. Han har studerat hur tumörer påverkar immunsystemet och hur vissa celler och oxidativ stress kan undertrycka det.

Professor Kiesslings arbete med olika typer av cancervacciner har ökat förståelsen för hur immunsystemet reagerar på cancer. Han arbetar också med att kombinera T-cellsterapier med vacciner för att förbättra cancerbehandling.

Utöver sina vetenskapliga prestationer har Rolf Kiessling varit en engagerad mentor och ledare inom cancerforskningen. Han har utbildat många doktorander och forskare, varav flera har blivit framstående inom området. Hans engagemang för samarbete och utbildning har bidragit till att stärka det globala cancerforskningssamhället.

Artikeln bygger på ett pressmeddelande från CIMT.

Om CIMT 

CIMT är Europas ledande plattform för utbildning och samarbete inom cancerimmunterapi. CIMT samlar forskare, läkare, industri och tillsynsmyndigheter för att främja innovation och utveckling inom området. Organisationen samarbetar med internationella immunterapicenter och forskningsnätverk för att främja framsteg.

Två får postdok-stipendium för forskning inom bröstcancer

Andri Papakonstantinou, överläkare i onkologi vid Karolinska Universitetssjukhuset, och Christine Lundgren, överläkare i onkologi vid Länssjukhuset Ryhov, får Pfizers och Svensk Onkologisk Förenings (SOFs) forskningsstipendium inom onkologi för postdoktorer. De delar på stipendiet på 250 000 kronor för deras respektive forskning inom bröstcancer.

Andri Papakonstantinou, överläkare i onkologi vid Karolinska Universitetssjukhuset, och Christine Lundgren, överläkare i onkologi vid Länssjukhuset Ryhov, får Pfizers och SOFs forskningsstipendium inom onkologi för postdoktorer.

Pfizers och Svensk Onkologisk Förenings (SOFs) onkologistipendium instiftades 2022 och syftar till att stimulera fler medlemmar till att fortsätta forska efter disputationen för att främja translationell och klinisk cancerforskning. Stipendiet på 250 000 kronor delades ut vid årsmötet i Sundsvall den 20 mars.


I bild från vänster: Per Karlsson SOF, Christine Jaredsson SOF, Andri Papakonstantinou, Simon Ekman SOF och Daniel Nyqvist, Pfizer. Christine Lundgren närvarade ej. Foto: Jan Torbjörnsson.

Andri Papakonstantinou – hjärtpåverkan vid behandling av HER2-positiv bröstcancer och individanpassad riskbedömning.

– Jag är mycket glad och hedrad över att ha tilldelats Pfizers och SOFs onkologistipendium. De senaste årens framsteg inom målinriktade behandlingar för HER2-positiv bröstcancer har markant förbättrat prognosen, men dessa behandlingar kan samtidigt innebära en ökad risk för hjärtbiverkningar. Stipendiet ger mig möjlighet att genomföra viktiga dataanalyser för att identifiera patienter med högre risk för hjärtpåverkan och skapa bättre evidens kring hur ofta monitorering behöver genomföras. Målet är att optimera uppföljningen, undvika onödiga undersökningar och minska den oro och ångest som dessa kan medföra. Detta är avgörande för både patienternas överlevnad och livskvalitet, säger Andri Papakonstantinou, sektionschef och överläkare i onkologi vid Karolinska Universitetssjukhuset samt postdoktor vid institutionen för onkologi-patologi, Karolinska Institutet.

Förhoppningen med denna forskning, som använder så kallad Real World Data (RWD), är att den ska bidra till mer individanpassad behandling, effektivare användning av hälso- och sjukvårdens resurser, förbättrad långtidsuppföljning och bättre vård för patienter med bröstcancer.

Andri Papakonstantinou, sektionschef och överläkare i onkologi vid Karolinska Universitetssjukhuset samt postdoktor vid institutionen för onkologi-patologi, Karolinska Institutet. Foto: Jan Torbjörnsson

Christine Lundgren – Real World Data för riskbedömning med fokus på äldre samt uppföljning av bröstcancerpatienter.

– Det är väldigt roligt och en ära att tilldelas detta stipendium som kommer bli ett viktigt bidrag för de planerade och pågående forskningsprojekten. Min forskning fokuserar delvis på att bättre försöka individanpassa och riskstratifiera den kurativa behandlingen för äldre bröstcancerpatienter. En av delstudierna kommer undersöka adjuvant behandling med CDK4/6-hämmare samt värdet av geriatrisk skattning för dessa patienter. Målsättningen med de övriga tre projekten är att validera prognostiska verktyg som används i kliniken idag med fokus på äldre, analysera hur väl studier som rapporterar resultat från klinisk praxis, så kallad Real World Data, uppfyller de viktiga ESMO-GROW-rekommendationerna, samt att bidra med bättre kunskap om fynd av lungnoduli vid metastasscreening av bröstcancer, säger Christine Lundgren, överläkare i onkologi vid Länssjukhuset Ryhov.

Christine Lundgren kommer vara huvudansvarig forskare för två av projekten. Nära samverkan i flera av projekten sker i samarbete med docent och onkolog Antonios Valachis och statistiker Daniel Smith vid Örebro universitet, samt inom ramen för ett internationellt samarbete.

Christine Lundgren, överläkare i onkologi vid Länssjukhuset Ryhov.

– Vi är mycket glada över att i år kunna dela ut forskningsstipendiet till två framstående postdoktorer som kombinerar sin kliniska tjänst med forskning till förmån för våra patienter. Andri Papakonstantinou och Christine Lundgren bedriver båda viktig och lovande forskning inom bröstcancer, som visar på hur Real World Data kan stärka klinisk forskning och förbättra uppföljningen efter bröstcancerbehandling, säger Per Karlsson, ordförande i Svensk Onkologisk Förening.

– Att stödja framtidens cancerforskare och på så sätt bidra till ny forskning och utvecklingen av nya behandlingsalternativ är mycket betydelsefullt och glädjande. Vi är stolta över att samarbeta med SOF kring det här forskningsstipendiet, säger Daniel Nyqvist, medicinsk rådgivare på Pfizer.

 

Pfizers och SOFs onkologistipendium för postdoktorer
Sedan 2022 delar Pfizer tillsammans med Svensk Onkologisk Förening (SOF) ut forskningsstipendium. Stipendiet syftar till att premiera nyligen disputerade medlemmar som stöd i deras etablering som postdoktor och ska användas för projekt som främjar translationell och klinisk cancerforskning.

En postdoktor är en tidsbegränsad forskningstjänst efter disputationen och är till för att den nydisputerade forskaren ska ha möjlighet att bygga en egen forskningsprofil. Translationell forskning innebär att resultat från experimentell forskning överförs till vården för att ge patientnytta, eller att iakttagelser eller problem i vården ger upphov till nya forskningsidéer.