Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Ylva Trolle Lagerros får Sveriges enda professur i prevention

En ny donationsprofessur i prevention inrättas på Karolinska Institutet.
Den får namnet Prins Daniels professur i kardiovaskulär prevention och tilldelas forskaren och obesitasläkaren Ylva Trolle Lagerros som tillträdde tjänsten den 1 oktober. Syftet är att minska förekomsten av hjärt- och kärlsjukdomar i Sverige.


Ylva Trolle Lagerros Foto: Andreas Andersson/Karolinska Institutet

En stor andel av den totala sjukdomsbördan i Sverige orsakas idag av ohälsosamma levnadsvanor. Ny forskning visar att 45 procent av alla demenssjukdomar, 80 procent av all hjärt-kärlsjukdom samt 30 procent av all cancer kan förebyggas genom förbättrade levnadsvanor. Men vad består dessa levnadsvaneförbättringar av? Hur ska de som behöver insatser nås på ett effektivt sätt? Det är frågor som den nya professuren ska arbeta med och hitta svar på.

– Det finns idag en bred samsyn om att vi i högre grad behöver fokusera på att förhindra och försena sjukdom och ohälsa. Att förebygga att sjukdom och ohälsa uppkommer har många fördelar både på samhällsnivå och för individen, säger Karolinska Institutets rektor Annika Östman Wernerson.
Satsningen på att stärka preventionsforskning är avsedd att få fram evidensbaserad kunskap för att samhället i stort ska bli bättre på att förebygga hjärt-kärlsjukdom.

Ylva Trolle Lagerros har ett stort engagemang för att förbättra folkhälsan genom sin forskning, bland annat om levnadsvanornas betydelse för framtida hälsa.

– Jag har under min karriär fått se otroliga framsteg när det gäller att behandla sjukdom, vilket är fantastiskt i sig. Men vi står inför stora hälsoutmaningar, nu behöver både akademi, klinik och samhälle jobba tillsammans för att bli bättre på att förebygga och försena att sjukdom och ohälsa uppstår. Där har Karolinska Institutet en nyckelroll att spela, och jag är glad och tacksam för att få vara med och driva den utvecklingen, säger Ylva Trolle Lagerros.

Professuren är förlagd till institutionen för medicin, Huddinge vid Karolinska Institutet och till Liljeholmens Universitetsvårdcentral, Akademiskt Primärvårdscentrum för att stärka kardiovaskulär prevention genom hela vårdkedjan och forskningssamarbete med primärvården. Ylva Trolle Lagerros kommer också fortsatt vara kliniskt verksam inom obesitasvården på Centrum för obesitas, Akademiskt Specialistcentrum.

Den nya professuren har möjliggjorts genom donationer från Norheds stiftelse via Hjärt-Lungfonden, hälsoanalysföretaget Werlabs, fordonstillverkaren Scania och Region Stockholm.

Kraftig övervikt kopplas till ökad risk för 31 cancerformer

Forskare vid Lunds universitet visar i en studie att kraftig övervikt, obesitas, ökar risken för fler cancerformer än vad man tidigare känt till. Resultaten visar på samband mellan obesitas och risken att utveckla 31 olika cancerformer eller subgrupper till cancerdiagnoser.


Forskare vid Lunds universitet visar i en studie att kraftig övervikt, obesitas, ökar risken för fler cancerformer än vad man tidigare känt till. Foto: iStock/Liudmila Chernetska

Kraftig övervikt, även kallat fetma eller obesitas, är en kronisk sjukdom som ofta kräver långsiktig behandling och som även kan öka risken för andra sjukdomstillstånd.

– Resultaten i vår studie visar att fetma kan öka risken för upp till 40 procent av alla cancerfall av de som ingick i studien och som diagnostiserades mellan 1963–2019, säger Tanja Stocks, forskare och docent i epidemiologi vid Lunds universitet.

Tidigare forskning har slagit fast samband mellan fetma och 13 cancerformer. Den aktuella studien utökar alltså antalet med ytterligare 18 cancerformer, eller subgrupper av cancer, som kan kopplas till fetma. Dessa inkluderar bland annat tunntarmscancer, blodcancer, samt huvud- och halscancer.

Ming Sun, doktorand och Tanja Stocks, forskare och docent. Foto: Tove Smeds

Studien, som är publicerad i The Lancet Regional Health – Europe, inkluderar data om 122 olika cancerformer och deras subgrupper. Det är betydligt fler än vad tidigare studier undersökt. Data kommer från många svenska register*, till exempel Värnpliktsregistret och Medicinska födelseregistret, och omfattar 4,1 miljoner individer som följts under i snitt 24 år. Med hjälp av uppgifter i de olika registerunderlagen beräknades BMI, ett mått på vikt i förhållande till längd.

Cancerregistret gav forskarna information om vilka individer som sedan diagnostiserats med cancer, över 330 000 fall identifierades. Eftersom Cancerregistret har så detaljerade diagnosuppgifter kunde även ovanliga cancerformer och subtyper av cancer studeras.

– Detta är inte den största studien sett till antalet inkluderade deltagare, men den är störst när det gäller antal cancerdiagnoser, eftersom uppföljningstiden var så lång och fler individer därmed hunnit insjukna i cancer. Ju fler antal cancerdiagnoser man kan inkludera för varje form av cancer, desto mer tillförlitliga är resultaten, säger Ming Sun, doktorand vid Lunds universitet, som har lett forskningen tillsammans med Tanja Stocks. Studien är ett samarbetsprojekt mellan flera olika organisationer.

25 procent av alla cancerfall i studien kunde relateras till cancerformer som sedan tidigare är bekräftat relaterade till fetma. Det är till exempel tjock- och ändtarmscancer, bröstcancer efter klimakteriet och njurcancer. Och när man lade till de cancerformer som inte ännu är etablerat fetmarelaterade men där samband med BMI sågs i den aktuella studien, ökade andelen fetmarelaterad cancer till 40 procent av alla fall.

– Sambanden med fetma för ovanligare cancerformer, subtyper av cancer, och cancrar med något svagare samband med fetma, vet man mindre om. Det är där vår studie fyller en viktig kunskapslucka, säger Ming Sun.

– Mekanismerna bakom sambanden har inte undersökts i denna studie och vi ska vara försiktiga med att uttala oss om att det är orsakssamband vi ser. Det kan finnas andra faktorer som har ett samband med obesitas, men som egentligen är det som orsakar cancer. Men risken att utveckla cancer ökar linjärt med stigande övervikt för de flesta cancerformer. Det i sig stärker hypotesen om orsakssamband, säger Tanja Stocks.


Ming Sun, doktorand och Tanja Stocks, forskare och docent. Foto: Tove Smeds

Forskarna menar att ur ett folkhälsoperspektiv betyder resultaten att om vi kan förebygga obesitas, som finns hos över 10 procent av den vuxna befolkningen i Sverige idag, så skulle vi också förebygga en betydande andel cancerfall.

– Fetma klassas som en kronisk sjukdom och beror på en kombination av arv och miljö. Viktminskning är svårt och att enbart ge rekommendationer om livsstilsförändringar har begränsad effekt. Här krävs troligtvis omfattande åtgärder; hela samhället behöver förändras för att motverka ökningen av fetma och de följdsjukdomar som detta kan orsaka, konstaterar forskarna.

*Värnpliktsregistret, Medicinska födelseregistret, och en rad befolkningsmaterial som t.ex. Bygghälsan, Västerbottens hälsoundersökningar och SIMPLER.

Forskningen är genomförd med stöd från Cancerfonden, Vetenskapsrådet, Fru Berta Kamprads Cancerstiftelse, Allmänna Sjukhusets i Malmö Stiftelse för bekämpande av cancer, Craafords stiftelse och China Scholarship Council.

Följande cancerformer har sedan tidigare bekräftat samband med obesitas:

Matstrupe (adenokarcinom)

Magsäck (cardia, övre delen)

Tjock- och ändtarm

Lever

Gallblåsa

Bukspottskörtel

Njurar

Bröstcancer bland kvinnor efter klimakteriet

Livmoderkropp

Äggstockar

Hjärna (meningiom)

Sköldkörtel

Multipelt myelom

För ytterligare följande cancerformer fann forskarna samband med obesitas:

Delar av huvud- och halscancer (fyra olika)

Magsäck (GIST)

Tunntarm

Övriga gallvägar utöver tidigare känd gallblåsa

Malignt melanom (bland kvinnor endast en subtyp)

Endokrina organ (fyra olika)

Bindväv

Lymfom

Myeolida neoplasmer (inklusive akut och kronisk myeolid leukemi)

Penis

Vulva

Livmoderhals (adenokarcinom)

Publikation

Kortfakta om studien: obesitas och cancer//epidemiologisk, registerbaserad studie//prospektiv//kohortstudie// statistiska samband.

”Body mass index and risk of over 100 cancer forms and subtypes in 4.1 million individuals in Sweden: the Obesity and Disease Development Sweden (ODDS) pooled cohort study”DOI: 10.1016/j.lanepe.2024.101034

Fakta: Ju högre BMI, desto högre risk för cancer

BMI räknas ut genom att dividera vikten i antalet kilo med längden i meter i kvadrat (kg/m2). BMI under 18,5 klassificeras som undervikt, 18,5-24,9 som normalvikt, 25,0-29,9 som övervikt och BMI över 30 klassificeras som fetma/obesitas.

För varje ökning på fem enheter i BMI ökar risken för de potentiellt nya fetmarelaterade cancerformerna med 17 procent hos män och 13 procent hos kvinnor. Det betyder till exempel att en man med ett BMI-värde på 31 har 17 procents högre risk att utveckla dessa cancrar jämfört med en man med BMI 26. För redan kända fetmarelaterade cancerformer var motsvarande riskökning 24% bland män och 12% bland kvinnor. Riskökningen är alltså betydande både för redan kända och de nya potentiellt fetmarelaterade cancerformerna.

– Sambanden med fetma för ovanligare cancerformer, subtyper av cancer, och cancrar med något svagare samband med fetma, vet man mindre om. Det är där vår studie fyller en viktig kunskapslucka, säger Ming Sun.

Nobel Prize Museum presenterar: Crash Course i årets Nobelpriser

Vilka är de naturvetenskapliga upptäckter som prisas 2024 och varför? Välkommen på en Crash Course där Nobelkommittéerna förklarar årets priser så att alla förstår!

När förklarade du senast ett Nobelpris för dina vänner? Efter den här kvällen kan du briljera. Välkommen till en helkväll i två akter då vi firar årets naturvetenskapliga Nobelpriser.

Under akt ett utmanar vi representanter från de Nobelkommittéer som utser pristagarna, att förklara varför just årets upptäckter är så viktiga att de förtjänar världens finaste pris. Plats på scen för ledamöterna från Nobelkommittérna i fysik, kemi och medicin: Ulf Danielsson, Pernilla Wittung Stafshede och Anna Wedell. Modererar, frågar och frågar igen så att vi förstår, gör Carin Klaesson och Gustav Källstrand från Nobelprismuseet.

Efter paus intar Emma Knyckare och Scroll-Mia från podden Flashback Forever scenen. De har djupdykt på nätet för att se vilka spår Alfred Nobel och Nobelpristagarna har lämnat där. Sedan testar de publiken i ett Nobel-quiz med inspiration från anonyma nätforum.

I Flashback Forever söker Emma Knyckare och Scroll-Mia tillsammans med Ina Lundström svaret på livets stora frågor via nätforumet Flashback. Podden har blivit utsedd till både Årets podd och Årets humorpodd.

Läs mer och köp biljetter här.

Bröstcancerförbundet i ny nationell satsning: 185 brösthälsoguider sprider kunskap om brösthälsa

Under Rosa Oktober kommer 185 brösthälsoguider sprida information om vikten av tidig upptäckt av bröstcancer. Genom att få fler kvinnor att prioritera sin brösthälsa, det vill säga regelbundet undersöka sina bröst och gå på sin mammografi, kommer fler bröstcancrar upptäckas tidigt. Det räddar liv. Brösthälsoguiderna, som utbildats av Bröstcancerförbundet, har som uppdrag att visa kvinnor hur de undersöker sina bröst.

Två av tre brösttumörer upptäcks inom bröstcancerscreeningen. Men en tredjedel av all bröstcancer upptäcks av kvinnorna själva eller deras partner. Därför är det viktigt att lära känna sina bröst och själv undersöka dem regelbundet.

– Att en tumör hittas i ett tidigt skede är avgörande för en god prognos och framgångsrik behandling. Med brösthälsoguiderna vill vi nå ut med information om varför det är viktigt att undersöka sina bröst varje månad, säger Susanne Dieroff Hay, ordförande i Bröstcancerförbundet.

De 185 brösthälsoguiderna har tagit del av en utbildning som Bröstcancerförbundet arrangerat med experter från Bröstcentrum Södersjukhuset. Initiativet är del av en nationell informationskampanj där Sveriges 34 bröstcancerföreningar gör insatser för att främja en god brösthälsa.

Under bröstcancermånaden besöker brösthälsoguiderna olika områden för att sprida kunskap om mammografi och visa hur kvinnor själva undersöker sina bröst. På vissa platser går det att boka brösthälsoguider för informationsmöten på företag eller andra plattformar där människor möts.

– Om du går på din mammografi när du kallas och själv undersöker brösten varje månad har du möjlighet att hitta en eventuell förändring tidigare. Det kan göra stor skillnad, ge både effektivare behandling och bättre prognos, säger Helena Gunnarsdottir, bildkvalitets- och utbildningsansvarig på Bröstcentrum Södersjukhuset.

BRÖSTCANCER I SIFFROR

  • Varje timme får en kvinna i Sverige beskedet bröstcancer
  • Drygt 9000 kvinnor och 60 män insjuknar årligen i bröstcancer
  • Genomsnittsåldern vid diagnos i bröstcancer är 65 år
  • En av tio kvinnor riskerar att få bröstcancer före 75 års ålder
  • Två av tre bröstcancrar upptäcks vid mammografi

BRÖSTHÄLSOGUIDER FINNS ATT BOKA VIA FÖLJANDE LOKALFÖRENINGAR:

Bröstcancerföreningen Amazona Stockholm

Bröstcancerföreningen Aurora Sörmland

Bröstcancerföreningen Blåkulla Oskarshamn

Bröstcancerföreningen Dalarna

Bröstcancerföreningen Emma Jämtland Härjedalen

Bröstcancerföreningen Hilda Örebro

Bröstcancerföreningen Johanna Göteborg

Bröstcancerföreningen Johanna Trollhättan

Bröstcancerföreningen Jönköping

Bröstcancerföreningen Kronoberg

Bröstcancerföreningen Maria Gävleborg

Bröstcancerföreningen Moa-Lina Östergötland

Bröstcancerföreningen Pärlan Helsingborg

Bröstcancerföreningen Uppsala

Bröstcancerföreningen Viktoria Ängelholm

Bröstcancerföreningen Viola Sjuhärad

Bröstcancerföreningen Värmland

Bröstcancerföreningen Västmanland

Forskning som söker svar på orsakerna bakom spridd cancer prisas

Svenska Läkaresällskapets Translationella pris 2024 tilldelas Catharina Hagerling, docent och forskningsledare vid avdelningen för experimentell medicinsk vetenskap, Lunds universitet.

Catharina Hagerling belönas för ansökan: ”Spatial whole transcriptomic and multiplex profiling of clinical metastases to identify therapeutic targets”.

Cancer som metastaserats till andra organ i kroppen utgör den huvudsakliga orsaken till att patienter inte överlever sin cancer. I dag finns endast få behandlingar som behandlar metastaser utifrån vilket organ som koloniserats. Utöver riktade behandlingar så saknas även prognostiska markörer för patienter med metastaser.

– Genom att göra omfattande undersökningar av lung-, lever-, hjärn- och skelettmetastaser från melanom-, bröst-, lung-och prostatacancerpatienter hoppas vi kunna identifiera måltavlor på tumörceller och immunceller som kan ligga till grund för framtida behandlingar som angriper metastaser. Vi kommer använda olika spatiala teknologier för att identifiera de egenskaper tumörceller behöver för att metastasera till ett visst organ och utforska vilka immunceller som infiltrerar metastaser. Vidare kommer vi undersöka om det finns prognostiska biomarkörer för patienter med spridd cancer, säger Catharina Hagerling, docent och forskningsledare vid avdelningen för experimentell medicinsk vetenskap, Lunds universitet.


Catharina Hagerling, docent och forskningsledare vid avdelningen för experimentell medicinsk vetenskap, Lunds universitet.

 

Priset delas ut under Svenska Läkaresällskapets Årshögtid den 22 oktober 2024. Pristagaren belönas med 100 000 kronor.

Om Translationella priset
För att uppmuntra yngre forskare och translationell forskning delar Svenska Läkaresällskapet (SLS) ut priset för bästa translationella forskning. Pristagaren utses av SLS nämnd efter förslag av Forskningsdelegationens Prioriteringskommitté.