Under coronapandemin spelade mRNA-tekniken en avgörande roll för att möjliggöra snabb utveckling av vaccin. Nu bedrivs forskning i ett unikt samarbete mellan Chalmers tekniska högskola, Karolinska institutet och Sahlgrenska akademin, för att använda samma teknik till att utveckla nya läkemedel mot bland annat cancer och autoimmuna sjukdomar. Projektet har tilldelats ett anslag på 7,5 miljoner kronor från IngaBritt och Arne Lundbergs Forskningsstiftelse, vilket ska finansiera inköp av specialiserade instrument som kombinerar hög känslighet och kapacitet för storskalig analys.

Den nya infrastrukturen byggs upp inom en så kallad core facility, ett gemensamt initiativ mellan Chalmers, Sahlgrenska akademin och läkemedelsutvecklaren Oligonova, en del av Göteborgs universitet. Core facilityn är unik inte bara i Sverige, utan även internationellt, tack vare sin bredd och kompetens inom lipidbaserade nanopartiklar och studier av biomolekylära interaktioner.

– Vi är nog ensamma om att skapa ett centrum med denna bredd. Vår forskningsgrupp ser sig själva som en katalysator. Genom att erbjuda kritisk information och utveckla nya metoder vill vi stärka våra samarbetspartners och hjälpa fler forskningsprojekt att nå sin fulla potential. Den här core facilityn är unik i sin kompetens och infrastruktur, och vårt mål är att driva forskningen framåt för att skapa nya möjligheter för precisionsmedicin och framtidens cancerbehandling, säger Fredrik Höök, professor i nano- och biofysik vid Chalmers tekniska högskola.

Fredrik Höök, professor i nano- och biofysik vid Chalmers tekniska högskola.

Lipidbaserade nanopartiklar är små, fettbaserade partiklar som transporterar läkemedel, exempelvis mRNA, till specifika celler i kroppen. De fungerar som skyddande bärare som säkerställer att läkemedlet levereras på rätt plats och vid rätt tidpunkt. Biomolekylära interaktioner handlar om hur molekyler, såsom proteiner, DNA och RNA, växelverkar med och binder till varandra i biologiska system. Genom att förstå dessa interaktioner kan forskarna optimera läkemedlens effektivitet på cellnivå.

En av de stora utmaningarna inom mRNA-baserade läkemedel är den låga leveranseffektiviteten. I dag omvandlas endast 1–2 procent av det genetiska materialet som levereras till cellerna till fungerande protein, medan virus naturligt har en leveransförmåga på 40–60 procent. Genom att förbättra designen av de lipidbaserade nanopartiklarna är förhoppningen att kunna nå betydligt högre effektivitet, vilket är avgörande för att tekniken ska kunna användas för fler sjukdomar, inklusive cancer och autoimmuna sjukdomar.

Ett av de konkreta målen med forskningen är att utveckla metoder som kan användas vid CAR-T-cellterapi, en avancerad cancerbehandling där patientens egna immunceller modifieras genetiskt för att effektivt bekämpa cancerceller. Trots sin potential är CAR-T-cellterapi idag mycket resurskrävande. Om forskarna lyckas utveckla lipidbaserade nanopartiklar som kan leverera mRNA direkt till immuncellerna, kan detta göra behandlingen både billigare och tillgänglig för fler patienter.

De nya instrumenten som köps in, tack vare anslaget från IngaBritt och Arne Lundbergs forskningsstiftelse, kommer att möjliggöra detaljerade analyser av biomolekylära interaktioner och storskaliga tester. Det ger forskarna möjlighet att studera hur nanopartiklar binder till cellers receptorer och hur de frisätter sitt genetiska material. Denna precision är avgörande för att skapa mer effektiva och riktade läkemedel.

– Den nya instrumenteringen ger oss möjlighet att inte bara förstå hur mRNA-läkemedel fungerar, utan också att optimera både läkemedlens design och de lipidbaserade nanopartiklar som används för att leverera dem. Fördelen med det här nya verktyget är att det kan analysera många prover parallellt, vilket genererar stora mängder information på kort tid, säger Fredrik Höök.

Läkare ställs ofta inför svåra och avgörande frågor från sina cancerpatienter: Hur länge har jag kvar att leva? Kommer sjukdomen tillbaka – och i så fall, när? För att kunna besvara sådana frågor har doktoranden Sören Stahlschmidt vänt sig till artificiell intelligens. Resultatet av forskningen kan ge läkare bättre förutsättningar att ge tillförlitliga svar.

Sören Stahlschmidt.

Under de senaste åren har forskare samlat enorma mängder data från cancerpatienter – inte bara från fler individer, utan också från fler analysmetoder. AI, och särskilt maskininlärning, har blivit ett lovande verktyg för att tolka komplexa data. Men att kombinera olika datatyper på ett tillförlitligt sätt är svårt, och modeller som fungerar i forskningsmiljö fungerar inte alltid i verkligheten.

Stabilare AI med enkla knep
I sin forskning har Sören utvecklat AI-modeller som kan hantera flera typer av data samtidigt, med målet att skapa robusta verktyg som kan användas i klinisk vård. Ett oväntat fynd var att modellerna blev mer stabila om man inte använde rådata direkt – utan i stället rankade gener efter hur aktiva de är i relation till varandra.

– Det är en ganska enkel idé som visade sig ha stor effekt. Genom att titta på hur aktiva gener är i förhållande till varandra blev resultaten mer tillförlitliga, säger Sören Stahlschmidt.

Bättre verktyg i vården
Syftet med Sörens forskning är tydlig: att hjälpa läkare att fatta bättre beslut. Om AI-modellerna håller i praktiken kan det ge vårdpersonal nya sätt att uppskatta patientens överlevnadstid, risk för återfall och sjukdomsförlopp.

– Vi vill bidra med verktyg som underlättar läkarnas arbete och gör det möjligt att sätta in rätt behandling i rätt tid, säger Sören.

Fortsatt forskning i Spanien
Sören Stahlschmidt har nu tagit nästa steg i karriären. Han arbetar vid Carlos Simon Foundation for Women’s Health i Valencia, Spanien, där han fortsätter att tillämpa AI i medicinsk forskning – nu med nya praktiska utmaningar.

Den 4 juni 2025 försvarar han sin doktorsavhandling ”Machine Learning for Predicting Cancer Endpoints from Bulk Omics Data” vid Högskolan i Skövde.

Beslutet från Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) innebär att vuxna med inoperabel eller metastaserad urotelial cancer kan erbjudas ett nytt behandlingsalternativ. Subventionen gäller från och med idag, den 27 maj 2025. Läkemedlet, en tablettbehandling, är det första läkemedlet i klassen tyrosinkinashämmare för patienter med avancerad urotelial cancer med påvisad förändring i FGFR3-genen.

TLV har utvärderat läkemedlet Balversa (erdafitinib) och anger följande skäl i sitt beslut:

• Att erdafitinib har en bättre effekt än jämförelsealternativet ”ingen behandling” (vilket avser ett hypotetiskt scenario där aktuell patientgrupp inte har tillgång till aktiv behandling)
• Att erdafitinib har en högre behandlingskostnad än jämförelsealternativet men att kostnaderna bedöms vara rimliga utifrån läkemedlets bättre effekt
• TLV har vid denna bedömning utgått från att urotelial cancer (cancer i urinblåsan eller i urinsystemet) är ett tillstånd med mycket hög svårighetsgrad.

Erdafitinib blockerar aktiviteten hos fibroblasttillväxtfaktorreceptor (FGFR)-tyrosinkinaser. Förändringar i FGFR3-genen kan ge upphov till onormalt FGFR3-protein som orsakar okontrollerad tillväxt av cancerceller. Genom att blockera aktiviteten hos FGFR-tyrosinkinaser kan erdafitinib bromsa tillväxt och spridning av cancer med förändringar i FGFR3 genen.

”Det är glädjande att TLV beslutat att inkludera erdafitinib i läkemedelsförmånen. TLV anger i sitt beslut att sjukdomen har en stor inverkan på både livslängd och livskvalitet, och det saknas bot. Med erdafitinib tillgängliggörs en ny värdefull behandlingsmöjlighet för patienter vars tumörer har förändringar i FGFR3 genen, vilket är välkommet” säger Anders Ullén, professor och överläkare vid Tema Cancer, Karolinska Universitetssjukhuset.

Idag är 70 procent av kvinnorna i Västerbotten som är födda 1994–1999 vaccinerade mot humant papillomvirus, HPV. I och med det har Region Västerbotten nått målet för studien och Sverige har tagit ytterligare ett kliv närmare att utrota livmoderhalscancer.

– Det känns helt fantastiskt, säger Sara Höglund som är barnmorska och projektledare i Region Västerbotten.

Sedan hösten 2022 har Region Västerbotten erbjudit länets kvinnor som är födda 1994–1999 kostnadsfri vaccinering mot HPV. Erbjudandet är en del av en nationell studie med målet är att utrota livmoderhalscancer till år 2027. För att nå dit måste minst 70 procent i målgruppen vaccinera sig mot HPV innan 30 juni 2025.

– Vi kan nu med glädje meddela att Västerbotten har nått 70 procent vaccinationstäckning! Det hade inte varit möjligt utan det fantastiska jobb som alla medarbetare har gjort. Jag vill rikta ett stort tack till alla som har varit inblandade på ett eller annat sätt och till alla som valt att vaccinera sig, säger Sara Höglund.

Så gjorde vi

Under dessa tre år har Region Västerbotten testat olika metoder för att informera och vaccinera så många som möjligt.

– Vi har skickat inbjudningar och påminnelser via digital brevlåda och brev med erbjudande om att boka tid, sms:at, ringt, svarat på frågor, haft möjligheter till drop in och erbjudit vaccination i samband med cellprovtagning. Vi har vänt på varje sten för att göra detta möjligt, berättar Sara Höglund.

Det har även pågått flertalet utåtriktade aktiviteter för att öka kännedomen om studien, erbjudandet och HPV i målgruppen och samhället. Bland annat har Region Västerbotten tillsammans med övriga regioner i Sverige haft en gemensam informationskampanj ”Ta gratissprutan mot HPV” som synts på sociala medier, affischer, digitala skärmar, bussar, mässor med mera.

Erbjudandet gäller till och med 30 juni

Den som är i målgruppen och inte har vaccinerat sig ännu kan fortfarande göra detta fram till och med den 30 juni 2025.

– Även om vi nått målet på 70 procent vill vi så klart att så många kvinnor som möjligt tar del av erbjudandet om kostnadsfri vaccination. Genom att vaccinera sig mot HPV och gå på cellprovtagning när man blir kallad så har man ett bra skydd mot livmoderhalscancer, säger Sara Höglund.

I Region Västerbotten kan även kvinnor födda 2000 och 2001 ta del av erbjudandet om gratis vaccin mot HPV.

Akademiska sjukhusets Gränbyprojekt har tilldelats Vitalisstipendiet, som delas ut årligen för att uppmärksamma initiativ inom digitalisering och nytänkande. Projektet innebär att sjukhuset tillsammans med läkemedelsföretag och vårdutvecklingsföretag skapat en behandlingsavdelning i Gränbystadens köpcentrum för patienter med olika former av cancer.

Maria Andersson Ödman, biträdande verksamhetschef Blod- och tumörsjukdomar, Akademiska sjukhuset. Foto: Vitalis.

– Det är hedrande att tilldelas detta stipendium och vi hoppas att detta kan inspirera andra att våga prova nya arbetssätt. Ett viktigt syfte med projektet har varit att göra vården mer tillgänglig och de enkätundersökningar vi genomfört visar att patienterna verkligen uppskattar denna decentraliserade och personcentrerade cancervård, säger Maria Andersson Ödman, biträdande verksamhetschef Blod- och tumörsjukdomar, Akademiska sjukhuset.

– Patienterna upplever miljön i Gränby som lugnare och mer trivsam och uppger att de slipper ”sjukhuskänslan”. Genom att vårdpersonalen roterar ut till Gränby från sjukhuset får de variation i arbetet samtidigt som patienterna känner sig trygga med att möta samma personal, fortsätter hon.

På behandlingsavdelningen i Gränbystadens köpcentrum får patienter bland annat blodtransfusioner, cytostatikabehandlingar och immunterapi. Projektet inleddes under hösten 2023 i syfte att utveckla och göra cancervården i Region Uppsala mer tillgänglig och samtidigt erbjuda fler patienter möjlighet att delta i kliniska studier samt skapa en attraktiv arbetsplats för vårdpersonalen. En ny rapport visar att patienterna uppskattar den lugna och lättillgängliga miljön och att kostnaden per behandling är cirka 50 procent lägre i Gränby jämfört med på sjukhuset.

Vitalis är Nordens ledande mötesplats för framtidens hälsa, vård och omsorg med fokus på e-hälsa, välfärdsteknik och innovation. Varje år delas ett stipendium ut till medarbetare inom vård och omsorg för att uppmärksamma initiativ som genom digitalisering och nytänkande skapar nytta för individ, verksamhet eller samhälle. Det kan handla om en produkt, ett projekt, en metod eller ett arbetssätt.

Juryns motivering löd: 

”Årets vitalisstipendiat har med stort engagemang och teknisk skicklighet utvecklat ett projekt som gör vården mer tillgänglig, inkluderande och närvarande i människors vardag. Det visar tydligt hur vården kan utformas för att möta människors behov – där de faktiskt befinner sig. Med ett inkluderande angreppssätt, riktat till en bred vårdgrupp, skapas nya vårdleveransmodeller som stärker både patient och vårdgivare. Projektet har redan börja inspirera andra och har stor potential att skalas upp. Ett utmärkt exempel på hur vården kan komma närmare invånarna, med patienten i centrum.”

Akademiska sjukhusets Gränbyprojekt har tilldelats Vitalisstipendiet, som delas ut årligen för att uppmärksamma initiativ inom digitalisering och nytänkande. Projektet innebär att sjukhuset tillsammans med läkemedelsföretag och vårdutvecklingsföretag skapat en behandlingsavdelning i Gränbystadens köpcentrum för patienter med olika former av cancer. Akademiska sjukhuset