Oncopeptides announces that an evaluation of the activity of two peptide drug conjugates (PDCs) developed by Oncopeptides in relapsed or refractory Acute Myeloid Leukemia has been accepted as a poster and will be presented at the 66th annual American Society of Hematology (ASH) Meeting and Exposition. The conference takes place in San Diego, California between December 7-10.

The study, conducted in collaboration with the Institute for Molecular Medicine Finland, FIMM, explores the preclinical effectiveness of two drugs based on Oncopeptides unique and proprietary PDC platform, melflufen and candidate drug OPDC3, for treating acute myeloid leukemia (AML) especially in cases where one of the standard treatments, venetoclax, has stopped working. Both drugs target cancer cells in a unique way and have shown promising results in laboratory tests with venetoclax-resistant AML preclinical models.

ASH is the world’s largest professional hematologic society serving both clinicians and scientists around the world who are working to conquer blood diseases.

“The findings could support the development of new treatment options for AML patients who have limited alternatives based on the PDC platform,” says Caroline Heckman, PhD, Research Director, FIMM. “We are happy to have been selected to present our findings at ASH and look forward to the opportunity.”

Find more details about the abstract and presentation below. The abstract including key data has been published and is available through this link.

For more information about ASH Annual Meeting and Exposition, click here.

– Behandlingen med förstärkta CAR T-celler syftar till att kicka igång en bred immunologisk attack mot tumören hos patienter med lymfom. Förhoppningen är att ska ha en botande effekt, även på patienter som inte svarat på tidigare godkänd CAR T-cellsbehandling. Om utfallet blir som tänkt kan fler patienter få tillgång till sådan behandling. Förhoppningsvis kan terapin med detta immunstimulerande läkemedel även komma att användas vid andra sjukdomar. Fler studier planeras, bland annat för gliom, säger Gunilla Enblad, överläkare och professor i onkologi vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet, som leder studien.

Gunilla Enblad, överläkare och professor i onkologi vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet, som leder studien.

CAR T-celler är en form av immunterapi som innebär att man förstärker patientens immunförsvar för att döda cancerceller. Specifika immunceller, så kallade T-celler, utrustas med en molekyl som känner igen ett antigen på tumörcellens yta, dvs ett ämne som kroppen uppfattar som främmande. Immunterapin är godkänd som rutinbehandling av flera cancersjukdomar: lymfom, akut lymfatisk leukemi och återfall av maligna lymfom. Terapin har även visat effekt hos patienter med inflammatoriska sjukdomar såsom SLE och MS där kliniska studier pågår i USA och planeras i Sverige.

Den nya, förstärkta CAR T-cellsterapin, som nu prövas i en klinisk studie, CAR20(NAP)-T celler, innebär att immuncellerna riktas mot ett protein (CD20) som finns i en typ av vita blodkroppar och kan finnas i högre mängder än normalt hos patienter med vissa typer av lymfom och leukemier. Läkemedlet har forskats fram i Magnus Essands forskargrupp vid Uppsala universitet. Tidigare CAR T-cellsterapier har primärt varit riktade mot ett annat protein, CD19.

– I samband med att CAR20(NAP)- T-cellerna attackerar cancercellerna utsöndrar de ett immunstimulerande protein från bakterien Helicobacter Pylori; det neutrofilaktiverande proteinet NAP, som kan sätta igång en bred immunologisk attack mot tumören, förklarar Gunilla Enblad.

I den aktuella studien kommer patienter att behandlas på Akademiska sjukhuset och Karolinska universitetssjukhuset. Patienter kommer att remitteras hit från andra sjukhus. Målgruppen är patienter med lymfom som inte kan behandlas med redan godkända CAR-T celler riktade mot proteinet CD19 eller som fått återfall efter sådan behandling.

Den första patienten har redan behandlats på Akademiska sjukhuset. Forskarna räknar med att inkludera totalt 18 patienter. Den första delen av studien är fokuserad på doseskalering, därefter ska man utvärdera den högst tolererbara dosen.

Den nya förstärkta CAR T-cellsterapin, som nu prövas på Akademiska sjukhuset, har utvecklats av forskare vid Uppsala universitet och vidareutvecklats inom Elicera Therapeutics. Uppsala universitet är sponsor för studien som genomförs i samarbete med Elicera Therapeutics.

FAKTA: CAR T-celler

•CAR T-celler (chimeric antigen receptor T celler) är en immunterapi där patientens egna T-celler utrustas med en CAR-molekyl som känner igen ett antigen på tumörcellens yta.

•Vid CAR T-cellsbehandling renas först T-celler fram från patientens eget blod. I en produktionsanläggning förses de med en ny gen som fungerar som ett slags receptor för tillverkning av ett protein kallat ”chimeric antigen receptor”, CAR. Proteinet innehåller en del av en antikropp och delar av T-cellers naturliga receptor. När behandlingen används vid cancersjukdom gör CAR-proteinet att T-cellerna kan söka upp och döda cancerceller

•Till en början behandlades framför allt lymfom och leukemier, där godkända läkemedel finns idag. I kliniska studier finns CAR T-celler för multipelt myelom, och effekt även hos patienter med inflammatoriska sjukdomar såsom SLE och MS har påvisats. CAR T-celler som känner igen andra tumörer finns också under klinisk utveckling.

FAKTA: ATMP-centrum Uppsala

•För att ge kraft åt utveckling och implementering av läkemedel för avancerade terapier bildades ATMP-centrum Uppsala hösten 2023.

•ATMP står för Advanced Therapy Medicinal Products, där ett exempel på den här typen av läkemedel är just CAR T-celler.

•Läkemedel som ingår är somatiska cellterapier, genterapier, vävnadstekniska produkter och kombinationsläkemedel som innehåller avancerade terapiläkemedel.

•Bakom satsningen står Akademiska sjukhuset/Region Uppsala och Uppsala universitet. Syftet är framför allt att bidra med stödstrukturer för de forskare som vill utveckla och/eller behandla patienter med läkemedel för avancerad terapi.

Immunterapi ses alltmer som den fjärde hörnstenen i arsenalen av cancerbehandlingar vid sidan av strålning, kirurgi och cytostatika. En sådan terapi är CAR T-celler. I en klinisk studie på Akademiska sjukhuset använder forskarna förstärkta CAR T-celler, ett nytt läkemedel som utvecklats på Uppsala universitet. Målgruppen är patienter med lymfom som inte kan behandlas med redan godkända CAR-T celler riktade mot proteinet CD19 eller som fått återfall efter sådan behandling. Foto: Akademiska sjukhuset.

Genom att utnyttja cancercellers genetiska variation kan ett redan godkänt läkemedel användas för att mer effektivt slå ut cancerceller hos vissa patientgrupper. Det visar forskare från Uppsala universitet i en ny studie som publicerats i tidskriften eBiomedicine. Resultaten visar på möjligheter till en mer individanpassad och effektivare cancerbehandling.

Människans arvsmassa består av 46 kromosomer, där alla utom x- och y-kromosomerna hos män finns i två uppsättningar. Det gör att personer som har en felaktig gen på den ena kromosomen oftast har en motsvarande fungerande gen på den andra. Men när en tumör bildas kan det bli så att cancercellerna bara har den felaktiga versionen.

– I cancerceller är det vanligt att större eller mindre delar av kromosomerna förloras. Om det då är den felaktiga genen som blir kvar kommer cancercellerna att sakna det protein som genen skulle ha gett upphov till. Det här kallas på engelska Loss of Heterozygosity (LOH) och gör att cancercellerna skiljer sig från de friska cellerna. Det är något som skulle kunna utnyttjas för att utveckla behandlingar som specifikt riktar in sig på cancercellerna, säger Xiaonan Zhang, forskare vid institutionen för immunologi, genetik och patologi och studiens förstaförfattare.

Xiaonan Zhang, forskare vid institutionen för immunologi, genetik och patologi och studiens förstaförfattare.

I den aktuella studien analyserade forskarna ett stort antal gener och hittade en gen som ligger i en dna-region som ofta saknas i cancercellerna i flera sorters cancer. Genen ger upphov till ett enzym i levern som heter CYP2D6. Sedan testade de olika substanser i cancercellmodeller för att se hur substansernas effekt påverkades av CYP2D6-enzymets aktivitet.

– Vi undersökte substanser som ingår i cancerläkemedel som redan används eller som håller på att testas i kliniska prövningar. En av de mest lovande var ett redan godkänt läkemedel som heter talazoparib och som genomgående uppvisade bättre celldödande effekt på levercancerceller om de saknade ett fungerande CYP2D6-enzym, säger Xiaonan Zhang.

Forskarnas opublicerade resultat antyder också att talazoparib kan ha en CYP2D6-beroende effekt i cancerformen neuroblastom och äggstockscancer. De kommer därför att fortsätta att analysera läkemedel som riktar in sig på enzymer vars aktivitet varierar i cancerformer i andra organ.

– Genom att utnyttja LOH och annan naturlig genetisk variation i cancercellerna tror vi att vi kan upptäcka nya behandlingsstrategier som är anpassade specifikt till patientens genetiska profil. Det är en strategi som har förutsättningar att utveckla precisionsmedicinen inte bara vid cancer utan även inom andra sjukdomsområden. Med en behandling som är anpassad till patientens genetiska egenskaper kan effekten förbättras och därmed även sjukdomsutfallet, säger Tobias Sjöblom, professor vid institutionen för immunologi, genetik, som har lett studien.

Tobias Sjöblom, professor vid institutionen för immunologi, genetik, har lett studien.

 

 

Bilden illustrerar den strategi som används för att identifiera CYP2D6 som ett mål för kollateral dödlighet, vilket drivs av den utbredda förekomsten av förlust av heterozygoti i cancergenom.

Studien gjordes i samarbete med forskare i Schweiz och vid Chemical Biology Consortium Sweden.
Den finansierades av Barncancerfonden, Cancerfonden, Vetenskapsrådet och Erling Perssons stiftelse.

Zhang, Xiaonan et al. (2024), Loss of heterozygosity of CYP2D6 enhances the sensitivity of hepatocellular carcinomas to talazoparib, eBioMedicine, Volume 109, 105368, 10.1016/j.ebiom.2024.105368

https://www.thelancet.com/journals/ebiom/article/PIIS2352-3964(24)00404-3/fulltext

Nu är det klart vilka forskare som får forskningspengar från Cancerfonden. Fler än 200 forskningsprojekt får stöd och kommer att kunna förflytta forskningsfronten inom alla områden från att förebygga till att bota cancer och att kunna leva med god livskvalitet.

Cancerfondens forskningsnämnd har nu fattat beslut om att bevilja forskningsanslag om 887 miljoner kronor till forskningsprojekt, kliniska studier och planeringsgrupper. Tillsammans med tidigare beviljade medel i år innebär det sammanlagt beslut om forskningsanslag för en miljard kronor. Det största beloppet någonsin.

– Det är helt fantastiskt att vi under 2024 har kunnat fatta beslut om att dela ut en rekordstor summa på hela en miljard kronor till betydelsefulla forskningsprojekt över hela landet. Trots ett år fyllt av utmanande händelser som påverkat både samhällen och enskilda individer, har människor fortsatt att stödja svensk cancerforskning.

– Det är tack vare deras gåvor som vi nu kan finansiera de mest lovande forskningsprojekten, säger Malin Sund, ordförande för Cancerfondens forskningsnämnd.

Det forskarna vill forska om just nu
Forskarna väljer själva vad de vill forska om och Cancerfondens forskningsnämnd väljer ut den bästa forskningen bland de ansökningar som kommit in. Precisionsmedicin är ett område som varit hett i några år och som fortsätter vara det. Precisionsmedicin gör det möjligt att ge varje patient en behandling som passar just den individen och tumören.

Forskning med hjälp av AI är också populärt och används för att ta sig an problem med att upptäcka och behandla cancer.

I år ser Cancerfonden att allt fler forskare även vill forska inom området leva väl eller så kallad vårdvetenskaplig forskning. Den forskningen handlar om att göra det möjligt att minska biverkningar och öka livskvalitet under eller efter cancer.

167 miljoner till dyr forskning

I år gör Cancerfonden också en särskild satsning på kliniska behandlingsstudier där nya metoder och behandlingar testas på människor under kontrollerade former. Forskningen är helt avgörande för att veta att de nya metoderna verkligen fungerar även efter att de lämnat laboratoriet.

Men kliniska studier är ofta mycket dyra att genomföra och kräver resurser som gör att många olika yrkesgrupper kan arbeta tillsammans. Nu beviljar Cancerfonden 167 miljoner kronor till kliniska studier.

– Vi har länge sett att kliniska studier är ett område som är eftersatt och vi vill stärka den kliniska forskningen och bidra till att öka antalet kliniska studier i Sverige. Det är avgörande för att vi ska kunna utveckla och förbättra cancervården och se till att framgångsrik forskning kommer patienterna till gagn i ett så tidigt skede som möjligt, säger Malin Sund.

Nya sätt att leverera läkemedel

En av de som får anslag på 3,75 miljoner kronor är Samir El Andaloussi.

Han forskar om ett helt nytt sätt att få läkemedel att nå fram till tumörer och utöva sin effekt på exakt rätt plats i kroppen. Det här är viktigt för att göra behandlingar mer effektiva samtidigt som biverkningarna begränsas.

Han använder sig av mycket små så kallade vesiklar, det vill säga membranbubblor som cellerna släpper ifrån sig.

Med hjälp av fiffig ingenjörskonst kan han och hans kollegor manipulera vesiklarna så att de kan bära med sig läkemedel, söka upp tumörceller och börja verka exakt på den plats i kroppen där det är tänkt att läkemedlet ska ha effekt.

Till exempel skulle metoden kunna användas vid hudcancerformen malignt melanom.

– Det här kan användas på många sätt, till exempel kan vi förse vesiklarna med immunterapi. Jag hoppas att vi ska kunna börja testa det här på patienter inom några år och att vi då ska kunna få behandlingar som är effektiva men som har mindre biverkningar, säger Samir El Andaloussi, professor i biomolekylär medicin och avancerad terapi vid Karolinska Institutet.

Hälsosamma levnadsvanor hos unga med funktionsnedsättning

Ulrika Müssener, forskare vid Linköpings universitet, får tre miljoner kronor för att utveckla ett digitalt verktyg som främjar hälsosamma levnadsvanor bland unga personer med intellektuell funktionsnedsättning. Projektet är ett viktigt steg i kampen mot cancer och andra livsstilssjukdomar för en ofta marginaliserad grupp i samhället.

Personer med intellektuell funktionsnedsättning löper högre risk att drabbas av cancer och andra sjukdomar som hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes och fetma.

Det forskningsprojekt som Ulrika Müssener leder syftar till att stödja unga personer med intellektuell funktionsnedsättning att öka sin fysiska aktivitet, minska stillasittandet och göra mer hälsosamma matval.

– För oss är det här inte bara ett forskningsprojekt, utan en chans att göra verklig skillnad för en grupp som ofta hamnar utanför hälsofrämjande insatser. Förutom att förbättra hälsan på individnivå kan resultaten från projektet bidra till ett långsiktigt förebyggande av cancer, säger Ulrika Müssener, forskare vid Linköpings Universitet.

Forskning om spridd bröstcancer

Barbro Linderholm vid Göteborgs universitet får 12 miljoner kronor i vår särskilda satsning på kliniska behandlingsstudier. Hon bedriver en studie på patienter med spridd bröstcancer men där spridningen till andra organ fortfarande är relativt begränsad.

Patienterna som deltar i studien delas in i två grupper. Den ena gruppen får standardbehandling med läkemedel som kan lindra symtom och förlänga livet. Det får den andra gruppen också, men dessutom ett tillägg av så kallad stereotaktisk strålbehandling. Det är strålning som är riktad och kan ges på ett begränsat område så att biverkningar kan hållas nere.

Tidigare internationell forskning har inte kunnat ge klara besked om det är bra att lägga till strålbehandlingen vid bröstcancer.

– Behandlingen med stereotaktisk strålning i den här patientgruppen har smugit sig in i vården och används ibland fast den inte rekommenderas i vårdprogrammet. Vi behöver forska och veta att behandlingen gör nytta innan den används, det är annars stor risk för att sjukvården inte blir rättvis.

– Det är också viktigt att vi inte utsätter enskilda patienter för en behandling om vi inte är säkra på att den gör livet bättre för dem, säger Barbro Linderholm, docent i onkologi vid Sahlgrenska akademin och överläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Hon tillägger:

– Vi kommer att samarbeta med flera andra länder och det här anslaget är helt avgörande för att kunna genomföra studien.

Forskning om prognos vid prostatacancer

Allt fler äldre män får prostatacancer och i de flesta fall är prognosen god. Men inte alltid – och ett stort problem är att det är svårt att på förhand skilja ut aggressiva tumörer från de som är mer beskedliga och därmed kunna anpassa behandlingen. Anders Bjartell vid Lunds universitet får 7,5 miljoner kronor för att forska om detta.

I forskningen söker han efter så kallade biomarkörer som kan skvallra om hur allvarlig en cancer är. En biomarkör kan finnas i blodet eller i vävnader och det kan till exempel vara ett protein eller ett förändrat genuttryck.

Nu är målet att använda AI för att koppla ihop data från mikroskopbilder, blodprover, magnetkamera och PET CT bilder med mera för att bli bättre på att förutsäga prognos och lämpligaste behandling för en enskild individ.

– Jag hoppas att min forskning ska leda till att patienterna med aggressiv cancer tidigare får tillgång till bättre behandling. Så att fler män med prostatacancer lever längre med hög livskvalitet, säger Anders Bjartell, överläkare och professor vid avdelningen för translationell cancerforskning, Lunds universitet.

Projektanslag  – så fördelas pengarna  

• Karolinska Institutet – 285,35 miljoner
• Uppsala universitet – 129,3 miljoner
• Göteborgs universitet – 102,45 miljoner
• Lunds universitet – 104,6 miljoner
• Umeå universitet – 31,35 miljoner
• Stockholms universitet – 26,95 miljoner
• Linköpings universitet – 21 miljoner
• Kungliga tekniska högskolan – 12,6 miljoner
• Chalmers tekniska högskola – 3 miljoner
• Sophiahemmet – 1,6 miljoner

Totalt: 718, 2 miljoner  

Klinisk behandlingsforskning – så fördelas pengarna 

• Karolinska Institutet – 84 miljoner
• Göteborgs universitet – 29 miljoner
• Lunds universitet – 22 miljoner
• Uppsala universitet – 32 miljoner

Totalt: 167 miljoner

Sammanlagt en miljard

Utöver projektanslag, anslag till kliniska behandlingsstudier och planeringsgrupper har Cancerfonden tidigare under året fattat beslut om bidrag till tjänster, kongresser och resor. Tillsammans blir det en miljard som satsas på cancerforskning.

Här finns alla beslut om anslag.

I Forskarpodden lyssnar du på samtal om aktuell, spännande och viktig forskning. Vi möter forskare vid Uppsala universitet och pratar om vad de gör på jobbet. Vad forskar de om? Och hur kan forskningen bidra till att lösa samhällsproblem?

#90 Virus som dödar cancer

Specialdesignade virus kan bli ett vapen mot cancer. De både dödar cancerceller och aktiverar kroppens immunförsvar så att det angriper tumörcellerna. Ett ombyggt förkylningsvirus visar nu lovande resultat på bukspottkörtelcancer, berättar Angelica Loskog i Forskarpodden.

Lyssna på avsnittet här.