Time evolution. Foto: KI

Forskare vid Karolinska Institutet har upptäckt att mantelcellslymfom (MCL), en ovanlig och aggressiv form av blodcancer, redan vid diagnos uppvisar stor mångfald och fortsätter att utvecklas på unika sätt hos varje patient.

Forskargruppen använde helgenomsekvensering och enkelcellsanalyser för att studera tumörprover från patienter både vid diagnos och efter återfall. Detta gjorde det möjligt att följa hur cancerceller förändras och anpassar sig, särskilt när sjukdomen återkommer efter behandling.

– Vår studie visar att MCL inte är en enhetlig sjukdom. Den består av samexisterande tumörcellspopulationer med olika genetiska förändringar och celltillstånd som förändras över tid och mellan olika vävnader, säger Hui Wan, förstaförfattare till studien och forskare i professor Pan-Hammarströms laboratorium vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik, Karolinska Institutet.

Hui Wan, förstaförfattare till studien och forskare i professor Pan-Hammarströms laboratorium. Foto: KI

Kan minska risken för återfall
Ett av de viktigaste fynden i studien är att standardbehandlingar kan missa vissa tumörkloner, vilket gör att cancern överlever och återkommer. Detta belyser vikten av precisionsmedicin – ett tillvägagångssätt där behandlingen skräddarsys efter den enskilda patientens sjukdomsprofil.

– Genom att kartlägga den genetiska och cellulära mångfalden i MCL hoppas vi kunna hjälpa läkare att välja bättre behandlingsmål. Det kan förbättra behandlingsresultaten och minska risken för återfall, säger professor Pan-Hammarström.

Nästa steg för forskarna är att studera patienter som behandlats med nyare terapier, såsom BTK-hämmare och immunterapier, samt att validera sina fynd i större patientgrupper. Det långsiktiga målet är att få en djupare förståelse för hur återfall uppstår och hur de kan förebyggas.

Samarbeten
Studien genomfördes i samarbete med Birgitta Sander vid Karolinska Universitetssjukhuset, tillsammans med forskare från BGI, Mayo Clinic, Yale University, Uppsala universitet och andra.

Publikation
”Tumor evolution and immune microenvironment dynamics in primary and relapsed mantle cell lymphoma”,

Wan et al. Cell Reports Medicine, online 27 augusti 2025. Doi: 10.1016/j.xcrm.2025.102318.

Dödenlandet är en ny bilderbok för barn 3–6 år av författaren Johanna Brohm, illustrerad av Gwenda Sonneveld. Boken, som gavs ut i mitten av juni 2025, skildrar hur en älskad lillebror blir svårt sjuk, hur behandlingen inte hjälper och hur familjen kan tala om döden med barn på deras nivå.

– Vi måste våga prata med barn om döden, säger Johanna Brohm. Hon beskriver bokens centrala bild: när Lillens hjärta slutar slå ”flyger han till Dödenlandet”, där farmor väntar – en metafor tänkt att ge tröst till syskon och andra barn som förlorat någon, men också till svårt sjuka barn som anar att de kanske inte klarar sig.

 – Vi måste våga prata med barn om döden, säger Johanna Brohm, som i somras gav ut den nya bilderboken Dödenlandet.

Relevant för cancervården
För vårdteam som möter barnfamiljer i cancer och palliativ onkologi erbjuder Dödenlandet ett lågtröskelstöd för samtal om livets slut. Texten på lättlästa rim gör boken användbar när både kognitiv belastning och tidsbrist är stora, hos såväl föräldrar som hos förskolebarn. I praktiken kan den fungera som en naturlig öppning vid brytpunkts- och efterlevandesamtal med syskon, som ett kompletterande material i syskonstöd, lekterapi och familjeprogram på barn- och ungdomscentrum, och som en enkel hemuppgift mellan besök som ger vårdnadshavare och barn ett gemensamt språk.

Författarens bakgrund
Johanna Brohm har egen sjukdomserfarenhet. Som ung behandlades hon för leukemi, en resa hon tidigare skildrat i den självbiografiska Draken lyfter i motvind (2001) och i Sommar i P1 (2002). För några år sedan diagnostiserades hon med hjärntumör. I väntrummet under strålbehandlingen mötte hon barn som väckte idén till en bok om det allra svåraste – när behandling inte hjälper. ”Jag önskar att även de döda barnen ska få sin berättelse berättad,” säger Brohm. ”Bilden av att flyga till Dödenlandet kan ge tröst – och ge syskonen ord.”

Så kan teamet använda boken
Inför och efter svåra besked kan boken läsas tillsammans med barnet, med pauser för frågor och reflektion. I sjukhusmiljö bör den finnas nära till hands i väntrum, inom lekterapin och hos kontaktsjuksköterskor som en etablerad samtalsresurs. I efterlevandestöd kan samma metaforer återbesökas vid minnesstunder och uppföljningssamtal för att skapa kontinuitet i sorgen. Samtidigt behöver materialet anpassas till varje familjs kulturella och religiösa referensramar; boken fungerar då som ett neutralt avstamp som kompletteras med familjens egna ord och traditioner.

Fakta: Dödenlandet
Boken är en lättläst bilderbok på rim för barn i åldern 3–6 år och deras familjer, med fokus på situationer där ett barn inte överlever sin sjukdom och där syskonens sorg behöver ett språk. Texten är skriven av Johanna Brohm och bilderna är gjorda av Gwenda Sonneveld. Utgivningen skedde i mitten av juni 2025. För vården bedöms den ha praktisk nytta som ett konkret och tillgängligt samtalsverktyg för läkare, cancersjuksköterskor, kontaktsjuksköterskor och övriga specialister i det multiprofessionella teamet när familjer behöver ord för det som annars är svårt att säga.

Dödenlandet är en ny bilderbok för barn 3–6 år av författaren Johanna Brohm, illustrerad av Gwenda Sonneveld.

Män som bedömts som friska efter en patolog analyserat deras vävnadsprov kan ändå ha en tidig form av prostatacancer. Med hjälp av AI har forskare vid Uppsala universitet kunnat hitta subtila förändringar i vävnaden som gör att cancern kan upptäckas långt innan den blir synlig för det mänskliga ögat.

Att AI kan hitta vävnadsförändringar som indikerar cancer har visats i tidigare forskning. I den aktuella studien som nu publiceras i Scientific Reports visar forskarna att AI även kan hitta cancer som missats av patologer.

– Studien har gått under smeknamnet bom-studien, då målet att hitta cancern ’bommats’ av patologerna. Vi har nu visat att det med hjälp av AI går att hitta tecken på prostatacancer, som inte observerades av patologerna, i mer än 80 procent av proverna från de män som senare utvecklade cancer, säger Carolina Wählby, som lett AI-utvecklingen i studien.

Projektet bygger på ett samarbete med Umeå universitet, där forskarna samlade prover från män som kallats till provtagning under ett antal år. Alla 232 män i studien bedömdes som friska när deras biopsier undersöktes av patologer. Efter mindre än 2,5 år hade hälften av männen utvecklat aggressiv prostatacancer, medan resten fortfarande var fria från cancer 8 år senare.

AI tränades för att upptäcka tecken på cancer

Eftersom alla vävnadsprover initialt bedömdes som negativa utvecklade forskarna ett nytt sätt att träna AI:n. Den tränades genom att analysera varje biopsibild bit för bit, med antagandet att avvikande mönster borde finnas någon stans i de biopsier som kom från patienter som senare utvecklade aggressiv cancer, medan övriga bilder inte borde innehålla sådana mönster. AI:n testades sedan på helt nya bilder.

− När vi tittade på de mönster som AI:n rankat som informativa såg vi förändringar i vävnaden som omger körtlarna i prostatan – förändringar som också observerats i andra studier. Detta visar att AI-analys av rutinmässiga biopsier kan upptäcka subtila tecken som indikerar kliniskt signifikant prostatacancer innan den blir uppenbar för en patolog, säger Carolina Wählby.

Forskarna menar att den här typen av analys kan användas för att fatta beslut om hur snart män som bedömts som friska bör följas upp. Den bilddata som samlats in och forskarnas metoder finns tillgänglig för ytterligare forskning och utveckling.

Professor Gonçalo Castelo-Branco vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik, KI, har tilldelats det prestigefyllda ERC Proof of Concept-anslaget av Europeiska forskningsrådet (ERC). Anslaget finansierar projektet MeTLAND, som kan få mycket stor betydelse för epigenomikområdet och individanpassade behandlingar för sjukdomar som cancer och multipel skleros. Det är tredje gången som Gonçalo Castelo-Branco tilldelas ERC-anslag.

ERC Proof of Concept-anslaget ska stödja arbetet med att omsätta vetenskapliga upptäckter till färdiga lösningar och säkra att innovativa idéer kan nå marknaden och skapa samhällsnytta.

Gonçalo Castelo-Branco. Foto: Stefan Zimmerman

– Denna milstolpe innebär ett betydande framsteg inom epigenomisk forskning, som också belyser den synergistiska samarbetsandan och innovativa miljön i Stockholm. Projektet är resultatet av ett samarbete mellan Karolinska Institutet, Stockholms universitet och ett nytt bioteknikföretag, säger Gonçalo Castelo-Branco, professor vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik, KI, om anslaget till MeTLAND-projektet.

MeTLAND-projektet, som Gonçalo Castelo-Branco leder, bygger på en ny metod för att profilera DNA-metylering.

Metod som överbrygger flaskhalsar
Det är ett samarbete mellan Gonçalo Castelo-Brancos labb, Marek Bartosovics forskargrupp vid Stockholms universitet och Stockholmsbaserade bioteknik-startupen NEXUS Epigenomics.

DNA-metylering är en avgörande epigenetisk modifiering som reglerar genuttryck vilka ofta förändras vid sjukdomar som cancer och multipel skleros.

– Medan befintliga metoder för att mäta DNA-metylering ofta är dyra och inkompatibla med avancerade tillämpningar som encellsprofilering eller rumslig profilering, överbrygger MeTLAND-metoden några av dessa flaskhalsar, säger Gonçalo Castelo-Branco.

NEXUS Epigenomics, som grundades av Mukund Kabbe och Jana Lalakova, inkuberas inom Karolinska Institutet Innovations och stöds av Karolinska Institutet Holding, Stockholm universitet holding och SEB. Enligt planen ska projektet starta hösten 2025.

Att få ERC Proof of Concept-bidrag för tredje gången är en betydande prestation.

– ERC är ett flaggskepp för spetskompetens inom vetenskap i Europa, så det är fantastiskt att få deras erkännande och stöd för tredje gången. Detta anslag kommer att göra det möjligt för vårt team att fortsätta utveckla epigenomiska teknologier och utforska deras kommersiella potential tillsammans med våra samarbetspartners, säger Gonçalo Castelo-Branco.

Han tillskriver forskningsmiljön vid Karolinska Institutet en stor del av sina framgångar.

– KI i synnerhet, och Stockholmsregionen i allmänhet, har en extraordinär kritisk massa när det gäller utveckling av encells- och spatiala omikteknologier. Dessutom har en del av dessa tekniker framgångsrikt utvecklats till kommersiella produkter, vilket också är inspirerande.

Stöd för krävande ansökningsprocess
Ansökningsprocessen för ERC Proof of Concept-bidraget är mycket omfattande och kräver såväl stark vetenskaplig och teknisk genomförbarhet som en tydlig plan för kommersialisering.

Professor Castelo-Branco uppskattar det stora stödet från KI:s Grant Office och i synnerhet från Tamsin Lindström, scientific director vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik, KI, under beredningen av ERC-ansökan.

Partnerskapet med NEXUS Epigenomics har varit mycket viktigt för att formulera affärsstrategin och anpassa projektet till behoven inom epigenomikområdet.

Vid finansieringsperioden slut bör MeTLAND-projektet ha resulterat i att metoden validerats över olika provtyper och format, och därmed ha genererat robusta data i olika biologiska system.

– Teamet planerar också att utforska integrationen av MeTLAND med andra epigenetiska lager, såsom histonmodifieringar. Genom samarbetet med NEXUS Epigenomics hoppas vi kunna förstå flaskhalsar ur ett slutanvändarperspektiv, säger professor Castelo-Branco.

ERC Proof of Concept-anslaget beviljas som ett engångsbelopp på 150 000 euro under 18 månader.

Foto: Getty Images

Nära tre gånger så många personer under 50 år i Sverige insjuknar idag i tjock- och ändtarmscancer jämfört med i början av 1990-talet, enligt en studie från Karolinska Institutet. Studien visar också att dödligheten är förhöjd hos både unga och äldre i upp till tio år efter diagnos.

Forskarna har i studien, publicerad i Annals of Oncology, undersökt trender i nyinsjuknande i tjock- och ändtarmscancer i Sverige mellan 1993 och 2019. Studien omfattar över 135 000 patienter och visar att antalet yngre personer under 50 år som insjuknar i denna cancerform har ökat de senaste tre decennierna.

För ändtarmscancer har antalet nya fall bland yngre ökat med 2,04 procent per år och för vänster- och högersidig tjocktarmscancer är ökningen 2,41 respektive 2,64 procent per år. Sammanlagt har sjukdomen blivit två- till tre gånger vanligare bland yngre under perioden.

De bakomliggande orsakerna till ökningen är inte klarlagda. Forskarna pekar på att trenden inte verkar drivas av kända riskfaktorer för tjock- och ändtarmscancer hos yngre, såsom inflammatorisk tarmsjukdom eller ärftlighet. Istället misstänks miljö- och livsstilsfaktorer tidigt i livet spela en roll.

– Obesitas i barndomen, stillasittande livsstil och antibiotikaanvändning har lyfts fram som bidragande faktorer, även om de bakomliggande biologiska mekanismerna fortfarande är oklara, säger Cecilia Radkiewicz, forskare vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska Institutet, som lett studien.

Cecilia Radkiewicz. Foto: Gunilla Sonnebring

Yngre hade oftare spridd cancer

Forskarna kunde också se att yngre patienter oftare har spridd (metastaserad) sjukdom vid diagnos jämfört med äldre patienter, vilket tyder på att de gått längre med symtom innan cancern upptäckts.

– Eftersom chansen att botas ökar vid tidig upptäckt är det viktigt att både allmänhet och vårdpersonal känner till att tjock- och ändtarmscancer även kan drabba yngre. Samtidigt har yngre patienter sannolikt bättre förutsättningar att klara omfattande kirurgi och behandling, vilket återspeglas i våra resultat som visar en generellt bättre prognos jämfört med äldre, säger Cecilia Radkiewicz.

Ytterligare ett fynd i studien är att dödligheten är förhöjd både bland yngre och äldre i upp till tio år efter cancerdiagnosen.

– Det är anmärkningsvärt, eftersom man ofta betraktar patienter som botade efter så lång tid. Våra resultat utmanar den bilden och understryker behovet av mer forskning om varför det ser ut så här, samt långsiktig uppföljning och stöd för både unga och äldre, säger Cecilia Radkiewicz.

Studien genomfördes i samarbete med Capio Sankt Görans Sjukhus och Södersjukhuset. Forskningen finansierades av Region Stockholm. Forskarna har inga rapporterade intressekonflikter.

Publikation

”Annals of Oncology Incidence Trends and Long-Term Survival in Early-Onset Colorectal Cancer: A Nationwide Swedish Study”, Shabane Barot, M.D Annelie Liljegren, Caroline Nordenvall, Johannes Blom, Cecilia Radkiewicz, Annals of Oncology, online 14 augusti 2025, doi: 10.1016/j.annonc.2025.07.019