Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Ny forskning tänder hopp om tidig upptäckt av äggstockscancer

Forskare från Högskolan i Skövde, Göteborgs universitet, Sahlgrenska akademin, Lunds universitet och Åbo universitet har gjort viktiga framsteg för tidig upptäckt av gynekologisk cancer. De har hittat biomarkörer som kan visa om en person drabbats av cancer. Upptäckten kan i en framtid möjliggöra snabbare vårdinsatser, vilket ökar patientens chans att överleva.

Varje år drabbas tusentals kvinnor i Sverige av gynekologisk cancer. En diagnos som förändrar livet för alltid. För de som insjuknar i äggstockscancer är framtiden ofta oviss, bara hälften lever fem år efter diagnos. När cancern upptäcks sent sjunker chansen till överlevnad drastiskt. Men nu skymtar ett ljus i mörkret.

Forskningen har tagit avgörande steg framåt genom att identifiera specifika biomarkörer som kan möjliggöra tidig upptäckt av gynekologisk cancer. Den nya upptäckten kan på sikt integreras i vården och öka chanserna för framgångsrik behandling.

– Vi har identifierat flera varianter av proteiner som kan hjälpa oss att skilja på godartade och elakartade tumörer. Just nu testar vi en panel av genetiska förändringar för att ytterligare förbättra träffsäkerheten i våra diagnoser, säger Benjamin Ulfenborg, docent i bioinformatik vid Högskolan i Skövde.

Biomarkörer – kroppens egna varningssignaler
Cancern kan gömma sig länge i kroppen innan symtomen visar sig, vilket försvårar tidig diagnos. Forskargruppen arbetar med en teknik där de kombinerar analys av proteiner och genetiska förändringar. De biologiska markörerna fungerar som kroppens egna varningssignaler och kan avslöja sjukdomen långt innan den sprids vidare i kroppen.

En särskild del av forskningen har riktat sig till kvinnor med endometrios, en kronisk sjukdom som drabbar ungefär var tionde kvinna i fertil ålder. Forskarna har upptäckt att vissa genetiska förändringar är gemensamma för både endometrios och cancer. Idag vet vi inte svaret, men det kan ge nya insikter om vilka patienter som löper ökad risk att senare utveckla cancer.

– För dessa kvinnor kan vår forskning leda till en mer individanpassad övervakning och tidigare upptäckt av potentiella cancerförändringar, säger Benjamin Ulfenborg.

Framtidens vård: tidig diagnos och minskade ingrepp
Den metod som forskarna utvecklar har flera fördelar. Tidig upptäckt av cancer kan inte bara rädda liv utan också minska behovet av omfattande kirurgiska ingrepp och behandlingar med svåra biverkningar. Det ger patienterna fler år av god hälsa och bättre livskvalitet.

– Målet är att vår metod ska kunna användas rutinmässigt i sjukvården. Genom att upptäcka cancer på ett tidigt stadium kan vi förhindra onödigt lidande och ge fler kvinnor chansen till ett friskare liv, säger Benjamin Ulfenborg.

En påminnelse om vikten av forskning

Projektet är ett samarbete mellan flera forskargrupper. Göteborgs universitet, Sahlgrenska akademin och Lunds universitet bidrar med kliniska prover och genetiska analyser, Åbo universitet står för utvecklingen av tekniken som används för att mäta proteinmarkörerna, medan Högskolan i Skövde står för expertis inom bioinformatik och statistiska modeller.

Tillsammans utvecklar de algoritmer som kan hantera stora mängder biologiska data för att förbättra diagnostiken.

I Sverige insjuknade 2 753 personer i gynekologisk cancer under 2024. Forskningen kring tidig upptäckt av en cancer är avgörande för att förbättra chansen till överlevnad.

– Varje framgång inom området ger fler kvinnor chansen att överleva sin sjukdom och leva längre och friskare liv, säger Benjamin Ulfenborg.

 

Vetenskapliga publikationer

Finansiärer
Forskningen har finansierats av:

  • Sjöbergstiftelsen
  • ALF
  • Cancerfonden
  • BioCARE, strategisk forskningsmiljö vid Lund Universitet
  • Fru Berta Kamprads stiftelse
  • Cancer- och allergifonden
  • Västra Götalandsregionen
  • VINNOVA
  • Vetenskapsrådet
  • Roche Diagnostics Sverige
  • Assar Gabrielssons Fond
  • Lena Wäpplings stiftelse
  • Jane and Aatos Erkkos stiftelse
  • Nordiska Cancerunionen
  • Hjalmar Svenssons forskningsfond
  • Göteborgs Läkarsällskap

Cancerforskning i Lund mot aggressiva leukemier

Genetiskt modifierade T-celler, så kallade CAR-T-celler, har de senaste åren kommit att spela en avgörande roll i kampen mot blodcancer. Vid Lunds universitet utvecklas nu en ny generation av dessa celler med målet att effektivt bekämpa aggressiva former av leukemi, inklusive akut myeloisk leukemi (AML). Forskningsprojektet har beviljats 2,1 miljoner kronor från för inköp av ett avancerat mikroskop som möjliggör realtidsanalys av celler.

– CAR-T-celler fungerar som målsökande missiler som specifikt identifierar och eliminerar tumörceller. Att se patienter, som tidigare saknat effektiva behandlingsalternativ, botas med cellbaserad immunterapi har varit en ögonöppnare. Nu vill vi bredda denna lovande metod för att även behandla AML. Det nya mikroskopet ger oss möjlighet att i realtid följa cellernas beteende och förstå hur genetiska förändringar påverkar cancercellerna, vilket är avgörande för att optimera behandlingen, säger Axel Hyrenius Wittsten, forskare vid Lunds universitet.

Axel Hyrenius Wittsten, forskare vid Lunds universitet.

Genom att kombinera expertis inom genetik och immunologi har forskarteamet identifierat en specifik signatur av ytmarkörer som möjliggör mer precisa och effektiva behandlingar av AML. Med en innovativ metod kan immunceller programmeras att identifiera och angripa sjukdomsdrivande celler med hög precision, vilket minskar risken för att friska celler skadas och därmed minskar biverkningarna.

– Vi har hittat en signatur som täcker ett brett spektrum av patienter, både vuxna och barn. Nu arbetar vi med att utveckla en verktygslåda som gör det möjligt att programmera patienternas immunceller att känna igen och attackera denna signatur, säger Axel Hyrenius Wittsten.

Det nya mikroskopet möjliggör detaljerad realtidsanalys av interaktionen mellan programmerade immunceller och cancerceller. Genom att filma och analysera dessa processer utan att störa dem kan forskarna optimera behandlingsstrategier och påskynda utvecklingen av nya terapier.

Cellbaserad immunterapi har redan visat stor framgång och är kliniskt godkänd för vissa typer av leukemier och lymfom. Med det senaste forskningsgenombrottet vid Lunds universitet ser man nu möjligheten att expandera denna revolutionerande behandling till fler cancerformer.

– Våra resultat är mycket lovande, och vi arbetar intensivt för att ta denna terapi från laboratoriet till kliniken. Vårt mål är att utveckla en effektiv och skonsam behandling för patienter som idag saknar bra alternativ, säger Axel Hyrenius Wittsten.

Inställning/uppsättning av flödescytometer (FACS) för isolering av programmerade immunceller för vidare analyser i tumörcellsmodeller, där det nya instrumentet kommer att vara en viktig del för att utvärdera deras antitumör-aktivitet.

 

Isolering av programmerade immunceller med flödescytometri (FACS) utfördes för vidare analyser i tumörcellsmodeller, där det nya instrumentet kommer att vara en viktig del för att utvärdera deras antitumör-aktivitet. Axel Hyrenius Wittsten tillsammans med medarbetare: Gabriel Jakobsson (postdoc).

Ny forskningspolicy ska stärka medicinsk forskning i Sverige

Svenska Läkaresällskapet (SLS) presenterar en ny Forskningspolicy – ett omfattande dokument som tydliggör de åtgärder och prioriteringar som krävs för att främja och utveckla medicinsk forskning i Sverige. Policyn fokuserar på tre huvudområden: läkarnas vetenskapliga lärande, förbättrade förutsättningar för forskande läkare och ökad tvärvetenskaplig samverkan.

– Forskning är en förutsättning för en hälso- och sjukvård i världsklass. Med vår forskningspolicy vill vi bidra till att skapa bättre strukturer för forskning och lärande i alla delar av läkarkåren – från läkarstudent till överläkare, säger Ola Winqvist, ordförande i SLS delegation för medicinsk forskning.

Ola Winqvist. Foto: Anders G Warne.

Policyn betonar vikten av att vetenskaplig kompetens blir en självklar del av läkarrollen, att forskningstid skyddas från kliniska åtaganden och att fler fasta kombinationstjänster mellan klinik och forskning inrättas. Den lyfter också fram behovet av starkare infrastrukturer för kliniska prövningar och en förbättrad tillgång till hälsodata för forskning.

– Vi behöver ett sjukvårdssystem där forskning och klinik inte konkurrerar, utan samverkar. Det handlar om att göra det möjligt för fler läkare att forska utan att behöva välja bort den kliniska utvecklingen – och tvärtom, avslutar Ola Winqvist.

Svenska Läkaresällskapets forskningspolicy vänder sig till beslutsfattare inom politik, akademi och hälso- och sjukvård samt till alla aktörer som vill bidra till att stärka svensk medicinsk forskning.

Ladda ned och läs SLS Forskningspolicy 2025

Nästa miljardindustri inom cancerbehandling – svensk bioteknik på väg att förändra spelplanen

Bukspottkörtelcancer slår till snabbt och skoningslöst. Luciano Pavarotti, Ruth Bader Ginsburg, Sven-Göran Eriksson, Johannes Brost. Namnen är många, ödena tragiska. Diagnosen en dödsdom. Men nu spirar hoppet. I ett svenskt laboratorium i Astras gamla lokaler i Södertälje arbetar en stor grupp forskare och experter med en banbrytande teknologi som kommer att förändra allt. Och ge framtidens patienter en ny chans till livet.

Bukspottkörtelcancer är en av de mest aggressiva och svårbehandlade cancerformerna. Femårsöverlevnaden ligger på ynka 10–12 %, oavsett när sjukdomen upptäcks. Detta kan jämföras med bröstcancer, där överlevnaden i tidiga stadier kan vara upp till 99 %. Bukspottkörtelcancer är en av de cancerformer som forskarna har störst utmaningar med att hitta bot och effektiva behandlingar för. Patienter som får denna diagnos står ofta inför en mycket dyster prognos, där sjukdomen ses som en dödsdom. Men tack vare intensiv forskning tillsammans med mjukvaruutveckling med spets, närmar vi oss målet. Bioteknikföretaget Anocca leder vägen med sin forskning om avancerad immunterapi, som är på väg att revolutionera behandlingsalternativen för denna utsatta patientgrupp.

Specialtränade T-celler
Anoccas kärnverksamhet kretsar kring att utveckla avancerade immunterapier baserade på kroppens egna T-celler, särskilt genom att manipulera och förbättra deras förmåga att känna igen och bekämpa cancer.

Förenklat kan det liknas med att immunsystemet är som kroppens egen poliskår och där T-cellerna är insatsstyrkan, specialtränade för att selektivt kunna identifiera och döda cancerceller samtidigt som de skonar friska celler.

Det händer här och nu
Forskarna i Södertälje gör det som länge verkade omöjligt, de utvecklar skräddarsydda T-cellsreceptorer som kan identifiera och bekämpa cancerceller med en precision som tidigare varit otänkbar. Denna banbrytande forskning möjliggör att T-celler inte bara känner igen avvikelser på cellens yta, utan också kan upptäcka och angripa mutationer djupt inuti cellerna. Genom att kombinera genetisk information från patientens blod och tumörbiopsier skapar man behandlingar som är exakt anpassade för varje individ och patientgrupp. Det här är inte en vision om framtidens forskning – det händer här och nu.

Skräddarsydd behandling för fler patienter
Man har redan kommit en bra bit på väg mot visionen att skapa ett bibliotek av T-cellsreceptorer som täcker flera olika patientgrupper. Detta innebär att fler patienter kan få tillgång till skräddarsydd immunterapi, inte bara för bukspottkörtelcancer och andra cancerformer, utan även för andra svårbehandlade sjukdomar. Anocca teknologi är världsledande och underbyggs med för närvarande över 50 godkända patent och flera är under behandling.

”Anocca har i det tysta byggt upp ett banbrytande företag inom TCR-baserade terapier, med kraftfulla plattformar för att identifiera nya T-cellsmål, isolera och validera de bästa T-cellsreceptorerna mot tumörer samt en stark, industriledande kapacitet för tillverkning av cellterapiprodukter”, säger Dr Michael Kalos, internationellt känd expert inom T-cellterapi och immunterapi, med över 25 års erfarenhet inom cellterapi, från bla University of Pennsylvania, Fred Hutchinson Cancer Research Center och globala forskande läkemedelsföretag som Eli Lilly och Janssen.

Dr Michael Kalos,

”Cellterapi har redan förändrat behandlingen av blodcancer – frågan är nu om den kan ha samma effekt på solida tumörer. Min uppfattning är att Anocca är en av de ledande aktörerna som driver denna utveckling framåt, med imponerande precision och expertis” säger professor Christoph Springfeld, MD, PhD, från Universitetssjukhuset i Heidelberg övertygande.

TCR-T-cellterapi
TCR-T-cellterapi bygger på immunsystemets egna T-celler. Genom att genetiskt modifiera dessa celler med särskilda T-cellsreceptorer kan de identifiera och angripa de flesta former av cancerceller, även de som gömmer sin genetiska mutation inuti cellerna. TCR-T-cellterapi är nästa stora utvecklingssteg efter den välkända CAR-T-terapin, som har revolutionerat behandlingen av vissa blodcancersjukdomar där cancercellerna cirkulerar fritt i blodet. Trots sina framgångar har CAR-T haft begränsad effekt vid behandling av solida tumörer. Däremot har TCR-T-cellterapi visat stor potential just inom detta område, med lovande resultat för behandling av solida tumörer.

En T-cell (grön) binder till ett HLA-peptidmål (röd). TCR-T-cellterapier programmerar T-celler att specifikt känna igen och bekämpa cancerceller genom att rikta in sig på cancerselektiva HLA-peptider. Genom att efterlikna immunsystemets naturliga mekanismer kan TCR-T identifiera muterade proteiner inuti cancerceller och öppna upp nya behandlingsmöjligheter för olika cancerformer.

Från labb till patient
Anocca planerar att starta den första kliniska studien under försommaren 2025 och fokuserar på patienter med spridd bukspottkörtelcancer. Behandlingen riktar sig mot den s.k. KRAS mutationen, som finns i cirka 90 % av alla fall av bukspottkörtelcancer.

Studien kommer att genomföras vid åtta kliniker i fyra europeiska länder och inkludera upp till 35 patienter. Bedömare menar att resultatet av de första patienterna kommer att vara starkt vägledande. Behandlingarna är skräddarsydda, vilket gör att terapin anpassas till varje individ. Detta är ett viktigt framsteg för precisionsmedicin i kampen mot svårbehandlade solida tumörer.

Från startup till ledande bioteknikföretag
Grundat 2014 av forskaren Reagan Jarvis och serieentreprenören Mikael Blomqvist, har Anocca vuxit till ett internationellt bioteknikföretag med 130 anställda i Astra Zenecas tidigare anläggning i Södertälje. Här skapar Anocca en ny era med rötterna i en stark svensk life science-tradition. Det är ett team av forskare och experter inom bioteknik och medicin, experter inom datavetenskap, personal inom tillverkning och logistik, affärsutvecklare och ingenjörer.

Bakom framgången står Reagan Jarvis, forskare och expert inom immunterapi, som med sin kombination av vetenskaplig spetskompetens och strategiskt entreprenörskap har lett Anocca från idé till verklighet. Hans vision har från start varit att skapa en industriell forskningsstruktur för snabb utveckling av precisionsmedicin mot cancer.

Reagan Jarvis.

Attraherar investerare
Många kända investerare har tillsammans tillfört betydande kapital och expertis, vilket har stärkt Anoccas position som en ledande aktör inom utvecklingen av T-cellbaserade immunterapier för cancerbehandling. Företaget har lockat betydande investeringar, med tex 115 miljoner euro i finansiering från nordiska investerare och 25 miljoner euro från europeiska investeringsbanken 2022. Den senaste investeringsrundan genomfördes 2023. Med stöd från några av Sveriges främsta industriella aktörer har företaget kunnat skala upp sin forskning och expandera internationellt.

Bland investerarna hittar vi:

  • Mikael Blomqvist: Medgrundare och serieentreprenör som initialt investerade cirka 30 miljoner EUR i Anocca.
  • Hans Stråberg: Tidigare VD för Electrolux, ordförande i Atlas Copco och SKF och nuvarande styrelseordförande i Anocca. Han investerade tidigt i företaget och har spelat en nyckelroll i företagets strategiska inriktning.
  • Mellby Gård: Ett svenskt investeringsföretag som har deltagit i flera finansieringsrundor för Anocca.
  • AMF: En av Sveriges största pensionsfonder, som har investerat i Anocca för att stödja utvecklingen av nästa generations cellterapier mot cancer.
  • Swedbank Robur: Ledande kapitalförvaltare i Norden som har bidragit med finansiering för att främja Anoccas forskning och utveckling.
  • Ramsbury Invest: Investeringsbolaget bakom H&M-familjen Persson, har stöttat Anoccas tillväxt och innovation inom immunterapi.
  • Riskkapitalisterna Harald Mix och Robert Andreen och industrialisterna Staffan Bohman och Gunnar Brock.

En annorlunda väg till framgång
Till skillnad från många bioteknikföretag, som ofta är avknoppningar från universitet eller stora läkemedelsbolag, har Anocca en annorlunda bakgrund. Företaget grundades av forskare och industrialister med en vision om att driva innovation på egna villkor, utan att vara bundna till akademiska institutioner eller big pharma. Denna självständiga väg har gjort det möjligt att bygga en stark forskningsplattform från grunden, med fokus på praktisk tillämpning och snabb utveckling. Anoccas entreprenöriella drivkraft och industriella struktur ger en flexibilitet och ett tempo som utmanar den traditionella biotekniksektorn.

Nästa kapitel medicinsk historia
Det som länge varit en obeveklig dödsdom är nu på väg att förändras. Genom banbrytande immunterapier och skräddarsydd behandling förändras förutsättningarna för överlevnad och livskvalitet i grunden. Det är inte längre en fråga om om utan när vi kan besegra bukspottkörtelcancer. Framtiden är här.

 

 

FOTNOT: Anocca finns idag med 130 personer i Södertälje inkl. ett fyrtiotal PhDs med cirka 35 nationaliteter. 10 spjutspets-mjukvaruutvecklare sitter i Stockholm och företaget har ett 30-tal personer som arbetar med GMP tillverkning.

 

”Anocca has quietly developed a powerhouse TCR-based therapeutics company, with robust discovery platforms to identify novel T cell targets, isolate and derisk best-in-class T cell receptors against tumors, and robust industry-standard capabilities to manufacture cell therapy products”,
Dr Michael Kalos, expert in cellular therapy, Next Pillar, former University of Pennsylvania

”Cell therapy has already transformed the treatment of blood cancer – now the question is whether it can do the same for solid tumors. My impression is that Anocca is one of the leading players driving this forward, and with impressive precision and expertise.”

Prof. Christoph Springfeld, MD, PhD, Heidelberg University Hospital

Nya europeiska läkemedelslagen kan bidra till att sällsynta diagnoser får ökad tillgång till läkemedel

EU:s pågående översyn av Pharmaceutical Legislation är en historisk möjlighet att förbättra tillgången till nya läkemedel för patienter med sällsynta sjukdomar, som tillexempel barncancer. Trots medicinska framsteg får idag mindre patientgrupper ofta inte ta del av nya behandlingar då de inte utgör en kommersiellt lönsam marknad för läkemedelsindustrin.

Därför kräver Barncancerfonden, tillsammans med 27 andra europeiska cancerorganisationer, att den nya läkemedelslagstiftningen ska inkludera mekanismer som säkerställer att fler patienter kan få tillgång till innovativa läkemedel.

Initiativ till repurposing
Ett av förslagen är att också icke-vinstdrivande organisationer, inte bara företagen själva, tillåts att lämna in icke-kliniska eller kliniska bevis för en ny terapeutisk indikation av ett redan godkänt läkemedel till en det europeiska läkemedelsverket EMA för en bedömning som syftar till en utökad indikation.

Om EMA:s utlåtande är positivt är det sedan företaget som är innehavare av marknadsföringstillståndet (MAH) som i sin tur blir skyldig att lämna in en ansökan om en uppdaterad produktinformation som inkludera den nya indikationen.

– Det är avgörande att barn med allvarliga sjukdomar eller tillstånd får tillgång till nya behandlingar, för att öka överlevnaden men inom barncancerområdet också för att minska de sena komplikationer som många lever med efter avslutad behandling. Det här är ett förslag som vi tror skulle kunna bidra till att öka tillgången till redan utprovade läkemedel och behandlingar, säger Kerstin Sollerbrant, senior expert inom forskning på Barncancerfonden.

Fler godkända indikationer målet
Om förslagen i artikel 48 blir en del av den nya lagstiftningen kommer det att främja läkemedelsomprövning för både patentbelagda och icke-patentbelagda läkemedel.

– Vi ser som sagt stora möjligheter i detta förslag, men det krävs att det verkligen blir en fungerande lösning i praktiken. EU och svenska beslutsfattare har nu en konkret möjlighet att bidra till att fler patientgrupper, som barn med cancer, får bättre tillgång till de läkemedel de behöver, avslutar Kerstin Sollerbrant.

Skrivelse framtagen
Barncancerfonden hoppas nu att den svenska regeringen verkar för att förslaget godtas i nuvarande form och har bland annat skickat en skrivelse om tre av de viktigaste förändringar som behövs för att förbättra vård och behandling av cancerdrabbade barn.

Länk till skrivelsen: barncancerfonden-skrivelse-eus-lakemedelslagstiftning-7-april-2025.pdf

Förslaget i sammanfattning:

Behovet av nya läkemedel och behandlingar som är elakare mot cancern och snällare mot barnen är stort. Foto: Ylva Sundgren


Förslaget finns i artikel 48 i Pharmaceutical legislation under rubriken ”Vetenskapligt utlåtande om data som lämnats in av ideella organisationer för omprövning av godkända läkemedel” och organisationerna vill se en utveckling där:

Ideella organisationer tillåts att lämna in icke-kliniska eller kliniska bevis för en ny terapeutisk indikation av ett godkänt läkemedel till en regulatorisk myndighet (EMA eller en nationell myndighet) för bedömning.

Evidensen ska granskas av den regulatoriska myndigheten som därefter offentliggör sin vetenskapliga utvärdering av nytta-riskbalansen för den nya indikationen.

Om utlåtandet är positivt är läkemedlets innehavare av marknadsföringstillstånd (MAH) därefter skyldig att lämna in en ansökan om ändring till den regulatoriska myndigheten så att produktinformationen uppdateras och den nya indikationen inkluderas.

Länk till Anticancer Funds Repurposing Paper: Unleashing therapeutic innovation: a call for change in EU pharmaceutical regulation | Anticancer Fund