En ny svensk registerstudie visar att kvinnor som drabbas av livmoderhalscancer inte bara själva riskerar psykisk ohälsa och ekonomiska svårigheter.– även deras barn och partners ser ut att påverkas negativt. Studien är publicerad i vetenskapliga tidskriften Journal of the National Cancer Institute.

Att få en cancerdiagnos är ofta en livsomvälvande händelse. Nu visar en ny studie från Karolinska Institutet att livmoderhalscancer kan få långtgående konsekvenser – inte bara för den drabbade kvinnan, utan också för hennes närmaste familj.

– Vi ser att en cancerdiagnos kan få konsekvenser som sträcker sig över generationer. Det är särskilt oroande att barnens utbildning kan påverka negativt, säger Karin Sundström, forskare vid institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik på Karolinska Institutet.

Karin Sundström. Foto: Martin Stenmark

Forskarna har följt över 6 000 kvinnor med livmoderhalscancer och deras familjer under upp till tolv år, och jämfört dem med liknande kvinnor utan cancer och deras familjer. Resultaten visar att risken för psykisk ohälsa, som depression, ångest och stressrelaterade diagnoser, var nästan fyra gånger högre hos kvinnorna med cancer under de första två åren efter diagnosen.

Men det stannar inte där. Även barnen och den andra föräldern – ofta partnern – löper ökad risk för psykisk ohälsa. Särskilt tydligt var detta om kvinnan med cancer avled. Dessutom visade barn till kvinnor med livmoderhalscancer en lägre sannolikhet att uppnå högre utbildningsnivåer i vuxen ålder.

Vikten av stöd till familjen
Studien visar också att kvinnorna med cancer oftare blev arbetslösa, fick lägre inkomst och behövde ekonomiskt stöd. Liknande mönster sågs hos deras partners, särskilt under de första åren efter diagnosen.

– Våra resultat understryker behovet av långsiktigt stöd för både kvinnor med livmoderhalscancer och deras familjer. Det är viktigt att inte bara fokusera på den medicinska behandlingen utan också på möjliga psykiska och ekonomiska konsekvenser av sjukdomen, säger Karin Sundström.

Forskarna menar att resultaten bör tas i beaktande vid planering av vård och stödinsatser för cancerdrabbade familjer. Att fånga upp barn och partners i tid kan vara avgörande för att minska negativa följder.

Forskningen finansierades inom ramen för det partnerskapsprogram kring patientnära forskning som Karolinska Institutet har med MSD, som har produkter inom området livmoderhalscancer.

Publikation

“Mental disorders and socioeconomic outcomes in women with cervical cancer, their children and co-parents”, Jiangrong Wang, Stina Salomonsson, Demet Sönmez, Sara Nordqvist Kleppe, Adina L. Feldman, Marcus Sven Andersson, Goran Bencina, Fang Fang, Karin Sundström, Journal of the National Cancer Institute, online 10 juni 2025.

Karin Sundström. Foto: Martin Stenmark

Under 2024 diagnostiserades 17,5 procent av alla melanom i Stockholms län med hjälp av teledermatoskopi. Sedan tekniken och arbetssättet breddinfördes i Region Stockholm har svarstiderna på vårdcentralernas remisser minskat varje år – trots att antalet ärenden har ökat. I dag hanteras omkring 20 000 fall per år, med en genomsnittlig svarstid på 23 timmar.

Ett teledermatoskop.

–Det är fantastiskt att vi kan erbjuda så snabba svar för både den stora andelen av patienterna som faktiskt friskförklaras och de där hudcancer bekräftas och som då kan få behandling utan onödig fördröjning. I vissa fall har svarstiden varit så kort som fem minuter, vilket visar hur väl dubbelgranskningen fungerar, det är ju alltid två läkare som bedömer fallen i samråd. De subspecialiserade dermatologerna vid Karolinska Universitetssjukhuset gör ett enastående arbete i att strukturera och effektivisera granskningsarbetet, säger Martin Friberg specialist i allmänmedicin och samordnare för primärvårdens del av teledermatoskopiprocessen i Region Stockholm.

Aktuella siffror från 2024 visar att av 19 289 teledermatoskopiska konsultationer utgjorde 497 fall av misstänkt melanom, 289 av skivepitelcancer, 284 av förstadier till skivepitelcancer och 1 038 av basalcellscancer, samt 333 fall av ospecificerad hudmalignitet.

Kortare ledtider – primärvården tar en mer operativ roll
För patienter där teledermatoskopin bekräftar misstanke om malignt melanom bokas operationstid antingen på vårdcentralen eller i specialistvården.

–Färska siffror visar att patienter som behandlades på vårdcentralerna – 25 procent av samtliga – i snitt opererades fem dagar efter teledermatopkiundersökningen genomfördes. Motsvarande siffra för specialistmottagningarna är elva dagar. Att vårdcentralerna i större uträckning opererar gynnar patienterna, säger Jan Lapins överläkare och docent vid Karolinska Universitetssjukhuset, specialiserad inom diagnostik och behandling av hudcancer. Han tillägger att sjukhuset även utvecklar användning av bildigenkänning och algoritmer som stöd i granskningen.

Kunskapen ökar
Sedan 2023 är samtliga av Region Stockholms cirka 240 vårdcentraler utrustade med teledermatoskop. Över 1 000 primärvårdsläkare har dessutom genomgått en certifierande utbildning. Intresset för området växer, och i takt med att tekniken används mer i praktiken ökar också träffsäkerheten bland läkarna.

– Melanom diagnosticeras allt bättre av vårdcentralerna själva genom den träning och utbildning de får med hjälp av teledermatoskopin. Vid osäkerhet använder de hellre teledermatoskopi före operation. Det gör att melanomen vi ser oftare är svårare att diagnostisera och i tidigare stadier. Detta minskar risken för att melanom missas eller godartade opereras, säger Jan Lapins.

–Utöver årliga regiondagar med fokus på hudcancer arrangeras även operationsutbildningar för allmänläkare på Erstas hudmottagning där man får möjlighet att träna på att operera bort misstänkta hudförändringar under handledning av erfaren hudspecialist. Dessa har snabbt blivit fulltecknade, säger Martin Friberg.

Under Almedalsveckan 2025 samlas ett stort antal organisationer för andra året i rad bakom Cancer Mission Day – ett initiativ som sätter ljuset på framtidens cancervård i en tid av snabbt förändrade globala villkor. Årets tema är ”Geopolitik, konkurrenskraft och modern cancervård – nya krav på bred samverkan”, och syftar till att skapa dialog mellan politik, vård, akademi och näringsliv.

Bakgrunden är tydlig: den globala säkerhetspolitiska utvecklingen, pressade vårdsystem och en snabbt växande kunskapsfront inom medicin kräver nya samarbeten och långsiktiga strategier. Cancer Mission Day vill därför lyfta vikten av samverkan för att stärka både patientnytta och Sveriges internationella konkurrenskraft inom life science.

En av höjdpunkterna under dagen blir kvällens huvudtalare Håkan Jevrell, statssekreterare hos minister för internationellt utvecklingssamarbete och utrikeshandel Benjamin Dousa. Jevrell kommer att tala om hur geopolitiska förändringar och nya handelspolitiska villkor påverkar den moderna cancervården – och vilka gemensamma insatser som krävs för att möta framtidens utmaningar.

Dagen avslutas med ett kvällsevent i trädgårdsmiljö, där deltagarna får möjlighet att reflektera över dagens insikter, utbyta erfarenheter och knyta nya kontakter. Gotländska smårätter och drycker serveras som en hyllning till lokal hållbarhet och hälsa – viktiga ledord även i framtidens vårdutveckling.

Läs mer och anmäl dig här.

Cancer Mission Day

En global utmärkelse för unga forskare inom Life Sciences. Om du nyligen har disputerat inom Life Science och vill få internationell uppmärksamhet för din forskning – missa inte denna möjlighet!

Ansökningsperioden för Science & SciLifeLab Prize for Young Scientists 2025 är nu öppen, med sista ansökningsdag den 15 juli 2025. Priset syftar till att uppmärksamma och belöna unga forskare i början av sina karriärer inom Life Science.

Vad är priset?
Science & SciLifeLab Prize for Young Scientists är ett internationellt pris som instiftades 2013 genom ett samarbete mellan Science-tidskriften (AAAS) och SciLifeLab – en svensk nationell forskningsinfrastruktur för molekylära biovetenskaper. Priset delas ut årligen till fyra forskare som nyligen har disputerat och som har utfört framstående forskning inom Life Science.

Vem kan söka?

För att vara behörig att söka 2025 års pris måste sökande ha erhållit sin doktorsexamen mellan 1 januari 2023 och 31 december 2024. Forskningen ska falla inom en av följande fyra kategorier:

• Cell and Molecular Biology
• Genomics, Proteomics and Systems Biology Approaches
• Ecology and Environment
• Molecular Medicine

Ansökan består av en essä på högst 1000 ord baserad på avhandlingen, en referens från handledare eller medlem i betygsnämnden, samt ytterligare dokumentation. Essäerna bedöms av Science-tidskriftens redaktion med fokus på vetenskaplig excellens, innovation och förmågan att kommunicera forskning på ett engagerande sätt.

Vad får vinnarna?
De fyra vinnarna får sina essäer publicerade i Science. Huvudvinnaren tilldelas 30 000 USD, medan de tre övriga kategorivinnarna får 10 000 USD vardera. Alla vinnare bjuds in till Sverige i december för en prisceremoni på Grand Hôtel i Stockholm – samma plats där Nobelbanketten hölls mellan 1901 och 1929. Under vistelsen får de också möjlighet att presentera sin forskning och nätverka med ledande forskare inom sina respektive områden.

Bakom priset
Priset är ett samarbete mellan Science/AAAS och SciLifeLab, med generöst stöd från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse. Syftet är att främja grundforskning och uppmuntra unga forskare att fortsätta sina vetenskapliga karriärer.

Så ansöker du
Ansökan sker via den officiella webbplatsen: scienceprize.scilifelab.se. Där finns detaljerade instruktioner om hur du skickar in ditt bidrag. Observera att sista ansökningsdag är den 15 juli 2025.

Science & SciLifeLab Prize for Young Scientists är ett internationellt pris för unga forskare som nyligen disputerat inom Life Science. Fyra vinnare utses årligen i olika forskningskategorier och får sina essäer publicerade i Science samt prispengar på upp till 30 000 USD. Priset delas ut av Science/AAAS och SciLifeLab med stöd från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse. Sista ansökningsdag är den 15 juli 2025. Mer information finns på scienceprize.scilifelab.se.

AI Medical Technology (AIM) har erhållit europeisk CE-märkning för Dermalyser, deras smartphone-baserade beslutstödsverktyg, utvecklat för att upptäcka melanom.

Dermalyser klassificeras som en fristående programvara för medicinsk utrustning (Medical Device Software, MDSW) och dess effektivitet har studerats i kliniska studier. För CE-märkningsprocessen användes data från den kliniska prövningen AI-DSMM som genomförts i 36 primärvårdscentra över hela Sverige.

Studien inkluderade 253 misstänkta hudförändringar som detekterades hos 228 patienter. 21 visade sig vara melanom, varav 11 av invasiv typ, och 10 melanom in situ (precancerösa melanocytiska lesioner).

Dermalysers förmåga att identifiera melanom speglas av värdet 0,960 på AUROC-kurvan (Area Under the Receiver Operating Characteristic), vilket motsvarar 95,2% sensitivitet och 84,5% specificitet. För den farligaste typen av hudcancer, invasiva melanom, uppvisade Dermalyser remarkabla sensitivitets- och specificitetsvärden på 100% respektive 92,6%.
Som jämförelse uppnår dermatologer ett AUROC-värde på 0,85. För allmänläkare var motsvarande värde 0,70. Dermalyser är också signifikant mer specifik och uppvisar högre känslighet än konkurrerande diagnostiska stödverktyg.

Efter att Dermalyser nu har erhållit CE-märkning inleder AI Medical Technology sin kommersiella verksamhet i Europa. Bolaget har redan etablerade kundrelationer och planerar en bred expansion på marknaden under 2025.
Christoffer Ekström, en av grundarna och VD:n för AI Medical Technology, sa:
”Vi är naturligtvis glada över att Dermalyser nu är godkänd för den europeiska marknaden och vi har redan läkare som väntar på att använda vårt verktyg – ett tydligt bevis på förtroendet för vår lösning. Med Dermalyser kan läkare känna sig trygga med att avstå från onödiga remisser och ingrepp, vilket medför betydande kostnadsbesparingar för vården och minskar patienters oro vid osäkra hudbedömningar. För mig är detta kulmen på flera års målmedvetet och hårt arbete för att förbättra hur hudcancer diagnostiseras: Dermalyser kommer att rädda liv. Jag tror att vi kommer att få mycket bra mottagande i Europa inför att vi lanserar i USA under 2027.”

Christoffer Ekström, en av grundarna och VD:n för AI Medical Technology

Jennie Sandqvist, som är medgrundare och chefläkare på det Stockholmsbaserade longevitycentret Sand Clinic och som är användare av Dermalyser, sa: ”På Sand Clinic är vårt uppdrag att ligga steget före uppkomst av sjukdom genom förebyggande åtgärder och tidiga insatser. Att integrera Dermalyser i vår praktik kommer att hjälpa oss att upptäcka melanom med exceptionell precision, redan vid första kontakten med kunden. Detta är inte bara ett teknologiskt genombrott, det är ett skifte i hur vi tar oss an hudcancerdiagnostik. För våra patienter innebär det snabbare diagnos, färre onödiga operationer och att potentiellt livräddande beslut kan fattas tidigare.”

Jennie Sandqvist, som är medgrundare och chefläkare på det Stockholmsbaserade longevitycentret Sand Clinic