Fru Berta Kamprads Stiftelse donerar 420 miljoner till cancerforskning vid Lunds universitet. Det är den enskilt största donationen till lärosätet sedan grundandet 1666.

Donationen är tillägnad translationell cancerforskning, det vill säga tillämpad cancerforskning inom antikropps- och cellterapier med målsättning att förbättra sjukdomsprognos och livskvalitet för dagens cancerpatienter.

Administrativ mottagare är CREATE Health Translational Cancer Centre med Carl Borrebaeck, professor i immunteknologi och Kristian Pietras, professor i molekylär medicin som huvudansvariga forskare. Pengarna fördelas över en femårsperiod och kommer att gå till några befintliga seniora forskare samt till nyrekrytering.

Forskningen sker i samarbete med Swiss Cancer Center och EPFL i Lausanne.

– Vårt samarbete inom programmet L2CancerBridge kommer nu att ytterligare fördjupas med forskargruppen som leds av Douglas Hanahan som varit ledande inom translationell cancerforskning i många år. Detta är en once in a lifetime-möjlighet att driva immunonkologisk cancerforskning, säger Carl Borrebaeck.

– Detta är ett glädjande besked för många cancerforskare vid Lunds universitet och ett kvitto på att de väcker stort intresse utanför landets gränser. Internationella samarbeten är nödvändiga för att förbli i framkant och attrahera stora anslag, säger Erik Renström, rektor vid Lunds universitet.

Fru Berta Kamprads Stiftelse har sedan bildandet 1986 bidragit med mer än 770 miljoner kronor till cancerforskningen vid Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus.

Läs mer om Fru Berta Kamprads stiftelse för utforskning och bekämpande av cancersjukdomar.

Kristian Pietras, cancerforskare och professor i molekylär medicin vid Medicinska fakulteten, är tillsammans med Carl Borrebaeck, Create Health vid LTH, huvudansvariga forskare för donationen från Berta Kamprads stiftelse. Foto Kristian Pietras: Kennet Ruona.

Foto: Fredric Möller Eklund

Karolinska Universitetssjukhuset rankas som världens femte bästa sjukhus och för andra gången som Europas bästa, enligt tidskriften Newsweeks globala lista World’s Best Hospitals. Placeringen är Karolinskas bästa sedan sjukhuset tog plats på topplistan år 2020.

Karolinska Universitetssjukhuset klättrar flera placeringar i den globala sjukhusrankningen World’s Best Hospitals, som idag publicerats av tidskriften Newsweek.

– Att Karolinska nu rankas som världens femte bästa sjukhus och för andra gången utses till Europas bästa är framför allt ett erkännande för den världsledande sjukvård, forskning och utbildning som alla våra medarbetare bedriver tillsammans. Utan gemensamma ansträngningar hade den här framgången inte varit möjlig, säger Christophe Pedroletti, sjukhusdirektör på Karolinska Universitetssjukhuset, och fortsätter:

– För mig känns det särskilt glädjande att placeringen som världsledande sjukhus förklaras av den skillnad Karolinska gör för våra patienter. Dels vad gäller behandlingsresultat, dels återkommande goda betyg för bemötande och vårdens kvalitet. Ytterst är det därför vi finns som universitetssjukhus.

Karolinska är högst rankat i Europa
Den globala sjukhusrankningen toppas av de två amerikanska sjukhusen Mayo Clinic, Cleveland Clinic, på tredje plats kanadensiska Toronto General och på fjärde plats återfinns The Johns Hopkins Hospital. Karolinskas femteplats gör det till det högst rankade sjukhuset i Europa, före Charité i Berlin som hamnar på sjunde plats och Universitätsspital Zürich på tionde plats.

– Jag skulle säga att det som förenar de bästa sjukhusen är förmågan att attrahera kompetenta, nyfikna och lösningsorienterade medarbetare och chefer. För Karolinska har den omfattande kliniska forskningen och det nära samarbetet med Karolinska Institutet stor betydelse för att vi har lyckats med det, fortsätter Christophe Pedroletti och tillägger:

– En annan faktor som förenar de sjukhus som rankas högt i internationella jämförelser är förmågan att snabbt ta till sig ny medicinsk teknik och nya behandlingsmetoder. Också här bidrar utan tvekan närheten till akademin och näringslivet till Karolinskas framgångar.

Vårdnära styrning och ansvar
Karolinska Universitetssjukhusets ledningsfilosofi är att beslut och utformningen av vården i så hög utsträckning som möjligt ska tas av dem som möter patienterna.

– Decentraliserat ledarskap frigör kreativitet och bidrar till ökat samarbete i organisationen. Sedan kan, och ska, inte alla beslut decentraliseras på ett sjukhus men jag tror att den verksamhetsnära styrningen bidragit till att vi når så bra resultat på många områden, säger Christophe Pedroletti.

Newsweeks rankning baseras på fyra huvudsakliga datakällor:

• Rekommendationer från tusentals experter inom hälsosektorn, inklusive läkare och vårdchefer.
• Resultat från patientenkäter, med fokus på bemötande och information.
• Kvalitetsindikatorer som väntetider, patientsäkerhet och hygienrutiner.
• Användning av patientrapporterade utfallsmått, som mäter patienters upplevda nytta av vården och livskvalitet efter behandling.

Totalt sju svenska sjukhus finns med på listan. Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg placerar sig på plats 69 och Akademiska sjukhuset i Uppsala återfinns på plats 82.

Karolinskas placering på World’s Best Hospitals:
2020: plats 10
2021: plats 7
2022: plats 8
2023: plats 6
2024: plats 7
2025: plats 5

Läs hela rankingen här hos Newsweek:

https://www.newsweek.com/rankings/worlds-best-hospitals-2025

(öppnas i nytt fönster)

En färsk studie visar att datoralgoritmer kan användas för att hitta potenta molekyler som skulle kunna utvecklas till läkemedel mot inflammation. I artikeln presenterar forskarna också hur samma strategi kan användas för att söka igenom 10 sextiljoner alternativ för att hitta den bästa läkemedelskandidaten.

Struktur för proteinet OGG1 (färg: lila, vänster) och en av de molekyler som hämmar enzymets aktivitet (Färg: gul, mitten och höger). Bild: Andreas Luttens

En av de största utmaningarna inom läkemedelsutveckling är att hitta rätt kandidat bland ett enormt antal potentiella molekyler. En ny studie, som publicerats i Nature Communications, visar att det går att hitta läkemedelsmolekyler genom att modellera dem med hjälp av datoralgoritmer.

− Vi utnyttjar datormodellerna för att söka igenom databaser med flera miljarder molekyler. Metoden kommer kunna snabba upp den kostnadskrävande läkemedelsutvecklingsprocessen, säger Jens Carlsson, en av författarna till studien.

Läkemedelspotential för inflammation
I den aktuella studien, som är ett samarbete med Karolinska institutet och Stockholms universitet, fokuserade man på enzymet OGG1, ett protein som reparerar skador på cellens DNA. Forskarna var intresserade av att hitta en molekyl som kunde binda till detta målprotein och på så sätt påverka enzymets aktivitet. Med hjälp av modeller av proteinet designade de fler än hundra olika molekyler som sedan tillverkades. När molekylerna testades mot enzymet kunde forskarna se att de hämmade dess aktivitet och hade antiinflammatorisk effekt.

− Det är fantastiskt att vi idag kan designa molekyler och visa att de faktiskt fungerar exakt som vi hoppats. Samma strategi kommer att fungera för många andra proteiner och sjukdomar, säger Jens Carlsson.

Börjar med enkla molekyler
Tidigare har läkemedelsutveckling fokuserat på att screena stora kemiska bibliotek som innehåller läkemedelsliknande molekyler. Denna metod är dock mycket kostnadskrävande och misslyckas ofta att hitta bra startpunkter för läkemedelsutveckling. I den aktuella studien har forskarna i stället använt sig av så kallad fragmentbaserad läkemedelsdesign. Metoden innebär att man först identifierar en mycket liten molekyl som kan binda till målproteinet. När en sådan molekyl har hittats, så kan forskarna stegvis vidareutveckla den för att skapa ett läkemedel.

− Det är som att lägga ett pussel. Vi startar med en pusselbit och bygger sedan upp en läkemedelsmolekyl succesivt genom att addera nya bitar. Till slut har vi en läkemedelsmolekyl som passar perfekt i målproteinet, säger Jens Carlsson.

I studien har forskarna använt sig ett företag som tillverkar molekyler på beställning. De har sedan skapat datorprogram som kan söka igenom alla miljarder molekyler som idag finns att köpa. Med hjälp av superdatorer kan de utforska vilka molekyler som kan binda till målproteinets yta.

− Vi letade först bland miljarderna, där kunde vi snabbt få molekylerna tillverkade och testade. Och det gick bra, vi hittade molekyler som fungerade. Mot slutet av studien började vi tänka – hur långt kan vi gå, om vi inte har kravet att vi måste kunna köpa dem?

Doktoranden Andreas Luttens skrev då ett nytt datorprogram som kunde generera alla möjliga molekyler. Antalet potentiella alternativ landade då på 10 sextiljoner (10²² eller en etta följt av 22 nollor). Forskarna kunde sedan visa att samma metod som de använde för att söka bland molekylerna som finns att köpa, kommer också fungera för att söka bland de 10 sextiljonerna.

− Med vår strategi kan vi söka igenom 10 sextiljoner läkemedelsmolekyler på ett effektivt sätt. Vi kommer inom en snar framtid att kunna testa alla möjliga läkemedelsmolekyler i våra datormodeller, ett genombrott som har stor potential.

Ställer nya krav på läkemedelskemisterna
Även om det nu finns beräkningskraft att utforska ett enormt antal molekyler i jakt på nya läkemedel är det inte alltid säkert att de nya substanserna faktiskt går att tillverka.

− Framtiden kommer att kräva utveckling av nya tillverkningsmetoder för att lyckas ta fram molekylerna som datorberäkningarna så snabbt kan designa, säger Jens Carlsson.

Jens Carlsson, professor vid institutionen för cell- och molekylärbiologi vid Uppsala universitet och SciLifeLab

Oncopeptides announces that a new real-world study on melflufen (melphalan flufenamide, branded in Europe as Pepaxti) plus dexamethasone in patients with relapsed, refractory multiple myeloma (RRMM) has been published in the peer-reviewed journal European Journal of Haematology.

The study, authored by researchers at the Dana-Farber Cancer Institute in Boston, Massachusetts, USA found that melflufen demonstrated clinically meaningful efficacy, with an overall response rate (ORR) of 55%, including complete responses in 27% of patients. The safety profile was consistent with previous clinical trials, with manageable hematologic toxicities. The findings indicate that melflufen is an effective treatment option for patients with heavily pretreated RRMM in the real-world setting.

The article, titled “Outcomes of Melflufen Treatment in Patients with Relapsed/Refractory Multiple Myeloma,” evaluates real-world data from patients treated at the Dana-Farber Cancer Institute. The study provides additional clinical insights into the efficacy and safety of melflufen outside of the controlled clinical trial setting, reinforcing its potential role in the treatment of RRMM.

“Our real-world experience has strengthened our understanding of melflufen’s important role in treating relapsed and refractory multiple myeloma, as reflected by our data,” says Paul G. Richardson, MD, Clinical Program Leader and Director of Clinical Research at Dana-Farber Cancer Institute and senior author of the article. “The results indicate that melflufen’s efficacy and safety profile observed in clinical trials have favorably translated into real-world practice. In my view, this offers hope to our patients who may have limited remaining treatment options, and in particular need therapeutic strategies that circumvent immune exhaustion with a novel mechanism of action, as well as having the advantage of outpatient, “off the shelf” administration and low rates of infection.”

The full article can be accessed here.

About the Study
The retrospective study analyzed 12 patients with RRMM treated with melflufen plus dexamethasone at the Dana-Farber Cancer Institute. The cohort had a median of 5.5 prior lines of therapy, with a significant proportion exhibiting high-risk disease characteristics. Key findings include:

55% ORR, with 27% achieving complete response (CR)

21.3-week median duration of response

Manageable safety profile, with primarily hematologic adverse events

No new safety signals compared to clinical trial data

Reasons for treatment discontinuation included disease progression (42%), drug withdrawal from the US market (33%), adverse events (17%), and one unrelated sudden death (8%).