Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Medivir får europeiskt patent för fostrox och lenvatinib vid levercancer

Medivir meddelar att den europeiska patentmyndigheten har beviljat företagets patentansökan som omfattar skydd för kombinationen av fostroxacitabine bralpamide (fostrox) med lenvatinib (Lenvima) för behandling av hepatocellulärt karcinom samt cancer-metastaser till levern. Patentet ger skydd och marknadsexklusivitet fram till april 2041.

– ”Detta patentgodkännande är, tillsammans med substanspatentet för fostrox, en del av vår strategi för att skydda kliniskt relevanta kombinationer med fostrox vid levercancer. Med tanke på våra positiva slutdata från fas 1b/2a-studien, som presenterades vid EASL Liver Cancer Summit förra månaden, samt de pågående aktiviteterna för att initiera en fas 2b-studie i andra linjens behandling av HCC, är det avgörande att skydda den unika kombinationen av fostrox och lenvatinib vid HCC”, säger Jens Lindberg, VD för Medivir.

Årets raket: Ung Cancer prisas för sitt arbete

FOKUS Patient – ETT SAMHÄLLE OCH VÅRD I FÖRÄNDRING. Foto: Björn Dalin

Under måndagen den 17 mars fick Ung Cancer ta emot utmärkelsen Årets Raket av FOKUS Patient under Futures Days – utifrån arbetet med att sprida kunskap om unga vuxna cancerdrabbade och närstående, utifrån rapporten De unga bakom cancern. Arbetet har genererat såväl medial uppmärksamhet som utökat organisationens medlemsantal och framförallt synliggjort unga vuxna inom cancervården.

Synliggörande av en grupp som hamnar mellan stolarna
Arbetet med rapporten De unga bakom cancern har lett till definition av gruppen och ett synliggörande av en hel målgrupp. Unga vuxna utgör en grupp som historiskt har hamnat i ett vakuum mellan befintliga system och insatser. De är varken barn, med de rättigheter, den struktur och det stöd som följer, eller fullt etablerade vuxna med den stabilitet som arbetsliv och social trygghet kan innebära. Inom cancervården har de saknat en egen definition och automatiskt kategoriserats och bemötts antingen som barn eller som vuxna (de senare är en grupp där majoriteten är betydligt äldre). Denna brist på synliggörande har lett till att deras specifika behov har fått stå tillbaka i utformningen av stöd och rehabilitering.

Genom att under de senaste året kombinera workshops, samtal, rapporter och bidra in i pågående strategiskt arbete med såväl beslutsfattare som vården och myndigheter har det nu resulterat i att gruppen unga vuxna lyfts i såväl förslag till cancerstrategi som i olika kunskapsstöd och kommer på sikt leda till konkret förändring för målgruppen.

– Redan idag ser vi resultatet i hur gruppen adresseras och synliggörs i underlag samt initiativ som nu påbörjas för att förbättra situationen, säger Therese Leijon Generalsekreterare Ung Cancer.

FOKUS Patient Future Days utmärker Ung Cancer till Årets Raket
Motiveringen till utmärkelsen Årets raket var: ”En organisation som Ung Cancer behövs av många olika skäl, men inte minst för att unga vuxna ofta inte känner sig hemma i traditionella patientföreningar utan behöver kontakt med andra unga i samma situation. Ung Cancer har fått många nya medlemmar med stort engagemang i sociala kanaler, opinionsbildning bedrivs genom deltagande i en mängd forum. Att Ung Cancer med sin drivkraft kan fortsätta öka sitt inflytande och nå nya höjder är juryn övertygad om, därför utses organisationen till Årets raket!”

– Vi är oerhört tacksamma för detta erkännande och ser fram emot att fortsätta vårt arbete för att göra skillnad för unga vuxna, säger Therese Leijon Generalsekreterare Ung Cancer.

Barncancerfonden efterlyser skarpare analys av barncancerområdet

Foto: Ylva Sundgren.

Gedigen nulägesbeskrivning, många bra förslag men en önskan om fler mätbara och tidsatta mål där det ibland krävs unika sådana för barn drabbade av cancer. Så kan man sammanfatta Barncancerfondens remissvar på den föreslagna cancerstrategin ”Bättre tillsammans”.

Då utvecklingen inom cancerområdet är både snabb och dynamisk måste en ny cancerstrategi ta höjd för att vi under de kommande åren kan få se både forskningsupptäckter och nya läkemedel som radikalt förändrar vården så som vi känner den idag. Strategin måste kunna utvecklas och förändras, men för att det ska ske måste samtidigt de satta målen vara så tydligt utformade att de löpande kan utvärderas. Barncancerfondens generalsekreterare Ola Mattsson vill se både fler generella och unika mål för barn med cancer.

– Vi är nöjda med att barn är med i strategin men noterar att det på många ställen inte framgår om förslagen gäller både barn och vuxna, vilket inte minst är viktigt för att säkerställa att strategins mål går att följa över tid.

Barncancer är inte en diagnos utan många sällsynta och därför behöver utvecklingen följas på statistik som är relevant för området och nedbruten på de olika diagnoserna.

– Vi har tillexempel sett en ökad överlevnad de senaste åren men vi har fortfarande diagnoser som saknar effektiv behandling, så genomsnittssiffror berättar ganska lite om den verkligheter som möter drabbade barn och deras familjer.

Sällsynta diagnoser har särskilda behov

Ett område där det finns en stor ojämlikhet mellan barn och vuxna är inom precisionsmedicin. Cancerdrabbade barn har idag tillgång till precisionsdiagnostik vid insjuknande men däremot är tillgången till precisionsläkemedel och andra nya avancerade terapier betydligt sämre än för vuxna.

Och när det handlar om att implementera precisionsmedicinska behandlingar finns också helt olika förutsättningar, både för vården och forskningen, menar Ola Mattson.

– För vuxna kan det vara relevant när man talar om att dela data inom en region eller inom Sverige. Men när vi pratar om barncancerdiagnoser så behöver vi dela data internationellt för att få tillgång till en population som är tillräckligt stor för att vi ska kunna dra slutsatser som leder till utvecklingen av precisionsmedicin.

Livet efter cancer

Barncancerfondens forskningschef Britt-Marie Frost tycker att den forskningssatsning som föreslås behöver kompletteras med en satsning på sena komplikationer.

– Vuxna som behandlats för cancer i barndomen drabbas tyvärr ofta av olika sena komplikationer och n vi behöver intensifiera uppföljningen och forskningen inom området. Satsningar från Barncancerfonden räcker inte, det behövs också en nationell kraftsamling både på forskningsprojekt men också på de infrastrukturer i form av register, biobanker och biologiska data som behövs för en internationellt attraktiv och användbar forskningsbas. Detta är nödvändigt för att nå de mål vi strävar efter, ökad överlevnad och bättre livskvalitet efter genomgången cancerbehandling i barndomen.

Livet under och efter en cancerbehandling föreslås i strategin få mer stöd i form av utbyggda uppföljningsmottagningar och rehabiliteringsprogram särskilt riktade till barn och unga.

– Detta är bra men det är viktigt att resurssätta ordentligt redan från start. Satsningarna är viktiga men då måste det ges ekonomiska ramar som gör att de inte får undanträngningseffekter visavi den ordinarie vården och behandlingen. Det är viktigt att såväl kompetensutveckling som kompetensförsörjning dimensioneras rätt och för satsningen på barn och unga så tycker vi inte att förslaget räcker till, avslutar Britt-Marie Frost.

Sammanfattning av Barncancerfondens förslag:

Barncancerfondens viktigaste inspel, utöver att målen behöver kunna följas upp genom att nollmätning och nulägesbeskrivning blir mer kvantitativ, är:

  • Tidig och precis diagnostik krävs för att möjliggöra implementering av precisionsmedicin. Därför behöver även barnonkologin vara med i den föreslagna satsningen på jämlikt införande av biomarkörsanalys för fortsatt implementering av precisionsmedicin.
  • Etablering av ett nationellt precisionsdiagnostiskt nätverk där strategisk forskning (både akademisk och företagsinitierad) integreras behöver ske skyndsamt.
  • Den stora ojämlikheten i tillgång till godkända och för barn utprovade läkemedel kräver särskilda satsningar. Det krävs förbättrade möjligheter att delta i nationella och internationella interventionsstudier, men också ett förslag på hur nya avancerade, och därför ofta dyra, läkemedel kan finansieras på ett sådant sätt att regional ojämlikhet inte uppstår.
  • Satellite sites behöver utvecklas för att fler barn ska få tillgång till ny behandling eller nya läkemedel inom ramen för en klinisk prövning, oavsett var i landet de bor och om de klarar av att resa.
  • De riktade forskningssatsningarna som föreslås behöver kompletteras med forskning om sena komplikationer, bland annat för att sekundärcancer är en av de sena komplikationerna efter barncancer, men också för att behovet ökar då allt fler barn överlever sin behandling. Fler fas IV-studier kommer att behövas då nya läkemedel inte kommer att ha lika mycket data vid godkännande. För detta krävs också utbyggda och nya register som möjliggör uppföljning av läkemedelsbehandling.
  • Nya affärsmodeller behöver utvecklas för att alla patientgrupper ska få tillgång till nya godkända läkemedel, ny diagnostik och nya medicintekniska produkter.
  • Rehabiliteringen ska vara tidig, individanpassad och evidensbaserad. Därtill behövs en struktur och tydliga riktlinjer för omhändertagande av barn med palliativa vårdbehov i alla regioner.

Här finns hela remissvaret:

barncancerfonden-remissvar-avseende-en-uppdaterad-cancerstrategi.pdf

Lund och Uppsala föreslår lagändring för forskarutbyte

Universitetskommunerna Lund och Uppsala vill se en lagändring som gör det lättare för forskare att ta med sina skolpliktiga barn vid internationella utbyten. I en gemensam skrivelse till regeringen föreslås en översyn av skollagen för att stärka akademiska och arbetsmarknadsmässiga förutsättningar.

Kommunerna betonar behovet av en modern och internationellt anpassad lagstiftning som gör det möjligt för forskare att arbeta utomlands utan att deras barn förlorar rätten till utbildning. För att underlätta forskarmobilitet krävs en helhetssyn där både arbetsliv och familjesituation tas i beaktande. En sådan förändring skulle inte bara gynna enskilda forskare och deras familjer, utan även stärka arbetsmarknaden och näringslivet, både lokalt och nationellt.

– Vi vill att universitet och dess forskare ska ha möjlighet att göra internationella utbyten, samtidigt som vi värnar om barnens skolgång, säger Erik Pelling (S), kommunstyrelsens ordförande i Uppsala.

Bakgrunden till kommunernas skrivelse är en dom från Kammarrätten i Stockholm som tolkade kravet på ”synnerliga skäl” i skollagen mycket restriktivt, vilket begränsar möjligheten för barn att följa med sina föräldrar på forskarutbyten, även när svensk utbildningskvalitet kan tillgodoses.

– För att Sverige ska behålla sin konkurrenskraft som kunskapsnation måste vi underlätta för våra forskare att delta i internationella samarbeten utan att behöva kompromissa med sina barns utbildning, säger Anders Almgren (S), kommunstyrelsens ordförande i Lund.

 Foto: Lunds kommun.

ÖPPET BREV: NAC, Kenneth Villman och SKR/RCC om vården av gallvägscancer

Gallvägscancer är en allvarlig och svårbehandlad sjukdom. En liten andel av patienter kan opereras, men den absoluta merparten behöver medicinsk behandling. Trots framsteg inom forskning och utveckling av nya behandlingsmetoder får patienter i Sverige inte alltid tillgång till den senaste diagnostiken och behandlingen.

 Klipp från TV4.se

I ett inslag i TV4:s Nyhetsmorgon den 27 februari berättade Fredrik Smedberg från cancerföreningen PALEMA om sin egen kamp mot gallvägscancer och för att få tillgång till rätt behandling. Hans huvudbudskap var tydligt: Alla patienter bör få tillgång till den senaste kunskapen och de mest effektiva behandlingsmetoderna, men så sker inte idag.

Kenneth Villman, onkolog och ordförande för den nationella arbetsgruppen för cancerläkemedel (NAC), medgav i sitt skriftliga svar att handläggningstiderna är för långa och att regionernas cancervård varierar.

Enligt Nils Wilking, onkolog och docent vid Karolinska Institutet, är de största problemen att vårdprogrammet för gallvägscancer inte har uppdaterats på sex år och långsamma processer för att introducera cancerläkemedel

Två stora brister måste åtgärdas:
Det nationella vårdprogrammet för gallvägscancer är föråldrat Det nuvarande vårdprogrammet är sex år gammalt, trots att forskningen gjort stora framsteg. Sedan 2019 har nya metoder för molekylär diagnostik utvecklats, och sedan 2021 finns nya godkända läkemedel inom EU. Vårdprogrammet bör vara en levande och aktuell vägledning för läkare, och det rimliga vore att uppdatera det årligen. Idag har dock ingen tydligt ansvar för att så sker.

Långsam process för att rekommendera nya läkemedel Processen från EMA/EU-godkännande till rekommendation från NT-rådet har tagit mellan
12-44 månader för läkemedel mot gallvägscancer. Dessa fördröjningar är oacceptabla och innebär att patienter i vissa fall inte hinner få den behandling de behöver i tid. För att kunna erbjuda dessa patienter en chans till bättre prognos krävs snabbare tillgång till nya behandlingar och en mer flexibel process rörande cancerläkemedel. 

Vad som måste göras omedelbart:
Ge en tydlig instans inom SKR/RCC ansvaret för att vårdprogrammet för gallvägscancer uppdateras årligen. Inför en snabbare process för att introducera nya läkemedel. Vi på PALEMA har samlat mycket kunskap om moderna behandlingsmetoder och patienters upplevelser. Vi är beredda att dela denna kunskap inte bara med våra medlemmar, utan även med läkare och vårdpersonal som i dag ofta står utan aktuella riktlinjer. Vi anser att SKR/RCC, NT-rådet och ansvariga beslutsfattare agerar skyndsamt för att förbättra vården för alla drabbade.

Med vänlig hälsning,

Cancerföreningen PALEMA

Cancerföreningen PALEMA är den enda svenska patientföreningen för dem som drabbats av cancer i övre buken – pankreas, lever, gallvägar, magsäck och matstrupe – samt deras anhöriga och vårdpersonal. Föreningen verkar för förbättrad vård, ökade forskningsanslag och en starkare röst för drabbade. Genom opinionsbildning och stödinsatser arbetar PALEMA för att förebygga, bekämpa och mildra effekterna av dessa svårbehandlade cancerformer. Verksamheten är ideell och finansieras genom medlemskap och gåvor.