Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Umeå får ny rektor

Professor Tora Holmberg har av regeringen utsetts till ny rektor vid Umeå universitet för sexårsperioden 2025–2031. – Jag är otroligt stolt över uppdraget och förtroendet. Nu längtar jag efter att komma på plats i Umeå och lära känna mitt nya universitet, säger Tora Holmberg.

Professor Tora Holmberg tillträder som rektor vid Umeå universitet från och med den 1 april. Foto: Malin Grönborg

Den 1 april tillträder Tora Holmberg som ny rektor för Umeå universitet. Hon har under många år varit verksam vid Uppsala universitet, bland annat som professor i sociologi och under perioden 2020–2005 som vicerektor för vetenskapsområdet humaniora och samhällsvetenskap.

– Jag tar förstås med mig övertygelsen om värdet med ett bredduniversitet och kunskapen om hur det fungerar och kan styras. Därtill har jag erfarenhet av att ha drivit många strategiska forsknings- och utbildningsfrågor vid Uppsala universitet under mina nära fem år som vicerektor.

– Jag vill också vara en röst för akademisk frihet, kollegialitet och universitetets viktiga roll i ett demokratiskt samhälle. Det gläder mig att mitt engagemang inom dessa områden värderats i rekryteringsprocessen och lyfts fram i universitetsstyrelsens motivering till beslutet om ny rektor.

Umeå universitet är ett av Sveriges största universitet med över 40 500 studenter, omkring 4 600 anställda och 5 miljarder i årsomsättning. Vid universitetet bedrivs utbildning och forskning inom alla vetenskapsområden: medicin och hälsa, naturvetenskap och teknik, samhällsvetenskap, humaniora och utbildningsvetenskap.

– I mitt ledarskap strävar jag efter att alla ska vara delaktiga och ta ansvar, och att vi tillsammans tar tillvara kraften i medarbetarnas och studenternas kunskap och engagemang. Jag kände tidigt att det var väldigt givande och roligt att se andra utvecklas och ta steg framåt, såväl kollegor som studenter och doktorander. Med tiden har jag också insett att jag har en förmåga att samla personer för att nå gemensamma mål.

Sedan invigningen 1965 har Umeå universitet haft en helt avgörande betydelse för kompetensförsörjningen och samhällsutvecklingen i hela norra Sverige. Universitetets snabba och ständiga expansion har också gått hand i hand med Umeås tillväxt och utveckling.

– Umeå universitet har högt anseende och spelar en viktig roll för stadens, regionens och hela Sveriges utveckling. Det är något jag vill att vi tillsammans ska både vårda och utveckla. Samtidigt är vi och har ambitionen att fortsatt vara ett universitet med internationell konkurrenskraft. Viktiga frågor framåt är att stärka utbildningssamarbetet och öka universitetets konkurrenskraft om forskningsbidrag från EU. Därför ser jag också fram emot att engagera mig i Europaalliansen European Campus of City-Universities (EC2U), vilken består av nio universitet, och till vilken Umeå universitet nu ansluter.

Samlade campus är ett kännetecken för Umeå universitet. Det skapar kreativa miljöer för utbildning och forskning, bjuder in till samarbeten över ämnesgränser, och skapar möjligheter för ett aktivt studentliv.

– Det känns verkligen som att allt kretsar runt campusdammen. Även om vi har viktig verksamhet på Konstnärligt campus vid älvstranden, Campus NUS på sjukhusområdet och på andra orter i norra Sverige, tänker jag att känslan runt dammen fångar bredduniversitetets själ och hjärta. Platsen inrymmer också en symbolisk styrka, där kan alla discipliner mötas och bilda en större helhet – ett universitet!

Fyra nya NHV-tillstånd till Karolinska Universitetssjukhuset

Huvudentrén vid Karolinska Universitetssjukhuset.

Karolinska Universitetssjukhuset har, genom Region Stockholm, fått uppdraget att bedriva nationell högspecialiserad vård (NHV) inom fyra områden: kirurgisk behandling av lymfödem, rekonstruktiv kirurgi vid IBD, vård för personer med Differences in Sex Development (DSD) samt behandling av medfödda immunologiska sjukdomar.

Lymfödem är en kronisk sjukdom som drabbar lymfsystemet och orsakar svullnad i olika delar av kroppen. Enligt vårdprogrammet från Svensk Förening för Lymfologi är sekundära lymfödem, som ofta uppstår efter cancerbehandlingar, betydligt vanligare än primära lymfödem. WHO uppskattar att över 250 miljoner människor globalt lever med sjukdomen.

Alberto Falk Delgado, verksamhetschef för plastikkirurgi och käkkirurgi vid Karolinska Universitetssjukhuset.

I Sverige saknas exakt statistik över hur många som drabbas av lymfödem, men det är en välkänd komplikation efter bröst- och gynekologisk cancer. När det gäller kirurgisk behandling av lymfödem är tillgängliga data begränsade. Socialstyrelsen samlar in statistik om operationer inom specialistvården, men specifika uppgifter om lymfödemkirurgi är svåra att identifiera. Detta kan bero på att sjukdomen oftast behandlas med exempelvis kompressionsterapi och att kirurgiska ingrepp inte alltid är förstahandsvalet.

– Karolinska var först i Sverige med supramikrokirurgi för behandling av lymfödem och vi har en hög kompetens inom detta område. Att Karolinska nu får nationellt högspecialiserat vårduppdrag för kirurgisk behandling av lymfödem innebär att vi kan fortsätta utveckla och förbättra vården för dessa patienter. Vi ser fram emot att samla och sprida expertkunskap inom området, säger Alberto Falk Delgado, verksamhetschef för plastikkirurgi och käkkirurgi vid Karolinska Universitetssjukhuset.

Rekonstruktiv kirurgi vid IBD
IBD (Inflammatory Bowel Disease) är ett samlingsnamn för kroniska inflammatoriska tarmsjukdomar, främst Crohns sjukdom och ulcerös kolit. Sjukdomarna orsakar inflammation i mag-tarmkanalen och kan leda till symtom som buksmärtor, diarré, viktnedgång och trötthet.

Mattias Soop, sektionschef för kirurgi vid IBD och tarmsvikt på Karolinska Universitetssjukhuset.

Enligt Svenska IBD-registret (SWIBREG) och Svensk Gastroenterologisk Förening lever omkring 70 000 personer i Sverige med IBD. Sjukdomen debuterar ofta i ungdomen men kan uppstå i alla åldrar. Varje år genomgår flera tusen patienter i Sverige operationer för att behandla IBD.

– Med det nationella högspecialiserade vårduppdraget får vi möjlighet att ytterligare samla kompetens och förbättra förutsättningarna för patienter som behöver rekonstruktiv kirurgi vid IBD. Karolinska har lång erfarenhet av avancerad kirurgi inom området och vi ser fram emot att fortsätta driva utvecklingen framåt, säger Mattias Soop, sektionschef för kirurgi vid IBD och tarmsvikt på Karolinska Universitetssjukhuset.

Differences in Sex Development (DSD)
DSD (Disorders of Sex Development) är en samlingsbeteckning för medfödda avvikelser i könsutvecklingen. De kan yttra sig på olika sätt och orsakas av avvikelser i kromosomer, gonader (könskörtlar) och/eller hormonproduktion. Patienterna kan diagnosticeras under nyföddhetsperioden, i puberteten eller i vuxen ålder.

På Barnendokrinmottagningen på Karolinska Universitetssjukhuset är cirka 250–300 patienter inskrivna med en DSD-diagnos. De tas om hand av ett multidisciplinärt team där medicinsk/hormonell, kirurgisk och psykologisk behandling utgör centrala delar. Det finns också ett nära samarbete mellan barn- och vuxenkliniker, där regelbunden kontakt sker med genetiker, patolog, gynekolog, barnurolog, urolog samt vuxenendokrinolog/androlog.

Anna Ekesbo Freisinger, verksamhetschef för högspecialiserad barnmedicin och opererande verksamheter på Karolinska Universitetssjukhuset.

– Det är av stor betydelse att vi har fått NHV-uppdrag för denna vård. Det stärker det redan välfungerande teamarbetet och möjliggör en vidareutveckling av vården genom både nationella och internationella samarbeten, säger Anna Ekesbo Freisinger, verksamhetschef för högspecialiserad barnmedicin och opererande verksamheter på Karolinska Universitetssjukhuset.

För patienter med DSD-tillstånd är det avgörande att de får tillgång till högspecialiserad vård som omfattar samtliga nödvändiga komponenter – diagnostiska, medicinska, kirurgiska och psykologiska.

– Genom att säkerställa att alla patienter med DSD-tillstånd i Sverige vårdas vid NHV-enheter med denna samlade kompetens kan vi erbjuda en högkvalitativ och jämlik vård i hela landet för dessa patienter, säger Anna Ekesbo Freisinger.

Medfödda immunologiska sjukdomar
Medfödda immunologiska sjukdomar innebär att någon del av immunförsvaret inte fungerar som det ska. Det visar sig oftast i form av ökad känslighet för infektioner, ibland med inflammation eller autoimmunitet. Orsaken är ofta genetisk, men ibland okänd.

Patientgruppen är väldigt varierande.

– Det kan handla om svårt sjuka barn som skickas till oss från övriga delar av landet och där stamcellstransplantation kan bli aktuell, eller vuxna patienter med återkommande och allvarliga infektioner, säger Peter Bergman, överläkare på Immunbristenheten, medicinsk enhet Infektionssjukdomar, vid Karolinska Universitetssjukhuset och professor vid Karolinska Institutet.

Peter Bergman, överläkare på Immunbristenheten, medicinsk enhet Infektionssjukdomar, vid Karolinska Universitetssjukhuset och professor vid Karolinska Institutet.

Karolinska är en av tre sajter i Sverige med screening av nyfödda för en allvarlig form av medfödd immunbrist, så kallad SCID-screening. På vuxensidan finns en mottagning på infektionskliniken som är helt fokuserad på medfödd immunbrist och som tar emot remisser från hela landet.

– Dessutom har vi byggt ett starkt nätverk kring genetisk utredning av medfödd immunbrist där klinisk immunologi tillsammans med Science for Life Laboratory (SciLifeLab) har en viktig roll, säger Peter Bergman.

NHV-uppdraget innebär ett ännu tydligare mandat att bygga vidare på dagens verksamhet.

– Vi kommer nu kunna fokusera på de svåraste och mest komplexa fallen där man uppenbart vinner mycket på att samla kompetensen. Tanken är inte att vi ska ta över vården för alla patienter utan att vi ska träffa patienten tidigt i förloppet och sedan arbeta tillsammans med den regionala vården som kan följa upp patienten på hemorten. Förhoppningen är att vården kommer bli bättre och mer jämlikt fördelad över hela landet, säger Peter Bergman.

Det finns mer än 500 olika typer av medfödda immunologiska sjukdomar. I dag finns cirka 3000 diagnosticerade patienter i Sverige, men mörkertalet är sannolikt stort.

Läs mer om Karolinska Universitetssjukhusets samtliga NHV-uppdrag

Ny sjukhusdirektör för Danderyds sjukhus

Regionstyrelsen har vid sitt sammanträde den 18 mars utsett Caroline Hällsjö Sander till ny sjukhusdirektör för Danderyds sjukhus. Hon arbetar idag som produktionsdirektör vid Karolinska Universitetssjukhuset.

Caroline Hällsjö Sander. Foto: Josefine Franking

Caroline Hällsjö Sander har arbetat på Karolinska Universitetssjukhuset sedan 2008, i flera olika ledande roller. Hon är idag produktionsdirektör vid sjukhuset och har tidigare varit verksamhetschef för perioperativ medicin. Caroline har även varit funktionsområdeschef för akut- och traumaoperation och pre- och postoperativ smärtvård.

Caroline Hällsjö Sander är överläkare sedan 2015 och har en bakgrund inom forskning vid Karolinska Institutet. Sedan 2024 är Caroline medlem i regeringens expertgrupp för utredningen kring stärkt vårdgaranti.

– Jag är väldigt glad att Caroline Hällsjö Sander har tackat ja rollen som sjukhusdirektör för Danderyds sjukhus. Hon har med sin gedigna bakgrund inom hälso- och sjukvården utmärkta förutsättningar för att lyckas i detta viktiga uppdrag, säger regiondirektör Emma Lennartsson.

– Jag är övertygad om att Caroline Hällsjö Sander har den erfarenhet och kompetens som krävs för att leda verksamheten vid Danderyds sjukhus. Hon är också skicklig på att skapa bra samarbeten och kommer att bidra till en god samverkan med övriga delar i vården, säger sjukvårdsdirektör Mikael Ohrling.

– Det är fantastiskt roligt och hedrande att jag är utsedd till sjukhusdirektör för Danderyds sjukhus. Jag ser oerhört mycket fram emot att tillsammans med alla chefer och medarbetare fortsätta utveckla sjukhuset och dess roll i hälso- och sjukvården i Region Stockholm, säger Caroline Hällsjö Sander.

Caroline Hällsjö Sander tillträder tjänsten som sjukhusdirektör för Danderyds sjukhus den 1 april 2025.

Ny MR-teknik ska ge svar om cancer, stroke och Alzheimers

Lunds universitet satsar stort på medicinsk forskning genom en betydande uppgradering av sin prekliniska MR-plattform. Med ett forskningsanslag på 3,9 miljoner kronor från Inga-Britt och Arne Lundbergs forskningsstiftelse investerar universitetet i en modernisering av sin prekliniska MR-kamera. Den nya utrustningen öppnar upp för mer detaljerade studier av mänskliga sjukdomar på en nivå som inte är möjlig i kliniska miljöer.

– Vi har nu möjlighet att byta ut elektroniken i vår MR-kamera. Denna tekniska uppgradering är avgörande för att vår forskning ska fortsätta vara i framkant. Vi får nu tillgång till avsevärt förbättrad bildkvalitet, snabbare bildtagning, minskat brus och möjlighet att använda kylda spolar optimalt, vilket ger oss en kraftigt ökad signalstyrka. Det innebär att vi kan arbeta mer effektivt och med högre precision, vilket i sin tur bidrar till bättre forskningsresultat, säger Michael Gottschalk, forskare vid Lunds universitet.

Michael Gottschalk, forskare vid Lunds universitet.

Den uppgraderade MR-kameran kommer att spela en nyckelroll i flera viktiga forskningsprojekt, bland annat:

  • Studier av traumatiska hjärnskador: Genom att studera hjärnan hos smådjur med hjälp av avancerade avbildningstekniker undersöker man möjligheterna att identifiera de underliggande orsakerna till kvarstående symptom och utveckla nya behandlingsstrategier.
  • Cancerforskning: Förbättrad MR-teknik möjliggör detaljerade studier av tumörutveckling och ger forskarna bättre verktyg för att utvärdera effekten av olika cancerbehandlingar, inklusive strålbehandling.
  • Forskning om neurodegenerativa sjukdomar: Genom att undersöka det glymfatiska systemet, som ansvarar för att rensa bort avfallsprodukter från hjärnan, är målet att kunna få en bättre förståelse för sjukdomar som Alzheimers och Parkinsons.
  • Strokeforskning: Den uppgraderade MR-kameran kommer att användas för att studera effekten av stamcellsbehandling på hjärnan efter stroke.

Den uppgraderade MR-kameran kommer att spela en nyckelroll i flera viktiga forskningsprojekt.

Forskningen vid Lunds universitet är translationell, vilket innebär att resultat från prekliniska studier på smådjur kan överföras till kliniska studier på människor.

– Vi har en unik möjlighet att arbeta med både prekliniska modeller och i jämförande, kliniska projekt. Detta ger oss en djupare förståelse för sjukdomsmekanismer och möjliggör utveckling av mer effektiva behandlingar. Att arbeta translationellt ligger i linje med hur vi önskar att forskningen ska utvecklas framåt. Vi är väldigt tacksamma för det här forskningsanslaget från IngaBritt och Arne Lundbergs forskningsstiftelse. Detta är bara början på en snabb utveckling, och denna investering kommer att ha stor betydelse för vår forskning framöver, säger Niklas Marklund, professor i neurokirurgi vid Lunds universitet.

Niklas Marklund, professor i neurokirurgi vid Lunds universitet.

Cancerrådgivningen öppnar upp för hela Sverige

Sveriges äldsta stöd- och rådgivningslinje för cancer ökar kapaciteten och tillgängligheten. Nu kan alla i hela landet som behöver stöd, känner oro eller har frågor om cancer, ringa eller chatta kostnadsfritt och anonymt med Cancerrådgivningen.

Allt fler drabbas av cancer och varje vecka ringer omkring 150 stockholmare till stödlinjens sjuksköterskor som är specialiserade inom cancervård/palliativ vård och har en grundläggande utbildning inom psykoterapi.

-Vi vill nu ge möjlighet till alla att kontakta oss och få hjälp, även om vi aldrig sagt nej till någon som tillhör en annan region. På så sätt kan vi bidra till att öka jämlikheten i cancervården, säger Katarina Lannervall, enhetschef för cancerprevention och screening vid RCC Stockholm Gotland som driver tjänsten sedan 2014.

Det är inte bara patienter och närstående som söker stöd.

-Vi är också en resurs för all personal inom cancervård, primärvård och palliativ vård som behöver stöd. Det är via dem och patientföreningarna som vi hoppas att vi når ut till alla cancerberörda, säger Katarina Lannervall.

Fakta
RCC Stockholm Gotland i Region Stockholm driver tjänsten på uppdrag av Regionala cancercentrum. Ursprungligen var det Radiumhemmet som 1981 startade och drev Cancerrådgivningen.
Cancerrådgivningen: stöd- och rådgivningslinje 08-123 138 00

Cancerrådgivningen: stöd- och rådgivningslinje 08-123 138 00