Sahlgrenska akademin tar stora steg i cancerforskningen genom en ny satsning på forskningsenheten Core Facilities. Ett anslag på 2,5 miljoner kronor från IngaBritt och Arne Lundbergs forskningsstiftelse har bidragit till att en toppmodern masspektrometer kunnat införskaffas (totala kostnaden för masspektrometern är 13,5 miljoner kronor). Denna teknologiska innovation möjliggör både snabbare diagnoser och mer individanpassade behandlingar.

Proteomik, studiet av kroppens proteiner vid en viss tidpunkt, är avgörande för att förstå sjukdomsutveckling och upptäcka biomarkörer – biologiska signaler som kan indikera sjukdom. Den nya tekniken erbjuder forskare enastående precision och känslighet, vilket gör det möjligt att identifiera proteiner i extremt låga koncentrationer – upp till åtta gånger känsligare än tidigare metoder.

– Den här tekniken öppnar helt nya möjligheter att upptäcka biomarkörer i ett tidigt stadium, vilket är avgörande för både snabbare diagnoser och mer effektiva behandlingar. Tidig upptäckt av cancer ger förbättrade chanser för lång överlevnad, säger Carina Sihlbom Wallem, enhetschef för Proteomics Core Facility (PCF) vid Göteborgs universitet.

Carina Sihlbom Wallem, enhetschef för Proteomics Core Facility (PCF) vid Göteborgs universitet.

Forskarna strävar efter att utveckla metoder som kan ersätta invasiva biopsier (ett vävnadsprov där cancer riskerar att spridas) med blodanalyser, vilket förenklar diagnostiken och minskar risken för komplikationer. Detta är också en nyckelkomponent i precisionsmedicin, där behandlingar skräddarsys för att passa varje patients unika biologiska profil.

– En proteinforskare kan liknas vid en musiker som spelar ett enskilt instrument, medan en proteomforskare analyserar hela orkestern. Vi studerar kroppens alla processer samtidigt, där proteiner som receptorer och enzymer har betydelsefulla roller. Den nya tekniken gör det möjligt att upptäcka proteiner som tidigare inte kunnat studeras, säger Carina Sihlbom Wallem.

Proteomics Core Facility är en central resurs för forskare från Göteborgs universitet, Chalmers, andra akademiska institutioner och företag. Enheten erbjuder avancerad forskningssupport, hjälper forskare att designa studier och utför högkvalitativa analyser. Varje år stödjer enheten cirka 80 forskargrupper från en mängd olika discipliner.

– Det är otroligt stimulerande och inspirerande att arbeta tvärvetenskapligt. Genom att samarbeta med forskare från olika discipliner kan vi bidra med vår expertis som en del av större projekt, säger Carina Sihlbom Wallem.

Med starka kopplingar till klinisk forskning och fokus på banbrytande teknologier banar Sahlgrenska och Core Facilities väg för framtidens cancerforskning. Målet är att förbättra diagnostik och behandling, rädda fler liv och bidra till att göra individanpassad vård tillgänglig för fler.

Tio innovationsprojekt inom livsvetenskap får anslag inom Knut och Alice Wallenbergs Stiftelses och SciLifeLabs program för Proof of Concept. Fyra av projekten drivs av forskare vid Karolinska Institutet. Proof of Concept-programmet syftar till att överbrygga klyftan från akademisk forskning till innovationer inom life science.

Getty Images

Proof of Concept-programmet ger forskare möjlighet att utveckla sina tidiga upptäckter ytterligare mot validerade metoder, produkter eller processer. Det ger dem också möjligheter att accelerera projektets utveckling på olika sätt samt att förbereda det för kommersialisering. Anslagen gör det möjligt för forskare att utforska potentialen i sina forskningsresultat.

I regeringens forsknings- och innovationsproposition premierades excellent forskning och innovationskraft och det här är ett exempel på just det, skriver Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse i ett pressmeddelande.

Innovationer i vid bemärkelse

Utlysningen omfattar innovationer inom life science i vid bemärkelse, som exempelvis läkemedelsutveckling, medicinteknik, diagnostik, forskningsverktyg, e-hälsa och industriell bioteknik. Den är också öppen för innovationer inom miljövetenskap, jordbruk, bioenergi och hållbarhet.

Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse beviljade de första Proof of Concept-anslagen 2017 och utlyste den första omgången inom programmet Proof of Concept för livsvetenskap, life science år 2023. Denna omgång är programmets andra. Totalt har nu 20 anslag beviljats inom programmet. Allt som allt, sedan 2017 har totalt 100 Proof of Concept-anslag beviljats.

Olika typer av stöd

De projekt som beviljats finansiering får mellan en och fyra miljoner kronor vardera under en projektperiod på maximalt två år.

Utöver finansiering kommer projektledarna att få fortsatt stöd från teamet inom Wallenberg Launch Pad, WALP, för att utveckla sina innovationer till kommersiell mognad.

Thuy Tran. Foto: Stefan Zimmerman

– Tack vare anslaget får vi en unik möjlighet att ta vår forskningsidé hela vägen till en konkret medicinsk tillämpning. Vi kan nu skala upp och validera vår innovation på ett mer kommersiellt plan. Dessutom har coachningen från erfarna entreprenörer varit oerhört värdefull och gett oss nya insikter i hur man bäst presenterar och positionerar sin idé, säger Thuy Tran, senior forskare vid institutionen för onkologi-patologi, Karolinska Institutet, som samarbetar med Klas Bratteby, forskare vid samma institution, i ett projekt som handlar om riktade terapier för behandling av metastaserad cancer.

KI-forskarna som beviljats Proof of Concept-anslag inom 2024-års utlysning:

Marie Jeansson, docent vid institutionen för medicin, Huddinge
Projekt: “Therapeutic intervention to slow progression of chronic kidney disease”

Johan Ericson, professor vid institutionen för cell- och molekylärbiologi
Projekt: “A therapeutically high-effective ATMP cell product for Parkinson’s disease”

Fredrik Lanner, senior forskare vid institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik Projekt: “Establishing clinical scale manufacturing of stem cell derived islets with enhanced purity and functionality for treatment of type-1 diabetes”

Thuy Tran, senior forskare vid institutionen för onkologi-patologi
Projekt: “Advancing TROP-2 Targeted Theranostics for Metastatic Solid Cancer Treatment”

En småsparare i Umeå skänker en aktiepost värd tre miljoner till cancerforskning vid Umeå universitet. Detta meddelar Umeå universitet i ett pressmeddelande.

Det handlar om 6 150 aktier i Alfa Laval till ett sammanlagt börsvärde om cirka tre miljoner kronor som en änka skänker. Donationen är enligt önskemål från kvinnan och hennes framlidne make som nyligen gick bort i cancer.

Gåvan går till Insamlingsstiftelsen för medicinsk forskning vid Umeå universitet och öronmärks som bidrag till projekt inom cancerforskning.

Prostatacancer är den cancersjukdom som flest män dör av. Det är tio gånger fler män som dör i prostatacancer än både män och kvinnor som dör i trafiken. Varje liv är viktigt och den stora dödligheten i prostatacancer går att minska.

Stig Mattisson, Rolf Rosander, Hans Eriksson och Bosse Mattsson från förbundets regionala prostatacancerföreningar runt om i landet. Foto: Ewa-Marie Rundquist.

– Prostatacancerförbundet bedömer att det går att halvera dödligheten och rädda 1 000 liv varje år om  allmän nationell screening införs. Män har hittills ingen screening där de blir kallade till undersökning utan var och en behöver själva fått ta ansvar för att testa sig. Nu har forskningen kommit så långt alla argument finns för att införa screening för män. Prostatacancerförbundet kommer därför i slutet av 2024/början på 2025 genomföra sin största nationella kampanj någonsin. Inför screening nu! -kampanjen kommer bland annat att synas på busshållplatser, i större köpcentrum och i tunnelbanan, säger Magnus Klang, ordförande i Prostatacancerförbundet.

Sveriges forskning om prostatacancer är världsledande och Sverige kan bli det andra landet i Europa efter Litauen som inför allmän screening för prostatacancer. Prostatacancerförbundet bedömer dock att Socialstyrelsen kommer avvakta de försöksprojekt med organiserad prostatacancertestning som nu genomförs för att om några år, besluta om införande av nationell prostatacancerscreening, vilket riskerar att ta lång tid. Prostatacancerförbundet anser därför att införandet bör skyndas på för att rädda så många liv som möjligt. Varje liv är viktigt. En oorganiserad testning är ineffektiv och medför större risk för överdiagnostik samt att tillgängligheten och kvaliteten blir ojämn. Dessutom är den socioekonomiskt ojämlik.

– De nya diagnosmetoderna består av först PSA-prov för att identifiera om något är fel. Vid höga värden genomförs fler undersökningar som MR/magnetröntgen (magnetresonanstomografi) och tilläggsprov som Stockholm3. Genom dessa har vi möjlighet att undvika överdiagnostik. Det går att bedöma vilka som måste behandlas och vilka som kan fortsätta leva med de högre värdena utan behandling. Ingen överbehandling får ske, säger Magnus Klang.

European Association of Urology, EAU, den europeiska organisationen för urologer, tog 2024 upp Sverige som ett föregångsland för införande av screening. Att flera regioner erbjuder organiserade prostatacancertester, har fått stor uppmärksamhet i Europa. Inom EAU har argumenten mot screening ersatts av hur screening ska genomföras. Sverige ligger i framkant när det gäller forskning om prostatacancerdiagnostik och screening och anses vara internationell ledare. Målet om ett evidensbaserat screeningprogram närmar sig.

Sverige har också blivit ett föregångsland angående rekommendationerna att avstå omedelbar behandling vid lågrisk prostatacancer, så kallad aktiv monitorering.

Införande av allmän nationell screening är Prostatacancerförbundets viktigaste fråga. I slutet av 2024/början på 2025 kommer förbundets kampanj med budskapet Inför screening nu! synas över hela Sverige. Kampanjen består av foton på tolv män från förbundets regionala prostatacancerföreningar. Till kampanjen hör även en årskalender för år 2025.

I Prostatacancerförbundets webbshop beställs kalendern för 2025.

Prostatacancerförbundet är en riksorganisation med 29 regionala och lokala patientföreningar som verkar för ökad kunskap om prostatacancer och bedriver stödverksamhet för drabbade och närstående. Vi driver även påverkansarbete för en bättre prostatacancervård och stödjer forskning och utveckling genom en egen fond – Prostatacancerfonden. Varje höst arrangerar förbundet den rikstäckande kampanjen Mustaschkampen för att väcka uppmärksamhet kring prostatacancer, Sveriges vanligaste cancersjukdom. Den blå mustaschen är kampanjens signum. Mustaschkampen arrangeras av Prostatacancerförbundet tillsammans med 29 lokala prostatacancerföreningar och flera hundra företag och organisationer.