En ny internationell studie ledd av forskare vid Karolinska Institutet visar att AI-baserade modeller kan överträffa mänskliga experter i att identifiera äggstockscancer via ultraljudsbilder. Studien har publicerats i tidskriften Nature Medicine.

– Tumörer i äggstockarna är vanliga och upptäcks ofta av en slump. Det råder brist på ultraljudsexperter på många håll i världen, vilket har lett till oro för onödiga ingrepp och försenade cancerdiagnoser. Därför ville vi undersöka om artificiell intelligens kan komplettera mänskliga experter, säger Elisabeth Epstein, professor vid institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset, Karolinska Institutet och överläkare vid Kvinnokliniken, Södersjukhuset.

Elisabeth Epstein, professor vid institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset, Karolinska Institutet och överläkare vid Kvinnokliniken, Södersjukhuset.

AI överträffar experter

Forskarna har utvecklat och validerat AI-modeller som kan skilja mellan godartade och elakartade äggstocksförändringar. Totalt använde de över 17 000 ultraljudsbilder från 3 652 patienter vid 20 sjukhus i åtta länder för att träna och testa AI-modellerna. Sedan jämförde de AI-modellernas diagnostiska förmåga mot en stor grupp experter och mindre erfarna ultraljudsundersökare.

Resultaten visade att AI-modellerna presterade bättre än både experter och mindre erfarna undersökare när det gäller att identifiera äggstockscancer. De uppnådde en genomsnittlig träffsäkerhet på 86,3 procent jämfört med 82,6 för experterna och 77,7 procent för de mindre erfarna undersökarna.

– Det tyder på att AI-modeller kan erbjuda ett värdefullt stöd i diagnostiken av äggstockscancer, särskilt i svårdiagnostiserade fall och i situationer där det råder brist på ultraljudsexperter, säger Elisabeth Epstein.

Minskat behov av remisser

AI-modellerna kan också minska behovet av remisser till experter. I en simulerad triage (prioritering av patienter) minskade AI-stödet remisserna med 63 procent, samtidigt som andelen felaktiga diagnoser minskade med 18 procent. Detta kan leda till snabbare och mer kostnadseffektiv vård för patienter med äggstocksförändringar.

Trots de lovande resultaten betonar forskarna att ytterligare studier behövs för att fullt ut förstå AI-modellernas potential och begränsningar i klinisk praxis.

– Med fortsatt forskning och utveckling kan AI-baserade verktyg bli en integrerad del av framtidens sjukvård som avlastar experter och optimerar vårdresurserna, men det är viktigt att säkerställa att de kan anpassas till olika kliniska miljöer och patientgrupper, säger Filip Christiansen, doktorand i Elisabeth Epsteins forskargrupp vid Karolinska Institutet och delad försteförfattare tillsammans med Emir Konuk vid KTH.

Filip Christiansen, doktorand i Elisabeth Epsteins forskargrupp vid Karolinska Institutet och delad försteförfattare tillsammans med Emir Konuk vid KTH.

Utvärderar AI-stödets säkerhet

Forskarna genomför nu prospektiva kliniska studier på Södersjukhuset för att utvärdera AI-stödets säkerhet och användbarhet i klinisk vardag. Framtida forskning kommer även att inkludera en randomiserad multicenterstudie för att undersöka dess påverkan på patienthantering och sjukvårdskostnader.

Studien har genomförts i nära samarbetet med forskare vid KTH och finansierades av Vetenskapsrådet, Cancerfonden, Region Stockholm, Radiumhemmets forskningsfond och Wallenberg AI, Autonomous Systems and Software Program (WASP).

Elisabeth Epstein, Filip Christiansen och tre medförfattare har genom företaget Intelligyn ansökt om ett patent som omfattar metoder för ett datorstött diagnostiskt system. Elisabeth Epstein, Filip Christiansen och Kevin Smith, forskare vid KTH, äger också aktier i Intelligyn, där Epstein har en obetald ledarroll. Se den vetenskapliga artikeln för en fullständig förteckning över intressekonflikter.

Publikation: ”International multicenter validation of AI-driven ultrasound detection of ovarian cancer”, Filip Christiansen, Emir Konuk, Adithya Raju Ganeshan, Robert Welch, Joana Palés Huix, Artur Czekierdowski, Francesco Paolo Giuseppe Leone, Lucia Anna Haak, Robert Fruscio, Adrius Gaurilcikas, Dorella Franchi, Daniela Fischerova, Elisa Mor, Luca Savelli, Maria Àngela Pascual, Marek Jerzy Kudla, Stefano Guerriero, Francesca Buonomo, Karina Liuba, Nina Montik, Juan Luis Alcázar, Ekaterini Domali, Nelinda Catherine P. Pangilinan, Chiara Carella, Maria Munaretto, Petra Saskova, Debora Verri, Chiara Visenzi, Pawel Herman, Kevin Smith & Elisabeth Epstein, Nature Medicine, online 2 januari 2025, doi: 10.1038/s41591-024-03329-4.

https://doi.org/10.1038/s41591-024-03329-4

Lymfom är en typ av cancer som finns i kroppens lymfsystem och utgår från immunceller. Idag har överlevnaden hos de drabbade barnen förbättrats avsevärt tack vare tung kombinationsbehandling med cytostatika. Något som tyvärr kan orsaka komplikationer senare i livet. En europeisk behandlingsstudie pågår just nu för att undersöka om biverkningarna kan minskas med en mer anpassad cytostatikabehandling. Barnonkolog Nina Mogensen har beviljats uppstartsbidrag från Barncancerfonden för att studien ska kunna öppna i Sverige.

Nina Mogensen, barnonkolog vid Barnonkologen på Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Karolinska Universitetssjukhuset. Foto: Mira Sardi

Det finns tre huvudtyper av lymfom som kan uppstå när en typ av vita blodkroppar (lymfocyter) börjar växa på ett okontrollerat sätt: Hodgkins lymfom, B och T-cells-lymfom. B- och T-cellslymfom är vanligare hos barn och kan delas in i flera undergrupper, där en variant av T-cellslymfom är anaplastiskt storcelligt lymfom (ALCL). I dag överlever de flesta av barnen som drabbas, men risken för biverkningar, både på kort och lång sikt, är stor. Infektioner är vanligt förekommande och hjärt-kärlsjukdom kan uppstå lång tid efter att behandlingen är avslutad.

Barn med lägre risk för återfall

I Sverige beräknas 1 till 3 barn och ungdomar per år få möjlighet att delta i studien som koordineras från NHL-BFM forskningscentrum vid University Medical Center Hamburg-Eppendorf i Tyskland. Ansvarig för studien i Sverige är barnonkolog Nina Mogensen vid Barnonkologen på Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Karolinska Universitetssjukhuset.

– Det är enbart de med lägre risk för återfall som erbjuds den nya och mer skonsamma behandlingen med vinblastin, en typ av cytostatika som är lättare att tolerera för kroppen och inte kräver lika lång tid för återhämtning innan det är dags för nästa behandlingsomgång. Vinblastin kommer ges under totalt två år, de första 18 månaderna veckovis och de sista sex månaderna varannan vecka, förklarar Nina Mogensen.

Patienterna som inkluderas måste alla vara drabbade av den ALK-positiva typen av ALCL. ALK-genen är känd för att vara överaktiv i vissa cancerformer, men det kan ske på olika sätt. Just i ALCL råkar ALK-genen ofta klistras ihop med delar av en annan gen och det bildas en helt ny variant som driver på tumörutvecklingen.

Dagvård eller vård hemma

Den planerade behandlingen har redan visats ha god effekt vid återfall i ALCL. Erfarenheterna hittills visar också att biverkningarna är betydligt färre jämfört med dagens standardbehandling som bland annat medför en stor risk för infektioner. Att barnen i och med den mer skonsamma vinblastinbehandlingen kan få vård hemma eller via dagvård, i stället för att vara inlagda på sjukhus under behandlingsomgångarna, är positivt.

– Dagens standardbehandling av ALCL består av en kombination av cytostatika som utöver sin effektivitet medför betydande biverkningar och risker, inklusive infektioner, hjärtpåverkan och i vissa fall fertilitetsproblem, berättar Nina Mogensen.

Syftar till att förbättra behandlingen

Över 100 europeiska barn planeras delta i studien och den är redan startad i Finland och Danmark. Förhoppningen är att minska risken för infektioner och de svåra biverkningarna jämfört med den behandling som ges i dag.

– Vi vill minska risken för biverkningar hos patientgruppen utan att äventyra möjligheten till bot, sammanfattar Nina Mogensen.

Studien riktar sig till drabbade barn och ungdomar under 18 år och stöds av organisationen NOPHO (Nordic Society of Paediatric Haematology and Oncology) som samlar nordiska och baltiska barnhematologer, onkologer och forskare i samverkan.

FAKTA ANAPLASTISKT STORCELLIGT LYMFOM

Anaplastiskt storcelligt lymfom (ALCL) är ett aggressivt och snabbväxande T-cellslymfom som hör till gruppen non-Hodgkins lymfom. Det utvecklas i lymfsystemet och eftersom lymfvävnad finns i hela kroppen kan också ALCL starta på och sprida sig till olika ställen. Ihållande infektioner och svullna lymfkörtlar är vanliga symptom.  För att diagnosticera ALCL används olika markörer som lymfomcellerna är positiva eller negativa för. En viktig markör är ALK, anaplastiskt lymfomkinas, som spelar en betydande roll i cancerutvecklingen genom att ALK-genen blir onormalt överaktiv.

FAKTA UPPSTARTSBIDRAG

Barncancerfonden utlyser uppstartsbidrag för internationella, fas III/IV multicenterstudier för behandling av barncancer. Syftet med utlysningen är att snabbt komma i gång med nya studier i Sverige och att fler barn i Sverige ska ges möjlighet att behandlas inom ramen för en studie. Utlysningen är öppen under hela året och inkomna ansökningar behandlas löpande.

Foto Sofia Sabel.

Rybrevant (amivantamab) i kombination med Lazcluze (lazertinib) visar på en medianöverlevnad på över ett år jämfört med osimertinib.

Behandlingsregimen är den första och enda som har en bättre total överlevnad jämfört med nuvarande standardbehandling vid förstahandsbehandling av EGFR-muterad lungcancer. Förbättringen i median OS förväntas överstiga ett år.

EU-kommissionen har också godkänt kombinationsbehandlingen som har visat på signifikanta förbättringar av progressionsfri överlevnad hos patienter med tidigare obehandlad EGFR-muterad avancerad NSCLC, inklusive de med hjärnmetastaser, jämfört med osimertinib som monoterapi.

Godkännandet baseras på resultat från fas 3-studien MARIPOSA (NCT04487080). Studien uppnådde sin primära endpoint och vid en median uppföljningstid på 22 månader var progressionsfri medianöverlevnad (PFS) för Rybrevant och Lazcluze 23,7 månader jämfört med 16,6 månader för osimertinib (HR=0,70; 95 procent CI, 0,58–0,85; P<0,001). Resultaten visar att Rybrevant i kombination med Lazcluze jämfört med osimertinib resulterade i en minskning av sjukdomsprogression eller död med 30 procent (Hazard Ratio [HR]=0,70; 95 procent Konfidensintervall [CI], 0,58–0,85; P<0,001) vid förstalinjens behandling av patienter med lokalt avancerad eller metastaserad icke-småcellig lungcancer med EGFR-mutationerna exon 19-deletion (ex19del) eller substitutionsmutation L858R.

Varaktigheten av svar (DoR) var i median längre för patienter som fick Rybrevant i kombination med Lazcluze jämfört med osimertinib, en förbättring av median DoR på nio månader (25,8 jämfört med 16,8 månader).

De globala pressmeddelandena finns att läsa här och här.

MARIPOSA

MARIPOSA är en randomiserad, öppen fas 3-studie med 1 074 patienter, som utvärderar Rybrevant® i kombination med Lazcluze jämfört med osimertinib, samt jämfört med enbart Lazcluze som förstahandsbehandling för patienter med lokalt avancerad eller metastaserad icke-småcellig lungcancer (NSCLC) med EGFR mutationerna exon 19-deletion (e19del) eller substitutionsmutation L858R i Exon21 (L858). Studiens primära endpoint är progressionsfri överlevnad (PFS) (enligt RECIST v1.1-riktlinjerna), bedömd av en blindad och oberoende central granskning. Sekundära mål inkluderar total överlevnad (OS), total svarsfrekvens (ORR), varaktighet av svar (DoR), intrakraniell progressionsfri överlevnad (PFS), progressionsfri överlevnad efter första efterföljande behandling (PFS2) och tid till symtomatisk progression.

Lungcancer

I Sverige drabbas cirka 4200 personer av lungcancer varje år, vilket gör den till den femte vanligaste cancerformen i Sverige. Icke-småcellig lungcancer (NSCLC) står för ungefär 85 procent av alla fallen. Aktiverande mutationer i EGFR (epidermal tillväxtfaktorreceptor) påvisas hos 10–15 procent av alla patienter med NSCLC. Lungcancer är en av de cancersjukdomar som har sämst prognos. Det beror på att majoriteten av personer som diagnostiseras med lungcancer har långt gången sjukdom, är äldre och lider dessutom ofta av andra sjukdomar som är kopplade till rökning, såsom KOL eller hjärt-kärlsjukdomar. Lungcancer är den vanligaste cancerrelaterade dödsorsaken bland män och kvinnor sammantagna. Beräknad relativ 5-årsöverlevnad är ca 20 procent (män 17 procent, kvinnor 24 procent).

NT-rådet har uppdaterat processen för PD-(L)1-hämmare. Syftet är att använda NT-rådets och TLV:s resurser på ett effektivt sätt och samtidigt ge ett stöd till regionerna.

Från och med 2025 lyfts NT-rådets generella rekommendation fram mer; när flera PD-(L)1-hämmare är godkända vid samma indikation ska det läkemedel eller den läkemedelskombination som har lägst kostnad användas.

Följande läkemedel är upphandlade och omfattas av NT-rådets generella rekommendation:

• Bavencio (avelumab)
• Imfinzi (durvalumab)
• Jemperli (dostarlimab)
• Keytruda (pembrolizumab)
• Libtayo (cemiplimab)
• Opdivo (nivolumab)
• Tecentriq (atezolizumab)

NT-rådet publicerar inte längre rangordnade rekommendationer eller rekommendationer för adjuvanta/neoadjuvanta indikationer. Rådet kommer inte heller att ha någon översikt på webbplatsen med rekommenderade indikationer för PD-(L)1-hämmare.

Från och med 2025 redovisas i stället endast rekommendationer för indikationer som inte omfattas av den generella rekommendationen på webbplatsen. Det innebär att det finns specifika rekommendationer om att avvakta i väntan på värdering och om att avstå om behandlingen inte bedömts kostnadseffektiv eller inte bedöms medföra säker patientnytta. Alla övriga indikationer omfattas av NT-rådets generella rekommendation: när flera PD-(L)1-hämmare är godkända vid samma indikation ska det läkemedel eller den läkemedelskombination som har lägst kostnad användas.

Kostnaden för respektive läkemedel är sekretessbelagd på läkemedelsföretagens begäran. Regionernas fullmaktspersoner har information om avtalspriser. Personer i regionerna som har behov av att känna till kostnaderna kan kontakta fullmaktspersonen i sin region.