Nu släpps rapporten om Gränbyprojektet. Patienterna uppskattar cancervård i köpcentrum och kostnaden per behandling har halverats, meddelar Akademiska sjukhuset i ett pressmeddelande. Gränbyprojektet är ett skolexempel på hur ett framgångsrikt trippel helix samarbete ska genomföras (Redaktionens anm.)

Gränbyprojektet är ett utvecklingsprojekt där Akademiska sjukhuset, tillsammans med läkemedelsföretag och vårdutvecklingsföretag, skapat en behandlingsavdelning i Gränby köpcentrum för patienter med blod- och tumörsjukdomar där patienterna bland annat får blodtransfusion, enklare cytostatikabehandling och immunterapi. En ny rapport visar att patienterna uppskattar den lugna och lättillgängliga miljön och att kostnaden per behandling är cirka 50 procent lägre i Gränby jämfört med på sjukhuset.

Sedan drygt ett år har Akademiska sjukhuset en behandlingsmottagning för blod- och tumörsjukdomar i Gränby köpcentrum. En ny rapport visar att patienterna uppskattar den lugna och lättillgängliga miljön och att kostnaden per behandling är cirka 50 procent lägre än på sjukhuset. På bilden förbereder sjuksköterskan Johanna Nilsson en behandling.

(Arrangerad bild) Akademiska sjukhuset

– Det framgår tydligt av enkäter att patienterna uppskattar satsningen på decentraliserad och personcentrerad cancervård. 97 procent av dem som behandlats i Gränby säger att de hellre vill ha sin nästa behandling där i stället för på sjukhuset. Patienterna upplever miljön som lugnare och mer trivsam och uppger att de slipper ”sjukhuskänslan”. Mottagningen ligger nära E4 och det är enkelt att hitta gratis parkering alldeles intill, säger Maria Andersson Ödman, biträdande verksamhetschef Blod- och tumörsjukdomar, Akademiska sjukhuset.

Maria Andersson Ödman, biträdande verksamhetschef Blod- och tumörsjukdomar, Akademiska sjukhuset. Foto: Staffan Claesson

Hon framhåller vidare att utlokaliseringen innebär att vårdpersonalen roterar ut till Gränby från sjukhuset vilket ger variation i arbetet samtidigt som patienterna känner sig trygga med att möta samma personal.

Gränbyprojektet inleddes under hösten 2023 i syfte att utveckla och göra cancervården i Region Uppsala mer tillgänglig. Samtidigt vill man erbjuda fler patienter möjlighet att delta i kliniska studier och skapa en attraktiv arbetsplats för vårdpersonalen. Behandlingsmottagningen i Gränby köpcentrum invigdes för drygt ett år sedan och nu summeras resultaten i rapporten Gränbyprojektet – tillgänglig cancervård.

Bakgrunden till att flytta cancervård utanför sjukhusets väggar är ökningen av cancerpatienter. Inom 15 år beräknas antalet patienter som behöver cancerbehandling att fördubblas jämfört med idag. Även om fler sjuksköterskor anställs räcker inte de fysiska platserna på Akademiska sjukhuset. Tidigare utvecklingsprojekt har visat att patienterna uppskattar den goda vården, men att restid och brist på parkeringsplatser kan vara en utmaning i samband med sjukhusbesök.

Gränbyprojektets olika delar
I projektet har patienternas upplevelse av att få behandling i köpcentrum undersökts, liksom vårdpersonalens upplevelse av att behandla cancerpatienter utanför sjukhus. Patienter har utbildats i att ta subkutana injektioner i hemmet, i stället för att resa till sjukhuset för en kort behandling. Andra delar som ingått är cancerrehabilitering och att öka användningen av 1177. Det har även gjorts en hälsoekonomisk analys, där olika värden och kostnader kopplade till patient, personal, betalare och samhället i stort har analyserats.

Analysen visar att kostnaden per behandling är cirka 50 procent lägre i Gränby jämfört med på sjukhuset och att behandlingstiden i genomsnitt är 13 minuter kortare i Gränby vilket kan bero på färre störningsmoment än på sjukhuset. I rapporten framgår också att antalet patienter i kliniska studier ökat på Akademiska och att sjukhuset har kunnat ta emot fler patienter från andra län.

– Projektet visar hur cancervården kan utvecklas och förbättras genom samverkan jämfört med om enskilda aktörer arbetar var för sig. Vi har haft modet att våga prova något nytt till gagn för både patienter och vårdpersonal, avrundar Marianne van Rooijen, sjukhusdirektör Akademiska sjukhuset.

Marianne van Rooijen, sjukhusdirektör Akademiska sjukhuset Foto: Anita Szava

Henrik Lindman, verksamhetschef blod- och tumörsjukdomar (BOT), Akademiska sjukhuset Foto: Staffan Claesson

Gränbyprojektet är ett utvecklingsprojekt i samarbete mellan Akademiska sjukhuset, vårdutvecklingsföretaget Adxto Care och läkemedelsföretagen Beigene Nordics, Bristol Myers Squibb och Pfizer.

Läs rapporten om Gränbyprojektet här. 

Nu släpps rapporten om Gränbyprojektet. Patienterna uppskattar cancervård i köpcentrum och kostnaden per behandling har halverats, meddelar Akademiska sjukhuset i ett pressmeddelande. Gränbyprojektet är ett skolexempel på hur ett framgångsrikt trippel helix samarbete ska genomföras (Redaktionens anm.)

Gränbyprojektet är ett utvecklingsprojekt där Akademiska sjukhuset, tillsammans med läkemedelsföretag och vårdutvecklingsföretag, skapat en behandlingsavdelning i Gränby köpcentrum för patienter med blod- och tumörsjukdomar där patienterna bland annat får blodtransfusion, enklare cytostatikabehandling och immunterapi. En ny rapport visar att patienterna uppskattar den lugna och lättillgängliga miljön och att kostnaden per behandling är cirka 50 procent lägre i Gränby jämfört med på sjukhuset.

Sedan drygt ett år har Akademiska sjukhuset en behandlingsmottagning för blod- och tumörsjukdomar i Gränby köpcentrum. En ny rapport visar att patienterna uppskattar den lugna och lättillgängliga miljön och att kostnaden per behandling är cirka 50 procent lägre än på sjukhuset. På bilden förbereder sjuksköterskan Johanna Nilsson en behandling.

(Arrangerad bild) Akademiska sjukhuset

– Det framgår tydligt av enkäter att patienterna uppskattar satsningen på decentraliserad och personcentrerad cancervård. 97 procent av dem som behandlats i Gränby säger att de hellre vill ha sin nästa behandling där i stället för på sjukhuset. Patienterna upplever miljön som lugnare och mer trivsam och uppger att de slipper ”sjukhuskänslan”. Mottagningen ligger nära E4 och det är enkelt att hitta gratis parkering alldeles intill, säger Maria Andersson Ödman, biträdande verksamhetschef Blod- och tumörsjukdomar, Akademiska sjukhuset.

Maria Andersson Ödman, biträdande verksamhetschef Blod- och tumörsjukdomar, Akademiska sjukhuset. Foto: Staffan Claesson

Hon framhåller vidare att utlokaliseringen innebär att vårdpersonalen roterar ut till Gränby från sjukhuset vilket ger variation i arbetet samtidigt som patienterna känner sig trygga med att möta samma personal.

Gränbyprojektet inleddes under hösten 2023 i syfte att utveckla och göra cancervården i Region Uppsala mer tillgänglig. Samtidigt vill man erbjuda fler patienter möjlighet att delta i kliniska studier och skapa en attraktiv arbetsplats för vårdpersonalen. Behandlingsmottagningen i Gränby köpcentrum invigdes för drygt ett år sedan och nu summeras resultaten i rapporten Gränbyprojektet – tillgänglig cancervård.

Bakgrunden till att flytta cancervård utanför sjukhusets väggar är ökningen av cancerpatienter. Inom 15 år beräknas antalet patienter som behöver cancerbehandling att fördubblas jämfört med idag. Även om fler sjuksköterskor anställs räcker inte de fysiska platserna på Akademiska sjukhuset. Tidigare utvecklingsprojekt har visat att patienterna uppskattar den goda vården, men att restid och brist på parkeringsplatser kan vara en utmaning i samband med sjukhusbesök.

Gränbyprojektets olika delar
I projektet har patienternas upplevelse av att få behandling i köpcentrum undersökts, liksom vårdpersonalens upplevelse av att behandla cancerpatienter utanför sjukhus. Patienter har utbildats i att ta subkutana injektioner i hemmet, i stället för att resa till sjukhuset för en kort behandling. Andra delar som ingått är cancerrehabilitering och att öka användningen av 1177. Det har även gjorts en hälsoekonomisk analys, där olika värden och kostnader kopplade till patient, personal, betalare och samhället i stort har analyserats.

Analysen visar att kostnaden per behandling är cirka 50 procent lägre i Gränby jämfört med på sjukhuset och att behandlingstiden i genomsnitt är 13 minuter kortare i Gränby vilket kan bero på färre störningsmoment än på sjukhuset. I rapporten framgår också att antalet patienter i kliniska studier ökat på Akademiska och att sjukhuset har kunnat ta emot fler patienter från andra län.

– Projektet visar hur cancervården kan utvecklas och förbättras genom samverkan jämfört med om enskilda aktörer arbetar var för sig. Vi har haft modet att våga prova något nytt till gagn för både patienter och vårdpersonal, avrundar Marianne van Rooijen, sjukhusdirektör Akademiska sjukhuset.

Marianne van Rooijen, sjukhusdirektör Akademiska sjukhuset Foto: Anita Szava

Henrik Lindman, verksamhetschef blod- och tumörsjukdomar (BOT), Akademiska sjukhuset Foto: Staffan Claesson

Gränbyprojektet är ett utvecklingsprojekt i samarbete mellan Akademiska sjukhuset, vårdutvecklingsföretaget Adxto Care och läkemedelsföretagen Beigene Nordics, Bristol Myers Squibb och Pfizer.

Läs rapporten om Gränbyprojektet här. 

Alvida Qvick har genom att analysera ämnen som frisätts i blodet när tumörer växer visat hur biomarkörer kan användas inom olika områden av cancervården.

 – Det gör att vi kan skräddarsy behandling och effektivisera uppföljning av våra patienters hälsa, säger Alvida Qvick.

I sin doktorsavhandling i biomedicin vid Örebro universitet har Alvida Qvick testat fyra metoder för att upptäcka så kallade cirkulerande biomarkörer, vilket har visat sig vara lovande i flera olika studier.

En studie handlar om att i blodet upptäcka rester av tumörer i huvud- och halsområdet som orsakats av humant papillomvirus, HPV.

– Metoden har visat sig ha hög känslighet för att upptäcka HPV och studien följer nu upp patienterna. Studien är upplagd så att om vi får stigande värden i två på varandra följande prov kontaktar vi behandlade läkare med informationen. Läkarna har till och med efterfrågat resultaten inför patientbesök, vilket känns väldigt givande, säger Alvida Qvick, som också studerat cirkulerande biomarkörer hos patienter med lungcancer.

Ospecifika symptom

I en annan studie har hon undersökt metylering av arvsmassa som utsöndras från tumörceller. Metylering är en process som påverkar hur celler producerar proteiner, och genom att analysera denna process hos patienter med allvarliga ospecifika symptom har forskaren identifierat skillnader mellan de som har cancer och de som inte har det.

– Det var oväntat att vi kunde se så tydliga skillnader i metyleringen mellan cancerpatienter och patienter med allvarliga ospecifika symtom. Detta stärker hur robusta cirkulerande biomarkörer kan vara när det gäller att särskilja cancer från andra sjukdomar, säger hon.

Möjlighet till snabbare svar

Den största nyttan med denna forskning är att den kan förändra hur cancer diagnostiseras och behandlas. För patienter som inte kan genomgå vävnadsprovtagningar – exempelvis om tumören är svårtillgänglig – kan ett enkelt blodprov ge värdefull information om diagnos och behandlingsalternativ. Detta gör det möjligt att ge snabbare svar, mer individanpassad behandling och effektivare uppföljning av patienter.

– Det är otroligt spännande att få upptäcka något nytt och omsätta den kunskapen i praktisk nytta för patienterna. Vår forskning har potential att förbättra cancervården på många sätt, säger Alvida Qvick.

Text: Elin Abelson
Foto: Maria Bergman

Fakta:

Cirkulerande biomarkörer och cancer
När en tumör växer och nya tumörceller bildas och dör så frisätts olika ämnen ut i blodbanan och dessa ämnen kallas för cirkulerande biomarkörer. Dessa har potentialen att användas som markörer för cancer i många olika steg av diagnostiken, allt från screening, diagnos, val av behandling till uppföljning.

Metylering 
DNA-metylering är en process som styr vilka gener som ska vara aktiva och vilka som ska vara avstängda – ungefär som en strömbrytare för gener. Alla celler har samma arvsmassa med samma gener men tack vare metylering kan till exempel en hudcell och en muskelcell använda olika gener för att utföra sina olika uppgifter. Samma sak gäller för en cancercell som vill förändra vilka gener som är aktiva så att det är mest fördelaktigt för tumören.

Mikael skapar minnen för barn i cancerbehandling – Kan vi väcka ett leende är det värt det, säger Odström.

På strålningsenheten vid Norrlands universitetssjukhus arbetar personalen målmedvetet med att stärka tryggheten för cancersjuka barn. Förhoppningen är att utveckla behandlingen och skapa en bättre vårdupplevelse. – Om jag under den här svåra tiden kan locka fram några leenden så är det värt det, säger onkologisjuksköterskan och barnrättsombudet Mikael Odström som också axlar rollen som dinosaurien Dino.

Onkologisjuksköterskan Mikael Odström, som också axlar rollen som dinosaurien Dino.

Följ med och se barnens reaktioner när dinosaurien Dino och enhörningen Uni besöker en barnavdelning. Foto: Daniel Marklund

Missa inte videon ovan där du får följa med Dion och Uni på en avdelning och höra barnens reaktioner.

Den 15 februari uppmärksammas internationella barncancerdagen världen över. När ett barn diagnostiseras med cancer innebär det stor psykisk påfrestning för familjer som ställs inför en okänd behandling som kan upplevas skrämmande.

– Det kommer många barn hit. Det är bland annat barn med hjärntumörer och buktumörer, säger Mikael Odström, onkologisjuksköterska.

Hoppas kunna behandla mer vaket

Strålbehandlingen sker i ett rum med två meter tjocka väggar där barnet behöver ligga helt själv, hissas en bra bit upp från golvet och ligga helt stilla. För att upplevelsen ska bli mindre stressig och påfrestande sövs i regel barn under sju år. Det handlar om 30 tillfällen under en sexveckorsperiod.

Genom att försöka öka barnets medvetenhet och delaktighet i behandlingen finns förhoppningar om att kunna behandla fler barn i vaket tillstånd. Det kräver mer från patienten men också att verksamheten skapar den trygghet som barnet behöver.

– Om jag var liten, hur skulle jag vilja att miljön var? Hur hade jag velat att personalen skulle bete sig? Exempelvis kan mamma få läsa en saga i högtalarsystemet eller så kan vi fästa en surfplatta i strålbehandlingsapparaten.

Får känna att de äger situationen

På strålningsenheten arbetar personalen utifrån barnperspektivet för att skapa förutsättningar för en så bra behandling och upplevelse som möjligt för patienter och närstående.

– Exempelvis får en patient vid varje behandlingstillfälle sätta ett klistermärke på strålbehandlingsapparaten. Det är en liten grej men det kan göra stor skillnad.

Vid behandling av en hjärntumör skapas en mask som avbildar patientens ansikte. Den är nödvändig för att ansiktet ska fixeras i en bestämd position under strålbehandlingen. Den är hård och är hårt åtsittande vilket vissa upplever som obehagligt.

– Vi tänker att barnen ska få pynta den och göra till sin egen. De upplever då att de använder den för sig själv i stället för något används emot dem. De får äga situationen på ett annat sätt.

Starta barnteam inom kort

Cancercentrum ska inom kort starta upp ett barnteam. Minst en person med utbildning i att behandla barn ska finnas med vid varje tillfälle.

– Om den som behandlar inte är bekväm med att möta barn så känner barnet det på en gång.

Skapar för barnen sent på nätterna

Mikael Odström har ett stort engagemang för de barn som behandlas. På fritiden och sent in på nätterna har han målat och skapat 3D-utskrifter för barnen, bland annat en miniatyrmodell av strålningsapparaten.

– En sådan här modell gör det lättare att relatera till då den är kopplad till vardagens lek.

3D-utskrift av strålningsapparaten i leksaksstorlek. Foto: Daniel Marklund.

Tavlor som Mikael målat till barnen. Målningar: Mikael Odström.

Skattkarta över strålbehandlingsrummet. Illustration: Mikael Odström.

Dessutom har Mikael Odström blivit en dinosaurie. Idén uppstod under behandlingen av ett barn som bar olika dinosaurietröjor. Mikael fick då idén om att pojken på sista behandlingsdagen skulle få besök av en dinosaurie. Genom Barncancerfonden norra fick strålningsenheten två uppblåsbara dräkter som väcker två busiga kompisar till liv, dinosaurien Dino och enhörningen Uni. De har nu blivit ett återkommande inslag i behandlingen för barn i cancerbehandling men de besöker också andra barnavdelningar på sjukhuset.

– Jag får träda in i den här mycket tunga tiden i deras liv och får göra lite skillnad. Om jag kan väcka ett leende så är det helt klart värt det, säger Mikael Odström.

Text: Daniel Marklund för Region Västerbotten

Pfizer tillkännager positiva fas 3-resultat från studien TALAPRO-2, där Talzenna (talazoparib) i kombination med enzalutamid visade en statistiskt signifikant och kliniskt meningsfull förbättring av den totala överlevnaden jämfört med en kombination av placebo och enzalutamid hos patienter med metastaserad kastrationsresistent prostatacancer (mCRPC), oavsett HRR-mutationsstatus.

Fas 3-resultat visar: Pfizers Talzenna (talazoparib) i kombination med enzalutamid förbättrar överlevnadsresultaten vid metastaserad kastrationsresistent prostatacancer jämfört med placebo i kombination med enzalutamid. Foto: Johnér bildbyrå

Studieresultaten, som presenterades på American Society of Clinical Oncology Genitourinary Cancers Symposium (ASCO GU) i San Francisco, visar att Talzenna i kombination med enzalutamid förbättrade medianöverlevnaden med nästan 9 månader, jämfört med placebo i kombination med enzalutamid.¹

Studien TALAPRO-2 utvärderade två grupper av patienter: oselekterade och de med HRR-genmutationer.

Efter mer än fyra års uppföljning var medianöverlevnaden i kohort 1 (oselekterade) 45,8 månader med Talzenna i kombination med enzalutamid, jämfört med 37,0 månader med placebo och enzalutamid.

I kohort 2 observerades en förbättring av den totala överlevnaden hos patienter med HRR-muterad mCRPC, med en medianöverlevnad på 45,1 månader med Talzenna i kombination med enzalutamid, jämfört med 31,1 månader med placebo och enzalutamid.

– Metastaserad kastrationsresistent prostatacancer har generellt dålig överlevnadsgrad på grund av dess avancerade stadium. De nya resultaten från TALAPRO-2 visar att Talzenna och enzalutamid signifikant kan förlänga överlevnaden oavsett HRR-status, vilket kan förändra behandlingen av denna cancerform, säger Johannes Arpegård, senior medicinsk rådgivare inom onkologi på Pfizer.

Läs mer om studien i vårt globala pressmeddelande på engelska.