Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Svensk professor prisas för livslångt arbete inom urologi

Anders Bjartell, professor i urologisk cancerforskning samt överläkare inom urologi vid Skånes universitetssjukhus, får Frans Debruyne Life Time Achievement Award 2025. Hedersutmärkelsen ges till personer som under lång tid har gjort betydande och viktiga insatser för European Association of Urology (EAU).

Anders Bjartell, professor i urologisk cancerforskning, Institutionen för transaltionell medicin, PI vid LUCC.

Vad betyder det för dig att du tilldelats den här hedersutmärkelsen?
Otroligt mycket! Jag har varit aktiv inom Europisk urologi i mer än 25 år och det är fantastiskt att få denna utmärkelse.

Varför tror du att just du får priset?
Jag har haft många olika uppdrag inom EAU. Till exempel Associate Editor för European Urology, sedan 2017 chef för forskning inom EAU (Research Foundation) och medlem i styrelsen för guidelines. Under mina år som gästforskare på Memorial Sloan Kettering Cancer Center i New York, förmedlade jag många kontakter mellan EAU och USA.

Du forskar om prostatacancer. Vad handlar din senaste forskning om?
Den handlar om biomarkörer och AI. Senast artikeln i Clinical Cancer Research tar upp hur AI och digital patologi kan förutsäga vem som får återfall efter prostatacanceroperation. Fokuserar också mycket på tidig diagnostik och Organiserad Prostatacancer Testning, OPT  – det vill säga screening.

Varför är forskning inom prostatadiagnostik och behandling viktig?
Det viktigaste vi kan göra är att hitta de farliga tumörerna tidigt och att ge rätt behandling.

Elyptas urinprov uppvisar banbrytande potential för uppföljning av njurcancer

Svenska Elypta, ett företag inom metabolismbaserad cancerdiagnostik, meddelar att de första resultaten från den internationella studien AURORAX-0087A (AUR87A), den mest omfattande diagnostiska studien som någonsin genomförts på den vanligaste typen av njurcancer. Studieresultaten presenterades på en av huvudsessionerna benämnd Game Changer Session vid 2025 års European Association of Urology Congress.

AUR87A-studien, som genomförs på 29 sjukhus i Storbritannien, EU, USA och Kanada, utvärderar användningen av glykosaminoglykaner (GAGomes) som metabola biomarkörer för att övervaka återfall i njurcancer hos patienter efter operation.

De här första resultaten från studien visar att testet kunde korrekt identifiera 90 % av patienterna med återfall. När det gäller att utesluta återfall påvisade testet ett s.k. negativt prediktivt värde på 97%, vilket motsvarar sannolikheten att resultatet var korrekt.

Det höga negativa prediktiva värdet stärker Elyptas övertygelse om att testet kan bidra till en positiv förändring av hur cancerpatienter övervakas efter behandling. I stället för att genomgå upprepade radiologiska undersökningar – en process som både kan utsätta patienten för strålning och utgöra en betydande börda – skulle patienterna kunna lämna ett enkelt urinprov.

”Dessa resultat påvisar den transformativa potential ett test urinprovstest kan ha för njurcancerpatienter”, säger Karl Bergman, VD för Elypta.

Karl Bergman, VD för Elypta

”Ett urinprov kan möjliggöra en mindre invasiv övervakning efter behandling, vilket har potential att förändra och avsevärt förbättra uppföljning av njurcancer”, säger Volker Liebenberg, Chief Medical Officer på Elypta.

Volker Liebenberg, Chief Medical Officer på Elypta

Även om testet för närvarande endast är avsett för forskningsanvändning, understryker dessa uppmuntrande data från AUR87A-studien dess potential att förbättra patientvård.

Studiens andra patientkohort närmar sig slutrekryteringen och valideringsresultat förväntas senare i år.

Rolf Kiessling får ärofyllt pris för forskning om immunterapi

Professor Rolf Kiessling vid Karolinska Institutet har utsetts till mottagare av 2025 CIMT Lifetime Achievement Award för sin banbrytande upptäckt av naturliga mördarceller (NK-celler), vilket haft stor betydelse för förståelsen av immunsvaret mot virus och cancerceller.

Rolf Kiessling. Foto: Andreas Andersson

The Association for Cancer Immunotherapy (CIMT) Lifetime Achievement Award delas ut vartannat år till en europeisk forskare som har gjort betydande bidrag till utvecklingen av forskning och utbildning inom immunterapi för cancer.

– Jag är fantastiskt glad och stolt över detta prestigefyllda pris, både för min egen del och för att immunterapiforskningen vid Karolinska Institutet uppmärksammas på detta sätt, säger Rolf Kiessling, senior professor vid institutionen för onkologi-patologi.

Rolf Kiesslings banbrytande arbete under de senaste femtio åren har haft stor påverkan på cancerforskningen. På 1970-talet upptäckte han naturliga mördarceller (NK-celler) och visade att de är viktiga delar av kroppens försvarssystem.

Under sin avhandling i Rolf Kiesslings forskargrupp, beskrev Klas Kärre, idag professor emeritus vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi vid KI, hur NK-celler aktiveras när vissa molekyler saknas på cancercellen, vilket har påverkat utvecklingen av immunterapi där NK-celler används.

Grunden för dagens cancerbehandling

Rolf Kiesslings forskning har lagt grunden för dagens framsteg inom cancerbehandling med NK-celler. Förutom NK-celler har Rolf Kiessling gjort många andra viktiga bidrag till immunterapi vid cancer. Han har studerat hur tumörer påverkar immunsystemet och hur vissa celler och oxidativ stress kan undertrycka det.

Professor Kiesslings arbete med olika typer av cancervacciner har ökat förståelsen för hur immunsystemet reagerar på cancer. Han arbetar också med att kombinera T-cellsterapier med vacciner för att förbättra cancerbehandling.

Utöver sina vetenskapliga prestationer har Rolf Kiessling varit en engagerad mentor och ledare inom cancerforskningen. Han har utbildat många doktorander och forskare, varav flera har blivit framstående inom området. Hans engagemang för samarbete och utbildning har bidragit till att stärka det globala cancerforskningssamhället.

Artikeln bygger på ett pressmeddelande från CIMT.

Om CIMT 

CIMT är Europas ledande plattform för utbildning och samarbete inom cancerimmunterapi. CIMT samlar forskare, läkare, industri och tillsynsmyndigheter för att främja innovation och utveckling inom området. Organisationen samarbetar med internationella immunterapicenter och forskningsnätverk för att främja framsteg.

Två får postdok-stipendium för forskning inom bröstcancer

Andri Papakonstantinou, överläkare i onkologi vid Karolinska Universitetssjukhuset, och Christine Lundgren, överläkare i onkologi vid Länssjukhuset Ryhov, får Pfizers och Svensk Onkologisk Förenings (SOFs) forskningsstipendium inom onkologi för postdoktorer. De delar på stipendiet på 250 000 kronor för deras respektive forskning inom bröstcancer.

Andri Papakonstantinou, överläkare i onkologi vid Karolinska Universitetssjukhuset, och Christine Lundgren, överläkare i onkologi vid Länssjukhuset Ryhov, får Pfizers och SOFs forskningsstipendium inom onkologi för postdoktorer.

Pfizers och Svensk Onkologisk Förenings (SOFs) onkologistipendium instiftades 2022 och syftar till att stimulera fler medlemmar till att fortsätta forska efter disputationen för att främja translationell och klinisk cancerforskning. Stipendiet på 250 000 kronor delades ut vid årsmötet i Sundsvall den 20 mars.


I bild från vänster: Per Karlsson SOF, Christine Jaredsson SOF, Andri Papakonstantinou, Simon Ekman SOF och Daniel Nyqvist, Pfizer. Christine Lundgren närvarade ej. Foto: Jan Torbjörnsson.

Andri Papakonstantinou – hjärtpåverkan vid behandling av HER2-positiv bröstcancer och individanpassad riskbedömning.

– Jag är mycket glad och hedrad över att ha tilldelats Pfizers och SOFs onkologistipendium. De senaste årens framsteg inom målinriktade behandlingar för HER2-positiv bröstcancer har markant förbättrat prognosen, men dessa behandlingar kan samtidigt innebära en ökad risk för hjärtbiverkningar. Stipendiet ger mig möjlighet att genomföra viktiga dataanalyser för att identifiera patienter med högre risk för hjärtpåverkan och skapa bättre evidens kring hur ofta monitorering behöver genomföras. Målet är att optimera uppföljningen, undvika onödiga undersökningar och minska den oro och ångest som dessa kan medföra. Detta är avgörande för både patienternas överlevnad och livskvalitet, säger Andri Papakonstantinou, sektionschef och överläkare i onkologi vid Karolinska Universitetssjukhuset samt postdoktor vid institutionen för onkologi-patologi, Karolinska Institutet.

Förhoppningen med denna forskning, som använder så kallad Real World Data (RWD), är att den ska bidra till mer individanpassad behandling, effektivare användning av hälso- och sjukvårdens resurser, förbättrad långtidsuppföljning och bättre vård för patienter med bröstcancer.

Andri Papakonstantinou, sektionschef och överläkare i onkologi vid Karolinska Universitetssjukhuset samt postdoktor vid institutionen för onkologi-patologi, Karolinska Institutet. Foto: Jan Torbjörnsson

Christine Lundgren – Real World Data för riskbedömning med fokus på äldre samt uppföljning av bröstcancerpatienter.

– Det är väldigt roligt och en ära att tilldelas detta stipendium som kommer bli ett viktigt bidrag för de planerade och pågående forskningsprojekten. Min forskning fokuserar delvis på att bättre försöka individanpassa och riskstratifiera den kurativa behandlingen för äldre bröstcancerpatienter. En av delstudierna kommer undersöka adjuvant behandling med CDK4/6-hämmare samt värdet av geriatrisk skattning för dessa patienter. Målsättningen med de övriga tre projekten är att validera prognostiska verktyg som används i kliniken idag med fokus på äldre, analysera hur väl studier som rapporterar resultat från klinisk praxis, så kallad Real World Data, uppfyller de viktiga ESMO-GROW-rekommendationerna, samt att bidra med bättre kunskap om fynd av lungnoduli vid metastasscreening av bröstcancer, säger Christine Lundgren, överläkare i onkologi vid Länssjukhuset Ryhov.

Christine Lundgren kommer vara huvudansvarig forskare för två av projekten. Nära samverkan i flera av projekten sker i samarbete med docent och onkolog Antonios Valachis och statistiker Daniel Smith vid Örebro universitet, samt inom ramen för ett internationellt samarbete.

Christine Lundgren, överläkare i onkologi vid Länssjukhuset Ryhov.

– Vi är mycket glada över att i år kunna dela ut forskningsstipendiet till två framstående postdoktorer som kombinerar sin kliniska tjänst med forskning till förmån för våra patienter. Andri Papakonstantinou och Christine Lundgren bedriver båda viktig och lovande forskning inom bröstcancer, som visar på hur Real World Data kan stärka klinisk forskning och förbättra uppföljningen efter bröstcancerbehandling, säger Per Karlsson, ordförande i Svensk Onkologisk Förening.

– Att stödja framtidens cancerforskare och på så sätt bidra till ny forskning och utvecklingen av nya behandlingsalternativ är mycket betydelsefullt och glädjande. Vi är stolta över att samarbeta med SOF kring det här forskningsstipendiet, säger Daniel Nyqvist, medicinsk rådgivare på Pfizer.

 

Pfizers och SOFs onkologistipendium för postdoktorer
Sedan 2022 delar Pfizer tillsammans med Svensk Onkologisk Förening (SOF) ut forskningsstipendium. Stipendiet syftar till att premiera nyligen disputerade medlemmar som stöd i deras etablering som postdoktor och ska användas för projekt som främjar translationell och klinisk cancerforskning.

En postdoktor är en tidsbegränsad forskningstjänst efter disputationen och är till för att den nydisputerade forskaren ska ha möjlighet att bygga en egen forskningsprofil. Translationell forskning innebär att resultat från experimentell forskning överförs till vården för att ge patientnytta, eller att iakttagelser eller problem i vården ger upphov till nya forskningsidéer.

Cellatlas av livmoderslemhinnan hos kvinnor med PCOS kan resultera i bättre behandling

Kvinnor med polycystiskt ovariesyndrom, PCOS, har svårare att bli gravida, får oftare missfall och har en högre risk att drabbas av livmodercancer. Nu kan svenska forskare, i en ny studie publicerad i Nature Medicine, visa att livmoderslemhinnan hos dessa kvinnor skiljer sig åt både vad gäller sammansättning av enskilda celler och genuttryck. Resultaten öppnar för nya läkemedelsbehandlingar.

PCOS är den vanligaste hormonella sjukdomen som drabbar kvinnor i fertil ålder. Kvinnor med syndromet har svårigheter att bli gravida och ökad risk för missfall och livmodercancer, särskilt cancer i livmoderslemhinnan (endometriet). Det är också vanligt att drabbade kvinnor är överviktiga och insulinresistenta.

Genom att studera vävnadsprov från livmoderslemhinnan från fem friska kvinnor och tolv kvinnor drabbade av PCOS har forskarna skapat en cellkarta av enskilda celler. Kvinnorna hade alla liknande ålder, vikt och BMI och vävnadsproverna togs i samma fas i menscykeln för att eliminera faktorer som kan påverka analyserna. I studien var samtliga kvinnor överviktiga, men endast kvinnorna med PCOS var insulinresistenta och hade förhöjda nivåer av manligt könshormon.

Totalt analyserades närmare 250 000 cellkärnor från kvinnornas livmoderslemhinnor. Forskarna fann en tydlig skillnad i kompositionen av celltyper med en högre andel så kallade epitelceller och en lägre andel stromaceller i livmodern hos kvinnor med PCOS.

– Dessa resultat visar att cellernas tillväxt är påverkad vilket kan förklara varför det kan ta längre tid innan de drabbade kvinnorna blir gravida och varför de lättare får missfall, samt bidra till den ökade risken för livmodercancer, säger Elisabet Stener-Victorin, professor i reproduktionsfysiologi vid Karolinska Institutet och forskningsledare för den aktuella studien.

I den detaljerade cellkartan kan forskarna visa att ett stort antal gener i specifika celltyper har ett stört uttryck hos kvinnor med PCOS. En stor del av de påverkade generna är kopplade till svårigheter för det tidiga embryot att fästa i livmodern, missfall och livmodercancer med funktioner som påverkar bindning och kommunikation mellan celler.

Elisabet Stener-Victorin, professor i reproduktionsfysiologi vid Karolinska Institutet.

 

– Våra analyser visar att vissa celltyper i endometriet har en störd kommunikation och interaktion som är specifik för PCOS, säger Gustaw Eriksson, en av studiens försteförfattare och doktorand i Elisabet Stener-Victorins forskargrupp.

I studien ingick även en del där kvinnorna med PCOS genomgick behandling med diabetesläkemedlet metformin med eller utan livsstilsråd om kost och motion. Efter 16 veckors behandling fann forskarna att många genuttryck i specifika celltyper, framför allt i epitel- och stromacellerna, normaliserades av metformin, men även av livsstilsförändringar, även om det inte var lika uttalat.

– Vi kan visa att metformin verkar ha betydligt fler funktioner hos kvinnor med PCOS än att sänka blodsockret. I studien var samtliga kvinnor överviktiga, men sannolikt har metformin likartade effekter hos drabbade kvinnor som inte är överviktiga men insulinresistenta om de har problem med att bli gravida eller har upprepade missfall, säger Elisabet Stener-Victorin.

En annan viktig upptäckt var korrelationen mellan genuttryck i specifika celltyper och viktiga kliniska egenskaper vid PCOS, såsom förhöjda nivåer av manligt könshormon och insulinresistens, vilket belyser de komplexa sambandet mellan hormonella och metabola faktorer och endometriedysfunktion.

– Då vi identifierat förändringar i genuttryck i specifika celltyper så ger denna studie en avgörande vägledning för utveckling av mer riktade behandlingar för PCOS-relaterad endometrial dysfunktion, säger Elisabet Stener-Victorin.

Studien är ett samarbete med Dr Congru Li som delad förstaförfattare, samt docent Qiaolin Deng och docent Sophie Petropoulos med delat seniort och korresponderande författarskap. Forskningen finansierades av bland andra Vetenskapsrådet, Novo Nordisk Fonden, Diabetesfonden och Knut och Alice Wallenbergs stiftelse. Forskarna uppger att det inte finns några intressekonflikter.

Fakta: PCOS
Polycystiskt ovariesyndrom eller PCOS är en hormonell rubbning som påverkar äggstockarnas funktion och drabbar cirka 11 till 13 procent av kvinnor i fertil ålder. Tillståndet kännetecknas av oregelbunden eller utebliven ägglossning, förhöjda nivåer av manliga könshormoner (androgener) och omogna äggblåsor i äggstockarna. Vanliga symtom inkluderar menstruationsrubbningar, akne, ökad kroppsbehåring och svårigheter att bli gravid. Tillståndet är även kopplat till metabola problem som insulinresistens och ökad risk för typ 2-diabetes och hjärt-kärlsjukdomar. Cirka 40 procent av drabbade kvinnor utvecklar detta i relativt tidig ålder.
Källa: https://www.monash.edu/medicine/mchri/pcos/guideline

Publikation: “Single-Cell Profiling of the Human Endometrium in Polycystic Ovary Syndrome”, Gustaw Eriksson, Congru Li, Tina Gorsek Sparovec, Anja Dekanski, Sara Torstensson, Sanjiv Risal, Claes Ohlsson, Angelica Lindén Hirschberg, Sophie Petropoulos, Qiaolin Deng, Elisabet Stener-Victorin. Nature Medicine, online 20 mars 2025, doi: 10.1038/s41591-025-03592-z.
Länk till artikeln efter att embargot släppt: https://www.nature.com/articles/s41591-025-03592-z