En färsk studie visar att datoralgoritmer kan användas för att hitta potenta molekyler som skulle kunna utvecklas till läkemedel mot inflammation. I artikeln presenterar forskarna också hur samma strategi kan användas för att söka igenom 10 sextiljoner alternativ för att hitta den bästa läkemedelskandidaten.

Struktur för proteinet OGG1 (färg: lila, vänster) och en av de molekyler som hämmar enzymets aktivitet (Färg: gul, mitten och höger). Bild: Andreas Luttens

En av de största utmaningarna inom läkemedelsutveckling är att hitta rätt kandidat bland ett enormt antal potentiella molekyler. En ny studie, som publicerats i Nature Communications, visar att det går att hitta läkemedelsmolekyler genom att modellera dem med hjälp av datoralgoritmer.

− Vi utnyttjar datormodellerna för att söka igenom databaser med flera miljarder molekyler. Metoden kommer kunna snabba upp den kostnadskrävande läkemedelsutvecklingsprocessen, säger Jens Carlsson, en av författarna till studien.

Läkemedelspotential för inflammation
I den aktuella studien, som är ett samarbete med Karolinska institutet och Stockholms universitet, fokuserade man på enzymet OGG1, ett protein som reparerar skador på cellens DNA. Forskarna var intresserade av att hitta en molekyl som kunde binda till detta målprotein och på så sätt påverka enzymets aktivitet. Med hjälp av modeller av proteinet designade de fler än hundra olika molekyler som sedan tillverkades. När molekylerna testades mot enzymet kunde forskarna se att de hämmade dess aktivitet och hade antiinflammatorisk effekt.

− Det är fantastiskt att vi idag kan designa molekyler och visa att de faktiskt fungerar exakt som vi hoppats. Samma strategi kommer att fungera för många andra proteiner och sjukdomar, säger Jens Carlsson.

Börjar med enkla molekyler
Tidigare har läkemedelsutveckling fokuserat på att screena stora kemiska bibliotek som innehåller läkemedelsliknande molekyler. Denna metod är dock mycket kostnadskrävande och misslyckas ofta att hitta bra startpunkter för läkemedelsutveckling. I den aktuella studien har forskarna i stället använt sig av så kallad fragmentbaserad läkemedelsdesign. Metoden innebär att man först identifierar en mycket liten molekyl som kan binda till målproteinet. När en sådan molekyl har hittats, så kan forskarna stegvis vidareutveckla den för att skapa ett läkemedel.

− Det är som att lägga ett pussel. Vi startar med en pusselbit och bygger sedan upp en läkemedelsmolekyl succesivt genom att addera nya bitar. Till slut har vi en läkemedelsmolekyl som passar perfekt i målproteinet, säger Jens Carlsson.

I studien har forskarna använt sig ett företag som tillverkar molekyler på beställning. De har sedan skapat datorprogram som kan söka igenom alla miljarder molekyler som idag finns att köpa. Med hjälp av superdatorer kan de utforska vilka molekyler som kan binda till målproteinets yta.

− Vi letade först bland miljarderna, där kunde vi snabbt få molekylerna tillverkade och testade. Och det gick bra, vi hittade molekyler som fungerade. Mot slutet av studien började vi tänka – hur långt kan vi gå, om vi inte har kravet att vi måste kunna köpa dem?

Doktoranden Andreas Luttens skrev då ett nytt datorprogram som kunde generera alla möjliga molekyler. Antalet potentiella alternativ landade då på 10 sextiljoner (10²² eller en etta följt av 22 nollor). Forskarna kunde sedan visa att samma metod som de använde för att söka bland molekylerna som finns att köpa, kommer också fungera för att söka bland de 10 sextiljonerna.

− Med vår strategi kan vi söka igenom 10 sextiljoner läkemedelsmolekyler på ett effektivt sätt. Vi kommer inom en snar framtid att kunna testa alla möjliga läkemedelsmolekyler i våra datormodeller, ett genombrott som har stor potential.

Ställer nya krav på läkemedelskemisterna
Även om det nu finns beräkningskraft att utforska ett enormt antal molekyler i jakt på nya läkemedel är det inte alltid säkert att de nya substanserna faktiskt går att tillverka.

− Framtiden kommer att kräva utveckling av nya tillverkningsmetoder för att lyckas ta fram molekylerna som datorberäkningarna så snabbt kan designa, säger Jens Carlsson.

Jens Carlsson, professor vid institutionen för cell- och molekylärbiologi vid Uppsala universitet och SciLifeLab

Oncopeptides announces that a new real-world study on melflufen (melphalan flufenamide, branded in Europe as Pepaxti) plus dexamethasone in patients with relapsed, refractory multiple myeloma (RRMM) has been published in the peer-reviewed journal European Journal of Haematology.

The study, authored by researchers at the Dana-Farber Cancer Institute in Boston, Massachusetts, USA found that melflufen demonstrated clinically meaningful efficacy, with an overall response rate (ORR) of 55%, including complete responses in 27% of patients. The safety profile was consistent with previous clinical trials, with manageable hematologic toxicities. The findings indicate that melflufen is an effective treatment option for patients with heavily pretreated RRMM in the real-world setting.

The article, titled “Outcomes of Melflufen Treatment in Patients with Relapsed/Refractory Multiple Myeloma,” evaluates real-world data from patients treated at the Dana-Farber Cancer Institute. The study provides additional clinical insights into the efficacy and safety of melflufen outside of the controlled clinical trial setting, reinforcing its potential role in the treatment of RRMM.

“Our real-world experience has strengthened our understanding of melflufen’s important role in treating relapsed and refractory multiple myeloma, as reflected by our data,” says Paul G. Richardson, MD, Clinical Program Leader and Director of Clinical Research at Dana-Farber Cancer Institute and senior author of the article. “The results indicate that melflufen’s efficacy and safety profile observed in clinical trials have favorably translated into real-world practice. In my view, this offers hope to our patients who may have limited remaining treatment options, and in particular need therapeutic strategies that circumvent immune exhaustion with a novel mechanism of action, as well as having the advantage of outpatient, “off the shelf” administration and low rates of infection.”

The full article can be accessed here.

About the Study
The retrospective study analyzed 12 patients with RRMM treated with melflufen plus dexamethasone at the Dana-Farber Cancer Institute. The cohort had a median of 5.5 prior lines of therapy, with a significant proportion exhibiting high-risk disease characteristics. Key findings include:

55% ORR, with 27% achieving complete response (CR)

21.3-week median duration of response

Manageable safety profile, with primarily hematologic adverse events

No new safety signals compared to clinical trial data

Reasons for treatment discontinuation included disease progression (42%), drug withdrawal from the US market (33%), adverse events (17%), and one unrelated sudden death (8%).

Framgångsrika forskares tidiga karriär utmärks av internationell mobilitet, fria forskningsmedel, gott om forskningstid, framstående och stödjande forskningsmiljöer samt förutsättningar att utveckla egna forskningslinjer. Det visar en ny analys från Vetenskapsrådet.

Finns det gemensamma nämnare som utmärker framgångsrika forskare? För att ta reda på det har Vetenskapsrådet tittat på hur karriären sett ut för de forskare i Sverige som i hård konkurrens fick konsolideringsbidrag från Europeiska forskningsrådet, ERC, år 2012–2023. Vi har analyserat vad som utmärker dem och deras förutsättningar från det att de doktorerade tills att de fick bidraget från ERC 7–12 år senare.

Resultaten visar att det finns några nyckelfaktorer som kännetecknar denna grupp framgångsrika forskare. De mest framträdande är att de har:

• varit internationellt mobila i hög grad
• haft tillgång till medel för fri forskarinitierad forskning
• haft gott om forskningstid
• varit verksamma i framstående och stödjande forskningsmiljöer
• haft förutsättningar att utveckla sin egen forskningslinje.

– Vi ser att de flesta har arbetat som forskare i flera länder och därmed byggt upp starka internationella nätverk. Ungefär hälften av dem har en doktorsexamen från ett annat land än Sverige, säger Maud Quist, analytiker på Vetenskapsrådet.

De flesta har också tidigt i karriären varit verksamma inom framstående, inspirerande och kreativa forskningsmiljöer med bra förebilder och kollegor. Dessutom har de haft tillgång till fria medel för forskning, gott om tid att forska och goda möjligheter att utveckla sin egen forskningslinje.

– Allt detta är även faktorer som de själva anser varit viktiga för deras framgång och dessutom tar flera av de som svarat upp betydelsen av mer personliga egenskaper som till exempel att vara uthållig och nyfiken, tillägger Maud Quist.

Forskares väg till framgång – en analys av nyckelfaktorer för mottagare av konsolideringsbidrag från ERC

Så kan forskningsfinansiärer och lärosäten bidra till forskarnas framgång

Rekommendationer ur rapporten:

• Stärk förutsättningarna för internationell mobilitet och nätverksbyggande när det gäller både finansieringsmöjligheter och meritvärde vid ansökningar om forskningsmedel och anställningar.
• Säkerställ att villkor för forskningsbidrag och anställningar ger lovande unga forskare goda förutsättningar att ta sin forskarkarriär framåt.
• Fortsätt satsa på att utveckla starka forskningsmiljöer.

I undersökningen ingick information om samtliga 133 forskare som fått ERC:s konsolideringsbidrag år 2012–2023 och haft svenska värdinstitutioner. Alla forskarna har också sökt medel från Vetenskapsrådet och underlaget för analysen består dels av information hämtad ur dessa ansökningar, dels av en enkät som besvarades av 88 personer.

Karolinska Universitetssjukhuset har antagit en ny strategi för forskning, utbildning och utveckling för perioden 2025–2027 och nya mål för det kommande decenniet. Strategin ska stärka sjukhusets akademiska miljö, förbättra tillgången till hälsodata, fördubbla externa forskningsmedel och främja tidig forskarkarriärutveckling. Genom att fokusera på sju strategiska områden vill Karolinska bidra till att Sverige förblir en världsledande aktör inom klinisk forskning och medicinsk innovation, vilket stärker patientnyttan genom snabbare implementering av nya behandlingsmetoder.

Karolinska Universitetssjukhuset lanserar nu en ny strategi för forskning, utbildning och utveckling (FoUU) för perioden 2025–2027. Strategin syftar till att stärka sjukhusets roll som internationellt ledande inom medicinsk innovation. Foto: Jesper Collovin

Olof Akre

– Vår ambition är att skapa en ännu starkare miljö för våra forskare där nya behandlingsmetoder och ny teknik snabbt kan omsättas till patientnytta. Genom att stärka samarbetet med Karolinska Institutet och industri säkerställer vi att Karolinska Universitetssjukhuset tillsammans med Karolinska Institutet förblir internationellt ledande inom medicinsk forskning och utveckling, säger Olof Akre, FoUU-direktör på Karolinska Universitetssjukhuset och professor i onkologisk kirurgi vid Karolinska Institutet.

Sverige har unika förutsättningar att bli världsledande inom artificiell intelligens inom hälso- och sjukvården, tack vare omfattande nationella hälso- och populationsdatabaser, kvalitetsregister och tillgång till bildmaterial och biologiska prover. Samtidigt finns det utmaningar kopplade till tillgängliggörande av data. Genom att sätta en tydlig strategi vill Karolinska Universitetssjukhuset maximera dessa möjligheter och säkerställa att forskning och utbildning bidrar till utvecklingen av högspecialiserad vård.

Sju strategiska fokusområden

Strategin omfattar sju nyckelområden där sjukhuset sätter mål för det kommande decenniet, med konkreta insatser under de närmaste tre åren:

1. Tillgängliggörande av hälsodata
– Skapa en central funktion för vårddatakällor och en gemensam plattform för datautlämning.
– Förbättra samarbetet med Region Stockholm och Karolinska Institutet för effektivare datautlämning.

2. Ökade externa forskningsmedel
– Dubblera externa forskningsanslag de närmaste 10 åren.
– Stärka samverkan med privata donatorer och näringslivet.

3. Främja tidig forskning och hållbar karriärutveckling
– Sänka medelåldern för disputation bland kliniskt verksamma läkare.
– Öka rekryteringen av forskare från grundutbildningen och vårdprofessionerna.

4. Stärkt utbildningskultur
– Förbättra utbildningsuppdragets attraktionskraft genom tydligare meritvärde.
– Engagera fler erfarna experter i undervisning och handledning.

5. Utveckling av infrastruktur för kliniska studier
– Utveckla fler kompetenscentrum för stöd till kliniska studier.
– Förenkla administrativa processer och stärka strukturer för kliniska prövningar.

6. Implementering och utveckling av artificiell intelligens
– Befästa Karolinska Universitetssjukhusets ställning som en världsledande AI-aktör inom vården.
– Etablera en plattform för AI-samarbete mellan sjukvård, forskning och näringsliv.

7. Stärkt akademisk kultur
– Förbättra den fysiska integreringen av vård, forskning och utbildning.
– Skapa fler tvärdisciplinära seminarier och stärka samarbetet med prekliniska forskare.

Se här för samtliga mål och åtgärder i Karolinska Universitetssjukhusets FoUU-strategi.

(öppnas i nytt fönster)

– Med denna strategi stärker vi den akademiska kulturen vid sjukhuset genom att ge forskare och vårdpersonal bättre möjligheter att bedriva forskning. Genom ökad tillgång till hälsodata, fler karriärvägar för unga forskare och satsningar på fler kliniska studier skapar vi en miljö där ny kunskap snabbare kan omsättas i bättre diagnostik och behandling för våra patienter, säger Olof Akre.

Regionalt perspektiv och internationell konkurrenskraft
Karolinska Universitetssjukhuset och Karolinska Institutets FoUU-verksamhet omfattar alla Region Stockholms invånare och patienter. Ett starkt regionalt samarbete och samverkan med näringslivet är en förutsättning för att Sverige ska stärka sin internationella position inom medicinsk forskning och utveckling. Genom denna strategi vill sjukhuset inte bara förbättra de egna förutsättningarna utan också bidra till att hela regionen utvecklas.