Medarbetare på Hematologen, Östra sjukhuset – en del av verksamhet Medicin, geriatrik och akutmottagning Östra. Fotograf/Källa: Johanna Ewald St Michaels, Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Inom verksamheten Medicin, geriatrik och akutmottagning Östra har man på ett par månader lyckats spara in nästan 200 arbetstimmar med en enkel robotlösning. ”Och det här är bara sen i juli. Det finns enorma möjligheter med detta”, säger Markus Jonebrant, biträdande verksamhetschef.

Sahlgrenska Universitetssjukhuset har som sjukhusövergripande mål att minska på administrationen. En omfattande översyn av stab och administration har gjorts med syfte att dra ned på, eller sluta utföra vissa arbetsuppgifter. På så sätt öppnas möjligheter för att omprioritera resurser från administration till kärnuppdraget – vård, forskning, utbildning och innovation. Inom sjukhusets verksamheter pågår samtidigt innovationsarbeten för att med digitaliseringens hjälp kunna minska på administrationen. Ett sådant exempel finns inom verksamhet Medicin, geriatrik och akutmottagning Östra.

Tidigare har administrativ personal registrerat diagnos- och åtgärdskoder i journalsystemet Melior för att sedan föra över dessa till ett administrativt system. Ett manuellt dubbelarbete som nu är ett minne blott tack vare en enkel robotlösning, RPA (Robotic Process Automation). Just denna robotteknik handlar om att automatisera olika flöden. Roboten är programmerad till att dagligen söka efter registrerade besök i Melior och överföra diagnos- och åtgärdskoder till det administrativa systemet ELVIS, vilket ger en ökad patientsäkerhet.

– Vi har i vår verksamhet utarbetat en algoritm och med det regionala RPA-teamets hjälp byggt en RPA som varje dag överför diagnoser och åtgärder från utförda öppenvårdsbesök inom vår verksamhet från Melior till vårt administrativa system ELVIS, säger Markus Jonebrant, biträdande verksamhetschef.

Med roboten minskar också risken för felregistreringar vilket skulle leda till ytterligare manuellt arbete.

– RPA är en lösning som inte syns, men som gör väldigt stor skillnad för oss i vården. Tack vare den kan vi ha mer fokus på kärnverksamheten och värna våra medarbetares arbetstid, säger han.

Sedan i juli då roboten sattes i drift har över 8 000 registreringar gjorts och nästan 200 arbetstimmar sparats in, vilket gynnat både vården och patienter.

– Det har gjort att vi kan frigöra administrativ personal och använda deras värdefulla kompetens till andra arbetsuppgifter, säger Markus Jonebrant och fortsätter:

– Det är så mycket positivt som följer av att vi förenklar för administrativ personal så att de kan underlätta för andra i vårdkedjan. Och det här handlar ju egentligen inte bara om att effektivisera. Det handlar om att ta bort ett onödigt arbetsmoment så att kompetensen kan användas på rätt sätt.

Fakta: RPA
Inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset används många olika typer av robotar. En av flera robottekniker som används är RPA – Robotic Process Automation, vilket möjliggör för sjukhuset att automatisera visst administrativt arbete. Det i sin tur förenklar en del administrativa arbetsuppgifter för vårdpersonal som i stället får mer tid för patienterna.

I dag finns cirka 30 RPA:er i bruk inom sjukhuset. Några exempel är:

• Sjukskrivningsappen, som bygger på att en robot skapar ett sjukskrivningsintyg utifrån information från läkare.
• Röntgensvar och bevakning av provsvar, där en RPA hjälper olika verksamheter att bevaka om provsvar kommit in.
• Frågor om levnadsvanor eller olika skattningsskalor vid sjukdom eller formulär inför/efter besök. En RPA skickar frågor till patient via 1177 och när svar kommit in förs de över till journalen inför patientens besök.

Sveriges största sjukhus
Sahlgrenska Universitetssjukhuset är Sveriges största sjukhus och ett av de större universitetssjukhusen i Europa. På Sahlgrenska Universitetssjukhuset finns kompetensen att utföra de allra mest avancerade behandlingar och ingrepp som dagens medicinska utveckling tillåter. Med Sahlgrenska Universitetssjukhuset har västsvenskarna nära till avancerad sjukvård som även efterfrågas nationellt och internationellt.

Landets bästa kliniska forskning
Sahlgrenska Universitetssjukhuset driver ledande forskning, utveckling och utbildning, mitt i en internationell och attraktiv lifescience-miljö. Sveriges yngre läkare rankar AT-tjänstgöringen på Sahlgrenska Universitetssjukhuset som den bästa bland landets universitetssjukhus. Sahlgrenska Universitetssjukhuset fick, tillsammans med Västra Götalandsregionen och Göteborgs universitet, högsta betyg i Vetenskapsrådets utvärdering 2023 av den kliniska forskningens kvalitet i ALF-regionerna.

Foto: Getty Images

Forskare vid Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset har identifierat biomarkörer i blodet som kan användas för att skilja gallblåsecancer från inflammation i gallblåsan. Detta kan leda till färre onödiga operationer och bättre behandlingsbeslut för patienter med misstänkt gallblåsecancer. Studien har publicerats i tidskriften JHEP Reports.

Gallblåsecancer och inflammation i gallblåsan, även kallad kolecystit, är svåra att skilja åt med nuvarande diagnostiska metoder. Detta leder ofta till att patienter genomgår omfattande kirurgiska ingrepp i onödan. Forskare vid Karolinska Institutet har nu identifierat åtta proteiner i blodet som med hög noggrannhet kan skilja mellan dessa tillstånd.

Hjälpa läkare att fatta beslut
Forskarna har analyserat blodprover från 82 patienter vid Karolinska Universitetssjukhuset med misstänkt gallblåsecancer. De använde sig av maskininlärning och proteomik – storskaliga analyser av proteiners struktur och funktion – för att identifiera potentiella biomarkörer. Genom att undersöka 7500 olika proteiner kunde forskarna identifiera 651 proteiner som skilde sig åt beroende på om personen hade cancer eller inflammation. Av dessa visade åtta proteiner särskilt hög diagnostisk noggrannhet.

Ghada Nouairia. Foto: Ghada Nouairia.

– Våra resultat visar att dessa proteiner kan användas för att utveckla ett icke-invasivt test som kan hjälpa läkare att fatta bättre beslut innan operation. Det skulle kunna minska antalet onödiga operationer och förbättra patienternas livskvalitet, säger studiens försteförfattare Ghada Nouairia, forskare vid institutionen för medicin, Huddinge, Karolinska Institutet.

Framsteg inom precisionsmedicin
Nästa steg är att validera dessa resultat i större studier och att utveckla kliniska tester som kan användas rutinmässigt i sjukvården. Upptäckten är ett viktigt framsteg inom precisionsmedicin för att förbättra diagnostiken av gallblåsecancer och göra den mer individanpassad.

– Vi är hoppfulla om att våra fynd kan leda till bättre diagnostiska verktyg och därmed bättre vård för patienter med misstänkt gallblåsecancer, avslutar Ghada Nouairia.

Studien finansierades av Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning (SSMF), Centrum för Innovativ Medicin vid Karolinska Institutet och Region Stockholm. Forskarna uppger att det inte finns några intressekonflikter.

Publikation

“Towards precision medicine strategies using plasma proteomic profiling for suspected gallbladder cancer: a pilot study”, Ghada Nouairia, Martin Cornillet, Hannes Jansson, Annika Bergquist, Ernesto Sparrelid, JHEP Reports, online 21 februari 2025, doi: 10.1016/j.jhepr.2025.101365.

Fru Berta Kamprads Stiftelse donerar 420 miljoner till cancerforskning vid Lunds universitet. Det är den enskilt största donationen till lärosätet sedan grundandet 1666.

Donationen är tillägnad translationell cancerforskning, det vill säga tillämpad cancerforskning inom antikropps- och cellterapier med målsättning att förbättra sjukdomsprognos och livskvalitet för dagens cancerpatienter.

Administrativ mottagare är CREATE Health Translational Cancer Centre med Carl Borrebaeck, professor i immunteknologi och Kristian Pietras, professor i molekylär medicin som huvudansvariga forskare. Pengarna fördelas över en femårsperiod och kommer att gå till några befintliga seniora forskare samt till nyrekrytering.

Forskningen sker i samarbete med Swiss Cancer Center och EPFL i Lausanne.

– Vårt samarbete inom programmet L2CancerBridge kommer nu att ytterligare fördjupas med forskargruppen som leds av Douglas Hanahan som varit ledande inom translationell cancerforskning i många år. Detta är en once in a lifetime-möjlighet att driva immunonkologisk cancerforskning, säger Carl Borrebaeck.

– Detta är ett glädjande besked för många cancerforskare vid Lunds universitet och ett kvitto på att de väcker stort intresse utanför landets gränser. Internationella samarbeten är nödvändiga för att förbli i framkant och attrahera stora anslag, säger Erik Renström, rektor vid Lunds universitet.

Fru Berta Kamprads Stiftelse har sedan bildandet 1986 bidragit med mer än 770 miljoner kronor till cancerforskningen vid Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus.

Läs mer om Fru Berta Kamprads stiftelse för utforskning och bekämpande av cancersjukdomar.

Kristian Pietras, cancerforskare och professor i molekylär medicin vid Medicinska fakulteten, är tillsammans med Carl Borrebaeck, Create Health vid LTH, huvudansvariga forskare för donationen från Berta Kamprads stiftelse. Foto Kristian Pietras: Kennet Ruona.

Foto: Fredric Möller Eklund

Karolinska Universitetssjukhuset rankas som världens femte bästa sjukhus och för andra gången som Europas bästa, enligt tidskriften Newsweeks globala lista World’s Best Hospitals. Placeringen är Karolinskas bästa sedan sjukhuset tog plats på topplistan år 2020.

Karolinska Universitetssjukhuset klättrar flera placeringar i den globala sjukhusrankningen World’s Best Hospitals, som idag publicerats av tidskriften Newsweek.

– Att Karolinska nu rankas som världens femte bästa sjukhus och för andra gången utses till Europas bästa är framför allt ett erkännande för den världsledande sjukvård, forskning och utbildning som alla våra medarbetare bedriver tillsammans. Utan gemensamma ansträngningar hade den här framgången inte varit möjlig, säger Christophe Pedroletti, sjukhusdirektör på Karolinska Universitetssjukhuset, och fortsätter:

– För mig känns det särskilt glädjande att placeringen som världsledande sjukhus förklaras av den skillnad Karolinska gör för våra patienter. Dels vad gäller behandlingsresultat, dels återkommande goda betyg för bemötande och vårdens kvalitet. Ytterst är det därför vi finns som universitetssjukhus.

Karolinska är högst rankat i Europa
Den globala sjukhusrankningen toppas av de två amerikanska sjukhusen Mayo Clinic, Cleveland Clinic, på tredje plats kanadensiska Toronto General och på fjärde plats återfinns The Johns Hopkins Hospital. Karolinskas femteplats gör det till det högst rankade sjukhuset i Europa, före Charité i Berlin som hamnar på sjunde plats och Universitätsspital Zürich på tionde plats.

– Jag skulle säga att det som förenar de bästa sjukhusen är förmågan att attrahera kompetenta, nyfikna och lösningsorienterade medarbetare och chefer. För Karolinska har den omfattande kliniska forskningen och det nära samarbetet med Karolinska Institutet stor betydelse för att vi har lyckats med det, fortsätter Christophe Pedroletti och tillägger:

– En annan faktor som förenar de sjukhus som rankas högt i internationella jämförelser är förmågan att snabbt ta till sig ny medicinsk teknik och nya behandlingsmetoder. Också här bidrar utan tvekan närheten till akademin och näringslivet till Karolinskas framgångar.

Vårdnära styrning och ansvar
Karolinska Universitetssjukhusets ledningsfilosofi är att beslut och utformningen av vården i så hög utsträckning som möjligt ska tas av dem som möter patienterna.

– Decentraliserat ledarskap frigör kreativitet och bidrar till ökat samarbete i organisationen. Sedan kan, och ska, inte alla beslut decentraliseras på ett sjukhus men jag tror att den verksamhetsnära styrningen bidragit till att vi når så bra resultat på många områden, säger Christophe Pedroletti.

Newsweeks rankning baseras på fyra huvudsakliga datakällor:

• Rekommendationer från tusentals experter inom hälsosektorn, inklusive läkare och vårdchefer.
• Resultat från patientenkäter, med fokus på bemötande och information.
• Kvalitetsindikatorer som väntetider, patientsäkerhet och hygienrutiner.
• Användning av patientrapporterade utfallsmått, som mäter patienters upplevda nytta av vården och livskvalitet efter behandling.

Totalt sju svenska sjukhus finns med på listan. Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg placerar sig på plats 69 och Akademiska sjukhuset i Uppsala återfinns på plats 82.

Karolinskas placering på World’s Best Hospitals:
2020: plats 10
2021: plats 7
2022: plats 8
2023: plats 6
2024: plats 7
2025: plats 5

Läs hela rankingen här hos Newsweek:

https://www.newsweek.com/rankings/worlds-best-hospitals-2025

(öppnas i nytt fönster)