Centrum för barn och läkemedel startades av Läkemedelsverket i januari 2025 för att stärka barnhälsoperspektivet i myndighetens arbete och i nationell samverkan med hälso- och sjukvård och andra aktörer främja säker och ändamålsenlig läkemedelsanvändning för barn och ungdomar.

Läkemedel behöver användas i rätt dos, på rätt sätt och vid rätt tillfälle. Läkemedelsverket arbetar sedan flera år med ett särskilt fokus på att öka kunskapen inom området barn och läkemedel och därmed förbättra barns och ungas läkemedelsanvändning. Foto: Läkemedelsverket

Läkemedelsverket arbetar sedan flera år med ett särskilt fokus på att öka kunskapen inom området barn och läkemedel och därmed förbättra barns och ungas läkemedelsanvändning. Myndigheten arbetar också för att fler läkemedel ska bli godkända, anpassade och tillgängliga för barn.

Anpassade läkemedel och stärkt kunskap viktigt för barns hälsa
–  För att säkerställa en säker och effektiv läkemedelsbehandling av barn behövs tillgång till läkemedel som är anpassade efter individens behov. Därför behövs samlad kunskap om effekt och biverkningar för olika åldersgrupper, från nyfödd till tonåring. Läkemedel behöver användas i rätt dos, på rätt sätt och vid rätt tillfälle. En viktig del i detta är att stärka kunskapen hos både barn, vårdnadshavares och vårdpersonalen. Här kan centrumet spela en viktig roll, säger Elin Kimland, senior utredare och ansvarig för det nya centrumet, Läkemedelsverket.

Elin Kimland, senior utredare och ansvarig för det nya centrumet, Läkemedelsverket.

Centrum för barn och läkemedel (CBOL) ska bidra till:
•att ge hälso- och sjukvård och andra aktörer aktuell kunskap om hur läkemedel för barn används ändamålsenligt och säkert samt hjälpa till att förebygga problem

•att säkerställa att barns och ungas användning av läkemedel följs upp på ett systematiskt och vetenskapligt sätt

•att arbeta för att fler läkemedel godkända och anpassade för barn blir tillgängliga

•att barnperspektivet genomsyrar hela Läkemedelsverkets verksamhet.

Samverkan viktigt för kunskapsutbyte och identifiering av angelägna behov
För att Läkemedelsverkets arbete ska göra största möjliga nytta krävs samverkan med hälso- och sjukvårdspersonal, patienter, myndigheter samt andra relevanta aktörer.

– Vår förhoppning är att Läkemedelsverket i ännu större utsträckning ska kunna fungera som ett nationellt expertnav inom läkemedelsfrågor för barn och unga. Vi tror att bildandet av ett centrum kommer göra det lättare för externa intressenter att hitta rätt väg in till relevant expertis på myndigheten. Genom att tydliggöra och satsa på området hoppas vi också kunna bli ännu mer behovsstyrda och relevanta för våra målgrupper i genomförandet av Läkemedelsverkets uppdrag inom barn och läkemedel, säger Veronica Arthurson, direktör, Läkemedelsverket.

Veronica Arthurson, direktör, Läkemedelsverket.

Under 2025 planerar Centrum för barn och läkemedel bland annat att:
•Genomföra flera samverkansmöten med vården och andra berörda aktörer

•Delta i den nationella barnkonferensen Barnveckan

•Kartlägga problem med tillgänglighet av läkemedel till barn

T-celler från lever och lymfkörtlar visar på lovande möjligheter för framtida behandlingar av levercancer, enligt en ny studie. Forskare vid Karolinska Institutet har undersökt hur immunceller reagerar på tumörspecifika antigen i den komplexa miljön som omger levercancer.

Getty Images.

Levercancer, eller hepatocellulär cancer (HCC), är en sjukdom som präglas av en unik och ofta immunhämmande miljö. Detta gör att många patienter inte svarar på dagens immunterapier. Samtidigt spelar T-celler, en viktig del av kroppens immunförsvar, en dubbel roll i tumörens utveckling. Å ena sidan kan de bekämpa tumören, men de kan också bidra till en miljö som skyddar tumören från attack.

I en ny studie, publicerad i tidskriften Gut, har forskare vid Karolinska Institutet analyserat T-celler från tumörer, lever, och närliggande lymfkörtlar hos patienter med avancerad HCC. Studien syftade till att undersöka om det går att identifiera reaktiva T-celler trots den immunhämmande miljön.

Stora framsteg
Forskarna analyserade totalt 542 potentiella tumörspecifika antigen, så kallade neoantigen, från sju patienter. Genom avancerad laboratorieteknik, inklusive enkelcells-RNA-sekvensering, kunde de visa att vissa T-celler reagerade på dessa antigen.

– Våra resultat visar att T-celler som samlats in från lever och lymfkörtlar kan ha potential att användas i nya immunterapier mot levercancer, säger Anna Pasetto, forskningsspecialist vid institutionen för laboratoriemedicin på Karolinska Institutet.

Anna Pasetto, forskningsspecialist vid institutionen för laboratoriemedicin på Karolinska Institutet.

Studien visade att T-celler från levervätska hade profiler som indikerar både central minnesfunktion och cytotoxiska egenskaper – alltså en förmåga att bekämpa tumörceller. T-celler från lymfkörtlarna visade däremot tecken på utmattning, vilket innebär att de förlorat en del av sin funktion.

Möjligheter för nya behandlingar
Ett viktigt fynd är att de T-celler som reagerade på tumörens antigen bar specifika receptorer, vilket öppnar för möjligheten att använda dem i nya behandlingsmetoder, såsom T-cellsbaserad immunterapi.

– Genom att bättre förstå hur dessa immunceller fungerar och var de finns, kan vi ta ett steg närmare mer effektiva och individanpassade behandlingar för levercancer, säger Anna Pasetto.

Forskarna hoppas nu kunna använda dessa kunskaper för att utveckla nya immunterapier som riktar sig direkt mot tumörspecifika antigen i levercancer. Arbetet visar också hur viktigt det är att analysera olika delar av tumörens mikromiljö för att få en komplett bild av sjukdomen.

Denna studie ger hopp om att framtida behandlingar kan utnyttja patientens eget immunförsvar för att effektivt bekämpa levercancer.

Studien utfördes inom Karolinska ATMP Centrum och i samarbete med Neogap AB, University and University-Hospital of Modena and Reggio Emilia, Italy, Sahlgrenska Academy, University of Gothenburg, och Rockefeller Cancer Institute, University of Arkansas for Medical Sciences, Little Rock, Arkansas. Studien har finansierats av Cancerfonden, Vetenskapsrådet, Sjöbergsstiftelsen, CIMED, Region Stockholm ALF medel.

Publikation
”Unlocking novel T cell-based immunotherapy for hepatocellular carcinoma through neoantigen-driven T cell receptor isolation”, Maravelia P, Yao H, Cai C, Nascimento Silva D, Fransson J, Nilsson OB, Lu YW, Micke P, Botling J, Gatto F, Rovesti G, Carlsten M, Sallberg M, Stål P, Jorns C, Buggert M, Pasetto A, Gut, online 27 januari 2025.

Den 4 februari infaller Världscancerdagen, en dag som i år sätter ljuset på sambandet mellan matvanor och cancerrisk. I samband med detta håller Klara Nypelius Standley, dietist och patientprocessledare vid Regionalt cancercentrum Syd, en öppen föreläsning i Göteborg om hur kosten kan påverka risken för att utveckla cancer. Detta rapporterar VGR i sitt nyhetsbrev VGR Fokus.

Klara Nypelius Standley föreläser om sambandet mellan matvanor och cancerrisk. Bild: Monne Ljungberg, Skånes universitetssjukhus

Matens betydelse för hälsan
Mat är en central del av vardagen för oss alla, och enligt Klara Nypelius Standley kan vad vi äter ha en stor inverkan på vår hälsa. Hon poängterar att det ibland kan kännas komplicerat att följa råd om kost och cancer, vilket kan leda till antingen onödigt restriktivt ätande eller en uppgiven inställning där man tror att ”allt ger cancer”. Att sprida korrekt information är därför av stor vikt.

Forskning om kost och cancer
De senaste årens forskning har betonat att det är den samlade kosten snarare än enskilda livsmedel eller näringsämnen som spelar störst roll för cancerrisken. En varierad, växtbaserad kost rik på fibrer, vitaminer och mineraler verkar skyddande mot flera cancerformer. Dessutom har studier visat att metabola faktorer, såsom obesitas och insulinresistens, har en stark koppling till ökad cancerrisk. Här kan kostval bidra indirekt genom att påverka kroppsvikt och insulinkänslighet.

Att nå ut med budskapet utan pekpinnar
Enligt Standley är det viktigt att hjälpa individer att hitta sitt eget sätt att göra hållbara förändringar. Små justeringar i kosten som är lätta att behålla på lång sikt är mer effektiva än drastiska ändringar som kan vara svåra att upprätthålla.

Vanliga missuppfattningar
En seglivad myt är att socker orsakar cancer. Det finns dock inget vetenskapligt stöd för att socker i sig leder till cancer. Vad forskningen visar är att ett högt intag av socker, särskilt genom sockersötade drycker, kan bidra till övervikt och obesitas, vilket i sin tur ökar risken för vissa cancerformer.

Förhållningssätt till levnadsråd
För att minska cancerrisken är det viktigt att fokusera på positiva förändringar snarare än på restriktioner. Standley förespråkar ett tilläggstänkande där man fokuserar på att öka intaget av näringsrika livsmedel, som fullkorn, frukt, grönsaker, nötter och frön, istället för att fokusera på vad man ska utesluta.

Sammanfattningsvis spelar kost en viktig roll för att minska cancerrisken, men det handlar om helheten snarare än enskilda livsmedel. Genom små och hållbara förändringar kan vi göra mycket för vår hälsa utan att fastna i pekpinnar och förbud.

Vid Skaraborgs Sjukhus arbetar anaplastologerna Ida Tollhag och Benjamin Rosenberg med att tillverka realistiska proteser för ansiktet, såsom öron-, näs- och ögonproteser. De flesta patienter har genomgått cancerbehandling och befinner sig i den sista fasen av sin rehabilitering. Detta skriver VGR Region i sitt nyhetsbrev.

Ansiktsproteserna spelar en avgörande roll i patienternas återhämtning genom att återskapa både utseende och funktion, vilket förbättrar livskvaliteten och självkänslan. Enligt Ida Tollhag kan proteserna bidra till att patienterna undviker påfrestande frågor om sitt utseende och därmed slipper påminnas om sin sjukdom. Behovet av sådana proteser har ökat.

Öronprotes på Skaraborgs Sjukhus. Bild: Garbis Sarafian/Bild och Media

Skaraborgs Sjukhus tar emot patienter från hela Sverige, och remisserna har ökat markant under de senaste tio åren. I framtiden planeras användning av 3D-skrivare för att effektivisera tillverkningsprocessen och förbättra anpassningen av proteser och andra hjälpmedel inom sjukvården.

Avancerad ansiktsprotetisk rehabilitering kan bidra till att återge patienter som drabbats av cancer ett mer normalt liv genom att återställa deras utseende och underlätta social interaktion.

Anaplastologerna Benjamin Rosenberg och Ida Tollhag är i grunden utbildade tandtekniker med en master i ansiktsprotetisk rehabilitering från King´s College London.

Läs artikeln i sin helhet hos VGRfokus.