Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Rybrevant + Lazcluze förbättrar överlevnad vid EGFR-muterad lungcancer

RYBREVANT (amivantamab) plus LAZCLUZE (lazertinib) visar signifikant fördelaktig total överlevnad hos patienter med EGFR-muterad icke småcellig lungcancer i jämförelse med osimertinib, meddelar Johnson & Johnson i ett pressmeddelande.

Detta är den första studien som visar statistiskt signifikant och klinisk meningsfull OS jämfört med osimertinib.

Nya resultat för fas 3-studien MARIPOSA presenterades vid European Lung Cancer Congress (ELCC). En head-to-head jämförelse med osimertinib visar att RYBREVANT®▼(amivantamab) i kombination med LAZCLUZE®▼(lazertinib) signifikant ökar total överlevnaden (OS) vid första linjens behandling av patienter med lokalt avancerad eller metasterad icke-småcellig lungcancer med EGFR exon 19-deletion (el19del) eller substitutionsmutation L858R i Exon21 (L858). Median total överlevnad (OS) är inte ännu uppnådd men förväntas överstiga ett år.

Till skillnad från progressionsfri överlevnad (PFS), som visar den tid som hindrar patientens cancer från att progrediera, kan OS hjälpa patienter förstå den påverkan behandlingen kan ha på möjligheten att leva längre från att behandlingen inleds.

  • Detta är väldigt glädjande resultat som visar att behandlingen ger möjlighet till ett längre liv för patienter drabbade av den här formen av cancer. Det kan ge dem och deras anhöriga hopp för framtiden, säger Martin Johansson, medicinskt ansvarig vid Johnson & Johnson Innovative Medicine.

Vid en uppföljning vid 37,8 månader hade patienter som behandlades med första linjens amivantamab i kombination med lazertinib en signifikant längre OS jämfört med dem som fick osimertinib (hazard ratio [HR], 0.75; 95 procent konfidensintervall [CI], 0.61-0.92; P<0.005). Median OS för amivantamab i kombination med lazertinib har ännu inte uppnåtts vilket indikerar att överlevnadsfördelarna kvarstår även efter uppföljningsperiodens slut. Jämförelsevis var median OS för patienter som behandlats med osimertinib 36,7 månader (95 procent CI, 33,4-41,0) vilket stämde överens med tidigare studier med osimertinib. 56 procent av patienterna som behandlades med amivantamab i kombination med lazertinib levde tre och ett halvt år jämfört med 44 procent av patienterna som fick osimertinib, den nuvarande standardbehandlingen. Prognoser baserade på överlevnadsdata indikerar att amivantamab i kombination med lazertinib skulle kunna förlänga OS med åtminstone 12 månader i jämförelse med osimertinib.

Amivantamab i kombination med lazertinib är godkänd i EU som första linjens behandling av patienter med EGFR-muterad avancerad icke-småcellig lungcancer

Det globala pressmeddelandet med mer information finns här.

MARIPOSA

MARIPOSA är en randomiserad, öppen fas 3-studie med 1 074 patienter, som utvärderar Rybrevant® i kombination med Lazcluze jämfört med osimertinib, samt jämfört med enbart Lazcluze som förstahandsbehandling för patienter med lokalt avancerad eller metastaserad icke-småcellig lungcancer (NSCLC) med EGFR mutationerna exon 19-deletion (e19del) eller substitutionsmutation L858R i Exon21 (L858). Studiens primära endpoint är progressionsfri överlevnad (PFS) (enligt RECIST v1.1-riktlinjerna), bedömd av en blindad och oberoende central granskning. Sekundära mål inkluderar total överlevnad (OS), total svarsfrekvens (ORR), varaktighet av svar (DoR), intrakraniell progressionsfri överlevnad (PFS), progressionsfri överlevnad efter första efterföljande behandling (PFS2) och tid till symtomatisk progression. Studiens primära endpoint uppnåddes i oktober 2023.

Lungcancer

I Sverige drabbas cirka 4200 personer av lungcancer varje år, vilket gör den till den femte vanligaste cancerformen i Sverige. Icke-småcellig lungcancer (NSCLC) står för ungefär 85 procent av alla fallen. Aktiverande mutationer i EGFR (epidermal tillväxtfaktorreceptor) påvisas hos 10–15 procent av alla patienter med NSCLC. Lungcancer är en av de cancersjukdomar som har sämst prognos. Det beror på att majoriteten av personer som diagnostiseras med lungcancer har långt gången sjukdom, är äldre och lider dessutom ofta av andra sjukdomar som är kopplade till rökning, såsom KOL eller hjärt-kärlsjukdomar. Lungcancer är den vanligaste cancerrelaterade dödsorsaken bland män och kvinnor sammantagna. Beräknad relativ 5-årsöverlevnad är ca 20 procent (män 17 procent, kvinnor 24 procent).

Nytt stöddokument med fokus på alarmsymtom vid misstanke om cancer hos barn

RCC:s nationella arbetsgrupp (NAG) för barncancer har i samarbete med Barnläkarföreningens sektion för Pediatrisk hematologi och onkologi tagit fram ett nytt stöddokument som ska underlätta för vårdgivare att identifiera barncancer hos barn och unga.

Varje år drabbas cirka 350 barn i Sverige av cancer. Ungefär en tredjedel är leukemier, en tredjedel hjärntumörer och en tredjedel solida tumörer. Många barncancerformer är högmaligna, snabbväxande och kan hastigt bli livshotande, vilket gör att barnklinik eller barncancercentrum behöver kontaktas samma dag vid välgrundad misstanke.

Ett kunskapsstöd om alarmsymtom vid misstänkt barncancer för vårdpersonal har tidigare saknats. Det nya stöddokumentet är en del av Handlingsplanen 2023–2025: Utvecklingsområden inom barncancervården.

Stöddokumentet och dess innehåll har tagits fram på initiativ av de regionala processledarna för barncancer vid landets sex regionala RCC och är därefter bearbetat av en arbetsgrupp bestående av Jonatan Källström, barnläkare, Pernilla Grillner, barnonkolog och Lisa Törnudd, barnonkolog och ordförande sektion för Pediatrisk Hematologi och Onkologi.

Stöddokumentet har tagits fram för att sprida kunskap om de vanligaste alarmsymtomen vid misstanke hos barn och unga under 18 år för bättre förutsättningar för tidig upptäckt av barncancer.

– Vår förhoppning är att detta ska öka medvetenheten om barncancer och ge vårdpersonal stöd i hur de bör agera vid misstanke. Det vill säga vad som bör uppmärksammas samt hur och när kontakt skall ske med barncancercentrum, säger Pernilla Grillner.

Jonatan Källström fortsätter:
– Vi vet att det är vanligt att diagnostiken blir fördröjd antingen för att man inte förstått symtomen eller för att barnen inte remitterats till rätt instans utan utretts inom andra specialiteter än barnonkologin Det händer även att SVF inleds trots att standardiserade vårdförlopp (SVF) inte gäller patienter under 18 år. Vi hoppas att detta ska tydliggöra remissvägarna så att de snabbare kommer till diagnos och rätt instans.

Förhoppningen är att stöddokumentet inte bara ska bidra till en mer jämlik vård och tydligare remissvägar, utan också fungera som ett konkret stöd för vårdgivare i deras kliniska vardag. Genom att säkerställa att barn med misstänkt cancer snabbt hänvisas till rätt instans kan onödig utredning inom andra specialiteter undvikas. Ett liknande kunskapsstöd har efterfrågats av läkare inom primärvården, vilket gör att vi hoppas att dokumentet ska fylla ett viktigt behov.

– När jag har undervisat läkare från primärvården har ett liknande kunskapsstöd efterfrågats så jag hoppas först och främst att det ska leva upp till förväntningarna. Jag hoppas också att dokumentet ska upplevas som lättillgängligt och ge vårdgivare en ökad trygghet i att sortera ut de barn som behöver skyndsam handläggning och de som kan följas upp i primärvården från de som kan ges lugnande besked och hänvisas till egenvård, avslutar Lisa Törnudd.

Forskning om rehabilitering och sexuell hälsa får långsiktigt stöd från Cancerfonden

Linda Åkeflo och Ulrica Langegård, mottagare av fellowships från Cancerfonden.

Två forskare från Institutionen för vårdvetenskap och hälsa har tilldelats sexåriga stipendier från Cancerfonden för att fördjupa sin forskning inom cancer. Ulrica Langegård och Linda Åkeflo utvecklar evidensbaserade insatser som stärker patientens delaktighet, livskvalitet och sexuella hälsa efter cancerbehandling. Projekten är nära kopplade till klinisk verksamhet och betonar vikten av interdisciplinärt samarbete i framtidens cancervård.

– Det känns fantastiskt att få detta stöd! Det gör att vi kan bedriva forskningen på ett systematiskt och långsiktigt sätt. Men det betyder också mycket symboliskt – det är en bekräftelse på att cancerrehabilitering är ett relevant område som behöver mer uppmärksamhet och resurser, säger Ulrica Langegård.

Hennes forskningsprojekt utvärderar ett strukturerat rehabiliteringsprogram som utvecklats vid Regionalt centrum för cancerrehabilitering på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Programmet pågår under cirka sex månader och innehåller insatser som fysisk aktivitet, psykologiskt stöd, nutrition och social återanpassning, antingen i grupp eller digitalt.

– Målet är att förbättra patienters tilltro till sin egen förmåga och stärka deras delaktighet i vården.

Tvärprofessionell rehabilitering för stärkt delaktighet och återhämtning

En central del i projektet är det interdisciplinära samarbetet. Rehabiliteringsprogrammet genomförs av ett tvärprofessionellt team där bland annat sjuksköterskor, läkare, psykologer, fysioterapeuter, arbetsterapeuter, dietister, kuratorer och sexologer bidrar med sin specialistkompetens.

–  Rehabilitering kräver en helhetssyn. Genom att arbeta över professionsgränser kan vi skapa mer hållbara insatser som verkligen speglar patienternas verklighet säger Ulrica Langegård.

Projektet syftar till att förbättra patienters tilltro till sin egen förmåga, stärka delaktigheten i vården och skapa bättre förutsättningar för återgång till arbete efter behandling.

– För vårdvetenskap som fält är detta ett viktigt erkännande av cancerrehabiliteringens betydelse. Det stärker forskningens roll i att utveckla evidensbaserade insatser och i att förbättra vården genom personcentrerade perspektiv. På sikt kan detta bidra till förbättrade rehabiliterande insatser, något som är avgörande för att möta de komplexa behov som många canceröverlevare har, säger Ulrica Langegård.

Sexuell hälsa och långsiktiga komplikationer i fokus

Linda Åkeflo, sjuksköterska med bakgrund inom strålbehandling och rehabilitering, leder ett projekt som fokuserar på att förebygga skador i underlivet efter strålbehandling vid gynekologisk och anorektal cancer. Komplikationer som ofta påverkar både fysisk och sexuell hälsa.

– Det här stödet betyder otroligt mycket. Det ger mig möjlighet att utveckla en forskningslinje och ta fram evidensbaserade metoder som faktiskt kan införas i vården. Sexuell hälsa är ofta ett underprioriterat område men det är en grundläggande del av människors liv och välbefinnande, säger Linda Åkeflo.

Hennes projekt ska undersöka om tidiga, riktade insatser – redan före behandlingsstart – kan minska risken för vaginala skador vilket är en vanlig komplikation efter strålbehandling i bäckenområdet. Projektet innefattar också en kartläggning av hur tidigare sexuella trauman kan påverka kvinnors livskvalitet och behov efter behandling.

– Jag har under många år arbetat kliniskt med uppföljning av kvinnor efter strålbehandling. Jag har sett både de fysiska och psykosociala påfrestningar som många går igenom, särskilt när det gäller sexuell hälsa, ett område som fortfarande är delvis tabubelagt. Det har förstärkt min vilja att hitta sätt att stödja dessa kvinnor att inte bara överleva utan att också leva. På ett större plan hoppas jag att detta projekt kan bidra till att synliggöra och integrera sexuell hälsa som en viktig aspekt av den allmänna hälsan inom cancervård.

Visar vårdvetenskapens relevans

Båda projekten utgår från patientens behov och har ett tydligt fokus på delaktighet i rehabiliteringen samt på att utveckla vårdmodeller som är både hållbara och hälsoekonomiskt effektiva. Forskningen är kopplad till forskargruppen Sahlgrenska Academy Research in Oncological Care, SAROC, vid Institutionen för vårdvetenskap och hälsa, ledd av professor Karin Ahlberg.

– Jag är oerhört stolt över att två av våra forskare nu får denna möjlighet. Det är ett kvitto på både deras engagemang och vårt sätt att arbeta. Vi bygger en forskningsmiljö som präglas av delaktighet, samarbete och klinisk relevans. Anslagen innebär inte bara långsiktig forskningsfinansiering, utan också ett erkännande av den vårdvetenskapliga forskningens betydelse för framtidens cancervård säger Karin Ahlberg.

Hela listan på forskare vid Göteborgs universitet som fått tjänster finansierade av Cancerfonden:

Linda Åkeflo
Institutionen för vårdvetenskap och hälsa
Projekttitel: PRE-RT – Optimizing sexual health among female pelvic cancer survivors – early interventions for prevention of radiotherapy-induced vaginal stenosis
Anslagets namn: Fellowship vårdvetenskap
Summa: 3 759 000 kr

Ulrika Langegård
Institutionen för vårdvetenskap och hälsa
Projekttitel: Improved Self-Efficacy During and After Cancer Treatment Through a Cancer Rehabilitation Program with Advanced Interventions
Anslagets namn: Fellowship vårdvetenskap
Summa: 2 685 000 kr

Frida Abel
Institutionen för biomedicin
Projekttitel: Neural tumors: from omics to functional testing and therapeutics
Anslagets namn: Forskarmånader
Summa: 2 år × 3 månader (belopp ej angivet i kronor)

Max Levin
Institutionen för kliniska vetenskaper
Projekttitel: Immune mechanisms for exceptional response to checkpoint inhibition in metastatic melanoma
Anslagets namn: Forskarmånader
Summa: 3 år × 3 månader (belopp ej angivet i kronor)

Carolina Isabel Mendes De Matos Guibentif
Institution: Institutionen för biomedicin
Projekttitel: From models of human development and leukemia to new cell sources for regenerative therapy
Anslagets namn: Junior Investigator Award
Summa: 3 270 000 kr

Arne Claeys
Institutionen för biomedicin
Projekttitel: Understanding Molecular Mechanisms Underlying Responses to ATR Inhibitors in High-risk Neuroblastoma
Anslagets namn: Postdoktor i Sverige
Summa: 2 265 000 kr

Jingjing Zhang
Institutionen för kemi- och molekylärbiologi
Projekttitel: MST3-Mediated Signaling in Hepatocellular Carcinoma: Mechanisms and New Therapeutic Strategies
Anslagets namn: Postdoktor i Sverige
Summa: 2 265 000 kr

Martin Rutegård
Institutionen för kliniska vetenskaper
Projekttitel: Anastomotic leakage and defunctioning stoma use in colorectal cancer surgery
Anslagets namn: Senior Clinical Investigator Award
Summa: 2 685 000 kr

Capillon Analytics banar väg för tidig cancerdiagnostik genom håranalys 

Capillon Analytics utvecklar en innovativ metod för tidig upptäckt av cancer baserad på håranalys. Med hjälp av en AI-driven teknik som identifierar kemiska signaturer i hårstrån kan deras metod revolutionera cancerdiagnostiken. Bolaget, som håller på att validera en prototyp för prostatacancer, har nu antagits till SmiLes inkubatorprogram. 

Hälften av alla cancerfall upptäcks för sent för att helt kunna botas. Capillon Analytics teknologi har kombinerat expertis från kemi, geologi, medicin och AI för att utveckla en banbrytande metod som kan identifiera tidiga tecken på cancer genom ett enkelt hårprov.

Bakom metoden står grundaren och vd:n Emma Hammarlund, som även är en framgångsrik forskare inom geologi och medicin vid Lunds universitet. Hennes forskning om hur kemiska signaturer kan berätta om jordens historia lade grunden för denna diagnostiska teknik. Precis som fossil bevarar spår av jordens historia, lagrar hår information om kroppens tillstånd. Emma Hammarlunds forskning har visat att de kemiska signaturerna i håret förändras hos cancerpatienter, vilket möjliggör tidig upptäckt av sjukdomen.

Den patentskyddade prototypen har visat en 90-procentig noggrannhet i att identifiera förekomst av prostatacancer. Metoden är avsedd att användas som ett komplement till PSA-testet och kan förbättra riskbedömningen innan en eventuell biopsi genomförs. 

– I vår version av geologernas metod ingår även maskininlärning. Vår prototyp har tränats för att hitta lokal prostatacancer, men metoden är inte begränsad till en cancerform utan gör det möjligt att hitta och skilja mellan flera olika cancertyper. Vi ser mycket fram emot att få stöd från SmiLe för att vidareutveckla metoden och företaget, och att samla vår utveckling på laboratoriet hos SmiLe, säger Emma Hammarlund, vd för Capillon Analytics. 

– Att utveckla enkla, pålitliga och kostnadseffektiva metoder för att upptäcka cancerfall tidigare än vad man kan idag skulle revolutionera cancervården. Capillon Analytics har genom en kombination av vetenskapliga discipliner skapat något nytt som kan ge oss detta verktyg. Vi ser mycket fram emot att stötta dem på deras resa, säger Ulrika Ringdahl, vd för SmiLe Venture Hub. 

Positivt CHMP-utlåtande för subkutan Opdivo vid solida tumörer

Det positiva CHMP-utlåtandet baseras på resultat från CheckMate-67T-studien, samt ytterligare data som visade jämförbar farmakokinetik, säkerhetsprofil och effekt mellan subkutan och intravenös användning av nivolumab.

Bristol Myers Squibb meddelade idag att den europeiska läkemedels-myndigheten EMA:s rådgivande kommitté, CHMP, har rekommenderat godkännandeav en ny beredning av Opdivo (nivolumab) som innebär en ny administreringsväg (subkutan), en ny läkemedelsform (injektionsvätska, lösning) och en ny styrka (600 mg/injektionsflaska).

Subkutan administrering av nivolumab innebär att läkemedlet tillförs under huden och blir ett alternativ till intravenös infusion (IV). Den nya subkutana administreringen tar cirka 3–5 minuter att ge.

Nivolumab för subkutan användning, samformulerad med rekombinant humant hyaluronidas (rHuPH20), rekommenderas som underhållsbehandling (monoterapi) efter avslutad kombinationsbehandling med Opdivo plus Yervoy (ipilimumab), eller i kombination med kemoterapi eller kabozantinib vid flera sedan tidigare godkända indikationer för Opdivo intravenös beredning hos vuxna.

– Subkutan administrering av cancerläkemedel är ett betydande framsteg inom onkologisk behandling eftersom det förenklar vården för både personalen och patienterna, säger Henrik Lindman, verksamhetschef blod- och tumör-sjukdomar, Akademiska Sjukhuset i Uppsala.

Primära effektmått i studien CheckMate-67T visade på likvärdighet för serumkoncen-tration (Cavgd28 och Cminss) av subkutant administrerad nivolumab jämfört med intravenös infusion (IV) av nivolumab hos patienter med avancerad eller metastaserad klarcellig njurcancer (ccRCC) som tidigare fått högst två systemiska behandlingslinjer.

Det geometriska medelvärdeförhållandet (GMR) för Cavgd28 var 2,10 (90 % konfidens-intervall: 2,00–2,20) och GMR för Cminss var 1,77 (90 % konfidensintervall: 1,63–1,93).

Sekundära effektmåttet objektiv responsfrekvens (ORR) visar att nivolumab har likvärdig effekt oavsett om den administreras subkutant eller som en intravenös infusion (IV). I gruppen som fick subkutan nivolumab (n=248) var ORR 24,2 % (95 % konfidensintervall: 19–30), jämfört med 18 % (95 % konfidensintervall: 14–24) i gruppen som fick intravenös (IV) nivolumab (n=247). Säkerhetsprofilen för subkutant administrerad nivolumab var i linje med den intravenösa beredningen.

Farmakokinetik-, effekt- och säkerhetsresultaten från CheckMate-67T presenterades vid 2024 års American Society of Clinical Oncology (ASCO) Genitourinary Cancers Symposium.Ytterligare säkerhetsanalyser och patientrapporterade utfall presenterades vid ASCO:s årsmöte 2024 samt vid kongressen för European Society for Medical Oncology (ESMO).

Inom EU fattar Europeiska kommissionen sitt slutgiltiga beslut inom cirka två månader efter att CHMP:s utlåtande mottagits. När beslutet väl är fattat gäller det i alla EU:s medlemsländer samt i länderna inom europeiska ekonomiska samarbetsområdet – Island, Norge och Liechtenstein.

Den 27 december 2024 godkändes nivolumab och hyaluronidas-nvhy, marknadsfört under varumärket Opdivo Qvantig, av den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA.

CheckMate-67T

CheckMate-67T är en öppen, randomiserad, non-inferiority, fas III-studie som utvärderar subkutan administrering av Opdivo (nivolumab), samformulerad med Halozymes proprietära rekombinanta humana hyaluronidas (rHuPH20) (subkutant nivolumab), jämfört med intravenös infusion (IV) av nivolumab hos vuxna patienter med avancerad eller metastaserad klarcellig njurcancer (ccRCC) som tidigare fått systemisk behandling.

Totalt randomiserades 495 patienter till att antingen få subkutant nivolumab (1 200 mg nivolumab och 20 000 enheter hyaluronidas) var fjärde vecka subkutant (n = 248), eller nivolumab 3 mg/kg varannan vecka intravenöst (n = 247). Studiens två primära effektmått är tidsmedelkoncentration över 28 dagar (Cavgd28) och lägsta koncentration i farmakokinetisk jämvikt (Cminss). Det sekundära effektmåttet med statistisk styrka är total responsfrekvens, bedömd av en blindad och oberoende central granskning.

Om subkutan administrering

Subkutan administrering innebär att läkemedel tillförs under huden och kan vara ett alternativ till intravenös infusion (IV). Det kan erbjuda flexibilitet att ge och ta emot behandling där det är bäst för vårdgivaren och patienten, kan påverka kapaciteten på infusionsstolar och kan minska tiden som läggs på att förbereda och administrera behandling. Subkutan beredning kan också förenkla administreringen av behandling för patienter som har svårtillgängliga vener eller inte vill ha en infusionsport.

Säkerhetsprofil CheckMate-67T

Allvarliga biverkningar förekom hos 28 % av patienterna som fick subkutant administrerad nivolumab (n=247). De vanligaste allvarliga biverkningarna som rapporterades hos >1 % av patienterna som fick subkutant administrerad nivolumab var pleurautgjutning (1,6 %), pneumonit (1,6 %), hyperglykemi (1,2 %), hyperkalemi (1,2 %), blödning (1,2 %) och diarré (1,2 %). De vanligaste biverkningarna (≥10 %) hos patienter som behandlades med subkutant administrerad nivolumab (n=247) var muskuloskeletal smärta (31 %), trötthet (20 %), klåda (16 %), hudutslag (15 %), hypotyreos (12 %), diarré (11 %), hosta (11 %) och buksmärta (10 %). Dödliga biverkningar (1,2 %) förekom hos patienter som fick subkutant administrerad nivolumab; dessa inkluderade myokardit, myosit och komplikationer av kolit. Studien avbröts hos 10 % av patienterna på grund av biverkningar. Säkerhetsprofilen för subkutant administrerad nivolumab var jämförbar med säkerhetsprofilen för IV Opdivo.

Om Opdivo (nivolumab)

Opdivo är en PD-1 (programmed death-1) immuncheckpointhämmare, speciellt utformad för att återställa kroppens immunförsvar mot tumörer. Genom att utnyttja kroppens eget immunförsvar för att bekämpa cancer, har Opdivo blivit ett betydelsefullt behandlingsalternativ för flera olika cancerformer. Opdivos breda, globala utvecklingsprogram bygger på Bristol Myers Squibbs förståelse för biologin bakom immunonkologi. Vårt företag ligger i framkant inom forskning kring immunonkologi vilket inkluderar ett brett spektrum av kliniska studier inom alla faser, inklusive fas III-studier för olika tumörtyper. Fler än 35 000 patienter har blivit behandlade inom det kliniska utvecklingsprogrammet för Opdivo. Opdivo-studierna har gett en djupare förståelse för biomarkörers potentiella roll, speciellt när det gäller vilka patienter med olika PD-L1-uttryck som kan ha nytta av Opdivo. I juli 2014 blev Opdivo den första PD-1 immuncheckpointhämmaren i världen att få regulatoriskt godkännande. Idag är Opdivo godkänt i fler än 65 länder, däribland USA, Japan, Kina och inom EU. I oktober 2015 blev företagets behandling med Opdivo tillsammans med Yervoy den första immunonkologiska kombination som fick ett regulatoriskt godkännande, då den godkändes för behandling av metastaserande malignt melanom. Idag är denna behandling godkänd i fler än 50 länder, däribland USA och inom EU.

För mer information om Opdivo, se www.fass.se