Sepsis innebär att en infektion ger en livshotande påverkan på kroppens organ och innebär att hjärtat, lungorna, hjärnan och njurarna inte fungerar som de ska. Barn med leukemi har en förhöjd risk att drabbas eftersom sjukdomen i sig och många behandlingar, exempelvis cytostatika, påverkar immunförsvaret. På Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet har en studie startats som syftar till att utveckla mer träffsäker diagnostik och behandling för denna patientgrupp.

I en ny studie på Akademiska sjukhuset ska forskare utveckla mer träffsäker diagnostik och behandling av sepsis för barn med leukemi. Under de kommande tre åren kommer blod, urin, luftvägssekret och ryggmärgsvätska samlas in från barn med blodsjukdomar som vårdas på barnintensiven eller barnonkologen. Bild: Johnér bildbyrå.

–Allvarliga infektioner är den vanligaste orsaken till kortsiktig dödlighet hos barn med blodcancer. Målet är att utveckla ny, mer träffsäker diagnostik och behandlingar för sepsis hos barn med leukemi, säger Robert Frithiof, specialistläkare inom barnanestesi och operation, tillika professor vid Uppsala universitet.

Sepsis, eller blodförgiftning som det också kallas, orsakas av immunförsvarets reaktion på en infektion orsakad av bakterier, virus, parasiter eller svamp, vare sig de finns i blodet eller inte. Oftast börjar sepsis med en lokal infektion, till exempel lunginflammation, urinvägsinfektion eller sårinfektion.

– En cancerdiagnos och behandling med cytostatika eller strålning kan försvaga immunförsvaret, vilket gör det svårt för kroppen att bekämpa infektioner. Barn med leukemi, som genomgår cytostatikabehandling, kan vara särskilt mottagliga. Om barnet drabbas av sepsis kan detta leda till chock, organsvikt och till och med dödsfall, säger Robert Frithiof.

I studien ska forskarna mer specifikt undersöka neutrofila extracellulära fällor (NETs). Det är nätliknande strukturer, som är en del av det medfödda immunförsvaret och som frigörs för att fånga och döda invaderande mikroorganismer.

– NETs kan även göra skada genom att bidra till ökad inflammation och försämra funktionen för kroppens egna celler. Det är ännu okänt hur de påverkar infektioner hos barn med blodsjukdomar, förklarar Robert Frithiof.

Han betonar att sepsis hos barn med cancer skiljer sig från sepsis hos barn utan cancer genom andra infektionsvägar, infektionstyper och immunsvar.

– Biomarkörer och behandlingsstrategier fungerar sämre för denna grupp, och forskning anpassad för deras behov är begränsad. Detta gör att dödligheteten är hög och behovet av ny diagnostik och behandling stor, avrundar Robert Frithiof.

Studien är del av ett europeiskt samarbetsprojekt där en viss del av finansieringen redan har beviljats på europeisk nivå genom utlysningen HORIZON-MSCA-2022-DN-01. Forskargruppen tilldelades nyligen ett anslag från Barncancerfonden på 1,2 miljoner kronor för studien.

FAKTA om den kliniska studien ”Novel therapeutic targets and diagnostic tools for sepsis in paediatric leukaemia”

Under de kommande tre åren kommer blod, urin, luftvägssekret och ryggmärgsvätska samlas in från barn med blodsjukdomar som vårdas på barnintensiven eller barnonkologen på Akademiska sjukhuset.

Proverna kommer att användas för att identifiera biomarkörer och nya behandlingsmål kopplade till NETs-produktion.

Både befintliga och nya biobanker kommer att användas.

Ett fokus är mediatorer, faktorer som förklarar viktiga steg i NETs-bildningsprocessen, och hur dessa kan kopplas till organsvikt och kortsiktig dödlighet.

Därefter kommer specifika diagnostiska verktyg och läkemedelsbehandlingar som riktar sig mot dessa mediatorer att utvecklas.

Slutligen kommer forskarna att undersöka hur effektiva dessa nya verktyg är för att upptäcka och påverka NETs-bildning i de insamlade proverna.

Den 3 februari invigdes Pediatriskt palliativt kompetenscentrum, PPKC. Syftet med satsningen är att möjliggöra en jämlik palliativ vård av barn i norra sjukvårdsregionen, oavsett diagnos, bostadsort och vårdform.

Frans Nilsson och Nina Fållbäck Svensson invigningstalade under den välbesökta invigningen i Kristallens konferensyta på Norrlands universitetssjukhus, Nus. Foto av Ulrika Bergfors

Den 3 februari var det invigning av centret med tal av Frans Nilsson, medicinsk chef för Barnonkologen vid Norrlands universitetssjukhus, Nus, och Nina Fållbäck Svensson, förbundsdirektör vid Norra sjukvårdsregionförbundet, NRF.
– Att ha tio procent av befolkningen på halva Sveriges yta är speciellt och det går inte att bygga en verksamhet på samma sätt som i Stockholms innerstad. Vi får göra det på vårt sätt. Från och med nu ska det finnas någonstans att vända sig för de som tar sig an uppdrag att vårda barn med palliativa vårdbehov. Vi hoppas också att vi ska nå de här barnen och familjerna i tidigare faser av palliation och inte bara i livets slutskede, sade Frans Nilsson.

Frans Nilsson. Foto av Ulrika Bergfors

PPKC är ett multiprofessionellt konsultteam som ska finnas till för alla som möter barn och ungdomar med palliativa vårdbehov i norra sjukvårdsregionen. Det ska tillhandahålla rådgivning och utbildning till vård- och omsorgspersonal i form av telefonrådgivning, utbildning och multidisciplinär konferens (MDK).

Nina Fållbäck Svensson. Foto av Ulrika Bergfors

– Jag är otroligt glad att vi står här nu idag och kan inviga ett pediatriskt palliativt centrum. Det är glädjande att vi kan börja arbeta på vårt eget norrländska sätt och att det kan komma alla regioner i norra sjukvårdsregionen till godo. Nu är det viktigt att sprida budskapet om den här verksamheten till alla som behöver den, sade Nina Fållbäck Svensson.

PPKC etableras av RCC Norr tillsammans med Barn- och ungdomscentrum och Palliativ medicin på Norrlands universitetssjukhus (Nus), i samarbete med barn- och ungdomsklinikerna och de palliativa verksamheterna i regionerna Norrbotten, Västernorrland och Jämtland Härjedalen.

Läs mer om Pediatriskt palliativt kompetenscentrum

Cancer är en av våra största hälsoutmaningar. En av tre personer i Sverige förväntas någon gång få en cancerdiagnos, och över 600 000 människor lever idag med, eller har haft sjukdomen. Cancer förväntas snart vara den vanligaste dödsorsaken bland kvinnor.

Sedan 1970-talet har insjuknandet i cancer ökat. Tack vare framsteg inom forskning, vård och tidig diagnostik har dödligheten i många cancerformer minskat både bland män och kvinnor – men stora utmaningar kvarstår.

För att möta dessa utmaningar lanserar Socialstyrelsen nu ett nytt analysverktyg som ska ge en djupare inblick i cancerns utveckling och skillnader över landet.

– Vårt mål är att alla, oavsett var de bor eller vilken bakgrund de har, ska få tillgång till bästa möjliga cancervård. Detta verktyg hjälper oss att identifiera geografiska och socioekonomiska skillnader som grund för vårdens riktade insatser, säger Björn Eriksson, generaldirektör på Socialstyrelsen.

Sammanfattning
Under tidsperioden 1970 till 2023 har insjuknandet i cancer ökat men dödligheten minskat. Det gäller för både kvinnor och män. Det finns skillnader mellan könen. Fler män än kvinnor insjuknar i cancer, och fler män dör med cancer som underliggande dödsorsak.

Skillnader mellan regioner och grupper
Statistikrapporten visar att insjuknande och dödlighet i cancer varierar beroende på var i Sverige du bor och vilken socioekonomisk bakgrund du har. Ett exempel är malignt melanom. I början av 1970-talet insjuknade mellan 7 och 12 personer per 100 000 invånare i malignt melanom i huden. Sedan dess har insjuknande i malignt melanom ökat kraftigt i samtliga regioner bland både män och kvinnor. Ökningen har varit störst i sydöstra och södra sjukvårdsregionerna, där mellan 62 och 77 personer per 100 000 invånare insjuknade per år 2019–2023.

Det finns även skillnader mellan män och kvinnor. Det är generellt fler män än kvinnor som drabbas av cancer, med sedan mitten av 2000-talet har cancerdödligheten minskat i snabbare takt för män än för kvinnor. Statistiken visar även att vissa cancerformer ökar bland kvinnor och snart förväntas cancer bli den vanligaste dödsorsaken bland kvinnor.

Positiva trender – tidig upptäckt räddar liv
Även om insjuknandet i flera cancerformer ökat över tid, har dödligheten minskat påtagligt, till exempel i bröstcancer, tarmcancer och barncancer.

Cancer är fortsatt den näst vanligaste dödsorsaken i Sverige efter cirkulationsorganens sjukdomar, men förväntas snart vara den vanligaste dödsorsaken bland kvinnor. Denna förändring beror inte på att dödligheten i cancer ökat, utan att dödligheten i cirkulationsorganens sjukdomar har minskat i en snabbare takt än dödligheten i cancer.

– Vi ser tydliga framgångar tack vare systematiska insatser som screening och nya behandlingsmetoder. Tidig upptäckt är avgörande för framgångsrik behandling, säger Mef Nilbert, sakkunnig på Socialstyrelsen.
Dessa resultat visar på vikten av fortsatt forskning och tillgång till cancervård av hög kvalitet.

Framtidens cancerstatistik
Det nya analysverktyget är ett viktigt steg i kampen mot cancer. I första versionen innehåller det information om insjuknande och dödlighet i 20 olika cancerformer, inklusive barncancer och ovanliga diagnoser. Data kan analyseras baserat till exempel på region, ålder, stadium och socioekonomiska faktorer. Under 2025 planeras också data kring prognoser och andelen som lever med en cancerdiagnos att läggas till.

– De skillnader i insjuknande och överlevnad vi ser är systematiska och utbredda. Orsakerna är en komplicerad mix av olika faktorer. Analysverktyget sätter ljus på skillnader och ger unika möjligheter för beslutsfattare, forskare och vårdgivare att analysera cancerns utveckling. Med fakta kan vi se skillnader och rikta strategiska insatser till grupper med högre risk att insjukna säger Mef Nilbert.

Docrates Cancersjukhus öppnar sin första klinik i Sverige. Den nya kliniken i Stockholm kommer att erbjuda patienter i Sverige individanpassad cancervård utan väntetid. Kliniken leds av onkologen och forskaren Dr. Renske Altena, tidigare överläkare vid Karolinska Universitetssjukhuset. 

Den svenska kliniken kommer att ledas av Dr Renske Altena, som tidigare var verksam som överläkare inom onkologi och internmedicin vid Karolinska Universitetssjukhuset. Foto: Docrates.

Docrates Cancersjukhus grundades 2007 och är internationellt erkänt för specialisering inom diagnostik, behandling och uppföljning av cancerpatienter. Det är det enda privata specialistkliniken i sitt slag i norra Europa. Över 2 000 svenska patienter har sökt vård vid Docrates Cancersjukhus i Helsingfors, Finland, varav 40 procent från Stockholmsregionen. I slutet av mars 2025 öppnar Docrates en klinik i Stockholm för att erbjuda patienter i Sverige snabbare tillgång till konsultationer och individanpassade behandlingsplaner. Kliniken kommer att ligga i Life Science Hub Hagastaden, intill gamla Karolinska sjukhuset.

– I Sverige ökar antalet cancerdiagnoser varje år och bröstcancer och prostatacancer är de vanligaste cancerformerna. Lyckligtvis kan de flesta cancerformer behandlas framgångsrikt om de upptäcks i ett tidigt skede, och dödligheten i cancer sjunker. Vi har behandlat svenska patienter i 15 år, och den nya kliniken i Stockholm kommer att ge ännu snabbare tillgång till vård eftersom besökstider kan bokas även till nästa dag, säger Jani Mikkola, vd för Docrates Sverige.

Jani Mikkola, vd för Docrates Sverige. Foto: Docrates.

Ett komplement till den offentliga vården
Docrates blir ett tryggt och viktigt komplement till den svenska offentliga cancervården. Hos oss får varje enskild patient stöd genom hela vårdprocessen av ett dedikerat vårdteam bestående av en onkolog och en sjuksköterska. Erfarna onkologer tar fram individanpassade behandlingsplaner för varje enskild patient utifrån de senaste framstegen inom onkologi, som kan handla om evidensbaserade, avancerade medicinska behandlingar och terapier som speglar den snabba utvecklingen inom cancerforskningen.

Patienter kan även få remisser för avancerad diagnostik, strålbehandling och kirurgiska ingrepp, som antingen genomförs vid Docrates Cancersjukhus i Helsingfors eller genom samarbetspartners i Sverige. Kliniken välkomnar patienter både med och utan en bekräftad cancerdiagnos. Mottagningen tar emot bokningar från och med mars 2025.

Erfaren onkolog och forskare ska leda den svenska kliniken
Den svenska kliniken kommer att ledas av Med. dr. Renske Altena, som innan hon anslöt till Docrates var verksam som överläkare inom onkologi och internmedicin vid Karolinska Universitetssjukhuset i sju år. Hon är även docent i onkologi vid Karolinska Institutet, där hon aktivt deltar i kliniska forskningsprojekt.

– Docrates erbjuder patienter diagnostik och medicinsk vård i världsklass. Vi anpassar också vården efter varje individ och finns där genom hela vårdresan. Vi vet att väntan på behandling efter en cancerdiagnos kan vara psykiskt påfrestande, och möjligheten att snabbt få träffa en specialist innebär en stor trygghet för många patienter. Hos Docrates kan patienter välja att genomgå hela sin behandling hos oss eller endast vissa delar, exempelvis diagnos eller avancerade och evidensbaserade behandlingar som ännu inte är tillgängliga någon annanstans, säger Dr. Renske Altena.

Docrates Cancersjukhus

• Docrates Cancersjukhus är en internationellt ledande klinik i Helsingfors, specialiserad på diagnostik, behandling och uppföljning av cancer. Kliniken är känd för sin individanpassade vård och möjligheten till snabb behandling.
• Docrates grundades 2007 och är den enda privata, fullskaliga cancerkliniken i Norden. Med 130 specialister tar kliniken årligen emot över 1 600 nya patienter från mer än 60 länder. Under 2024 genomfördes närmare 19 000 patientbesök vid kliniken i Helsingfors.
• Docrates ingår i Mehiläinen Group, Finlands största aktör inom vård och omsorg.