På Världscancerdagen den 4 februari inledningstalade sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson på Nätverket mot cancers evenemang på Kulturhuset i Stockholm. Ministern betonade vikten av bättre livskvalitet för cancerpatienter och deras anhöriga.

Sjukvårdsministern lyfte i sitt tal bland annat regeringens pågående arbete med den uppdaterade nationella cancerstrategin. Foto: Simon Samuelsson/Regeringskansliet

– En cancerdiagnos behöver inte vara en dödsdom, men det förändrar livet för både de drabbade och deras anhöriga. Vi arbetar för bättre vård och förebyggande åtgärder, men vi måste också säkerställa god livskvalitet under och efter behandling, säger sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson.

Nätverket mot cancer består av patient- och intresseorganisationer som arbetar med cancer. Evenemanget på Världscancerdagen hade bättre livskvalitet som tema, med fokus på att patienter och närstående ska kunna leva med bästa möjliga livskvalitet under alla faser av cancerupplevelsen, inklusive de utmaningar som kan kvarstå efter behandling.

Sjukvårdsministern lyfte i sitt tal bland annat regeringens pågående arbete med den uppdaterade nationella cancerstrategin. I november 2024 överlämnade utredaren Mef Nilbert förslag till en uppdaterad cancerstrategi till regeringen. Nu är förslaget ute på remiss till och med den 17 mars. Strategin planeras därefter att färdigställas under året.

Livskvalitet och delaktighet lyfts särskilt fram 

I förslaget till uppdaterad cancerstrategi finns tre övergripande mål:

• minskad risk för att utveckla cancer och att fler diagnostiseras tidigt,
• ökad canceröverlevnad
• bästa möjliga livskvalitet under och efter cancersjukdom.

För att uppnå dessa mål föreslås bland annat ett stärkt fokus på rehabilitering, den palliativa vården och en harmonisering av standardiserade vårdförlopp, som beskriver vilka utredningar och första behandlingar som ska göras samt vilka tidsgränser för dessas genomförande.

Livskvalitet genom förbättrad rehabilitering och precisionshälsa
Regeringen gav nyligen Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram en nationell strategi och handlingsplan för effektiv och jämlik rehabilitering, habilitering och användning av hjälpmedel. Syftet är att höja livskvaliteten för patienter över hela landet. Myndigheten ska under arbetet med strategin beakta det parallella arbetet med att fastställa cancerstrategin.

Under 2025 avsätter regeringen också 50 miljoner kronor för ett jämlik införande av precisionshälsa. Med utgångspunkt i den enskilde patientens unika förutsättningar möjliggör precisionshälsa skräddarsydd prevention, diagnostik, behandling och uppföljning.

I och med satsningen säkrar regeringen en långsiktig finansiering av en jämlik implementering av precisionshälsa. För 2026 och framåt avser regeringen avsätta 100 miljoner kronor årligen till detta ändamål.

Miriam Merad, Mount Sinai, USA, har studerat hur celler i det medfödda immunförsvaret påverkar kroppens egen förmåga att bekämpa tumörer. Hennes upptäckter har starkt bidragit till att dessa cellers funktion blivit en lovande måltavla för utvecklingen av nya cancerterapier. Hon tilldelas nu Sjöbergpriset på en miljon US dollar.

När vi drabbas av cancer kan vårt eget immunförsvar ibland hjälpa oss att bekämpa sjukdomen. Det sker bland annat genom att T-celler från det adaptiva immunsystemet attackerar tumören. Men runt omkring tumören finns även myeloida celler, däribland makrofager, som är en del av vårt medfödda immunsystem.

Miriam Merad började studera dessa celler redan för över 20 år sedan och gjorde då en viktig grundläggande upptäckt. Hon visade att alla makrofager inte har sitt ursprung i celler från det omgivande blodsystemet. I stället uppstår en del av dem tidigt under embryoutvecklingen. Hon undersökte därefter vilken roll myeloida celler spelar i miljön runt en tumör vid olika former av cancer.

Kroppens städpatruller
I vanliga fall fungerar makrofagerna som kroppens städpatruller som bland annat tar hand om döda bakterier och celler ute i våra vävnader.

– Men vid cancer utnyttjar tumören ofta makrofagerna för att göra T-cellerna dåsiga. Det försämrar T-cellernas möjligheter att attackera tumören och den får ökad möjlighet att växa, förklarar Urban Lendahl, sekreterare i Sjöbergpriskommittén.

Under de senaste åren har Miriam Merad gått vidare och publicerat nya data från studier av bland annat lungcancer i möss och människor. I dessa har hon blockerat signalerna från bland annat makrofager så att T-cellerna blir piggare och kan attackera tumören med ökad kraft. I bästa fall kan det leda till att tumören slutar växa eller rent av minskar i storlek. Med hjälp av pengarna från Sjöbergstiftelsen får hon nu ännu bättre möjligheter att fortsätta sin forskning inom området.

Stora förhoppningar
– Jag är hedrad över att få ta emot ett så prestigefullt pris. Min förhoppning är att vi kommer att kunna använda anslaget till våra senaste ansträngningar där vi försöker påverka inflammatoriska myeloida celler som bidrar till cancertillväxt hos äldre patienter. Förebyggande behandling av den här typen är svår att finansiera och därför kom det här priset väldigt lägligt för oss, säger hon.

Kommittén för Sjöbergpriset vid Vetenskapsakademien har stora förhoppningar på vad hon kommer att kunna åstadkomma i framtiden.

– Miriam Merad är en pionjär inom detta starkt växande fält, immunoterapi mot cancer. Hennes forskning om myeloida celler är ett genombrott som har stor potential att ligga till grund för utvecklingen av nya cancerbehandlingar i framtiden, säger Thomas Perlmann, ledamot av Kungl. Vetenskapsakademien och ordförande av Sjöbergpriskommittén.

I prisvideon får du veta mer om pristagaren och forskningen bakom. Videon kan bäddas in från Youtube. Titta på videon

Bilder av pristagaren möjliga att ladda ned hittar du på www.kva.se

FAKTA Pristagare:
Miriam Merad, är verksam vid Icahn School of Medicine at Mount Sinai, New York, USA. Hon är professor i cancerimmunologi och Director of the Precision Immunology Institute samt Director of the Marc & Jennifer Lipschultz Precision Immunology Institute.

Född 1969 i Paris men växte upp i Algeriet. Medicine doktor (MD) år 1992 vid universitetet i Alger. Flyttade sedan till Paris, Frankrike, och därefter till Stanford University, Kalifornien, USA, där hon doktorerade 2001 i ett samarbete med Université Paris Diderot.

Miriam Merad, Icahn School of Medicine at Mount Sinai

Prismotivering:
”För upptäckter kring myeloida celltypers ursprung och hur dessa celler påverkar immunsvaret mot tumörer.”

FAKTA Sjöbergpriset:

Priset utdelas i samarbete mellan Kungl. Vetenskapsakademien och Sjöbergstiftelsen. Stiftelsen står även för finansieringen. Priset inrättades efter en donation av affärsmannen Bengt Sjöberg som gick bort i sviterna av cancer 2017, och ska gå till den eller de som gjort avgörande bidrag för cancerforskningen. Det uppgår till 100 000 US dollar i form av ett personligt pris och 900 000 US dollar i anslag till fortsatt forskning. 2025 års Sjöbergpris kommer att delas ut i samband med Akademiens högtidssammankomst 31 mars. Prisföreläsningen hålls samma dag på Karolinska Institutet.

Läs mer om priset

Se kalendariet för ytterligare information om föreläsningen

EU-kommissionen godkänner LAZCLUZE (lazertinib) i kombination med Rybrevant (amivantamab) för första linjens behandling av patienter med EGFR-muterad avancerad icke-småcellig lungcancer.

Senaste topplinjedata från fas 3-studien MARIPOSA visar att amivantamab i kombination med lazertinib är den första behandlingsregimen som har en bättre total överlevnad (OS) jämfört med nuvarande standardbehandling osimertinib.

Förbättringen i median OS förväntas överstiga ett år.

Godkännandet baseras på resultat från fas 3-studien MARIPOSA som utvärderar lazertinib i kombination med amivantamab i jämförelse med osimertinib som en första linjens behandling för patienter med lokalt avancerad eller metasterad icke-småcellig lungcancer med EGFR exon 19-deletion (el19del) eller substitutionsmutation L858R i Exon21 (L858).

Studien uppnådde både det primära effektmåttet med progressionsfri överlevnad (PFS) och det sekundära effektmåttet med total överlevnad. Kombinationsbehandlingen visade klinisk meningsfull och statistiskt signifikant förbättring av total överlevnad jämfört med osimertinib.

Europeiska kommissionens godkännande kommer efter ett motsvarande godkännande i december 2024. Kommissionen godkände då ansökan om en typ II variation utökning av indikationen för den bispecifika antikroppen amivantamab i kombination med lazertinib för första linjens behandling av vuxna patienter med avancerad icke-småcellig lungcancer med EGFR mutationerna exon 19-deletion (e19del) eller substitutionsmutation L858R i Exon21 (L858).

Det globala pressmeddelandet finns att läsa här.

Nätverket mot cancer är stolta att utse Mef Nilbert till Årets Cancernätverkare 2025. Denna hedersutmärkelse tilldelas en person eller verksamhet som genom sitt engagemang stöttar Nätverket mot cancers målsättning att stärka patientens inflytande och möjligheter till optimal vård.

Under 2024 tog Mef Nilbert på sig uppdraget att föreslå en uppdaterad nationell cancerstrategi med ett helhetsperspektiv som omfattar prevention, tidig upptäckt, diagnostik, behandling, rehabilitering, palliativ vård och uppföljning. Hon har under loppet av nio månader lyssnat till alla berörda aktörer, inklusive patienter och närstående, för att skapa en strategi som möter dagens och framtidens behov inom cancervården.

”Mef Nilbert har med enastående engagemang och förmåga att skapa samverkan drivit arbetet med att uppdatera den nationella cancerstrategin. Hennes inkluderande arbetssätt och vilja att lyfta olika perspektiv har varit avgörande för att stärka nätverket mellan viktiga aktörer inom cancervården. Hennes insatser kan bidra till en mer sammanhållen och effektiv vård”, säger Margareta Haag, ordförande i Nätverket mot cancer.

”Jag är så överraskad och överväldigad speciellt eftersom det handlar om just nätverkande. Det är ju precis det jag brinner för; nätverk mellan civilsamhälle och hälso- och sjukvård, mellan forskning, klinik och innovation. Och nätverk handlar ju inte bara om människor, utan om ideer och möjligheter,” säger Mef Nilbert själv om utmärkelsen.

Mef Nilbert är adjungerad professor i onkologi vid Lunds universitet och överläkare på Skånes universitetssjukhus i Lund. Hon har en lång och framstående karriär inom svensk och internationell cancervård, bland annat som chef för Regionalt cancercentrum Syd, professor vid Köpenhamns universitet och forskningschef för den danska cancerfonden. Hennes forskning har särskilt fokuserat på ärftlig tjock- och ändtarmscancer samt sarkom. Sedan hösten 2023 är hon även ämnesexpert på Socialstyrelsen.

Mef Nilbert till Årets Cancernätverkare 2025.

Nätverket mot cancer är stolta att utse Mef Nilbert till Årets Cancernätverkare 2025 för hennes exceptionella arbete och engagemang för att utveckla och förbättra cancervården i Sverige.