Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Cancervården i Uppsala får europeisk kvalitetsstämpel

Nu står det klart att vården och forskningen inom cancerområdet i Uppsala ackrediteras som Comprehensive Cancer Centre. Det innebär att Akademiska sjukhuset och Uppsala universitet uppfyller europeiska kvalitetsstandarder i fråga om bemötande, prevention, diagnos, behandling, omvårdnad, rehabilitering samt forskning, undervisning och utbildning.

– Det känns otroligt glädjande att vi i Uppsala nu lever upp till den standard som krävs för ackreditering. Detta innebär att patienterna kan räkna med att flera aktörer tar ett samlat ansvar för cancervården, säger Ingrid Glimelius, överläkare inom onkologi och centrumföreståndare för Uppsala Comprehensive Cancer Centre (UCCC).

Vården och forskningen inom cancerområdet i Uppsala ackrediteras som Comprehensive Cancer Centre. Det innebär att Akademiska sjukhuset och Uppsala universitet uppfyller europeiska kvalitetsstandarder i fråga om bemötande, prevention, diagnos, behandling, omvårdnad, rehabilitering samt forskning, undervisning och utbildning. Foto: Johan Alp

Uppsala Comprehensive Cancer Centre syftar till att samordna vård och forskning inom cancerområdet och är ett samarbete mellan Akademiska sjukhuset, Uppsala universitet och Regionalt Cancercenter Mellansverige. Alla verksamheter på sjukhuset som på något sätt arbetar med cancer är en del av UCCC.

Bakom ackrediteringen står European Cancer Institutes, OECI. Det finns för närvarande fyra ackrediterade Comprehensive Cancer Centres i Sverige: Karolinska universitetssjukhuset, Skånes universitetssjukhus, Sahlgrenska universitetssjukhuset samt Universitetssjukhuset i Linköping.

– Förberedelserna på Akademiska har pågått under flera år, där vi bland annat samlat information om all cancerforskning som utförs på sjukhuset tillsammans med Uppsala universitet. Vi har också säkrat att rutineroch processer inom cancervården är tydliga och efterlevs, säger Marianne van Rooijen, sjukhusdirektör på Akademiska sjukhuset.

Marianne van Rooijen, sjukhusdirektör på Akademiska sjukhuset.

Enligt Ingrid Glimelius innebär ackrediteringen att man har ett åtagande om kontinuerlig förbättring och om att vara i framkant inom cancervård i Europa.
– Akademiska sjukhuset bedriver redan en cancervård i framkant och en ackreditering blir en stämpel på det samtidigt som vi på ett bättre sätt vill kunna fortsätta utveckla både vård och forskning inom cancerområdet, framhåller hon och fortsätter:

– Det är också viktigt att vi genom ackrediteringsarbetet skapat forum för att involvera våra patienter i utvecklingen av både cancervård och forskning.

Ingrid Glimelius, överläkare inom onkologi och centrumföreståndare för Uppsala Comprehensive Cancer Centre (UCCC).

2024 diagnostiserades cirka 5 000 patienter med cancer på Akademiska sjukhuset. Under samma år genomgick 2700 patienter operation och drygt 1500 genomgick strålterapi antingen på sjukhuset eller Skandionkliniken i Uppsala, Sveriges nationella center för strålbehandling med protoner. För fem år sedan flyttade cancervården in i 100-huset, Akademiska sjukhusets modernaste vårdbyggnad, som rymmer högteknologiska operationssalar och avancerade behandlingar för de allra svårast sjuka.

Bildtext: Vården och forskningen inom cancerområdet i Uppsala ackrediteras som Comprehensive Cancer Centre. Det innebär att Akademiska sjukhuset och Uppsala universitet uppfyller europeiska kvalitetsstandarder i fråga om bemötande, prevention, diagnos, behandling, omvårdnad, rehabilitering samt forskning, undervisning och utbildning. Foto: Johan Alp

Ny databas för ökad kunskap om barncancer

För flera olika typer av vuxencancer finns det så kallade BaSe-databaser som samlar information från olika nationella register. Nu har Barncancerfonden beslutat att finansiera ett projekt som ska bygga upp en liknande databas även för barncancer, BarncancerBaSe.

Foto: Barncancerfonden.

Cancer i barndomen behandlas ofta framgångsrikt med cytostatika, strålning eller operation och överlevnaden har ökat. Behandlingarna har förfinats och ökade möjligheter att individualisera behandlingarna utifrån ny genetisk kunskap kan minska både akuta biverkningar och sena komplikationer, men mer forskning behövs för att slutet på cancerbehandlingen inte ska bli början på en ny sjukdomsperiod.

Bättre uppföljning ger ny kunskap
En barncancerbehandling kan innebära livslånga konsekvenser för de drabbade. För att kunna förbättra prognosen och livskvaliteten för barncanceröverlevare behöver forskare tillgång till omfattande och sammanhängande data.

Den nya databasen BarncancerBaSe är ett av projekten som får finansiering av Barncancerfonden 2025. Målet är att bättre och snabbare än idag kunna se hur cancerbehandling i barndomen påverkar hälsan på lång sikt och därmed kunna utveckla bättre uppföljning och vård för de som överlevt en cancerbehandling i barndomen. I BarncancerBaSe ska mer än 20 nationella och regionala register kopplas ihop med befintliga data i kvalitetsregistret SBCR, Svenska Barncancerregistret.

– BarncancerBaSe minskar det administrativa arbetet och effektiviserar processen genom att forskarna kan använda informationen i en säker miljö utan att behöva ansöka om separata utdrag från olika register, säger Britt-Marie Frost, Barncancerfondens forskningschef.

Förstå för tidigt åldrandet
BarncancerBaSe ska möjliggöra forskning om hur olika behandlingar påverkar risken för sena komplikationer som hjärt-kärlsjukdomar, fertilitetsproblem och kognitiva svårigheter. Men förhoppningen är också att databasen ska bidra till ökad kunskap om för tidigt åldrande bland de som behandlats för cancer i barndomen samt hur socioekonomiska och geografiska faktorer påverkar vård och prognos.

– Vi vet att många barncanceröverlevare löper en ökad risk för att drabbas av sekundär cancer eller andra allvarliga sjukdomar som vi vanligtvis kopplar ihop med hög ålder. Genom BarncancerBaSe kan vi bättre förstå vilka behandlingar som leder till vilka komplikationer och på så sätt förbättra uppföljningen av överlevare, säger Britt-Marie Frost, forskningschef på Barncancerfonden.

Del av växande infrastruktur
Förhoppningen är att databasen ska bli en permanent del av den nationella forskningsinfrastrukturen och därmed stärka Sveriges position inom barncancerforskning.

– Våra nationella kvalitetsregister i Sverige är populationsbaserade och innehåller bra data över lång tid. Framöver ser vi även att artificiell intelligens kommer att få en ökad betydelse och där gör vi just nu flera viktiga satsningar för att kunna snabba på utvecklingen av nya behandlingar, avslutar Britt-Marie Frost.

Läs mer om BarncancerBaSe: Ny databas ska underlätta för barncancerforskning | Barncancerfonden

Läs mer om Barncancerfondens satsningar inom AI genom projekt BrainChild:
BrainChild – innovationsprojekt för att skapa nya förutsättningar för barncancerforskning | Barncancerfonden

Larsson ny prefekt för OnkPat på KI

Ola Larsson har fått uppdraget som prefekt vid institutionen för onkologi-patologi (OnkPat), med början 1 juli 2025. Utnämningen gäller i fem år och beslutet undertecknades av dekan Carl-Johan Sundberg den 10 april 2025. Ola Larsson, som tidigare varit ställföreträdande prefekt vid OnkPat tar över prefektrollen efter Lars Holmgren.

Ola Larsson. Foto: Stefan Zimmerman.

– Jag ser fram emot att främja fortsatt framgång för OnkPats verksamheter inom forskning, forskningsinfrastruktur och utbildning, säger Ola Larsson.

Ola försvarade sin avhandling vid Karolinska Institutet år 2005. Efter postdoktorala studier i USA och Kanada återvände han till Karolinska Institutet och OnkPat år 2010 för att starta en forskargrupp som fokuserar på betydelsen av mRNA-translation i cancer.

Barncancerfonden delar ut 64 miljoner kronor till forskartjänster

Barncancerfonden har beslutat att bevilja finansiering av barnonkologisk forskning till 29 forskare i form av olika tjänster under de kommande ett till sex åren. Tillsammans delar forskarna på 64 miljoner kronor. Diagnoser i fokus är bland annat hjärntumörer och leukemi, de vanligast förekommande barncancerdiagnoserna, flera projekt ska också studera hur sena komplikationer efter cancerbehandling kan förebyggas eller minskas.

Foto: Shutterstock.

En gång om året utlyser Barncancerfonden tjänster till forskare inom barnonkologi. Årets beslut innebär att Barncancerfonden kommer att finansiera 9 postdok-tjänster, 11 kliniska forskarmånader, 1 forskar-ST-tjänst, 3 doktorandbidrag för kliniker, 3 barncancerforskartjänster och 2 högre barncancerforskartjänster.

– Vi riktar medvetet in stora delar av stödet på unga forskare och forskare tidigt i karriären. Detta är att rusta området inför framtiden, eftersom vi av erfarenhet vet att de flesta som börjar inom barnonkologi kommer att stanna inom området även framöver, menar Britt-Marie Frost, forskningschef på Barncancerfonden.

Forskning på ögoncancer och ögonmotorik
Leukemier och hjärntumörer är de vanligaste diagnoserna inom barnonkologi, så fördelningen av tjänster speglar tydligt dessa områden, men det forskas också kring mindre vanliga diagnoser.

Ett av årets beviljade tjänsteprojekt handlar om retinoblastom, en ovanlig cancer i ögats näthinna som drabbar i genomsnitt sex till åtta barn per år. Retinoblastom kan vara ärftlig eller icke ärftlig och behöver ofta långvarig och frekvent behandling samt uppföljning. Efter cancern kan synfunktionen kan bli kraftigt nedsatt, vilket påverkar barnets framtida livskvalitet och kan bidra till socioekonomiska konsekvenser för individen.

I projektet ska forskaren tillsammans med sina kollegor både söka efter vilka mutationer som orsakar sjukdomen och för den grupp som fått den ärftliga varianten se vilken typ av cancer de har högre risk att drabbas av senare i livet. De ska också titta bakåt i tiden för att se om och hur dagens behandlingar kan förbättras.

– Det här är ett bra exempel på vad barnonkologisk forskning fokuserar mycket på just nu – att genom metodutveckling och genetiska analyser bättre kunna individanpassa behandlingen och också förutspå risk för komplikationer senare i livet, säger, Barncancerfondens forskningschef.

Ett annat projekt ska studera ögonmotoriken hos barn som behandlats för hjärntumör. Vanliga neurologiska komplikationer är påverkan på motorik, språk, kognition, beteende, hörsel och syn. Påverkan på synen kan innebära synfältsdefekter, skelning och nedsatt synskärpa. Symtom som till exempel dubbelseende, yrsel och svårigheter med läsning som följd kan också uppstå, men då det inte undersöks rutinmässigt saknas kunskap om hur vanligt förekommande nedsatt ögonmotorik är. Idag genomförs ögonmotorikträning endast vid vissa rehabiliteringsenheter för barn med förvärvad hjärnskada och målet för projektet är att undersöka genomförbarhet och effekter av ögonmotorikträning hos barn, som har påverkad ögonmotorik efter behandling av hjärntumör.

– Det här är ett projekt vars resultat snabbt kan förbättra rehabiliteringen av barn som behandlats för hjärntumör. De drabbas tyvärr av många kognitiva svårigheter på grund av behandlingen och om vi kan minska några så kan det göra stor skillnad, menar Britt-Marie Frost.

Totalt delas 64 miljoner kronor ut till 29 forskare med en beviljandegrad på cirka 25 procent.

Fördelning av tjänster på huvudmännen, universitetssjukhus eller universitet:

  • Karolinska Institutet, 7 tjänster
  • Karolinska universitetssjukhuset, 2 tjänster
  • Göteborgs universitet, 6 tjänster
  • Sahlgrenska universitetssjukhuset, 2 tjänster
  • Lunds universitet, 5 tjänster
  • Skånes universitetssjukhus, 4 tjänster
  • Uppsala universitet, 2 tjänster
  • S:t Eriks Ögonsjukhus, 1 tjänst

Läs hela listan på forskarna som fått tjänster här: Beviljade forskningsanslag och tjänster | Barncancerfonden

Ny forskning tänder hopp om tidig upptäckt av äggstockscancer

Forskare från Högskolan i Skövde, Göteborgs universitet, Sahlgrenska akademin, Lunds universitet och Åbo universitet har gjort viktiga framsteg för tidig upptäckt av gynekologisk cancer. De har hittat biomarkörer som kan visa om en person drabbats av cancer. Upptäckten kan i en framtid möjliggöra snabbare vårdinsatser, vilket ökar patientens chans att överleva.

Varje år drabbas tusentals kvinnor i Sverige av gynekologisk cancer. En diagnos som förändrar livet för alltid. För de som insjuknar i äggstockscancer är framtiden ofta oviss, bara hälften lever fem år efter diagnos. När cancern upptäcks sent sjunker chansen till överlevnad drastiskt. Men nu skymtar ett ljus i mörkret.

Forskningen har tagit avgörande steg framåt genom att identifiera specifika biomarkörer som kan möjliggöra tidig upptäckt av gynekologisk cancer. Den nya upptäckten kan på sikt integreras i vården och öka chanserna för framgångsrik behandling.

– Vi har identifierat flera varianter av proteiner som kan hjälpa oss att skilja på godartade och elakartade tumörer. Just nu testar vi en panel av genetiska förändringar för att ytterligare förbättra träffsäkerheten i våra diagnoser, säger Benjamin Ulfenborg, docent i bioinformatik vid Högskolan i Skövde.

Biomarkörer – kroppens egna varningssignaler
Cancern kan gömma sig länge i kroppen innan symtomen visar sig, vilket försvårar tidig diagnos. Forskargruppen arbetar med en teknik där de kombinerar analys av proteiner och genetiska förändringar. De biologiska markörerna fungerar som kroppens egna varningssignaler och kan avslöja sjukdomen långt innan den sprids vidare i kroppen.

En särskild del av forskningen har riktat sig till kvinnor med endometrios, en kronisk sjukdom som drabbar ungefär var tionde kvinna i fertil ålder. Forskarna har upptäckt att vissa genetiska förändringar är gemensamma för både endometrios och cancer. Idag vet vi inte svaret, men det kan ge nya insikter om vilka patienter som löper ökad risk att senare utveckla cancer.

– För dessa kvinnor kan vår forskning leda till en mer individanpassad övervakning och tidigare upptäckt av potentiella cancerförändringar, säger Benjamin Ulfenborg.

Framtidens vård: tidig diagnos och minskade ingrepp
Den metod som forskarna utvecklar har flera fördelar. Tidig upptäckt av cancer kan inte bara rädda liv utan också minska behovet av omfattande kirurgiska ingrepp och behandlingar med svåra biverkningar. Det ger patienterna fler år av god hälsa och bättre livskvalitet.

– Målet är att vår metod ska kunna användas rutinmässigt i sjukvården. Genom att upptäcka cancer på ett tidigt stadium kan vi förhindra onödigt lidande och ge fler kvinnor chansen till ett friskare liv, säger Benjamin Ulfenborg.

En påminnelse om vikten av forskning

Projektet är ett samarbete mellan flera forskargrupper. Göteborgs universitet, Sahlgrenska akademin och Lunds universitet bidrar med kliniska prover och genetiska analyser, Åbo universitet står för utvecklingen av tekniken som används för att mäta proteinmarkörerna, medan Högskolan i Skövde står för expertis inom bioinformatik och statistiska modeller.

Tillsammans utvecklar de algoritmer som kan hantera stora mängder biologiska data för att förbättra diagnostiken.

I Sverige insjuknade 2 753 personer i gynekologisk cancer under 2024. Forskningen kring tidig upptäckt av en cancer är avgörande för att förbättra chansen till överlevnad.

– Varje framgång inom området ger fler kvinnor chansen att överleva sin sjukdom och leva längre och friskare liv, säger Benjamin Ulfenborg.

 

Vetenskapliga publikationer

Finansiärer
Forskningen har finansierats av:

  • Sjöbergstiftelsen
  • ALF
  • Cancerfonden
  • BioCARE, strategisk forskningsmiljö vid Lund Universitet
  • Fru Berta Kamprads stiftelse
  • Cancer- och allergifonden
  • Västra Götalandsregionen
  • VINNOVA
  • Vetenskapsrådet
  • Roche Diagnostics Sverige
  • Assar Gabrielssons Fond
  • Lena Wäpplings stiftelse
  • Jane and Aatos Erkkos stiftelse
  • Nordiska Cancerunionen
  • Hjalmar Svenssons forskningsfond
  • Göteborgs Läkarsällskap