Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Män står upp för att screening måste införas nu!

Prostatacancerförbundet presenterar inför år 2025 en årskalender med 12 män från landets patientföreningar och alla anser att det är dags att införa allmän nationell screening.

Markus Kuster, Håkan Florin, Sten-Göran Fock och Kaj Harju, fyra av männen i Prostatacancerförbundets kalender. Foto: Eva–Marie Rundquist.

– Prostatacancerförbundet vill med kalendern uppmärksamma att införande av allmän nationell screening är viktigt för alla män och deras anhöriga, eftersom prostatacancer är så extremt vanligt. Var femte man får prostatacancer, vilket gör sjukdomen till Sveriges vanligaste cancersjukdom. Tidig upptäckt påverkar möjligheten till botande behandling och ingen man får missas. Ett införande av allmän nationell screening är aktuellt nu eftersom forskningen kommit så långt att det verkligen går att bedöma vem som behöver behandlas och vilka som inte behöver behandlas utan bara stå under bevakning, säger Olov Berggren, generalsekreterare Prostatacancerförbundet.

Socialstyrelsen har tidigare beslutat att inte införa allmän nationell screening för prostatacancer i Sverige, på grund av att diagnosmetoderna med PSA-prov och biopsier inte varit helt tillförlitliga, vilket medfört överbehandling och att många som inte behövt har opererats eller strålats i onödan.

Nu har forskningen gjort viktiga framsteg med nya säkrare diagnosmetoder, som medför att det går att genomföra en strukturerad och sammanhållen prostatacancerdiagnostik, som blir effektivare, mer jämlik och bidrar till god hälsoekonomi. Det betyder att införande av screening närmar sig.

Alla männen i kalendern är drabbade av prostatacancer och verkar i olika lokala prostatacancerföreningar för att förbättra prostatacancervården.

Kalendern tar upp råd som är viktiga för män att känna till som:

”Hade jag tagit PSA-prov i tid hade jag varit frisk nu. Alla män som fyllt 50 bör ta PSA-prov eftersom sjukdomen oftast går att bota om den upptäcks tidigt.”
Sten-Göran Fock, Prostatacancerföreningen Skaraborg, november

”Fyra av fem män över 50 vet att de bör ta ett PSA-prov men bara hälften har gjort det. Prostatacancer kan bara botas om den upptäcks tidigt. Testa dig!”
Kaj Harju, Prostatacancerföreningen Möre, april

”Det är 10 gånger fler män som dör i prostatacancer än män och kvinnor som dör i trafiken i Sverige.”
Markus Kuster, Prostatacancerföreningen i Kalmar län, maj

”Om screening införs kan cirka 1 000 liv räddas varje år och antalet med spridd cancer minskas. Screening måste införas nu!”
Håkan Florin, Prostatacancerföreningen Värmland, mars

Kalendrarna kan beställas från Prostatacancerförbundets webbshop och från de lokala prostatacancerföreningarna.

Bakslag för AZ: Datopotamab deruxtecan når inte målet för OS i bröstcancerstudie

AstraZeneca presenterar resultat från den kliniska fas III-studien TROPION-Breast01, där läkemedlet datopotamab deruxtecan (Dato-DXd) jämfördes med kemoterapi hos patienter med inoperabel eller metastaserad hormonreceptorpositiv (HR-positiv) och HER2-låg eller HER2-negativ bröstcancer. Studien hade tidigare visat en förbättring i progressionsfri överlevnad (PFS), men slutanalysen visade att läkemedlet inte uppnådde statistisk signifikans för total överlevnad (OS) jämfört med kemoterapi.

Tidigare hade studien, som presenterades vid ESMO-kongressen 2023, visat att datopotamab deruxtecan gav en statistiskt signifikant och kliniskt meningsfull förbättring av PFS samt bättre patientrapporterade resultat. Säkerhetsprofilen för läkemedlet var liknande tidigare observationer med färre allvarliga biverkningar än kemoterapi, och inga nya säkerhetsproblem identifierades.

Det spekuleras att resultaten för total överlevnad kan ha påverkats av att flera andra antikropp-läkemedelskombinationer (ADCs), som Enhertu, blev godkända under studiens gång.

AstraZeneca och Daiichi Sankyo planerar att fortsätta kliniska studier med datopotamab deruxtecan för andra bröstcancerindikationer, inklusive trippelnegativ och HR-låg, HER2-negativ bröstcancer. Resultaten kommer att presenteras på en kommande medicinsk konferens och delas med regulatoriska myndigheter.

Läs det globala pressmeddelandet från AstraZeneca och Daiichi Sankyo här.

”Vi kommer att bli mer effektiva” – sjukhusdirektören om förändringen

Det är två månader kvar till en av de största förändringarna någonsin i västsvensk vård. Övergången till det nya systemet Millennium har planerats i flera år och kommer att påverka både patienter och medarbetare. På Södra Älvsborgs sjukhus ser sjukhusdirektör Joakim Höstner fram emot förändringen. Detta är en artikel av Elin Widfeldt publicerad i Västra Götalandsregionens digitala nyhetskanal VRGfokus.

– Allting i vården kommer att hänga ihop, på ett sätt som det inte gör i dag.

I vintras klev Joakim Höstner på rollen som sjukhusdirektör för Södra Älvsborgs sjukhus (SÄS). Han tvekade inte, trots att sjukhuset snart skulle vara bland de första att gå över till Millennium – en enorm förändring som kräver mycket förarbete.

Nu är det inte långt kvar och Joakim Höstner utstrålar lugn.

– Det känns bra. Nu är vi på upploppet, säger han.


Joakim Höstner är sjukhusdirektör på SÄS som är bland de första att gå över till Millennium. ”Innan vi började visa systemet fanns det mycket farhågor om hur det skulle vara, man hade hört saker. Det hade även jag, som kliniskt aktiv undrar man hur det ska bli. När man väl har sett det känner man ’det här är jättebra’”.

Millennium är enkelt uttryckt ett informationssystem för vården, som Västra Götalandsregionen (VGR) successivt kommer att gå över till under de närmaste åren. På sikt kommer det att innebära att alla delar av den regionala vården – även privata mottagningar som har avtal med VGR – kan ”tala med varandra” genom att till exempel använda samma journalsystem. Även kommunerna kommer att kunna se en del av systemet, så att kommunikationen mellan regionen och kommunerna förenklas.

Uppdateras i realtid

Systemet uppdateras i realtid, vilket innebär att om en patient hamnar på akuten kan läkaren på vårdcentralen se journalanteckningarna direkt när de är klara, och även vilka prover som är tagna och vad de visar.

– Det är den stora delen, att vi kan se allt direkt. Även inom sjukhuset kommer vi att kunna se var alla patienter är och vart de är på väg, ”Nu verkar det som att det är många på akuten för inläggning, hur ser det ut på avdelningarna?” Vi kommer att få en bättre bild av nuet, och vi blir mer effektiva. Inte precis när vi drar igång, men när systemet finns på plats, säger Joakim Höstner.

Intensiv höst

Den södra delen av regionen, där SÄS ligger, är först ut med att gå över till Millennium, och därför pågår storskalig utbildning på sjukhuset just nu. Det blir en intensiv höst med mycket arbete inför och under införandet, men Joakim Höstner hoppas att patienterna inte kommer att märka av det alltför mycket.

Det kan bli en del fördröjningar, och en del patienter kan behöva få sin vård tillfälligt på något annat sjukhus, men i stora drag ska det flyta på.

– På lite längre sikt kommer det här att bli jättebra för patienterna. De behöver inte upprepa sin information, ta om prover, eller göra om undersökningar när de träffar en ny läkare. När systemet är fullt utbyggt blir det sömlöst och bildar en helhet i hela regionen.

Förmån – och utmaning

Att ingå i den första gruppen som går över till ett helt nytt system är både en förmån och en utmaning, tycker Joakim Höstner.

Samtidigt som SÄS får stora möjligheter att kunna påverka systemet, är han medveten om att det som sker på sjukhuset nu i höst är avgörande för hur det fortsatta införandet i resten av regionen går.

– Vi måste göra det bra. Det får inte gå dåligt, dels för regionens skull, dels för patienternas skull. Den biten finns med, och det är min och mina medarbetares uppgift att se till att identifiera allt som kan hacka, och se till att det blir bra. Jag är helt övertygad om att det kommer att gå alldeles utmärkt. Sedan kommer det att finnas utmaningar, men dem löser vi.

Läkare i botten

Joakim Höstner har jobbat i vården i hela sitt arbetsliv. I botten är han läkare, men när han klev på tjänsten som sjukhusdirektör på SÄS hade han länge varit chef på olika nivåer.

För varje ny tjänst, varje ny nivå, har han lärt sig mer om vårdsystemet – och hur komplicerat det är.

– När jag ser tillbaka på mig själv som kliniker var det mycket jag inte förstod om hur systemet hängde ihop, men jag var frustrerad. Nu kanske jag kan göra något åt det – det är egentligen huvudskälet till att jag sökte den här tjänsten. Jag är genuint intresserad av ämnet, hur vården fungerar, och vill göra det så bra som möjligt för patienterna och invånarna. Det är ju vi tillsammans. Vanligtvis blir alla patienter någon gång i livet där vi behöver söka vård.

Svåra frågor måste besvaras

Processen inför införandet av Millennium i Västra Götalandsregionen har inte varit helt smärtfri. Starten har blivit försenad, och kritiska röster har också höjts mot systemet.

På SÄS har det mest tveksamma stadiet passerats, menar Joakim Höstner. Han upplever att medarbetarna är med i förändringen. Nycklarna har varit ”kommunikation, pedagogik, fakta”, och kanske att det har spelat in att fler och fler medarbetare har fått se hur systemet faktiskt fungerar i praktiken, tror han.

Men skeptiker kommer alltid att finnas – och Joakim Höstner ser inget fel i det.

– Det är bra att personer är tveksamma eller skeptiska, för det gör att man får svåra frågor, som man måste kunna besvara. Man behöver ha personer som ifrågasätter, det gör att vi blir bättre som system. Men det är väldigt viktigt att det stora flertalet känner att vi är på rätt väg. Det blir jobbigt, men det kommer att funka, säger Joakim Höstner.

Patienten i fokus

Han tror att de farhågor som har funnits övervägande har handlat om patientomsorg.

– Eftersom grunden för alla vårdanställda är att man vill hjälpa, ta hand om, bistå andra är skepticismen kopplad till att det inte får bli dåligt för patienten. Kan man då förklara och visa hur systemet är tänkt att fungera, kan det gå väldigt fort att vända det till något positivt.

Även han själv valde läkaryrket för att han ville hjälpa andra. Intresset för sport och idrott ledde till att han så småningom specialiserade sig både inom ortopedi och handkirurgi, två inriktningar där vårdpersonalen ofta möter sportrelaterade skador.

– Sedan har jag tyckt att det har varit väldigt intressant att operera. Dels hjälper man patienten att återställa det som är skadat, dels är det tekniskt intressant. Det finns också en hantverksbit i detta att hålla på med kirurgi.

Saknar läkarrollen

Som läkare kommer Joakim Höstner själv att gå utbildningen i Millennium i höst. Han vill kunna systemet precis som de andra anställda, och i bakhuvudet finns också tanken på att kunna vara kliniskt verksam igen. Han saknar det.

– Jaja, absolut. Varje dag funderar jag på det. Det är väldigt svårt att hinna med, men jag saknar det. Jag kan mycket väl tänka mig att gå tillbaka och vara läkare igen i framtiden, men nu har jag ett viktigt och intressant uppdrag att leda sjukhuset.

Under införandet av Millennium ligger fokus på att vara sjukhusdirektör.

– Egentligen är uppdraget detsamma nu som när jag var läkare: jag vill göra sjukvården bättre. Det finns saker som vi behöver förbättra. Det är viktigt för mig att vara en del i det och bidra.

Text och bilder av Elin Widfeldt för VGRFokus

Joakim Höstner
Ålder: 55 år
Familj: ja.
Bor: Göteborgsområdet.
Gör: sjukhusdirektör på Södra Älvsborgs sjukhus (SÄS).
Bakgrund: läkare, dubbelspecialist: ortopedi och handkirurgi. Har jobbat på Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Capio, hamnade på SÄS av en slump. ”Nu har jag varit där i snart fjorton år. SÄS är mitt sjukhus. Känslomässigt också, inte bara formellt.”
Gör på fritiden: mycket träning och idrott, vara med familjen, friluftsliv, har hundar, umgås.
Det gör jag för att koppla av: träning för att må bra både fysiskt och mentalt, det är ett sätt att återhämta sig och rensa.
Om jag inte hade blivit läkare: ”Då hade jag valt att bli ingenjör”.
Min ambition som chef: ”Jag försöker ha ett respektfullt förhållningssätt och skapa en vänlig stämning, det ger en trygghet. Då blir det lättare att leda framåt”.
Aktuell: den 12 november går SÄS, liksom resten av södra området av Västra Götalandsregionen, över till Millennium.

 

Millennium

  • Millennium är ett vårdinformationssystem som bland annat innehåller ett journalsystem. Det kommer att införas i hälso- och sjukvården i Västra Götalandsregionen (VGR), hos privata vårdgivare med avtal med VGR och delvis i de 49 kommunerna i Västra Götalands län.
  • VGR börjar gå över till Millennium i höst. Den södra delen av regionen är först ut, och där ingår Södra Älvsborgs sjukhus (SÄS), Närhälsan: vårdcentraler och rehab, Regionhälsan, Regional laboratorieverksamhet, Städ & service.
  • Även kommunal primärvård och privata vårdgivare kommer att kunna se delar av systemet.
  • Under de kommande åren kommer resten av regionen att ansluta. Fler funktioner införs också över tid, SÄS till exempel kommer att få ytterligare funktioner i systemet fram till 2026. AI kommer att vävas in i systemet som ett stöd för vårdpersonalen.
  • Även Region Skåne kommer att gå över till Millennium.

Detta är en artikel publicerad i Västra Götalandsregionens digitala nyhetskanal VRGfokus.

FDA godkänner Kisqali för att minska återfallsrisken vid tidig HR+/HER2- bröstcancer

FDA approves Novartis Kisqali® to reduce risk of recurrence in people with HR+/HER2- early breast cancer.

Ad hoc announcement pursuant to Art. 53 LR

  • Broad indication in HR+/HER2- stage II and III early breast cancer (EBC) at high risk of recurrence approximately doubles population eligible for CDK4/6 inhibitor adjuvant therapy1,2
  • Kisqali® (ribociclib) significantly reduced the risk of recurrence by 25% vs. endocrine therapy (ET) alone; consistent benefit and a well-tolerated safety profile seen across all subgroups in pivotal Phase III NATALEE trial, including patients with node-negative disease3-6
  • Late-breaking NATALEE data recently presented at ESMO provides additional confidence, with deepening of invasive disease-free survival benefit after completion of the three-year treatment period across all patient subgroups7
  • People with stage II or III HR+/HER2- EBC face significant risk of recurrence – often as incurable metastatic disease – despite adjuvant ET and regardless of nodal involvement8,9
  • Already a proven treatment in HR+/HER2- metastatic breast cancer1,10-20, Kisqali is under regulatory review worldwide, including in the EU, for the EBC indication

Novartis announced that the US Food and Drug Administration (FDA) has approved Kisqali® (ribociclib) in combination with an aromatase inhibitor (AI) for the adjuvant treatment of people with hormone receptor-positive/human epidermal growth factor receptor 2-negative (HR+/HER2-) stage II and III early breast cancer (EBC) at high risk of recurrence, including those with node-negative (N0) disease1.

The approval is based on results from the pivotal Phase III NATALEE trial, which showed a significant and clinically meaningful 25.1% (HR=0.749; 95% CI: 0.628, 0.892; P=0.0006) reduction in risk of disease recurrence in a broad population of patients with HR+/HER2- stage II and III EBC treated with adjuvant Kisqali plus endocrine therapy (ET) compared to ET alone, including those with high-risk N0 disease3-6. The invasive disease-free survival (iDFS) benefit was consistently observed across all patient subgroups3-6.

“The FDA approval of Kisqali for this early breast cancer population, including those with N0 disease, is a pivotal moment in improving our approach to care,” said Dennis J. Slamon, M.D., Director of Clinical/Translational Research, UCLA Jonsson Comprehensive Cancer Center and Chairman of the Board of Translational Research In Oncology (TRIO) and NATALEE trial lead investigator. “Today’s approval allows us to offer treatment with a CDK4/6 inhibitor to a significantly broader group of people as a powerful tool that, combined with endocrine therapy, can help further minimize their risk of cancer returning.”

In EBC, Kisqali is taken with or without food as a once-daily oral dose of 400 mg (two 200 mg tablets) for three weeks, followed by one week off treatment, in combination with four weeks of any AI1. Patients should take Kisqali for three years. The NATALEE trial showed the safety profile of Kisqali at the 400 mg dose was well tolerated, with discontinuations mainly driven by asymptomatic laboratory findings3. Adverse events (AEs) of special interest in the Kisqali + ET arm of the NATALEE trial include (all Grades, and Grades 3/4, respectively): neutropenia (62.5%, 44.3%), liver-related AEs (26.4%, 8.6%), QT interval prolongation (5.3%, 1.0%), and interstitial lung disease/pneumonitis (1.5%, 0.0%)4.

An updated analysis from the NATALEE trial recently presented at the European Society for Medical Oncology (ESMO) Congress 2024 reinforces the data analyzed by the FDA. Results showed a deepening benefit beyond the three-year treatment period and reduced the risk of recurrence by 28.5% (HR=0.715; CI 95% 0.609–0.840; P<0.0001), compared to ET alone, in patients with stage II and III HR+/HER2- EBC7. Novartis will continue evaluating NATALEE patients for longer-term outcomes, including overall survival.

Raising the bar for EBC survivors

Approximately 90% of breast cancer cases in the US are diagnosed early (stages I-III) and treated promptly with curative intent – sometimes with adjuvant ET21,22. In spite of this, people with stage II and III HR+/HER2- EBC remain at risk of cancer coming back – in most cases, as incurable metastatic disease8,9. Recurrence remains a lifelong concern, though most tumors return within the first years, even in cases with no lymph node involvement8,23. Despite ET, 10% of people with high-risk N0 disease may face recurrence within the first three years after diagnosis24.

”With this approval, we are redefining treatment options for a broader population of people impacted by breast cancer and facing the persistent risk of recurrence,” said Victor Bultó, President, US, Novartis. “We continue to transform cancer care with Kisqali, building on its established profile in the metastatic setting and now helping a wide range of people as they strive to stay cancer-free following an early-stage diagnosis.”

”Breast cancer treatment can take a toll on your physical and mental health, and you may worry about the risk of your cancer coming back. This risk is different for everyone, depending on many factors, but should not be underestimated,” said Valarie Worthy, Co-Founder & Vice President of Community Outreach and Engagement, Touch, The Black Breast Cancer Alliance. ”The FDA approval of Kisqali for more people with breast cancer is welcome news and empowers people diagnosed with early breast cancer with a new option to help manage and control their risk of cancer coming back.”

Novartis prioritizes patient access by offering the Novartis Patient Support program. This resource assists eligible patients in navigating treatment initiation, providing educational materials, clarifying insurance coverage, and identifying potential financial assistance options. For additional information, patients and healthcare professionals can call 1-800-282-7630.

About NATALEE

NATALEE is a global Phase III multi-center, randomized, open-label trial to evaluate the efficacy and safety of Kisqali® (ribociclib) with ET as an investigational adjuvant treatment versus ET alone in patients with stage II and III HR+/HER2- EBC, being conducted in collaboration with TRIO25. The adjuvant ET in both treatment arms was a non-steroidal AI (NSAI; anastrozole or letrozole) and goserelin if applicable25. The primary endpoint of NATALEE is iDFS as defined by the Standardized Definitions for Efficacy End Points (STEEP) criteria25. A total of 5,101 adult patients with HR+/HER2- EBC across 20 countries were randomized in the trial25.

About Kisqali® (ribociclib)
Kisqali® (ribociclib) is a selective cyclin-dependent kinase inhibitor, a class of drugs that help slow the progression of cancer by inhibiting two proteins called cyclin-dependent kinase 4 and 6 (CDK4/6). These proteins, when over-activated, can enable cancer cells to grow and divide too quickly. Targeting CDK4/6 with enhanced precision may play a role in ensuring that cancer cells do not continue to replicate uncontrollably.

Beyond FDA approval of Kisqali for EBC patients in the US, regulatory reviews for Kisqali as an EBC treatment are ongoing worldwide, including in the EU and China.

Kisqali has been approved as a treatment for metastatic breast cancer (MBC) patients in 99 countries worldwide, including by the US FDA and the European Commission1,26. In the US, Kisqali is indicated for the treatment of adults with HR+/HER2- advanced or MBC in combination with an AI as initial ET or fulvestrant as initial ET or following disease progression on ET in post-menopausal women or in men1. In the EU, Kisqali is approved for the treatment of women with HR+/HER2- advanced or MBC in combination with either an AI or fulvestrant as initial ET or following disease progression. In pre- or peri-menopausal women, the ET should be combined with a luteinizing hormone-releasing hormone agonist26.

In MBC, Kisqali has consistently demonstrated statistically significant overall survival benefit across three Phase III trials10-20. The NCCN Guidelines® for breast cancer recommend ribociclib (Kisqali) as the only Category 1 preferred CDK4/6 inhibitor for first-line treatment of people living with HR+/HER2- when combined with an AI, making Kisqali the preferred first-line treatment of choice for US prescribers in HR+/HER2- MBC27. Additionally, Kisqali has the highest rating of any CDK4/6 inhibitor on the ESMO Magnitude of Clinical Benefit Scale, achieving a score of five out of five for first-line pre-menopausal patients with HR+/HER2- advanced breast cancer28. Further, Kisqali in combination with either letrozole or fulvestrant has uniquely, among other CDK4/6 inhibitors, received a score of four out of five for post-menopausal patients with HR+/HER2- advanced breast cancer treated in the first line29.

Kisqali was developed by Novartis under a research collaboration with Astex Pharmaceuticals.

Ny behandling för levercellscancer: Fem års överlevnad med Imfinzi och Imjudo

Ny behandling för levercellscancer visar lovande resultat: Fem års överlevnad med Imfinzi och Imjudo.

En banbrytande kombination av läkemedlen Imfinzi (durvalumab) och Imjudo (tremelimumab) har visat på en signifikant överlevnad för patienter med avancerad levercellscancer (hepatocellulär cancer, HCC). Detta framkom i fas III-studien HIMALAYA, där en av fem patienter hade överlevt efter fem år. Studien representerar den längsta uppföljningen av en immunterapibehandling inom området HCC och presenterades på European Society for Medical Oncology (ESMO) Congress 2024 i Barcelona, Spanien.

Resultat från HIMALAYA-studien

Fas III-studien HIMALAYA visade att en kombination av en singeldos tremelimumab och durvalumab, även känd som STRIDE-regimen (Single Tremelimumab Regular Interval Durvalumab), reducerade risken för död med 24 % jämfört med standardbehandlingen sorafenib. Detta baseras på ett hazard ratio (HR) på 0,76 (95 % konfidensintervall: 0,65–0,89). Efter fem års uppföljning var 19,6 % av patienterna som fick STRIDE-regimen fortfarande vid liv, jämfört med 9,4 % av dem som behandlades med sorafenib.

En subgruppsanalys visade att 28,7 % av patienterna som uppnådde komplett eller partiell respons, eller hade stabil sjukdom, fortfarande levde efter fem år, medan motsvarande siffra för sorafenib-gruppen var 12,7 %. En ytterligare analys av tumörminskningen från baslinjen visade att patienter som behandlades med STRIDE-regimen hade större tumörminskning och längre överlevnad jämfört med dem som behandlades med sorafenib.

Säkerhetsprofil och biverkningar

STRIDE-regimen visade en säkerhetsprofil som var i linje med de kända biverkningarna för respektive läkemedel, och inga nya säkerhetssignaler upptäcktes under den förlängda uppföljningen. Allvarliga behandlingsrelaterade biverkningar (grad 3 eller 4 samt dödsfall) drabbade 17,5 % av patienterna som behandlades med STRIDE, jämfört med 9,9 % av dem som fick sorafenib. Inga nya biverkningar tillkom efter den primära analysen.

Levercellscancer: En allvarlig global utmaning

Levercellscancer, där HCC är den vanligaste formen, är den tredje vanligaste dödsorsaken i cancer världen över. Varje år diagnostiseras cirka 900 000 personer med levercancer, och sjukdomen är särskilt vanlig i vissa regioner i Asien. Mellan 80–90 % av alla patienter med HCC har också levercirros, en kronisk leversjukdom som ofta leder till HCC på grund av inflammation och ärrbildning i levern.

Prognosen för patienter med avancerad HCC är generellt mycket dålig, med en femårsöverlevnad på endast 7 %. De flesta patienter får sin diagnos först i ett avancerat skede av sjukdomen, då symtomen börjar visa sig. Den unika immunmiljön runt levercellscancer gör det dock möjligt att utforska nya behandlingsmetoder som utnyttjar kroppens eget immunförsvar, vilket var en central tanke bakom HIMALAYA-studien.

HIMALAYA-studien: En global klinisk prövning

HIMALAYA är en randomiserad, öppen multicenterstudie som genomförts globalt vid 181 behandlingscentra i 16 länder, inklusive USA, Kanada, Europa, Sydamerika och Asien. Studien inkluderade 1 324 patienter med irresektabel, avancerad HCC som inte tidigare fått systemisk behandling och inte ansågs lämpliga för lokal terapi. Patienterna randomiserades till att antingen få STRIDE-regimen eller standardbehandlingen med sorafenib, en multi-kinashämmare.

Det primära målet för studien var att utvärdera den totala överlevnaden (OS) för patienter som behandlades med STRIDE jämfört med sorafenib. Sekundära mål inkluderade överlevnad för patienter som behandlades med endast durvalumab, objektiv responsgrad och progressionsfri överlevnad (PFS).

Vad är durvalumab och tremelimumab?

Durvalumab är en human monoklonal antikropp som riktar sig mot PD-L1-proteinet och blockerar dess interaktion med PD-1 och CD80, vilket hindrar tumören från att undvika immunsystemet och frigör kroppens immunrespons mot cancerceller.

Tremelimumab är också en monoklonal antikropp, men den riktar sig mot CTLA-4, ett protein som hämmar T-cellernas aktivitet. Genom att blockera CTLA-4 hjälper tremelimumab till att aktivera T-cellerna och därmed stimulera immunsystemet att bekämpa cancer.

Sammanfattning

Imfinzi i kombination med Imjudo har visat sig vara en lovande behandling för patienter med avancerad levercellscancer, och HIMALAYA-studien visar att denna immunterapikombination kan ge en betydande långsiktig överlevnadsfördel. Med en femårsöverlevnad på nästan 20 % för patienter som behandlats med STRIDE-regimen ger resultaten nytt hopp för en patientgrupp med mycket dåliga prognoser.

AbbVie presenterar data vid ESMO gällande behandling med antikroppsläkemedelskonjugat

AbbVie presenterar data vid ESMO gällande behandling med antikroppsläkemedelskonjugat, ADC, vid några typer av solida tumörer med fortsatt stora medicinska behov.

  • Fullständiga data från den primära analysen av den enarmade fas II-studien PICCOLO, vilken utvärderade mirvetuximabsoravtansin förpatienter med platinumkänslig äggstockscancer och högt uttryck av folatreceptor-alfa (FRα)
  • Patientrapporterade resultat från fas II-studien LUMINOSITY, vilken utvärderade telisotuzumab vedotin (Teliso-V), ett c-Met-riktat antikroppsläkemedelskonjugat (ADC) vid avancerad icke-småcellig lungcancer (NSCLC)

AbbVie meddelar att nya data från dess innovativa plattform av antikroppsläkemedelskonjugat (ADC) presenteras på den europeiska cancerkongressen, ESMO – European Society for Medical Oncology. Presentationerna inkluderar data om mirvetuximabsoravtansin och telisotuzumab vedotin (Teliso-V). Läkemedlen är så kallade antikroppsläkemedelskonjugat, och målriktade mot proteinbiomarkörerna folatreceptor-alfa (FRα) respektive c-Met som är överuttryckta vid olika tumörtyper och förknippade med dåliga prognoser.1-9 Båda läkemedlen är utformade för att initiera potent specifik cancercellsdöd genom att använda dessa biomarkörer som mål.

Data från den primära analysen av fas II-studien PICCOLO, som utvärderar mirvetuximabsoravtansin som monoterapi hos patienter med FRα-positiv platinumkänslig äggstockscancer (PSOC) visar att det primära effektmåttet uppnåddes med en objektiv responsfrekvens (ORR) på 51,9 % (95 % KI 40,4, 63,3), inklusive sex fullständiga och 35 partiella svar. Bland de 79 patienterna hade 81 % tidigare behandling med polymerashämmare (PARPi) varav 74,7 % hade fått sjukdomsprogress under behandlingen. Median svarstid (DOR), ett sekundärt effektmått, var 8,3 månader (95 % KI 5,5, 10,8) och median progressionsfri överlevnad (PFS) var 6,9 månader (95 % KI 5,9, 9,6). Säkerhetsprofilen för mirvetuximabsoravtansin överensstämde med resultat från tidigare studier och inga nya säkerhetsdata identifierades. De vanligaste behandlingsrelaterade biverkningarna (TEAE) (grad ≥ 3) var dimsyn (10 %), torra ögon (3 %), illamående (1 %), keratopati (4 %) och diarré (3 %).

− Det finns ett stort ouppfyllt patientbehov av nya, effektiva och tolerabla terapier för patienter med platinumkänslig äggstockscancer, inklusive de som tidigare behandlats med PARP-hämmare, säger Angeles Alvarez Secord, medicinsk direktör på Duke Cancer Institute. Svarsfrekvensen som syns i PICCOLO belyser potentialen hos mirvetuximabsoravtansin för platinumkänsliga äggstockscancerpatienter.

Gällande lungcancer presenterades patientrapporterade utfallsmått från fas II-studien LUMINOSITY vid behandling med Teliso-V hos patienter med överuttryck av proteinet c-Met vid avancerad/metastatisk icke-småcellig lungcancer (NSCLC) av icke-skivepiteltyp med vildtyp EGFR (epidermal growth factor receptor).

Fullständigt globalt pressmeddelande och referenser samt information om indikationer, kontraindikationer, varningar och försiktighet, biverkningar och dosering återfinns här.

Om PICCOLO-studien

PICCOLO är en enarmad fas II-studie som utvärderar effekten och säkerheten av mirvetuximabsoravtansin som monoterapi hos patienter med hög FR-alfa platinumkänslig äggstockscancer och som har fått minst två tidigare linjer med platinuminnehållande terapi eller har dokumenterad platinumallergi. Det primära utfallsmåttet är objektiv responsfrekvens (ORR), och ett av de sekundära utfallsmåtten är svarstiden (DOR).

Om Mirvetuximabsoravtansin

Mirvetuximabsoravtansin, Elahere, är den första ADCn som består av en anti-FRα monoklonal antikropp, som fästs via klyvbar bindning till en potent tubulinhämmare, maytansinoid-DM4, målriktat utformad för att döda cancercellerna. Elahere är inte godkänd av någon europeisk tillsynsmyndighet och dess säkerhet och effekt har inte fastställts.

Elahere är en lösning avsedd för intravenös infusion.

Elahere kan orsaka allvarlig okulär toxicitet, inklusive synnedsättning, keratopati, torra ögon, fotofobi, ögonsmärta och uveit. Patienterna ska remitteras till en ögonläkare för ögonundersökning innan behandling påbörjas. Före starten av varje behandlingscykel ska patienten uppmanas att rapportera eventuella nya eller förvärrade okulära symtom till den behandlande läkaren eller en kvalificerad person.

Om LUMINOSITY-studien

LUMINOSITY-studien, (M14-239), är en pågående enarmad fas II-studie utformad för att identifiera de patienter med icke-småcellig lungcancer, NSCLC, som överuttrycker c-Met och är mest lämpliga för behandling med Teliso-V i monoterapi i den andra eller tredje linjens terapi. Utfallsmåtten inkluderar total responsfrekvens (ORR), svarstid (DoR), sjukdomskontrollsnivå (DCR) och progressionsfri överlevnad (PFS) per oberoende central granskning (ICR) samt total överlevnad (OS).

Om Telisotuzumab-Vedotin (Teliso-V)

Teliso-V är det första antikroppsläkemedelskonjugatet (ADC) riktat mot överuttryck av proteinet c-Met. c-Met är ett receptortyrosinkinasprotein som överuttrycks i många solida tumörer inklusive icke-småcellig lungcancer, NSCLC. För närvarande finns det inga godkända cancerterapier specifikt för patienter med c-Met överuttryckande NSCLC. Teliso-V är inte godkänt av någon tillsynsmyndighet och dess säkerhet och effekt har inte fastställts.

CancerRehabRapporten 2024 – allas ansvar, ingens ansvar?

Temat för 2024 års CancerRehabRapport är ”Allas ansvar, ingens ansvar?”. Många instanser säger sig se problemen och redovisar ambitioner men förändringarna i verkligheten är små. Slutsatsen är att regeringen måste ta ett helhetsgrepp för att säkra att eftervården av cancersjuka prioriteras högre.

– Det kan verka lovande att många intresserar sig för bättre cancerrehab. Socialstyrelsen gör det, liksom SKR, regionerna och till och med EU. Men när förbättringar ”på marken” uteblir frågar sig många var det verkliga ansvaret ligger. Det säger Pia Watkinson, Generalsekreterare i CancerRehabFonden.

– 2025 blir ett viktigt år. Då presenteras Vårdansvarskommittén, som utreder statens roll i vården. Då ställs det på sin spets var ansvaret ligger för att åstadkomma det lyft som cancerrehabilitering i Sverige är i behov av. Vi hoppas det blir en vändpunkt, säger Pia Watkinson.

– Nästa år ska också en ny, uppdaterad cancerstrategi antas. Vi menar att rehabilitering tillhör det som staten bör ta ett starkare grepp om. För regionerna hamnar rehab alltid i andra hand, trots att det för patienterna kan vara helt avgörande för en god livskvalitet efter behandlingen, menar Watkinson.

I rapporten finns också en redogörelse för cancerrehabilitering i Norge, där staten tagit över ansvaret för sjukhusen. Professor Mef Nilbert som på regeringens uppdrag förbereder den nya cancerstrategin intervjuas. Den undersökning av rehabläget i regionerna, som presenterats successivt i de senaste årens rapporter, avslutas i årets upplaga.

Läs rapporten här.

Bröstcancermånaden och rosa bandet 30 år i Sverige

1994 startade Bröstcancerförbundet i samarbete med The Estée Lauder Companies bröstcancermånaden i Sverige. Med det rosa bandet som symbol har målet varit att öka medvetenheten om bröstcancer och driva insamling till forskningen. I 30 år har rosa bandet-kampanjen och oktober som bröstcancermånad bidragit till stora framsteg. Idag lever nio av tio kvinnor 10 år efter diagnos, jämfört med varannan patient på 1980-talet.

– Samarbetet med The Estée Lauder Companies är helt unikt i sitt slag. I 30 år har vi tillsammans riktat ljuset mot den vanligaste cancerformen hos kvinnor. Det rosa bandet är en framgångssaga som samlat in mångmiljonbelopp till bröstcancerforskningen, säger Marit Jenset generalsekreterare för Bröstcancerförbundet.

Evelyn H. Lauder, svärdotter till Estée Lauder, som själv var drabbad av bröstcancer såg ett behov av att bryta stigmat kring sjukdomen och stärka forskningen inom området. 1992 var hon med och skapade det rosa bandet och instiftade den globala kampanjen ”The Estée Lauder Breast Cancer Campaign”.

– Bröstcancer är inte längre något det pratas om bakom stängda dörrar, tack vare bröstcancermånaden och rosa bandet får sjukdomen den uppmärksamhet den förtjänar. Jag är oerhört stolt över vårt långvariga samarbete med Bröstcancerförbundet och vårt gemensamma mål om att rädda liv, säger Ayoe Lausen, nordisk HR-chef och hållbarhetschef, The Estée Lauder Companies.

The Estée Lauder Companies har varit en katalysator för globala framsteg och har samlat in mer än 131 miljoner dollar till i kampen mot bröstcancer. The Estée Lauder Breast Cancer Campaign har inspirerat till en global rörelse och möjliggör idag bidrag till drygt 60 organisationer som arbetar med att bekämpa bröstcancer världen över.

I Sverige säljs det rosa originalbandet från den 20 september hos Apoteket AB, Apotea, Dormy, Doz Apotek, Kronans Apotek, Scorette och SushiYama.

Milstolpar för kampen mot bröstcancer:

  • 1992 togs initiativet till rosa bandet och oktober som bröstcancermånad av kosmetikföretaget The Estée Lauder Companies i USA.
  • 1994 påbörjade Bröstcancerförbundet samarbetet med The Estée Lauder Companies och det rosa bandet började säljas i Sverige.
  • 2001 fick rosa bandet en större spridning då Amelia Adamo gav ut en specialutgåva av tidningen Amelia, med namn Amelia Pink Ribbon.
  • 2003 började Cancerfonden sälja ett eget rosa band, med ny design varje år. Intäkterna från detta band till går forskning om alla cancerformer.
  • 2024 bröstcancermånaden och rosa bandet firar 30 år i Sverige

Bröstcancer i siffror:

  • 9000 kvinnor och 60 män drabbas årligen av bröstcancer i Sverige
  • Nio av tio drabbade lever 10 år efter diagnos i Sverige
  • Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor
  • Två av tre bröstcancrar upptäcks vid mammografiscreening
  • Globalt är bröstcancer den dödligaste cancerformen bland kvinnor
  • I Indien är femårsöverlevnaden i bröstcancer 66 procent motsvarande siffra i Sydafrika är 40 procent


1994 påbörjade Bröstcancerförbundet samarbetet med The Estée Lauder Companies och det rosa bandet började säljas i Sverige.

EU-godkännande för kombinationsbehandling mot lungcancer med BRAFV600E-mutation

Pierre Fabre Laboratories erhåller EU-kommissionens godkännande för encorafenib i kombination med binimetinib för behandling av vuxna patienter med avancerad icke-småcellig lungcancer (NSCLC) med en BRAFV600E mutation

 

•           Det europeiska godkännandet baseras på resultat från fas II-studien PHAROS, som visade klinisk nytta för att BRAFV600E muterade patienter med avancerad NSCLC

 

•        Godkännandet följer på ett positivt utlåtande den 25 juli från kommittén för humanläkemedel (CHMP) vid den europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA)

 

Pierre Fabre Pharma Norden meddelade idag att Europeiska kommissionen har godkänt BRAFTOVI® (encorafenib) i kombination med MEKTOVI® (binimetinib) för behandling av vuxna patienter med avancerad icke-småcellig lungcancer (NSCLC) med en BRAFV600E mutation. Godkännandet baseras på resultaten från fas II-studien PHAROS, en global, öppen, multicenter, icke-randomiserad studie för att fastställa effekt och säkerhet av BRAFTOVI® + MEKTOVI® i behandlingsnaiva och tidigare behandlade patienter med BRAFV600E muterad metastaserad NSCLC.1

EU-kommissionens beslut, efter ett positivt utlåtande från kommittén för humanläkemedel (CHMP) den 25 juli, baseras på resultaten från fas II-studien PHAROS.1-3 Vid primär analys (brytdatum: 22 september 2022) uppnåddes studiens primära effektmått (objektiv responsfrekvens [ORR] fastställd genom oberoende radiologisk granskning [IRR]).

PHAROS-studien sponsras av Pfizer Inc. och genomförs med stöd från Pierre Fabre Laboratories.

Om BRAFV600E muterad avancerad icke-småcellig lungcancer (NSCLC)

Lungcancer är den främsta orsaken till cancerrelaterade dödsfall, med nästan 1,8 miljoner dödsfall i världen varje år.14 Globalt sett utgör lungcancer 12,4 % av alla cancerformer med över 2,2 miljoner nya fall varje år. Icke-småcellig lungcancer (NSCLC) står för cirka 80 % av alla lungcancerformer. 5,6

För närvarande uppskattas det att upp till 69 % av patienterna med avancerad NSCLC har behandlingsbara mutationer i ett flertal gener13 och en av dessa är känd som v-Raf-murint sarkom viral onkogen homolog B (BRAF), som orsakar 1–5 % av all icke-småcellig lungcancer.16

 

BRAF-mutationer stimulerar tumörcellers tillväxt och utbredning genom att påverka MAP-kinas signalvägen.1 En av de vanligaste BRAF-mutationerna är BRAFV600E som förekommer i cirka 1-2 % av NSCLC-fallen. 7 Hämning av både BRAF och mitogenaktiverat proteinkinas (MEK) nedströms om BRAF, har visat sig förbättra svarsfrekvensen hos patienter jämfört med enbart BRAF-hämning.12

 

Om encorafenib och binimetinib

Encorafenib och binimetinib, hämmar BRAF respektive MEK kinaser i MAPK-signalvägen. Okontrollerad aktivering av denna signalväg har visat sig förekomma i många cancerformer, inklusive melanom, kolorektalcancer, och icke-småcellig lungcancer. 1,15

Pierre Fabre Pharma Norden har försäljningsrättigheterna i Norden.

Umeå-startup levererar AI-genererade journalunderlag i vården

Startupen Leapscribe i Umeå levererar AI-genererade journalunderlag i vården – betydande tidsbesparingar rapporteras av kunder

Leapscribe, nytt bolag hos inkubatorn Uminova Innovation i Umeå, har skapat en lösning som genererar strukturerade journalanteckningar genom att spela in och dokumentera patientsamtal i realtid. Tjänsten gör snabb granskning, enkel redigering och omedelbar överföring av information möjlig. Dessutom kan remisser och sjukintyg genereras direkt, vilket bolaget menar effektiviserar arbetsflödet och förbättrar vårdkvaliteten.

Delar av team Leapscribe, fr. v. Samir Jamehdar, My Bergström, Edvin Tidevall samt Adrian Bagger Toräng Foto: Fanny Berglund

Leapscribe föddes ur läkarstudenten Edvin Tidevalls frustration över mängden administration vårdpersonal behöver ägna tid åt. Den största tidstjuven – journalföringen. En idé om självskrivande journaler föddes, och tillsammans med vännerna Samir Jamehdar och Adrian Bagger Toräng, började han utveckla en AI-driven teknisk lösning.

– Vi har gjort stora framsteg sedan starten och har idag både pilotkunder och kunder runt om i landet. Vi har en bred täckning inom flera vårdsegment och jobbar tillsammans med både stora och små vårdaktörer. Den breda basen av användare ger oss värdefull feedback och insikter som hjälper oss att förbättra vår tjänst, säger Edvin Tidevall, nu vd.

Responsen gällande effekt är positiv.

– Många av våra användare rapporterar betydande tidsbesparingar, upp till två timmar dagligen, vilket frigör mer tid för patientvård och förbättrar arbetsmiljön för vårdpersonalen. Man vittnar om ökad arbetsglädje och högre kvalitet i dokumentationen eftersom personal har mer tid och energi att granska och komplettera de AI-genererade underlagen, fortsätter Edvin.

Och framåt?

– Vårt primära fokus ligger på att fortsätta utveckla tjänsten så att den kan ge största möjliga värde till vårdsverige, och fortsätta bygga en skalbar och hållbar affärsmodell. Vi vill såklart få i gång fler piloter och få fler kunder, så är man intresserad av att testa så är man varmt välkommen att höra av sig, säger Edvin.

Som ett nyantaget inkubatorbolag hoppas han få hjälp som ger ännu mer fart.

– Uminova Innovation har ett brett nätverk av seniora rådgivare och gedigen kompetens, och vi är glada att få ta del av den. Att utveckla en komplex lösning som vår är ett stort ansvar och vi är tacksamma för att ha erfarna affärsrådgivare som stöd.

Leapscribe får stöd också från Almi Nord och Innovationskontoret vid Umeå universitet.

Forskning om fetmarelaterad levercancer stärks av modern apparatur

Tre miljoner kronor från Lundbergs Forskningsstiftelse har möjliggjort inköp av ett avancerat mikroskop som accelererar arbetet betydligt.

HCC är den vanligaste formen av primär levercancer, då cellerna i levern förändras och bildar tumörer. Globalt drabbas varje år 900 000 personer av primär levercancer varav 650 i Sverige*. 80 procent av dem har HCC.

Margit Mahlapuu är professor på institutionen för kemi och molekylärbiologi vid Göteborgs universitet. Hon och hennes forskningsgrupp söker ny kunskap om hur HCC uppstår och utvecklas för att på sikt kunna hitta nya och bättre behandlingar. Sjukdomen är aggressiv och prognosen för dem som drabbas är ofta inte bra.

”HCC är den sjätte mest förekommande cancerformen och den tredje mest dödliga cancerformen. Den har alltså hög förekomst och hög dödlighet, vilket är en dålig kombination”, säger Margit Mahlapuu.


Margit Mahlapuu är professor på institutionen för kemi och molekylärbiologi vid Göteborgs universitet. Foto: Bo Håkansson

Fetma bidrar till ökning
Dessutom ökar förekomsten och därmed också antalet dödsfall orsakade av HCC. Tidigare var hepatit B/C-virusinfektion och alkoholmissbruk de främsta riskfaktorerna för att utveckla HCC. Nu ser vetenskapen också en tydlig koppling mellan HCC och fetmaepidemin.

”När vi människor bli feta så samlas fett inte enbart i fettvävnad utan också i levern, vi får så kallad fettlever och den diagnosen innebär en ökad risk för HCC. I Sydostasien, där HCC fortfarande främst orsakas av hepatit, minskar förekomsten av sjukdomen. Men i höginkomstländer ökar den och det beror på den tilltagande fetman”, förklarar Margit Mahlapuu.

Mycket återstår att lära om den HCC som uppstår till följd av fettlever. Av hittills okänd anledning är dagens behandlingar för HCC mindre effektiva för HCC som beror på fettlever än för den variant som beror på hepatit. Margit Mahlapuu strävar efter att förstå vilka mekanismer som orsakar den fetmarelaterade sjukdomens utveckling.

”Just nu studerar vi en specifik grupp av enzymer som heter STE20 kinaser. Dessa är proteiner som inducerar både fettlever och HCC och en möjlig behandling skulle kunna vara att blockera deras aktivitet. Men vi är fortfarande i en tidig fas av forskningen.”

Viktigt med medel till modern teknik
Ett anslag om tre miljoner kronor från Lundbergs Forskningsstiftelse har gjort det möjligt att köpa in ett avancerat mikroskop med en skanner. Apparaturen används för att analysera leverprover och enligt Margit Mahlapuu gör tillgången till den moderna tekniken stor skillnad:

”Vi får ut betydligt mer detaljerad information av högre kvalitet. Vi kan kvantitativt jämföra proteinerna i en HCC-drabbad lever med dem i en frisk lever. Vi kan också se utbredningen av olika sjukdomstecken som inflammation och fibros i leverns vävnad. Samtidigt som vi får bättre analyser bidrar den nya apparaturen till att vi sparar mycket tid. I stället för att, som tidigare, lägga timmar på att manuellt hantera en bricka med vävnadsprover kan vi nu sätta in ett flertal brickor med prover i en kassett i skannern på eftermiddagen och ha bilderna i datorn nästa morgon. Nu kan vi också spara allt vi gör väldigt enkelt, vårt arbete blir fullständigt och korrekt dokumenterat och vi kan alltid gå tillbaka till tidigare undersökningar.”

Lundbergs Forskningsstiftelse prioriterar att ge finansiering till teknisk utrustning. Margit Mahlapuu betonar vikten av den inriktningen.

”Tillgång till modern teknik är avgörande för forskningen men de flesta instanser som ger medel till forskningen möjliggör inte anskaffning av större teknisk utrustning. Därför är finansieringen från Lundbergs Forskningsstiftelse så viktig. Vårt nya mikroskop gör nytta för hela den lokala forskningsmiljön och kommer att lyfta forskningen i många forskargrupper.”

* Källa: Cancerfonden

Folke Sjöqvists pris för bästa avhandling

Med dr Linda Thorén, Karolinska institutet, tilldelas »Folke Sjöqvists pris för bästa avhandling i klinisk farmakologi« för sin avhandling »CYP2D6-polymorphism and effect of adjuvant tamoxifen in breast cancer patients«, detta skriver Läkartidningen.

Priset delas ut av Stiftelsen för Klinisk farmakologi och farmakoterapi, som i motiveringen bland annat skriver: »Avhandlingens kappa är innehållsrik och välskriven. Doktoranden, som är överläkare i onkologi, presenterar gedigna kunskaper i kliniskt farmakologiska principer och tänkesätt. Avhandlingen lägger grunden för framtida studier med målet att individanpassa tamoxifenbehandling utifrån avhandlingens resultat.«

Folke Sjöqvists pris för bästa avhandling i klinisk farmakologi delas sedan 2022 ut vartannat år till den doktorand vid ett svenskt lärosäte som avlagt den bästa avhandlingen i klinisk farmakologi under föregående tvåårsperiod.


Linda Thorén vid sin dispu­tation 2023. Foto: Södersjukhuset/Johan Adelgren

Trendbrott: Förekomsten av hudcancer hos unga vuxna minskar

Risken för vuxna under 50 år att drabbas av hudcancer minskar nu för första gången i Sverige, enligt en studie från Karolinska Institutet som publicerats i JAMA Dermatology.

Risken att drabbas av hudcancer, malignt melanom, ser nu ut att minska i Sverige – i alla fall hos de under 50 år.

– Vi kan se ett trendbrott hos unga vuxna runt 2015 där kurvorna för förekomst viker nedåt, säger förstaförfattaren Hildur Helgadottir, överläkare och docent i onkologi vid institutionen för onkologi-patologi, Karolinska institutet.

Hon och hennes forskarkollegor har analyserat data från det svenska melanomregistret och följt förekomst och dödlighet i melanom för olika ålderssegment över tid. Det innebär att de har jämfört individer som är i ett visst åldersspann vid en tidpunkt med individer i samma åldersspann vid en annan tidpunkt.

Resultatet visar att kurvorna över nyinsjuknande hos personer över 50 år stadigt pekar uppåt, men för åldersgrupperna yngre än 50 år börjar kurvorna över nyinsjuknandet gå ner runt 2015.

– Det är första gången vi ser detta i Sverige, och vi är faktiskt första europeiska land som rapporterar om en nedgång, säger Hildur Helgadottir.

Även när det gäller dödligheten har kurvorna vänt nedåt i åldrarna upp till 59 år, men inte hos dem över 60 år. Hildur Helgadottir menar att minskningen i dödlighet hos de yngre grupperna både beror på minskat insjuknande och på att det tillkommit nya onkologiska läkemedel som har förbättrat prognosen för sjukdomen. Att dödligheten inte minskar hos de äldre menar hon beror på att insjuknandet fortfarande är så högt i den gruppen.

Frågan är vad den minskade risken för melanom beror på.


– Orsakerna bakom har vi inte direkt analyserat i vår studie, men vi har hypoteser om faktorer som vi tror har samverkat, säger Hildur Helgadottir.

Det handlar i huvudsak om fyra faktorer, berättar hon.

Den första är en ökad medvetenhet om solskydd.

– Den första nationella kampanjen ”Sola Säkert” på 90-talet pekade särskilt ut vikten av att skydda barnen. Ungefär 20 år senare tror vi att det lett till minskat insjuknade hos yngre vuxna, säger Hildur Helgadottir.

Ännu en faktor är att tillgången till solarier har minskat drastiskt. Sedan 2018 finns det en 18-årsgräns på solarier, men antalet offentliga solarier minskade långt tidigare.

För det tredje gör mobiltelefoner och datorer att barn och ungdomar sitter mer inne och utsätts inte för solljus på samma sätt i dag. Och till sist gör invandringen att det finns fler individer i Sverige med en mörkare pigmentering som tål solen bättre.

Hildur Helgadottir pekar på hur nödvändigt det är att fortsätta arbetet med att trycka på vikten av solskydd så att minskningen av melanom hos de yngre håller i sig och att förekomsten så småningom också ska minska hos dem som är äldre.

–  Vi har en ovanligt varm och solig september. Då är det viktigt att komma ihåg att från april till september kan solen vara stark och man ska vara försiktig, säger Hildur Helgadottir.

Forskningen finansierades av bland andra Regionala cancercentrum i samverkan, Cancerfonden, Region Stockholm och Radiumhemmet. Forskarna rapporterar att det inte finns några intressekonflikter.

Publikation: “Melanoma incidence and mortality trends in Sweden”, Hildur Helgadottir, Rasmus Mikiver, Karina Schultz, Kari Nielsen, Francesca Portelli, Jan Lapins, Susana Puig, Karolin Isaksson. JAMA Dermatology online September 9, 2024, doi: 10.1001/jamadermatol.2024.3514

Fakta: Malignt melanom
Malignt melanom är en form av hudcancer som startar i pigmentcellerna (melanocyterna) längst ner i överhuden. Det är den näst vanligaste cancerformen bland både kvinnor och män, efter bröstcancer och prostatacancer. Varje år är det cirka 5 000 personer som diagnostiseras med maligna hudmelanom och cirka 500 dör i sjukdomen. Medelåldern vid diagnos är drygt 60 år men varje år är det cirka 750 personer som diagnostiseras i åldrarna 20 – 49 år.

Det finns en tydlig koppling mellan hudcancer och solens ultravioletta strålning som orsakar skador i cellernas arvsmassa. Risken för melanom ökar hos personer som har utsatts för många brännskador av solljus eller solarium. Det anses särskilt riskabelt att få sådana skador som barn och ung eftersom huden är mer sårbar än hos en vuxen.

Det är vanligare för människor med ljus hud att drabbas av malignt melanom, hos personer med mörk hud är malignt melanom ovanligt. Melaninrik hud ger ett bra skydd mot sjukdomen. Men malignt melanom och andra former av hudcancer kan drabba alla, oavsett hudtyp.

Hildur Helgadottir Foto: Stefan Zimmerman

Inbjudan till Etikdagen 2024

Tema: AI & etiken
Tid: Tisdag 19 november 2024 kl. 10.00–15.30
Plats: Karolina Widerströmsalen, Svenska Läkaresällskapet, Klara Östra Kyrkogata 10, Stockholm eller digitalt.

Etiska resonemang bygger på fakta och värderingar. Att diskutera en framtid som vi inte riktigt vet hur den kommer att bli kan därför vara svårt, men när det gäller AI så är det viktigt att försöka ha en uppfattning om vilka värden som står på spel. Etikdagen 2024 tar avstamp i frågor som: vad är AI, vilka etiska och säkerhetsmässiga aspekter väcker det, och var står Sverige i detta ur ett internationellt perspektiv? Och vi kommer att försöka närma oss de svåra frågorna: vad blir kvar av läkarprofessionen när AI utvecklas och blir bättre på det mesta som vi läkare uppfattar som vårt arbete? Finns det någon kärna i läkekonsten som kommer att vara oåtkomlig för AI?

Under dagen kommer vi även att diskutera AI, etik och säkerhet och försöka reda ut var Sverige står i detta ur ett internationellt perspektiv? Dagen kommer att avslutas med en paneldebatt.

Moderatorer: Anders Castor, ordförande SLS delegation för medicinsk etik och Christofer Lindholm, ordförande Slfs etik- och ansvarsråd

Medverkande: Karim Jebari, filosof, Institutet för framtidsstudier, Stefan Jovinge, forskning- och undervisningschef Skånes universitetssjukhus, Fia Ewald, informationssäkerhetsexpert,
Ulf Österstad, specialist i allmänmedicin och verksamhetschef för Region Jönköpings digitala enhet Bra liv nära, Mats Johansson, filosof, docent i medicinsk etik, Lunds universitet med flera

Fullständigt program publiceras på SLS webb i slutet av september: www.sls.se/om-oss/aktuellt/kalendarium/

TID: Tisdag 19 november kl. 10.00–15.30
PLATS: Svenska Läkaresällskapets hus, Klara Östra Kyrkogata 10, Stockholm eller digitalt
KOSTNAD: 1000 kr (medlem SLS eller Slf), 1500 kr (ej medlem). Vi erbjuder ett begränsat antal platser kostnadsfritt till medlemmar i KUF, SLF student och SYLF. Lättare förtäring samt för- och eftermiddagskaffe ingår.
KONTAKTPERSON: LiIlian Lindberg, [email protected]
ARRANGÖRER: Svenska Läkaresällskapets delegation för medcinsk etik samt Sveriges läkarförbunds etik- och ansvarsråd.

Nytt informationsmaterial om ärftlighet och bröstcancer

Omkring en femtedel av alla som får bröstcancer har nära släktingar med samma sjukdom. Men det är bara cirka fem procent av alla bröstcancerfall som kan kopplas till en nedärvd genetisk förändring, så kallad mutation. Dessa mutationer kan föras vidare genom generationer och medföra en utökad risk för att utveckla bröstcancer. Nu lanserar Bröstcancerförbundet ett nytt informationsmaterial för att ge stöd och vägledning till personer med funderingar och frågor om ärftlig bröstcancer.

Varje år drabbas drygt 9000 personer i Sverige av bröstcancer. Ungefär fem procent av de drabbade har en genetisk förändring, det vill säga en ärftlig form av bröstcancer.

– Ärftlig bröstcancer berör alltid fler personer utöver den drabbade. Därför känns det extra angeläget att kunna erbjuda ett informationsmaterial som ger stöd och vägledning vid ärftlig bröstcancer, säger Susanne Dieroff Hay, ordförande i Bröstcancerförbundet.

Broschyren om ärftlighet och bröstcancer innehåller bland annat en introduktion till genetik, information om ärftlighet och riskgener samt information om utredning och vilka frågor som patienten behöver ta ställning till.

I Sverige är det patienten – inte vården – som bär ansvaret för att informera familj och släktingar om att det finns en upptäckt ärftlig cancerrisk. Men genom vården och ärftlighetsmottagningen får berörda hjälp och stöd.

– Att få besked om bröstcancer är tufft, att dessutom få veta att man bär på anlag som ökar risken för cancer kan vara omskakande. Man kan känna skuldkänslor gentemot barn och närstående. Men kunskap om förhöjd risk ger möjlighet till förebyggande åtgärder som faktiskt räddar liv, menar Susanne Dieroff Hay.

Det nya informationsmaterialet riktar sig till alla som på något sätt berörs av ärftlig bröstcancer.
Ladda ner broschyren här.

Panelsamtal om patientsäkerhet – Är patientsäkerheten någonsin hotad?

Den 5 november 2024 bjuder Svenska Läkaresällskapet in till ett högaktuellt panelsamtal om patientsäkerhet. Evenemanget äger rum kl. 18.00–19.00 i SLS hus på Klara Östra Kyrkogata 10 i Stockholm och är öppet för alla intresserade.

Samtalet kommer att kretsa kring frågan: Är patientsäkerheten aldrig hotad? I förordet till boken Värdet av integritet reflekterar Kuba Rose, dåvarande AT-läkare, över hur chefer inom vården ofta betonar att patientsäkerheten inte är hotad, trots att rapporter och indikationer pekar på motsatsen. Denna motsägelse väcker viktiga frågor om hur patientsäkerhet definieras och kommuniceras inom vården.


I panelen deltar tre framstående experter och journalister för att diskutera dessa frågor. Anna Gustafsson, journalist på Dagens Nyheter, har nyligen publicerat boken Du sköna nya vård, som undersöker valfrihetens roll inom svensk sjukvård. Bosse Lindquist, en prisbelönt dokumentärfilmare känd för sin granskning av kirurgen Paolo Macchiarini, bidrar med sina erfarenheter av patientsäkerhet inom media. Urban Nylén, medicinalråd vid Socialstyrelsen och medlem i Svenska Läkaresällskapets kommitté för säker vård, kommer att ge ett myndighetsperspektiv på ämnet. Moderatorn för samtalet, Kuba Rose, nu ST-läkare i onkologi på Södersjukhuset, har tidigare tilldelats Debattpriset Röst av SLS Kandidat- och underläkarförening för sina insatser inom vårddebatten.

Tillsammans kommer panelen att diskutera varför det finns ett motstånd mot att erkänna patientsäkerheten som hotad, hur begreppet används i praktiken, och vilka åtgärder som krävs för att förbättra situationen.

Länk till anmälan tittar du här.

Forskare vid Umeå universitet får ERC Starting Grant

Två forskare vid Umeå universitet beviljas ERC Starting Grant* – ett forskningsstöd som syftar till att stötta lovande unga forskare i början av sin karriär. Det handlar om Iker Valle Aramburu, ny gruppledare på MIMS och anknuten till Institutionen för molekylärbiologi, samt Gerard Rocher-Ros som börjar forska vid Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap (EMG) efter årsskiftet.

– Jag är oerhört glad och hedrad över att få ett så prestigefyllt anslag som kommer att bidra till att utveckla vår forskning om mikroproteiner. Under ansökningsprocessen har jag lärt mig mycket och jag är mycket tacksam mot alla som har bidragit med feedback och råd, säger Iker Valle Aramburu.


Iker Valle Aramburu.

Det projekt han har beviljats medel för, ”Illuminating the dark microproteome in innate immunity”, handlar om att identifiera och studera mikroproteinernas roll i medfödda immunceller.

– Mikroproteiner är små proteiner som utgör ett stort antal av outforskade nya aktörer i olika biologiska processer. Jag kommer att fokusera på medfödda immunceller för att ytterligare förstå hur våra kroppar skräddarsyr ett reglerat immunsvar mot olika patogener, säger Iker Valle Aramburu.

”Unik möjlighet”

Gerard Rocher-Ros har beviljats stöd för projektet “A mechanistic understanding of Arctic River methane emissions” som fokuserar på metanutsläpp i vattendrag. Gerard Rocher Ros var även finalist i internationella Frontiers Planet Prize med ett liknande projekt tidigare i år. Metan är en kraftfull växthusgas som orsakar global uppvärmning och till stor del släpps ut från akvatiska ekosystem, och i och med klimatförändringarna ökar utsläppen i Arktis snabbt.

– Men forskningen känner i dag inte riktigt till hur metanutsläppen från vattendrag beter sig. I det här projektet kommer jag att kombinera storskaliga experiment med matematiska modeller för att förutse framtida utsläpp av metan från arktiska vattendrag.

– ERC-anslag ger generösa resurser och en lång tidsram för att utveckla stora projekt som annars inte är möjliga att ta itu med. Det är en unik möjlighet att starta min oberoende vetenskapliga karriär på det här sättet, även om det är lite överväldigande att plötsligt ha ett team att leda efter att bara ha varit postdoktor, säger Gerard Rocher-Ros.


Gerard Rocher-Ros.

*Om ERC Starting Grant. ERC Starting Grant är ett forskningsstöd som delas ut av Europeiska forskningsrådet (ERC). Det syftar till att stötta lovande unga forskare som är i början av sin karriär och vill etablera en egen forskargrupp eller program.

Ansökningar utvärderas av en panel bestående av internationella experter. Bedömningen baseras på forskningens vetenskapliga excellens och forskarens potential. Mer info: https://erc.europa.eu/news-eve…

Unga lovande forskare ges olika förutsättningar för karriärutveckling

Många unga lovande forskare som beviljats bidrag från Vetenskapsrådet har goda förutsättningar för karriärutveckling vid sina lärosäten, visar en ny rapport. Men det gäller inte alla. Detta riskerar att göra forskarkarriären mindre lockande, något som i förlängningen innebär ett hot mot kvaliteten i svensk forskning.

I en ny rapport har vi följt upp hur Vetenskapsrådets bidrag används av unga forskare: i vilken omfattning bidraget används för att finansiera lönekostnader, och vilken påverkan det har på forskarnas karriärutveckling, arbetsvillkor och möjligheter till meritering.

Rapporten ”Externa forskningsmedel och attraktiva anställningar” visar att Vetenskapsrådets bidrag är viktiga för att finansiera unga forskares löner, både projektledarens egen lön och löner till andra forskare och doktorander. Villkoren för bidragen gör det möjligt för unga forskare att använda dem på det sätt som gör störst nytta för deras meritering och karriärutveckling. Forskare inom medicin och hälsa och naturvetenskap och teknikvetenskap använder till exempel bidraget för att bygga upp en egen forskargrupp, något som inom dessa områden är betydelsefullt för att göra en akademisk karriär.

Undersökningen visar också att unga forskare som har beviljats bidrag från Vetenskapsrådet har en meriteringsanställning i högre utsträckning än unga forskare som fått avslag. De får även i högre utsträckning en professorstjänst längre fram i karriären. Detta tyder på att lärosätena skapar goda villkor för karriärutveckling för en del av de skickligaste forskarna.

Gemensamt ansvar nödvändigt för att göra forskarkarriären attraktiv

Men vad som också framgår av undersökningen är att en hög andel av dem som beviljats bidrag från Vetenskapsrådet har tillfälliga forskaranställningar även i högre karriäråldrar.

– Så även om lärosätena skapar goda förutsättningar för en del av sina unga och lovande forskare finns det samtidigt många som riskerar att fastna i tillfälliga forskaranställningar med svagare möjligheter till karriärutveckling, säger Kristina Tegler Jerselius, analytiker på Vetenskapsrådet.

Det här kan göra forskarkarriären mindre attraktiv och få negativa effekter på kvaliteten på den forskning som bedrivs vid svenska lärosäten, menar hon.

– Rapporten gör det tydligt att det behövs en ökad dialog mellan lärosäten och forskningsfinansiärer om hur förutsättningarna för de mest framstående forskarna att bedriva forskning kan förbättras. Det är nödvändigt för att göra forskarkarriären attraktiv så att lärosätena kan rekrytera och även behålla attraktiva forskare som kan bygga upp excellenta, kreativa miljöer för banbrytande forskning i Sverige, säger Vetenskapsrådets generaldirektör Katarina Bjelke.

Rapporten är ett underlag för diskussionen om hur förutsättningarna för de främsta forskarna att bedriva forskning kan förbättras, och hur rollfördelningen mellan forskningsfinansiärer och forskningsutförare bör se ut när det gäller ansvar för och finansiering av forskares anställningar.

Läs rapporten: Externa forskningsmedel och attraktiva anställningar – villkor för unga forskare med finansiering från Vetenskapsrådet

Ny forskning förklarar skillnader mellan mäns och kvinnors immunförsvar

I en ny studie publicerad i Nature kan svenska forskare visa könshormonernas roll i att reglera immunförsvaret. Den nya kunskapen förklarar skillnader mellan män och kvinnor och kan användas för att utveckla nya immunologiska läkemedel, menar forskarna.

Det är väl känt sedan tidigare att det finns könsskillnader i vårt immunförsvar. Skillnaderna regleras både av gener och av könshormoner. Immunologiska jämförelser mellan män och kvinnor kan dock aldrig särskilja betydelsen av genetiska och hormonella skillnader.

Men nu har tre svenska forskargrupper, ledd från Karolinska Institutet och Uppsala universitet, i en unik studie analyserat immunsystemets reglering och anpassning över tid hos 23 transmän som genomgått könsbekräftande testosteronbehandling.


Petter Brodin, barnläkare och professor vid Karolinska Institutet. Foto: Andreas Lundberg

– Vi har följt individer som tilldelats kvinnligt kön vid födseln och sedan fått testosteronbehandling i vuxen ålder. Deras genetiska profil är oförändrad, medan hormonprofilen skiftar helt från typiskt kvinnliga till manliga hormonnivåer. Denna unika förändring gör att vi för första gången kan säga vilka delar av en människas immunsystem som direkt regleras av könshormoner och inte av genetiska könsskillnader, säger Petter Brodin, barnläkare och professor i barnimmunologi vid institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet, som lett studien tillsammans med Nils Landegren, läkare och biträdande lektor vid Uppsala universitet, samt Olle Kämpe, professor vid institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet.

Forskarna kan nu visa att en ökad testosteronhalt och åtföljande minskning av östrogen särskilt påverkar balansen mellan två viktiga immunologiska signalsystem; virushämmande interferon typ 1 (IFN-1) och proinflammatoriska signaler som tumörnekrosfaktor alfa (TNFa).

De har också en hypotes om varför immunförsvaret behöver kunna regleras dynamiskt av hormoner under livets gång.

– Alla människor måste kunna justera sina immunsystem genom livet för att vara optimalt reglerade för de förutsättningar och utmaningar vi står inför. Vid könsmognad i puberteten ställs nya krav och immunsystemet måste regleras annorlunda för att möjliggöra graviditet hos kvinnor och muskeltillväxt hos män. Genom att reglera dessa nyckelfunktioner via könshormoner kan detta åstadkommas och hos kvinnor styras dynamiskt även under en menstruationscykel, säger Petter Brodin.

Studiens resultat öppnar ett helt nytt forskningsfält, menar Nils Landegren.

– Den nya kunskapen kommer att hjälpa oss att bättre påverka människors immunsystem även utan att använda könshormoner. Man kan till exempel utveckla nya läkemedel för att påverka dessa mekanismer och därmed balansera om immunförsvaret för till exempel kvinnor med sjukdomen SLE, säger han.

Men resultaten har också en mer direkt nytta för transpersoner.

– Denna forskning har även viktig betydelse för transpersoner som genomgår könsbekräftande hormonbehandling och jag anser att denna grupp förtjänar ett betydligt mer vetenskapligt omhändertagande och uppföljning för att säkra deras långsiktiga hälsa, säger Petter Brodin.

Forskningen finansierades av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning, Vetenskapsrådet, Karolinska Institutet och Europeiska forskningsrådet, ERC.

Publikation: “Immune system adaptation during gender-affirming testosterone treatment”,  Tadepally Lakshmikanth, Camila Consiglio, Fabian Sardh, Rikard Forlin, Jun Wang1, Ziyang Tan, Hugo Barcenilla, Lucie Rodriguez, Jamie Sugrue, Peri Noori, Margarita Ivanchenko, Laura Piñero Páez, Laura Gonzalez, Constantin Habimana Mugabo, Anette Johnsson, Henrik Ryberg, Åsa Hallgren, Christian Pou, Yang Chen, Jaromír Mikeš, Anna James, Per Dahlqvist, Jeanette Wahlberg, Anders Hagelin, Mats Holmberg, Marie Degerblad, Magnus Isaksson, Darragh Duffy, Olle Kämpe, Nils Landegren, Petter Brodin, Nature, online 4 september 2024, doi: 10.1001/jamainternmed.2024.4369

Fakta: Mäns och kvinnors immunförsvar 

Immunförsvaret skiljer sig åt mellan män och kvinnor. Män drabbas hårdare av vissa infektionssjukdomar som covid-19, hiv och tuberkulos. Dessutom svarar kvinnor generellt sett bättre på vaccinationer, men får samtidigt oftare biverkningar av dem.

Å andra sidan drabbar nästan alla autoimmuna sjukdomar kvinnor i högre utsträckning, något som är allra tydligast för Sjögrens sjukdom och SLE (systemisk lupus erythematosus) där hela nio av tio drabbade är kvinnor.

EU godkänner Padcev och Keytruda som förstalinje-behandling för urotelial cancer

EU godkänner Astellas Padcev (enfortumab vedotin) i kombination med Keytruda (pembrolizumab) som första linjens behandling vid lokalt avancerad eller metastaserad urotelial cancer.

  • Första godkända behandlingen vid lokalt avancerad eller metastaserad urotelial cancer som visat en signifikant fördel i effekt jämfört med platinumbaserad kemoterapi.1
  • Godkännandet inom EU baseras på positiva resultat avseende den totala överlevnaden och progressionsfri överlevnad från fas 3-studien EV-302.1

Astellas Pharma meddelar att den Europeiska kommissionen har godkänt PADCEV™ (enfortumab vedotin, ett antikropps-läkemedelskonjugat (ADC) i kombination med KEYTRUDA®(pembrolizumab, en PD-1-hämmare) som första linjens behandling av vuxna patienter med lokalt avancerad eller metastaserad urotelial cancer, som är lämpliga för behandling med platinainnehållande kemoterapi.

Godkännandet baseras på resultat från fas 3-studien EV-302 (även kallad KEYNOTE-A39) som utvärderar enfortumab vedotin i kombination med pembrolizumab. Kombinationen visar på en signifikant överlevnadsfördel (OS) och signifikant progressionsfri överlevnad (PFS), jämfört med platinainnehållande kemoterapi.

– Detta godkännande innebär ett viktigt framsteg och erbjuder ytterligare ett behandlingsalternativ till patienter som lever med avancerad urotelial cancer. Astellas arbetar nu för att göra behandlingen med enfortumab vedotin i kombination med pembrolizumab tillgängligt för patienter i Sverige så snart som möjligt, säger Elinor Cockburn, på medicinska avdelningen hos Astellas i Norden.

Fas 3-studien EV-302 har utvärderat effekt och säkerhet för kombinationen enfortumab vedotin och pembrolizumab hos tidigare obehandlade patienter med icke-resektabel lokalt avancerad eller metastaserad urotelial cancer. Resultaten från studien visar en mediantid för totalöverlevnad (OS) på 31,5 månader för kombinationen (95% KI: 25,4-NR), jämfört med 16,1 månader med platinainnehållande kemoterapi (95% KI: 13,9-18,3). Resultaten för OS visar en signifikant minskad risk för död med 53 procent för kombinationen, jämfört med behandling med kemoterapi (Hazard Ratio [HR]=0,47; 95% konfidensintervall [KI]: 0,38-0,58; p<0,00001). Mediantid för progressionsfri överlevnad (PFS) var 12,5 månader för kombinationen (95% KI: 10,4–16,6), jämfört med 6,3 månader med kemoterapi (95% KI: 6,2–6,5). Dessa resultat för PFS visar en signifikant minskad risk för progression eller död med 55 procent för kombinationen, jämfört med behandling med kemoterapi (HR=0,45; 95% KI: (0,38-0,54); p<0,00001). Cirka 30 procent av patienterna i studien avslutade behandlingen med kemoterapi och fortsatte sedan med underhållsbehandling med avelumab, en PD-L1-hämmare och vanlig behandling idag för denna patientgrupp.1.

Resultaten från EV-302-studien presenterades på ESMO-kongressen, European Society for Medical Oncology, hösten 2023 och är publicerade i New England Journal of Medicine.1.

Godkännandet inom EU kommer samtidigt som riktlinjer, från European Society for Medical Oncology och European Association of Urology, nyligen uppdaterats och där enfortumab vedotin i kombination med pembrolizumab rekommenderas som första linjens behandling för lokalt avancerad eller metastaserad urotelial cancer.2,3 Astellas samarbetar med lokala regulatoriska myndigheter inom hela EU för att säkerställa att patienter kan få tillgång till behandlingskombinationen så snart som möjligt.

Den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA godkände i december 2023 enfortumab vedotin i kombination med pembrolizumab för behandling av vuxna patienter med lokalt avancerad eller metastaserad urotelial cancer. I april 2022 godkände FDA och Europeiska kommissionen enfortumab vedotin som monoterapi för behandling hos vuxna patienter med lokalt avancerad eller metastaserad urotelialcancer, som tidigare behandlats med platinainnehållande kemoterapi och en PD-1/PD-L1-hämmare.4,5

Om studien EV-302

EV-302 är en öppen, randomiserad, kontrollerad fas 3-studie som utvärderar enfortumab vedotin i kombination med pembrolizumab jämfört med platinainnehållande kemoterapi hos patienter med tidigare obehandlad lokalt avancerad eller metastaserad urotelial cancer. Studien inkluderade 886 patienter med tidigare obehandlad, icke-resektabel lokalt avancerad eller metastaserad urotelial cancer som var lämpliga för behandling med platinainnehållande kemoterapi oavsett PD-L1-status. Patienterna randomiserades till att få antingen enfortumab vedotin i kombination med pembrolizumab eller kemoterapi. De två primära effektmåtten i studien är total överlevnad (OS) och progressionsfri överlevnad (PFS) utvärderade av en blindad oberoende central granskning (BICR) enligt Response Evaluation Criteria in Solid Tumors (RECIST version 1.1). Sekundära effektmått inkluderar objektiv responskvot (ORR) enligt RECIST version 1.1 av BICR, responsduration (DOR) enligt RECIST version 1.1 av BICR, och säkerhet.1

De vanligaste (≥3 %) rapporterade behandlingsrelaterade biverkningarna grad 3 eller högre som rapporterades för patienterna som behandlades med kombinationen enfortumab vedotin och pembrolizumab var makulopapulära utslag, hyperglykemi, neutropeni, perifer sensorisk neuropati, diarré och anemi.

Säkerhetsprofilen i EV-302-studien var jämförbar med vad som tidigare rapporterats för kombinationen i studien EV-103 hos patienter och med lokalt avancerad eller metastaserad urotelial cancer, och som inte var lämpade för behandling med cisplatin. Inga nya biverkningar identifierades.1

Studien EV-302 en del av ett omfattande studieprogram som utvärderar denna kombination i flera stadier av urotelial cancer och andra solida tumörer. Resultat från EV-302-studien presenterades på ESMO-kongress, European Society for Medical Oncology, hösten 2023 och är publicerad i New England Journal of Medicine.1.

För mer information om studien EV-302 (NCT04223856) se https://clinicaltrials.gov.

Om urotelial cancer

90 procent av all diagnostiserad blåscancer är urotelial cancer (cancer i blåsans slemhinna). 6,7Urotelial cancer kan förutom i urinblåsan även uppstå i njurbäcken, urinledare och urinrör.8 I Sverige får årligen cirka 3 200 personer diagnosen urinblåsecancer och 700 dör till följd av sjukdomen.9 Globalt diagnostiseras cirka 614 000 nya fall av urinblåsecancer, och omkring 220 000 avlider varje år till följd av sjukdomen.10 Ungefär 12 procent har lokalt avancerad eller metastaserad urotelial cancer vid diagnos.11

Om enfortumab vedotin

Enfortumab vedotin är ett antikropps-läkemedelskonjugat (ADC) som riktar sig mot Nectin-4, ett protein på cellytan som är vanligt vid blåscancer.4,12 Prekliniska data tyder på att effekten av enfortumab vedotin beror på att läkemedlet binder till proteinet Nectin-4 och inkapslar det, varefter det frigör den cytotoxiska substansen monometyl auristatin E (MMAE) i cellen, vilket resulterar i att cancercellen inte kan reproducera sig själv (cellcykel-stopp) och programmerad celldöd (apoptos).4

PADCEV är godkänd inom EU för följande indikationer:

  • som monoterapi för behandling av vuxna patienter med lokalt avancerad eller metastaserad urotelial cancer som tidigare har fått platinainnehållande kemoterapi och en hämmare av programmerad celldödsreceptor 1 eller programmerad celldödsligand 1.
  • i kombination med KEYTRUDA® (pembrolizumab) som första linjens behandling av vuxna patienter med icke-resektabel eller metastaserad urotelial cancer som är lämpliga för platinainnehållande kemoterapi.