Professor Rolf Kiessling vid Karolinska Institutet har utsetts till mottagare av 2025 CIMT Lifetime Achievement Award för sin banbrytande upptäckt av naturliga mördarceller (NK-celler), vilket haft stor betydelse för förståelsen av immunsvaret mot virus och cancerceller.

Rolf Kiessling. Foto: Andreas Andersson

The Association for Cancer Immunotherapy (CIMT) Lifetime Achievement Award delas ut vartannat år till en europeisk forskare som har gjort betydande bidrag till utvecklingen av forskning och utbildning inom immunterapi för cancer.

– Jag är fantastiskt glad och stolt över detta prestigefyllda pris, både för min egen del och för att immunterapiforskningen vid Karolinska Institutet uppmärksammas på detta sätt, säger Rolf Kiessling, senior professor vid institutionen för onkologi-patologi.

Rolf Kiesslings banbrytande arbete under de senaste femtio åren har haft stor påverkan på cancerforskningen. På 1970-talet upptäckte han naturliga mördarceller (NK-celler) och visade att de är viktiga delar av kroppens försvarssystem.

Under sin avhandling i Rolf Kiesslings forskargrupp, beskrev Klas Kärre, idag professor emeritus vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi vid KI, hur NK-celler aktiveras när vissa molekyler saknas på cancercellen, vilket har påverkat utvecklingen av immunterapi där NK-celler används.

Grunden för dagens cancerbehandling

Rolf Kiesslings forskning har lagt grunden för dagens framsteg inom cancerbehandling med NK-celler. Förutom NK-celler har Rolf Kiessling gjort många andra viktiga bidrag till immunterapi vid cancer. Han har studerat hur tumörer påverkar immunsystemet och hur vissa celler och oxidativ stress kan undertrycka det.

Professor Kiesslings arbete med olika typer av cancervacciner har ökat förståelsen för hur immunsystemet reagerar på cancer. Han arbetar också med att kombinera T-cellsterapier med vacciner för att förbättra cancerbehandling.

Utöver sina vetenskapliga prestationer har Rolf Kiessling varit en engagerad mentor och ledare inom cancerforskningen. Han har utbildat många doktorander och forskare, varav flera har blivit framstående inom området. Hans engagemang för samarbete och utbildning har bidragit till att stärka det globala cancerforskningssamhället.

Artikeln bygger på ett pressmeddelande från CIMT.

Om CIMT 

CIMT är Europas ledande plattform för utbildning och samarbete inom cancerimmunterapi. CIMT samlar forskare, läkare, industri och tillsynsmyndigheter för att främja innovation och utveckling inom området. Organisationen samarbetar med internationella immunterapicenter och forskningsnätverk för att främja framsteg.

Kvinnor med polycystiskt ovariesyndrom, PCOS, har svårare att bli gravida, får oftare missfall och har en högre risk att drabbas av livmodercancer. Nu kan svenska forskare, i en ny studie publicerad i Nature Medicine, visa att livmoderslemhinnan hos dessa kvinnor skiljer sig åt både vad gäller sammansättning av enskilda celler och genuttryck. Resultaten öppnar för nya läkemedelsbehandlingar.

PCOS är den vanligaste hormonella sjukdomen som drabbar kvinnor i fertil ålder. Kvinnor med syndromet har svårigheter att bli gravida och ökad risk för missfall och livmodercancer, särskilt cancer i livmoderslemhinnan (endometriet). Det är också vanligt att drabbade kvinnor är överviktiga och insulinresistenta.

Genom att studera vävnadsprov från livmoderslemhinnan från fem friska kvinnor och tolv kvinnor drabbade av PCOS har forskarna skapat en cellkarta av enskilda celler. Kvinnorna hade alla liknande ålder, vikt och BMI och vävnadsproverna togs i samma fas i menscykeln för att eliminera faktorer som kan påverka analyserna. I studien var samtliga kvinnor överviktiga, men endast kvinnorna med PCOS var insulinresistenta och hade förhöjda nivåer av manligt könshormon.

Totalt analyserades närmare 250 000 cellkärnor från kvinnornas livmoderslemhinnor. Forskarna fann en tydlig skillnad i kompositionen av celltyper med en högre andel så kallade epitelceller och en lägre andel stromaceller i livmodern hos kvinnor med PCOS.

– Dessa resultat visar att cellernas tillväxt är påverkad vilket kan förklara varför det kan ta längre tid innan de drabbade kvinnorna blir gravida och varför de lättare får missfall, samt bidra till den ökade risken för livmodercancer, säger Elisabet Stener-Victorin, professor i reproduktionsfysiologi vid Karolinska Institutet och forskningsledare för den aktuella studien.

I den detaljerade cellkartan kan forskarna visa att ett stort antal gener i specifika celltyper har ett stört uttryck hos kvinnor med PCOS. En stor del av de påverkade generna är kopplade till svårigheter för det tidiga embryot att fästa i livmodern, missfall och livmodercancer med funktioner som påverkar bindning och kommunikation mellan celler.

Elisabet Stener-Victorin, professor i reproduktionsfysiologi vid Karolinska Institutet.

– Våra analyser visar att vissa celltyper i endometriet har en störd kommunikation och interaktion som är specifik för PCOS, säger Gustaw Eriksson, en av studiens försteförfattare och doktorand i Elisabet Stener-Victorins forskargrupp.

I studien ingick även en del där kvinnorna med PCOS genomgick behandling med diabetesläkemedlet metformin med eller utan livsstilsråd om kost och motion. Efter 16 veckors behandling fann forskarna att många genuttryck i specifika celltyper, framför allt i epitel- och stromacellerna, normaliserades av metformin, men även av livsstilsförändringar, även om det inte var lika uttalat.

– Vi kan visa att metformin verkar ha betydligt fler funktioner hos kvinnor med PCOS än att sänka blodsockret. I studien var samtliga kvinnor överviktiga, men sannolikt har metformin likartade effekter hos drabbade kvinnor som inte är överviktiga men insulinresistenta om de har problem med att bli gravida eller har upprepade missfall, säger Elisabet Stener-Victorin.

En annan viktig upptäckt var korrelationen mellan genuttryck i specifika celltyper och viktiga kliniska egenskaper vid PCOS, såsom förhöjda nivåer av manligt könshormon och insulinresistens, vilket belyser de komplexa sambandet mellan hormonella och metabola faktorer och endometriedysfunktion.

– Då vi identifierat förändringar i genuttryck i specifika celltyper så ger denna studie en avgörande vägledning för utveckling av mer riktade behandlingar för PCOS-relaterad endometrial dysfunktion, säger Elisabet Stener-Victorin.

Studien är ett samarbete med Dr Congru Li som delad förstaförfattare, samt docent Qiaolin Deng och docent Sophie Petropoulos med delat seniort och korresponderande författarskap. Forskningen finansierades av bland andra Vetenskapsrådet, Novo Nordisk Fonden, Diabetesfonden och Knut och Alice Wallenbergs stiftelse. Forskarna uppger att det inte finns några intressekonflikter.

Fakta: PCOS
Polycystiskt ovariesyndrom eller PCOS är en hormonell rubbning som påverkar äggstockarnas funktion och drabbar cirka 11 till 13 procent av kvinnor i fertil ålder. Tillståndet kännetecknas av oregelbunden eller utebliven ägglossning, förhöjda nivåer av manliga könshormoner (androgener) och omogna äggblåsor i äggstockarna. Vanliga symtom inkluderar menstruationsrubbningar, akne, ökad kroppsbehåring och svårigheter att bli gravid. Tillståndet är även kopplat till metabola problem som insulinresistens och ökad risk för typ 2-diabetes och hjärt-kärlsjukdomar. Cirka 40 procent av drabbade kvinnor utvecklar detta i relativt tidig ålder.
Källa: https://www.monash.edu/medicine/mchri/pcos/guideline

Publikation: “Single-Cell Profiling of the Human Endometrium in Polycystic Ovary Syndrome”, Gustaw Eriksson, Congru Li, Tina Gorsek Sparovec, Anja Dekanski, Sara Torstensson, Sanjiv Risal, Claes Ohlsson, Angelica Lindén Hirschberg, Sophie Petropoulos, Qiaolin Deng, Elisabet Stener-Victorin. Nature Medicine, online 20 mars 2025, doi: 10.1038/s41591-025-03592-z.
Länk till artikeln efter att embargot släppt: https://www.nature.com/articles/s41591-025-03592-z

Professor Tora Holmberg har av regeringen utsetts till ny rektor vid Umeå universitet för sexårsperioden 2025–2031. – Jag är otroligt stolt över uppdraget och förtroendet. Nu längtar jag efter att komma på plats i Umeå och lära känna mitt nya universitet, säger Tora Holmberg.

Professor Tora Holmberg tillträder som rektor vid Umeå universitet från och med den 1 april. Foto: Malin Grönborg

Den 1 april tillträder Tora Holmberg som ny rektor för Umeå universitet. Hon har under många år varit verksam vid Uppsala universitet, bland annat som professor i sociologi och under perioden 2020–2005 som vicerektor för vetenskapsområdet humaniora och samhällsvetenskap.

– Jag tar förstås med mig övertygelsen om värdet med ett bredduniversitet och kunskapen om hur det fungerar och kan styras. Därtill har jag erfarenhet av att ha drivit många strategiska forsknings- och utbildningsfrågor vid Uppsala universitet under mina nära fem år som vicerektor.

– Jag vill också vara en röst för akademisk frihet, kollegialitet och universitetets viktiga roll i ett demokratiskt samhälle. Det gläder mig att mitt engagemang inom dessa områden värderats i rekryteringsprocessen och lyfts fram i universitetsstyrelsens motivering till beslutet om ny rektor.

Umeå universitet är ett av Sveriges största universitet med över 40 500 studenter, omkring 4 600 anställda och 5 miljarder i årsomsättning. Vid universitetet bedrivs utbildning och forskning inom alla vetenskapsområden: medicin och hälsa, naturvetenskap och teknik, samhällsvetenskap, humaniora och utbildningsvetenskap.

– I mitt ledarskap strävar jag efter att alla ska vara delaktiga och ta ansvar, och att vi tillsammans tar tillvara kraften i medarbetarnas och studenternas kunskap och engagemang. Jag kände tidigt att det var väldigt givande och roligt att se andra utvecklas och ta steg framåt, såväl kollegor som studenter och doktorander. Med tiden har jag också insett att jag har en förmåga att samla personer för att nå gemensamma mål.

Sedan invigningen 1965 har Umeå universitet haft en helt avgörande betydelse för kompetensförsörjningen och samhällsutvecklingen i hela norra Sverige. Universitetets snabba och ständiga expansion har också gått hand i hand med Umeås tillväxt och utveckling.

– Umeå universitet har högt anseende och spelar en viktig roll för stadens, regionens och hela Sveriges utveckling. Det är något jag vill att vi tillsammans ska både vårda och utveckla. Samtidigt är vi och har ambitionen att fortsatt vara ett universitet med internationell konkurrenskraft. Viktiga frågor framåt är att stärka utbildningssamarbetet och öka universitetets konkurrenskraft om forskningsbidrag från EU. Därför ser jag också fram emot att engagera mig i Europaalliansen European Campus of City-Universities (EC2U), vilken består av nio universitet, och till vilken Umeå universitet nu ansluter.

Samlade campus är ett kännetecken för Umeå universitet. Det skapar kreativa miljöer för utbildning och forskning, bjuder in till samarbeten över ämnesgränser, och skapar möjligheter för ett aktivt studentliv.

– Det känns verkligen som att allt kretsar runt campusdammen. Även om vi har viktig verksamhet på Konstnärligt campus vid älvstranden, Campus NUS på sjukhusområdet och på andra orter i norra Sverige, tänker jag att känslan runt dammen fångar bredduniversitetets själ och hjärta. Platsen inrymmer också en symbolisk styrka, där kan alla discipliner mötas och bilda en större helhet – ett universitet!