Cancerfonden tillkännager idag att 114 miljoner kronor har beslutats att delas ut till framstående cancerforskare i Sverige. Här är det framför allt forskare tidigt i karriären som nu säkrar sin finansiering för nya upptäckter.

Bland forskarna finns Kristina Lång, överläkare och radiolog vid Lunds universitet, som tilldelas en tjänst som Junior Clinical Investigator Award på minst tre år. Hennes forskning har tidigare visat att artificiell intelligens (AI) förbättrar träffsäkerheten i bröstcancerscreening med nästan 30 procent.

Med det nya anslaget kan hon och hennes team genomföra uppföljande studier för att säkerställa metodens effektivitet. De kommer även att vidareutveckla och testa AI för fickultraljudsdiagnostik av bröst, en metod som kan öka tillgängligheten för screening i låginkomstländer.

– Bröstcancer är fortfarande den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor och en majoritet av fallen upptäcks via bröstcancerscreening. Dock är det fortfarande många cancrar som missas. AI har potential att förbättra noggrannheten och effektiviteten i bröstcancerscreening, vilket kan leda till tidigare upptäckt och bättre behandlingsmöjligheter för patienterna, säger Kristina Lång, forskare vid Lunds universitet.

Cancerfondens forskningsnämnd stödjer ett brett spektrum av forskning som kan bidra till nya behandlingsmetoder, bättre diagnostik och ökad förståelse för cancer. Det finns också för första gången en internationell satsning där unga svenska forskare får chansen att åka utomlands som postdoktorala forskare och ta hem ny kunskap tillbaka till Sverige. Malin Sund, ordförande i forskningsnämnden, ser mycket positivt på denna utdelning.

– Sverige har en stark position inom cancerforskning, och med denna satsning kan vi möjliggöra viktiga genombrott. Alla forskare som valts ut i stor konkurrens har stora potential för nya upptäckter, säger Malin Sund.

De 114 miljonerna fördelas på 48 forskare över sju svenska universitet, med syftet att ta viktiga steg framåt i kampen mot cancer. Cancerfonden fortsätter sitt arbete med att finansiera livsviktig forskning, tack vare generösa bidrag från allmänheten.

Fördelning per universitet, (avrundat till tusental):  

Göteborgs universitet 19,1 miljoner

Karolinska institutet 45,7 miljoner

Kungliga Tekniska Högskolan 2,3 miljoner

Linköpings universitet 6 miljoner

Lunds universitet 19 miljoner

Umeå universitet 3,1 miljoner

Uppsala universitet 19,1 miljoner

Malin Sund, ordförande i Cancerfondens forskningsnämnd. Foto:Cancerfonden.

Trots att mer än hälften av alla cancerpatienter idag får strålbehandling skapar ordet strålning fortfarande rädsla hos många. Okunskapen om vad behandlingen innebär är stor, men minst lika stor är kanske okunskapen om att Sverige sedan 70 år har haft en världsledande roll inom detta område, med banbrytande forskning och en rad innovationer. Allt började under 1950-talet vid Gustav Werners Institut i Uppsala, där man under ledning av bland andra Börje Larsson genomförde de första cancerbehandlingarna med protoner.

För att sprida ljus över den svenska strålbehandlingens fascinerande utveckling öppnar utställningen Strålning mot cancer – 70 års utveckling med fokus Uppsala den 30 mars på Medicinhistoriska museet. Den berättar om den svenska framgångssagan som tog sin början under 1950-talet och som blev internationellt känt vid en internationell konferens i Uppsala 1972 om användande av datorer inom strålbehandling.

En arbetsgrupp inom ”Branschhistorisk förening för strålbehandling” (BHFS) bestående av tidigare forskare, kliniker, utvecklare och företagsledare som alla varit med om att forma den historiska utvecklingen, har i utställningen skapat en visuellt spännande tidsresa över strålbehandlingens utveckling med fokus på Uppsala. Där kan man bland annat uppleva en gestaltning av modern strålbehandling på en patient i form av en textilskulptur skapad av konstnären Kristina Skantze.

– Man måste titta på dåtid för att förstå nutid och kunna forma framtid. Det är en beskrivning av svensk strålbehandling i ett nötskal. Och i den här utställningen existerar dåtid, nutid och framtid samtidigt. Syftet är att med autentiska föremål, digital teknik och konstnärlig gestaltning belysa den medicintekniska historiken inom strålbehandlingsområdet. Ett av våra viktigaste mål är att informera och lugna allmänheten om vad strålbehandling är och berätta om vilken viktig roll den har inom dagens cancervård, säger Hans Dahlin, ordförande i BHFS.

Medicinhistoriska museets chef Anna Stenkula förklarar att ursprungstanken med museet, formulerad av en av museets grundare Lars Thorén, var att museet inte bara skulle berätta om gamla föremål utan att framförallt visa på utvecklingen.

– Han satte sin prägel på museets stora föremålssamling som idag är unik då den illustrerar medicinens förändring genom den tekniska utvecklingen för diagnostik, behandling och vård, med ett stort fokus på det som skett på Akademiska sjukhuset i Uppsala. De äldsta föremålen är från 1600-talet och det nyaste från 2024, berättar Anna Stenkula.

– Med sin utställning, Strålning mot cancer – 70 års utveckling med fokus Uppsala, berättar Branschhistorisk förening för strålbehandling om en viktig del av vården som tidigare inte har funnits representerad i museets samling. Det är en utställning vars ämne berör många och som i sin form, framtagen med stor kunskap, kommer att kunna nå en bred besöksgrupp då den är både informativ, förtroendeingivande och inger hopp, säger Anna Stenkula.

Utställningen arrangeras av Medicinhistoriska museet och Branschhistorisk förening för strålbehandling (BHFS) i Uppsala den 30 mars – 30 november 2025. Ambitionen är att därefter kunna låta utställningen vandra runt i landet, bland annat till olika onkologiska kliniker.

Utställningen har producerats med stöd av

Världsklass Uppsala

Upsala Läkareförening

Elekta AB

Raysearch Laboratories AB

C-Rad AB

ScandiNova Systems AB

Micropos Medical AB

Naslund Medical AB

ScandiDos AB

Svenska Elypta, ett företag inom metabolismbaserad cancerdiagnostik, meddelar att de första resultaten från den internationella studien AURORAX-0087A (AUR87A), den mest omfattande diagnostiska studien som någonsin genomförts på den vanligaste typen av njurcancer. Studieresultaten presenterades på en av huvudsessionerna benämnd Game Changer Session vid 2025 års European Association of Urology Congress.

AUR87A-studien, som genomförs på 29 sjukhus i Storbritannien, EU, USA och Kanada, utvärderar användningen av glykosaminoglykaner (GAGomes) som metabola biomarkörer för att övervaka återfall i njurcancer hos patienter efter operation.

De här första resultaten från studien visar att testet kunde korrekt identifiera 90 % av patienterna med återfall. När det gäller att utesluta återfall påvisade testet ett s.k. negativt prediktivt värde på 97%, vilket motsvarar sannolikheten att resultatet var korrekt.

Det höga negativa prediktiva värdet stärker Elyptas övertygelse om att testet kan bidra till en positiv förändring av hur cancerpatienter övervakas efter behandling. I stället för att genomgå upprepade radiologiska undersökningar – en process som både kan utsätta patienten för strålning och utgöra en betydande börda – skulle patienterna kunna lämna ett enkelt urinprov.

”Dessa resultat påvisar den transformativa potential ett test urinprovstest kan ha för njurcancerpatienter”, säger Karl Bergman, VD för Elypta.

Karl Bergman, VD för Elypta

”Ett urinprov kan möjliggöra en mindre invasiv övervakning efter behandling, vilket har potential att förändra och avsevärt förbättra uppföljning av njurcancer”, säger Volker Liebenberg, Chief Medical Officer på Elypta.

Volker Liebenberg, Chief Medical Officer på Elypta

Även om testet för närvarande endast är avsett för forskningsanvändning, understryker dessa uppmuntrande data från AUR87A-studien dess potential att förbättra patientvård.

Studiens andra patientkohort närmar sig slutrekryteringen och valideringsresultat förväntas senare i år.