För andra året i rad delar cancerföreningen PALEMA ut projektbidrag till unga cancerforskare. Årets pristagare inom bukspottkörtelcancerforskning är Paulina Bereza-Carlson, specialist i kirurgi vid Skånes universitetssjukhus och doktorand vid Lunds universitet, samt Verena Unterkircher, forskare vid Linköpings universitet.

De mottar 25 000 kr var samt diplom vid SSAPC:s vårmöte i Stockholm den 16 maj 2025. Utdelare av diplom och prispengar är PALEMAS ordförande Eva Backman.

PALEMA är en organisation för patienter som drabbas av fem olika typer av cancer i buken, nämligen bukspottkörtel, matstrupe, gallvägar, lever och magsäck. Samtliga diagnoser har mycket dystra prognoser och behovet av mer och bättre forskning är stort. PALEMAS ambition är att stödja forskningen för att förbättra och modernisera undersöknings- och behandlingsmetoder.

”Anslagen kan ses som ett ”patienternas pris” och är i dagsläget mest lämpat för forskare i början av sin forskningskarriär. PALEMA ser också ett syfte att stimulera yngre forskare att fortsätta arbeta inom våra diagnosområden”, säger Eva Backman.

Paulina Bereza-Carlson undersöker om fler patienter med bukspottkörtelcancer i framtiden skulle kunna botas med hjälp av multivisceral kirurgi (MVR). Projektet belyser också den viktiga avvägningen mellan förlängd överlevnad och risker för komplikationer, vilket är centralt ur ett patientperspektiv.

”Jag är väldigt tacksam för det här projektbidraget från PALEMA. Det känns särskilt hedrande och meningsfullt eftersom stödet kommer från en patientförening – från dem som själva berörs. Det ger en extra tyngd och påminner om varför det här arbetet är så viktigt. Att få det här förtroendet betyder mycket för mig, både personligt och professionellt”, säger Paulina Bereza-Carlson

Verena Unterkirchers forskningsprojekt syftar till att identifiera nya biomarkörer i portalvenblod hos patienter med pankreascancer. Projektets innovativa angreppssätt – att studera extracellulära vesiklar (EV:s) i blod med direkt koppling till tumörområdet – utgör ett viktigt steg mot tidigare och mer träffsäker diagnos.

”Jag blev väldigt glad, och känner mig hedrad att få ta emot projektbidraget från PALEMA! Det betyder oerhört mycket – både för mig och för Linda Bojmars forskargrupp. Att vårt projekt uppmärksammas på det här sättet stärker vår motivation att fortsätta vår forskning för att försöka göra verklig skillnad för patienter och deras närstående”, säger Verena Unterkirchers.

Projektbidraget från PALEMA delades ut första gången 2024. Då delades totalt 75 000 kronor ut. I år har den totala prissumman fördubblats till 150 000 kronor. Under 2025 kommer ytterligare fyra forskare att bli mottagare av projektbidrag inom övriga diagnoser. Dessa presenteras vid senare tillfällen.

Förra årets samarbete mellan Karolinska Universitetssjukhuset och Norrtälje sjukhus, som möjliggjorde för cancerpatienter att få sin behandling utförd i Norrtälje, kommer att återupprepas sommaren 2025.

Verksamhetscheferna Catarina Pommer, Norrtälje sjukhus, och Susanne Wallberg, Karolinska Universitetssjukhuset.

Pilotprojektet under några sommarveckor föll väl ut, och utvärderingen visade att alla tillfrågade patienter kände sig trygga med att få sin behandling utförd i Norrtälje.

Nio av tio sa att de ville ha sin behandling i Norrtälje om det var möjligt, och pekade på fördelar som närhet, tidsvinst och känd miljö.

– Både vi och Karolinska Universitetssjukhuset är positiva till en mer permanent lösning, där patienter från Norrtälje kommun kan få cancerbehandling här året runt. Det är något vi jobbar vidare för att kunna erbjuda. Jag är glad att vi som ett första steg kan återupprepa förra sommarens samarbete, säger Catarina Pommer, verksamhetschef på Norrtälje sjukhus.

Perioden 25 juli till 18 augusti kommer patienter som bor i Norrtälje kommun, eller tillbringar sommaren i kommunen, ha möjlighet att få sin cancerbehandling på Norrtälje sjukhus.

Behandlingen utförs av personal från Karolinska universitetssjukhuset, som lånar en del av en vårdavdelning på Norrtälje sjukhus. Det är möjligt då sjukhuset drar ner på antalet vårdplatser för planerad vård under sommarperioden.

– Vi är glada att kunna erbjuda våra patienter som är fast- eller fritidsboende i Norrtälje kommun den här möjligheten även i sommar, säger Susanne Wallberg, verksamhetschef på Karolinska Universitetssjukhuset.

Region Skåne inför en ny generation DNA-sekvensering för patientprover. Den nya tekniken läser längre och mer sammanhängande delar av arvsmassan. Det möjliggör upptäckt av genetiska förändringar bakom svårtolkade sjukdomsförlopp och i förlängningen bättre och snabbare behandling.

Foto: Region Skåne

Ett nytt instrument som läser av DNA med större precision än någonsin tidigare har tagit plats i Region Skånes laboratorium. Tekniken, som kallas long read-sekvensering, gör det möjligt att ställa diagnoser för patienter där tidigare metoder gått bet.

– Det här är ett viktigt steg mot mer träffsäkra diagnoser och bättre och snabbare behandling för patienter med sällsynta eller komplexa genetiska sjukdomar eller infektionssjukdomar där tidigare teknik inte räckt till, säger Sofia Gruvberger Saal, sektionschef vid Molekylär diagnostik i Region Skåne.

Med den nya tekniken kan nu hela genavsnitt avläsas i ett svep, snarare än att pussla ihop korta sekvenser. Det ger ökad noggrannhet vid analys av större förändringar i arvsmassan, upprepade sekvenser och genregioner som tidigare varit svårtolkade.

– När det tidigare varit som att försöka läsa en roman där du bara får se några meningar i taget, och dessutom i obestämd ordning, så kan long read-tekniken istället ge oss hela sidor, ibland hela kapitel, säger Sofia Gruvberger Saal.

Tekniken ger också information om så kallad metylering som är en kemisk påverkan av DNA-molekylen. Det kan ses som en ”på-och-av-knapp”, som påverkar om gener uttrycks – det vill säga om proteinerna som hör ihop med en gen ska produceras eller inte.

– Vi får inte bara reda på vad som finns i arvsmassan, utan också hur den används. Det öppnar dörren till bättre förståelse för många tillstånd, i första skedet för diagnosticering av cancer, men i framtiden även för flera andra sjukdomstillstånd, säger Sofia Gruvberger Saal.

Genom satsningen deltar Region Skånes även i ett nationellt pilotprojekt inom Genomic Medicine Sweden (GMS). Inom projektet testas tekniken för klinisk implementering inom sällsynta diagnoser, tillsammans med Stockholm och Uppsala.

Neogap Therapeutics, som utvecklar individanpassad immunterapi för cancerbehandling, har valts ut att delta i EIC Soft-landing Programme for Healthcare and Life Sciences i Boston, USA. Programmet organiseras av Europeiska innovationsrådet (EIC) och syftar till att stötta tillväxtbolag med forskningsdriven teknologi och internationell expansionspotential.

EIC Soft-landing Programme erbjuder affärsutvecklingsstöd och möjligheter att etablera kontakter med investerare, akademiska miljöer och life science-aktörer i Boston – ett globalt nav för cancerforskning och bioteknik. Neogaps kombination av AI, bioinformatik och cellbiologi i utvecklingen av individanpassad immunterapi ligger väl i linje med programmets fokus på teknologiskt avancerade bolag.

Programmet är en del av Europeiska innovationsrådets Business Acceleration Services och samlar utvalda bolag från hela EIC:s nätverk. Neogap är sedan tidigare finansierat genom EIC Accelerator och medverkar nu i Soft-landing Programme som en del av bolagets internationella etableringsstrategi.

”Att bli utvalda till EIC Soft-landing Programme är ett kvitto på att vår teknologi har stor relevans i internationella innovationssammanhang. Programmet ger oss en konkret möjlighet att stärka vår närvaro på den amerikanska marknaden och bygga nya relationer”, säger Samuel Svensson, vd för Neogap Therapeutics.

Samuel Svensson, vd för Neogap Therapeutics.

Programmet omfattar en förberedelsefas under våren och avslutas med en intensiv vecka i Boston den 9–13 juni 2025, då Neogap kommer att presentera sin teknologi för investerare och potentiella samarbetspartners samt delta i nätverksaktiviteter med utvalda europeiska bolag.

Neogap utvecklar pTTL, en individanpassad cellbaserad immunterapi som förstärker patientens egna T-celler för att bekämpa solida tumörer. Behandlingen baseras på bolagets patenterade teknologier PIOR® och EpiTCer®, och befinner sig för närvarande i klinisk fas I/II-studie för avancerad kolorektalcancer.

Godkännandet baseras på resultat från fas III-studien ECHO, som visade över 16 månaders förbättrad progressionsfri överlevnad jämfört med enbart kemoimmunterapi.

Akalabrutinib i kombination med bendamustin och rituximab har godkänts i Europeiska unionen (EU) för behandling av vuxna patienter med tidigare obehandlad mantelcellslymfom (MCL), som inte är lämpliga för autolog stamcellstransplantation.

Godkännandet från Europeiska kommissionen baseras på de positiva resultaten från fas IIIstudien ECHO, som presenterades vid European Haematology Association (EHA) Congress 2024 och publicerades i The Journal of Clinical Oncology1. ECHO-studien visade att akalabrutinib i kombination med bendamustin och rituximab minskade risken för sjukdomsprogression eller död med 27 % jämfört med standardbehandling i form av kemoimmunoterapi (hazard ratio [HR] 0.73; 95% konfidensintervall [KI] 0,57-0,94; p=0,016). Median progressionsfri överlevnad (PFS) var 66,4 månader för patienter behandlade med akalabrutinib-kombinationen jämfört med 49,6 månader med standard kemoimmunoterapi.

MCL är en sällsynt och vanligtvis aggressiv form av non-Hodgkins lymfom (NHL), ofta diagnostiserad i avancerat skede av sjukdomen.2,3

”Behandling av mantelcellslymfom med akalabrutinib i kombination med bendamustin och rituximab i första linjen visade en signifikant förbättring av progressionsfri överlevnad för patienter i ECHO-studien, med en biverkningsfrekvens i linje med tidigare studier. Som första och enda BTK-hämmaren som godkänts för denna indikation i EU, är vi stolta över att kunna erbjuda ett välbehövligt, nytt alternativ till patienter som lever med denna svåra sjukdom”, säger Dave Fredrickson, vice vd för Oncology Hematology Business Unit på AstraZeneca.

Säkerheten och tolerabiliteten hos akalabrutinib var i linje med tidigare känd säkerhetsprofil och inga nya säkerhetssignaler identifierades.

Detta godkännande följer på den i EU samtidigt godkända indikationen för akalabrutinib i monoterapi för recidiverande eller refraktär MCL.

Mantelcellslymfom (MCL)

Medan MCL-patienter vanligtvis svarar på behandling initialt, tenderar patienterna att få återfall.4 MCL utgör cirka 3-6 % av non-Hodgkins lymfom (NHL), med en årlig frekvens på 0,5 per 100 000 i västländer. I Sverige diagnosticeras ca 100 patienter med MCL varje år.5,6 ECHO ECHO är en randomiserad, dubbelblind, placebokontrollerad, multicenter fas III-studie som utvärderar effektiviteten och säkerheten hos akalabrutinib plus bendamustin och rituximab jämfört med standard kemoimmunoterapi (bendamustin och rituximab) hos vuxna patienter från 65 år (n=635) med tidigare obehandlad MCL.1,7 Patienter valdes slumpmässigt 1:1 till att antingen få akalabrutinib eller placebo administrerad oralt två gånger per dag kontinuerligt, fram till sjukdomsprogression eller oacceptabel toxicitet. Dessutom fick alla patienter sex 28dagarscykler med bendamustin dag 1 och 2 och rituximab på dag 1 i varje cykel, följt av underhållsbehandling med rituximab i två år om patienterna erhöll ett positivt behandlingssvar efter induktionsbehandlingen.6 Det primära effektmåttet var progressionsfri överlevnad (PFS) bedömd av en oberoende granskningskommitté och viktiga sekundära effektmått inkluderade totalmortalitet (OS), total responsfrekvens (ORR), varaktighet av respons (DoR) och tid till respons (TTR). Studien genomfördes i 27 länder i Nord- och Sydamerika, Europa, Asien och Oceanien.1,7 ECHO-studien inkluderade patienter från maj 2017, genom COVID-19-pandemin, till mars 2023.