Idag är 70 procent av kvinnorna i Västerbotten som är födda 1994–1999 vaccinerade mot humant papillomvirus, HPV. I och med det har Region Västerbotten nått målet för studien och Sverige har tagit ytterligare ett kliv närmare att utrota livmoderhalscancer.

– Det känns helt fantastiskt, säger Sara Höglund som är barnmorska och projektledare i Region Västerbotten.

Sedan hösten 2022 har Region Västerbotten erbjudit länets kvinnor som är födda 1994–1999 kostnadsfri vaccinering mot HPV. Erbjudandet är en del av en nationell studie med målet är att utrota livmoderhalscancer till år 2027. För att nå dit måste minst 70 procent i målgruppen vaccinera sig mot HPV innan 30 juni 2025.

– Vi kan nu med glädje meddela att Västerbotten har nått 70 procent vaccinationstäckning! Det hade inte varit möjligt utan det fantastiska jobb som alla medarbetare har gjort. Jag vill rikta ett stort tack till alla som har varit inblandade på ett eller annat sätt och till alla som valt att vaccinera sig, säger Sara Höglund.

Så gjorde vi

Under dessa tre år har Region Västerbotten testat olika metoder för att informera och vaccinera så många som möjligt.

– Vi har skickat inbjudningar och påminnelser via digital brevlåda och brev med erbjudande om att boka tid, sms:at, ringt, svarat på frågor, haft möjligheter till drop in och erbjudit vaccination i samband med cellprovtagning. Vi har vänt på varje sten för att göra detta möjligt, berättar Sara Höglund.

Det har även pågått flertalet utåtriktade aktiviteter för att öka kännedomen om studien, erbjudandet och HPV i målgruppen och samhället. Bland annat har Region Västerbotten tillsammans med övriga regioner i Sverige haft en gemensam informationskampanj ”Ta gratissprutan mot HPV” som synts på sociala medier, affischer, digitala skärmar, bussar, mässor med mera.

Erbjudandet gäller till och med 30 juni

Den som är i målgruppen och inte har vaccinerat sig ännu kan fortfarande göra detta fram till och med den 30 juni 2025.

– Även om vi nått målet på 70 procent vill vi så klart att så många kvinnor som möjligt tar del av erbjudandet om kostnadsfri vaccination. Genom att vaccinera sig mot HPV och gå på cellprovtagning när man blir kallad så har man ett bra skydd mot livmoderhalscancer, säger Sara Höglund.

I Region Västerbotten kan även kvinnor födda 2000 och 2001 ta del av erbjudandet om gratis vaccin mot HPV.

Akademiska sjukhusets Gränbyprojekt har tilldelats Vitalisstipendiet, som delas ut årligen för att uppmärksamma initiativ inom digitalisering och nytänkande. Projektet innebär att sjukhuset tillsammans med läkemedelsföretag och vårdutvecklingsföretag skapat en behandlingsavdelning i Gränbystadens köpcentrum för patienter med olika former av cancer.

Maria Andersson Ödman, biträdande verksamhetschef Blod- och tumörsjukdomar, Akademiska sjukhuset. Foto: Vitalis.

– Det är hedrande att tilldelas detta stipendium och vi hoppas att detta kan inspirera andra att våga prova nya arbetssätt. Ett viktigt syfte med projektet har varit att göra vården mer tillgänglig och de enkätundersökningar vi genomfört visar att patienterna verkligen uppskattar denna decentraliserade och personcentrerade cancervård, säger Maria Andersson Ödman, biträdande verksamhetschef Blod- och tumörsjukdomar, Akademiska sjukhuset.

– Patienterna upplever miljön i Gränby som lugnare och mer trivsam och uppger att de slipper ”sjukhuskänslan”. Genom att vårdpersonalen roterar ut till Gränby från sjukhuset får de variation i arbetet samtidigt som patienterna känner sig trygga med att möta samma personal, fortsätter hon.

På behandlingsavdelningen i Gränbystadens köpcentrum får patienter bland annat blodtransfusioner, cytostatikabehandlingar och immunterapi. Projektet inleddes under hösten 2023 i syfte att utveckla och göra cancervården i Region Uppsala mer tillgänglig och samtidigt erbjuda fler patienter möjlighet att delta i kliniska studier samt skapa en attraktiv arbetsplats för vårdpersonalen. En ny rapport visar att patienterna uppskattar den lugna och lättillgängliga miljön och att kostnaden per behandling är cirka 50 procent lägre i Gränby jämfört med på sjukhuset.

Vitalis är Nordens ledande mötesplats för framtidens hälsa, vård och omsorg med fokus på e-hälsa, välfärdsteknik och innovation. Varje år delas ett stipendium ut till medarbetare inom vård och omsorg för att uppmärksamma initiativ som genom digitalisering och nytänkande skapar nytta för individ, verksamhet eller samhälle. Det kan handla om en produkt, ett projekt, en metod eller ett arbetssätt.

Juryns motivering löd: 

”Årets vitalisstipendiat har med stort engagemang och teknisk skicklighet utvecklat ett projekt som gör vården mer tillgänglig, inkluderande och närvarande i människors vardag. Det visar tydligt hur vården kan utformas för att möta människors behov – där de faktiskt befinner sig. Med ett inkluderande angreppssätt, riktat till en bred vårdgrupp, skapas nya vårdleveransmodeller som stärker både patient och vårdgivare. Projektet har redan börja inspirera andra och har stor potential att skalas upp. Ett utmärkt exempel på hur vården kan komma närmare invånarna, med patienten i centrum.”

Akademiska sjukhusets Gränbyprojekt har tilldelats Vitalisstipendiet, som delas ut årligen för att uppmärksamma initiativ inom digitalisering och nytänkande. Projektet innebär att sjukhuset tillsammans med läkemedelsföretag och vårdutvecklingsföretag skapat en behandlingsavdelning i Gränbystadens köpcentrum för patienter med olika former av cancer. Akademiska sjukhuset

Claudio Cantù vid Linköpings universitet har lett studien, som visar hur ett protein som styr utvecklingen av extremiteter bidrar till cancercellers förmåga att sprida sig. Foto: Ulrik Svedin/Linköpings universitet

Tumörceller vid tjocktarmscancer utnyttjar en viktig signalväg som normalt styr embryoutveckling. Nu visar forskare hur ett protein som styr utvecklingen av armar och hjärta bidrar till att göra cancercellerna mer aggressiva och benägna att sprida sig. Genom att förstå dessa mekanismer kan forskare hitta sätt att bekämpa cancer utan att skada livsnödvändiga stamceller. Studien har publicerats i tidskriften PNAS och letts av forskare vid Linköpings universitet.

Cancerceller är celler som har blivit felreglerade. Men de gör sådant som friska celler normalt kan göra under vissa förhållanden.

– Cancerceller uppfinner inte nya funktioner. Exempelvis är cancercellernas förmåga att snabbt bli fler också en typisk egenskap under utvecklingsstadiet, när embryot växer från en enda cell till miljarder celler under en kort period, säger Claudio Cantù, professor i cell-och molekylärbiologi vid Linköpings universitet, som har lett studien som publicerats i tidskriften PNAS.

Han forskar inom utvecklingsbiologi och har under flera år studerat en av de viktigaste signalvägarna under embryoutveckling: Wnt-signallering. Wnt är en molekyl som celler kan utsöndra för att kommunicera med en annan cell, som då förändrar sitt beteende – ofta genom att bilda nya celler snabbare. Wnt spelar en kritisk roll under denna tid av cellers liv. Om signaleringen stängs av slutar organismen att utvecklas.

Men Wnt-signalering har också en roll vid cancer, och då en negativ sådan. Runt 8 av 10 fall av cancer i tjocktarmen uppstår för att cellen förlorar kontroll över Wnt-signalvägen. När Wnt har alltför hög aktivitet delar cellen sig okontrollerat.

Tyvärr är det mycket svårt att stänga av Wnt-signalering i kroppen med läkemedel – samma molekyl har nämligen också en oumbärlig roll i kroppens reglering av normal celltillväxt. En del typer av celler, exempelvis röda blodkroppar och celler i tarmen, byts ständigt ut. De gamla cellerna som dör måste ersättas genom att stamceller bildar nya celler i rätt mängd.

– Wnt är överaktivt i tjock- och ändtarmscancer, så om vi skulle kunna blockera Wnt skulle cancern teoretiskt sett botas. Men behandlingen skulle samtidigt döda stamceller i tarmen och personen skulle dö ännu snabbare än av tumören. Så är det möjligt att blockera Wnt-signaleringen utan att göra skada? säger Claudio Cantù.

Ja, kanske. Forskarna bakom den aktuella studien lägger nämligen en viktig bit till detta pussel. Under embryoutveckling samarbetar Wnt med ett protein som heter TBX3, som styr utvecklingen av ben, armar och hjärtat. Om TBX3-genen skadas av mutationer leder det med andra ord till defekter på olika organ, som hjärtat och extremiteter. Claudio Cantùs forskargrupp har tidigare upptäckt att det här samarbetet mellan Wnt och TBX3, något förvånande, också sker i cancerceller i tjocktarmen.

– Det är en universell mekanism och för mig finns det en inneboende skönhet att upptäcka hur den fungerar. Till exempel styr TBX3 bildningen av extremiteterna hos en människa och alla andra ryggradsdjur och den styrde samma processer i dinosaurierna. Men det är också viktigt att förstå den här mekanismen, eftersom vi i den här studien funnit att TBX3 slår på gener som gör tjocktarmscancer mer benägen att sprida sig, säger Claudio Cantù.

Forskarna visar att olika molekylära interaktioner är nödvändiga för TBX3:s förmåga att göra cancerceller mer benägna att bilda dottertumörer, eller metastaser, som sprider sig i kroppen. Upptäckten öppnar upp möjligheter att utveckla läkemedel som riktas mot dessa interaktioner och förhindrar att tumörceller sprider sig.

– Våra nya fynd pekar också på att TBX3 är viktig för cancercellen, men inte för normala stamceller i tarmen. Upptäckten innebär att det kan vara möjligt att hämma TBX3 i cancerceller utan att skada patienten, säger Claudio Cantù.

Forskningsprojektet är ett internationellt samarbete mellan forskare i Sverige, Japan, Ryssland och Schweiz. Forskningen har finansierats med stöd av bland annat Cancerfonden, Vetenskapsrådet, Additional Ventures (USA), Joanna Cocozzas stiftelse för barnmedicinsk forskning, Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, the Japan Society for the Promotion of Science (JSPS) i Japan och Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning (STINT).

Artikeln: The Developmental Factor TBX3 Engages with the Wnt/β-catenin Transcriptional Complex in Colorectal Cancer to Regulate Metastasis Genes, Amaia Jauregi-Miguel, Simon Söderholm, Tamina Weiss et al., (2025), Proceedings of the National Academy of Sciences (PNAS), publicerad online 9 maj 2025, doi: https://doi.org/10.1073/pnas.2419691122

Ung Cancers nya ledamöter Ida Kjos & Amir Abass

Med stort engagemang och en imponerande uppslutning av medlemmar höll Ung Cancer sitt årsmöte under tisdagen. Under mötet valdes en ny styrelse, där Ung Cancers medlem Amir Abass, själv drabbad av cancer och projektledare för hälsojämlikhet på AstraZeneca, samt juristen och föreläsaren Ida Kjos, tog plats som nya ledamöter. Caroline Ensér fortsätter sitt uppdrag som styrelseordförande.

Ung Cancers medlem Amir Abass blir medlemsrepresentant och ledamot i styrelsen
Amir Abass är själv cancerdrabbad och medlem i Ung Cancer. Idag arbetar han som projektledare för hälsojämlikhet på AstraZeneca där han fokuserar på att förbättra den globala tillgången till sjukvård genom att driva strategier som motverkar ojämlikheter i utsatta samhällen.

– Jag är otroligt tacksam för förtroendet från våra medlemmar. Utöver att vara en representant och driva på för ökad mångfald inom Ung Cancer, kommer jag arbeta för en mer rättvis vård som inte gör skillnad – alla kan drabbas av cancer, och alla har rätt till den bästa möjliga vården, säger Amir Abass.

Ida Kjos tar plats som ny ledamot i styrelsen
Ida Kjos är jurist och föreläsare med personliga erfarenheter av att leva som närstående till sin tvillingsyster Elin Kjos, som gick bort 2023, efter en tid med obotlig lungcancer.

– Det känns otroligt meningsfullt att vara en del av Ung Cancers styrelse. Jag vet hur det känns när livet ställs på ända, och ser fram emot att få bidra med kompetens, erfarenhet och engagemang – för att ge fler unga hopp och sammanhang när det behövs som mest, säger Ida Kjos.

Nya stadgar ger fler möjlighet att vara med – och stötta Ung Cancer
På årsmötet röstades även nya stadgar fram som innebär viktiga förändringar för medlemskapet i Ung Cancer. Tidigare har man kunnat bli medlem mellan 16-30 år, men vara kvar som medlem till 35. För att göra det mer jämlikt och tydligare höjs åldersgränsen för medlemskap från 30 till 35 år, vilket gör att fler unga vuxna som lever med eller nära cancer kan få stöd under en längre tid. Dessutom införs en ny form av medlemskap – stödmedlem – för den som vill bidra till organisationens arbete utan att själva vara målgrupp för stödet. Stödmedlemskapet kostar 600 kronor per år och är ett sätt för fler att engagera sig och stötta Ung Cancers viktiga verksamhet.

– Jag har stort förtroende för vår nya styrelse och ser fram emot att tillsammans fortsätta driva Ung Cancer framåt. De nya stadgarna är ett viktigt steg för att inkludera fler och skapa ännu bättre förutsättningar för stöd och engagemang, säger Therese Leijon, generalsekreterare för Ung Cancer.

Caroline Ensér fortsätter sitt uppdrag som styrelseordförande.
– Jag är väldigt glad och tacksam för att ha fått fortsatt förtroende att leda Ung Cancers styrelse som ordförande. Jag är också väldigt glad för att både Ida och Amir numera är en del av Ung Cancers styrelse och kommer att vara med och bidra till att utveckla Ung Cancer. De har båda väldigt relevanta bakgrunder och personliga erfarenheter av hur det är att vara drabbad. Jag är övertygad om att de kommer att bidra med nya infallsvinklar, ny energi och en mängd initiativ och ideer. Välkomna!, säger Caroline Ensér.

Hela styrelsen i Ung Cancer

Caroline Ensér, ordförande
Petter Håkanson, vice ordförande
Axel Jisborg Hultgren, ledamot
Amir Abass, ledamot
Sixten Eriksson, ledamot
Karin Skillner Cosic, ledamot
Tarek Arnaout, ledamot
Emma Kristensson Bennwik, ledamot
Ida Kjos, ledamot

Barnonkolog Margaretha Stenmarker har valts till ordförande för Barncancerfondens forskningsnämnd och tar över rollen efter Jonas Abrahamsson som innehaft posten under de senaste fem åren. Margaretha tillträdde i rollen den 1 april.

Barnonkolog Margaretha Stenmarker har valts till ordförande för Barncancerfondens forskningsnämnd.

Margaretha Stenmarker har en gedigen vård- liksom forskningsbakgrund. Hon är adjungerad biträdande professor och överläkare i barnonkologi vid region Jönköpings barnklinik samt Uppföljningsenheten vuxna efter barncancer, Sydöstra sjukvårdsregionen. Därtill är hon ledamot i Svenska barnleukemigruppen (SBLG), Svenska Arbetsgruppen för Långtidsuppföljning efter Barncancer (SALUB), Uppföljningsnätverket (UFM Sverige) för vuxna efter barncancer och barnmedicinsk representant i Nationellt system för kunskapsstyrning, Palliativ vård.

Idag överlever sex av sju barn sin cancer tack vare de stora framsteg som gjorts inom forskning, behandling och omvårdnad och det finns över 12 000 barncanceröverlevare. Men fortfarande finns det diagnoser där det saknas effektiv behandling. För att rädda fler och för att minska de komplikationer som de tuffa behandlingarna ofta leder till så behövs mer forskning för att få fram nya behandlingsmetoder och nya läkemedel.  Och fortfarande är orsaken till varför barn drabbas av cancer okänd och ett viktigt forskningsområde.

Som ordförande för Barncancerfondens forskningsnämnd har man huvudansvaret för den totala vetenskapliga och ekonomiska bedömningen av de olika prioriteringskommittéernas förslag på vilka tjänster och forskningsprojekt som ska tilldelas medel.

– Det känns som ett mycket stort förtroende och en stimulerande utmaning att ta sig an ordföranderollen. Jag känner ett stort ansvar när det gäller att vara med och leda och fördela medel som samlats in via många engagerade människor och ideella insatser. Det viktigaste är att besluten som fattas syftar till att göra nytta för varje barn som är sjukt i cancer, varje barn som är i behov av rehabilitering, varje barn som är i behov av stöd vid sena komplikationer, varje barn i palliativ vård och varje barn som i framtiden är i behov av behandling för cancer, säger Margaretha Stenmarker.

Margaretha har sedan tidigare varit ledamot i Barncancerfondens prioriteringskommittéer mellan 2011–2017 och ordförande i Barncancerfondens prioriteringskommitté för vårdvetenskap och psykosocial forskning under åren 2019–2024. Förordnandet som för ordförande för forskningsnämnden varar från 1 april 2025 till 1 april 2028 med möjlighet till förlängning med ytterligare tre år.

– Vi är otroligt glada över att Margaretha valt att tacka ja till uppdraget som ordförande. Margarethas gedigna kompetens och erfarenhet inom barncancerområdet i kombination med hennes förståelse för Barncancerfondens uppdrag kommer vara en stor tillgång i rollen. Samtidigt som jag välkomnar Margaretha vill jag passa på att tacka Jonas Abrahamsson för hans engagemang de senaste fem åren, säger Britt-Marie Frost, forskningschef på Barncancerfonden.

Livsviktig forskning

Barncancerfonden är den enskilt största finansiären av barncancerforskning i Sverige och har sedan starten satsat över 4,5miljarder kronor på forskning i form av bland annat projektstöd men också kompetensförsörjning och utveckling.

Utöver de projektstöd och forskartjänster som Barncancerfonden finansierar så går också insamlade medel till de infrastrukturer som möjliggör forskning i världsklass – svenska barncancerregistret och de båda biobankerna för solida tumörer respektive leukemier. Stöd ges även till forskningsinfrastruktur vid Sveriges sex barnonkologiska centra och till de nationella Vårdplaneringsgrupperna som utgör en viktig länk mellan forskning och klinik. Men för att nå visionen att alla barn som drabbas av cancer ska överleva och leva ett gott liv krävs också tillgång till nya läkemedel. Varje år delar därför Barncancerfonden ut medel till de kliniska prövningsenheterna i Göteborg och Stockholm där barn som inte svarar på traditionell behandling får chansen att ingå i läkemedelsprövningar