Redaktionen håller stängt under sommarveckorna 28-31. Vi är tillbaka med nyhetsuppdateringar och nyhetsbrev i vecka 32.
Vi önskar alla en härlig och vilsam sommar.

En ny klinisk studie visar att en AI-baserad metod för att välja ut kvinnor för tilläggsscreening med magnetisk resonanstomografi (MRI) kan markant förbättra upptäckten av bröstcancer som missats vid traditionell mammografi. Den randomiserade kliniska studien ScreenTrustMRI, ledd av Fredrik Strand på Karolinska Universitetssjukhuset, visar hur en innovativ AI-teknik potentiellt kan revolutionera dagens bröstcancerscreening.

Mammografi är den mest använda metoden för bröstcancerscreening och har visat sig minska dödligheten i bröstcancer genom tidig upptäckt. Trots detta upptäcks omkring 30 procent av cancerfallen hos screeningdeltagare på grund av symptom som uppstår i intervallet mellan två screeningtillfällen. Dessa är ofta mer aggressiva och har en sämre prognos.

Därför finns behov av kompletterande tekniska lösningar. Den randomiserade kliniska studien ScreenTrustMRI, ledd av Fredrik Strand på Karolinska Universitetssjukhuset och publicerad i Nature Medicine, undersökte en nyutvecklad AI-teknik för att bedöma mammografibilder och identifiera kvinnor med hög risk för att ha missad cancer. Av de kvinnor som fick ett högt AI-baserat poäng (de övre 6,9 procenten), erbjöds slumpmässigt hälften att delta i en tilläggsundersökning med magnetkamera (MR). AI-metoden har utvecklats i samarbete mellan forskargrupper på KI och KTH, och finansierats av Medtechlabs, Bröstcancerförbundet med flera. Genom djupinlärning kan AI-tekniken känna igen mer subtila mönster i bilderna jämfört med den mer etablerade metoden baserad på röntgenläkares visuella bedömning av mammografisk täthet enligt fyra kategorier. Totalt upptäcktes 36 cancrar bland 559 kvinnor som dessförinnan fått friskbrev från vanlig mammografi.

– Vi hade förstås hoppats att den AI-metod vi utvecklat skulle vara bra för att välja ut vilka som skulle behöva en kompletterande MR-undersökning, men att det skulle leda till att vi upptäckte så stort antal missade cancrar kunde vi inte drömma om, säger Fredrik Strand, röntgenläkare på Karolinska Universitetssjukhuset och forskarevid institutionen för onkologi-patologi vid Karolinska Institutet.

Fredrik Strand. Fotograf: Sanne Jonsson.

Jämfört med resultaten från en tidigare klinisk studie baserad på mammografisk täthet, var AI-metoden cirka fyra gånger mer effektiv för att upptäcka cancer, med 64 upptäckta fall per 1000 MR-undersökningar jämfört med 16,5 fall per 1000 i den tidigare studien. Denna AI-baserade metod visade sig vara mycket lovande för att förbättra upptäckten av invasiva och multifokala cancerformer, vilket understryker dess potential att komplettera traditionell mammografi. Genom att fokusera på cirka 7-8 procent av screeningdeltagarna kan denna metod göra det ekonomiskt hållbart att använda MR som tilläggsundersökning, med en kostnad per upptäckt cancerfall som är jämförbar med mammografi.

– Nu när studien är klar måste vi pausa metoden eftersom den behöver få godkännande från europeiska läkemedelsverket för rutinmässig användning. Dessutom behöver mjukvaran paketeras och kvalitetssäkras för att bli en produkt, och för detta har vi erhållit fortsatt finansiering från Wallenbergstiftelserna, säger Fredrik Strand.

Resultaten från ScreenTrustMRI-studien ger hopp om att AI-teknik kan spela en avgörande roll i framtidens bröstcancerscreening. Genom att integrera AI-baserade bedömningar i den befintliga screeningprocessen kan fler cancerfall upptäckas tidigt, vilket i slutändan kan rädda fler liv.

Ta del av studien här.

Många kvinnor som behandlats för bröstcancer med en typ av cytostatika, taxaner, får ofta biverkningar på nervsystemet. Nu har forskare vid Linköpings universitet utvecklat ett verktyg som kan förutsäga hur stor risken är för den enskilda individen. Verktyget skulle kunna hjälpa läkare att anpassa behandlingen för att undvika kvarstående biverkningar hos dem med högst risk.

En del personer får svåra biverkningar av cancerbehandling, medan andra klarar den utan större komplikationer. Henrik Gréens forskargrupp vill hitta sätt att förutse risken för allvarliga biverkningar. Foto: Magnus Johansson/Linköpings universitet

Allt fler blir canceröverlevare. Men även om de har överlevt sjukdomen har en växande grupp kvar biverkningar orsakade av cancerbehandlingen. I en aktuell studie från Linköpings universitet har forskare studerat biverkningar efter cytostatikatypen taxaner, som används för att förebygga återfall vid bröstcancer. Baksidan av behandlingen är att en del patienter får nervskador som en biverkning.

– Det är väldigt vanligt med biverkningar i form av nervskador efter behandling med taxaner vid bröstcancer och problemen är ofta kvar i flera år. Det är oerhört påfrestande för de drabbade och har en stor påverkan på patienternas livskvalitet. Så det är ett stort kliniskt problem, som fått mer uppmärksamhet de senaste åren, men det har inte funnits något sätt att veta vilka individer som har störst risk för biverkningar, säger Kristina Engvall, nyligen disputerad vid Linköpings universitet och läkare på onkologkliniken vid Länssjukhuset Ryhov i Jönköping.

Forskarna började med att noga kartlägga biverkningar hos patienter som behandlats för bröstcancer med antingen docetaxel eller paklitaxel, de två vanligaste taxanläkemedlen. Det hade gått mellan två och sex år efter behandlingen. 337 patienter fick själva beskriva svårighetsgraden av de upplevda nervskadorna, eller perifer neuropati som det också kallas. Allra vanligast var kramp i fötterna, som mer än var fjärde patient hade. Andra biverkningar var svårigheter att öppna en burk, domningar i fötterna, stickningar i fötterna och svårigheter att gå i trappor.

Forskarna läste av patienternas gener och byggde sedan modeller som kopplar genetiska egenskaper till olika biverkningar av taxanbehandlingen. På så sätt kan modellerna förutsäga risken för nervskada. Den sortens modeller, så kallade prediktionsmodeller, har inte funnits tidigare för nervskador av taxaner. Forskarna lyckades göra modeller för risken att få kvarstående domningar respektive stickningar i fötterna.

De båda modellerna kunde separera patienterna i två kliniskt relevanta grupper: en grupp med hög risk för kvarstående biverkningar och en grupp som motsvarade normalbefolkningens frekvens av perifer neuropati. Forskarna använde två tredjedelar av data för att träna upp modellerna med maskininlärning. De kunde sedan använda den återstående tredjedelen av patienterna för att validera modellerna, som visade sig fungera mycket väl. Just validering av att modellerna fungerar även i en annan grupp är ett viktigt steg.

– Det är första gången som man gjort en prediktionsmodell som kan förutsäga risken för nervskador av taxanbehandling. Kvinnor som har behandlats med taxaner efter en bröstcanceroperation utgör en mycket stor grupp inom sjukvården världen över, så det är ett stort och kliniskt relevant problem, säger Henrik Gréen, professor vid Linköpings universitet, som har lett studien som publicerats i tidskriften npj precision oncology.

– Det här kan bli ett verktyg för att individualisera behandlingen och inte bara titta på vinsterna utan också titta på riskerna för den enskilda patienten. I dag är vi så pass bra på att behandla bröstcancer att vi inom vården behöver ta större hänsyn till risken för komplikationer och biverkningar som påverkar patienten långt efter behandlingen, säger Kristina Engvall.

På sikt skulle prediktionsmodellen kunna införas som rutin i vården. Men först krävs mer forskning för att ta reda på om prediktionsmodellen fungerar bra även i andra befolkningsgrupper än den svenska populationen.

– Det visade sig också att tre av de fem symtom som vi fokuserade på är så biologiskt komplexa att vi inte kunde skapa modeller för dem. Det rör sig till exempel om svårigheter att öppna burkar. Att öppna en burk involverar både motoriska och sensoriska nerver, vilket gör det väldigt svårt att förutsäga vilka individer som löper störst risk att få det symtomet, säger Henrik Gréen.

Studien har finansierats med stöd av bland annat Cancerfonden, ALF-medel, Forskningsrådet i Sydöstra Sverige (FORSS) och Futurum i Region Jönköping.

Artikeln: Prediction models of persistent taxane-induced peripheral neuropathy among breast cancer survivors using whole-exome sequencing, Kristina Engvall, Hanna Uvdal, Niclas Björn, Elisabeth Åvall-Lundqvist och Henrik Gréen, npj precision oncology, publicerad online 16 maj 2024, doi: https://doi.org/10.1038/s41698…

Rekommendation och sammanvägd bedömning NT-rådets rekommendation till regionerna är:

• att Keytruda i kombination med platinabaserad kemoterapi kan användas vid neoadjuvant behandling och därefter som monoterapi vid adjuvant behandling vid resektabel icke-småcellig lungcancer hos vuxna med hög risk för recidiv.

Behandlingens syfte är att förebygga ett tillstånd vars svårighetsgrad är mycket hög. Tillstånden där Keytruda kan användas är vanliga.  Osäkerheten i det vetenskapliga underlaget är måttlig.

NT-rådets rekommendation baseras på vårdprogramgruppens bedömning av relativ effekt och  säkerhet för behandling med Keytruda, samt kostnaderna för läkemedlet. I studien Keynote-671 ses en förbättrad recidivfri överlevnad och kliniskt relevant förlängning av totalöverlevnad hos vuxna med hög risk för recidiv. Hos en andel av patienterna kan behandlingen bidra till långvariga och/eller allvarliga biverkningar.

Det finns tre nivåer för NT-rådets rekommendationer till regionerna: att läkemedlet bör användas,  kan användas, eller att avstå från användning. Rekommendationen i det här fallet är att Keytruda i kombination med platinabaserad kemoterapi kan användas eftersom effekten av behandlingen bedöms kliniskt relevant vid ett tillstånd med hög svårighetsgrad. Det introduceras många nya behandlingar och det saknas i nuläget konsensus om immunterapi ska ges neoadjuvant, adjuvant eller i kombination vid resektabel icke-småcellig lungcancer.

NT-rådet har en generell rekommendation för palliativa indikationer för PD-(L)1-hämmare, men för neoadjuvanta och adjuvanta behandlingar publiceras en rekommendation för varje indikation baserad på en bedömning av klinisk nytta och upphandlat pris.