Jeovanis Gil, forskare i klinisk kemi vid Lunds universitet och sisteförfattare till studien Forskargruppen bakom studien fokuserar på att studera mitokondriernas roll i melanom och andra cancerformer. Foto: Tove Smeds

En ny studie ledd av forskare vid Lunds universitet tyder på att melanom, den mest aggressiva formen av hudcancer, i vissa fall drivs av mitokondriella processer – och dessa kan bromsas med läkemedel som redan finns tillgängliga. I laboratoriestudier med cellodlingar kunde forskarna stoppa melanomceller med hjälp av antibiotika och andra substanser som påverkar mitokondriernas funktion.

Melanom är den allvarligaste formen av hudcancer. Trots stora framsteg med immunterapier saknas idag effektiva behandlingar för patienter i avancerade stadier. Nu visar en internationell studie, ledd av forskare vid Lunds universitet, att vissa melanomtumörer är särskilt beroende av två centrala processer i cellernas mitokondrier – cellernas ”kraftverk”. Fynden, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften CANCER, öppnar för nya möjligheter att behandla sjukdomen med redan existerande läkemedel.

Mitokondrier är sedan länge kända för sin roll i cellernas energiproduktion, men deras betydelse för cancerutveckling har fått begränsad uppmärksamhet inom melanomforskning. Den nya studien visar att melanom med snabb tillväxt ofta har överaktiva mitokondrier, särskilt när det gäller proteinsyntesen.

Forskarna kartlade melanomcellernas mitokondriella signatur, som är ett slags biologiskt fingeravtryck som avslöjar hur aktiva melanomcellernas ”kraftverk” mitokondrierna är.

– Vi identifierade en mitokondriell signatur som är särskilt aktiv i de mest aggressiva melanomtumörerna. Det handlar om tumörer där mitokondriernas egen proteintillverkning sker i hög takt och verkar driva tumörtillväxten. Men det utgör samtidigt en potentiell svaghet, säger Jeovanis Gil, forskare i klinisk kemi vid Lunds universitet och sisteförfattare till studien. Forskargruppen bakom studien fokuserar på att studera mitokondriernas roll i melanom och andra cancerformer.

Forskarna analyserade vävnadsprover från både frisk hud och melanomtumörer – totalt 151 prover, insamlade från såväl levande patienter som avlidna donatorer. De såg att mitokondriella funktioner – särskilt energiproduktionen (oxidativ fosforylering) och den mitokondriella proteinsyntesen – var kraftigt uppreglerade i de mest behandlingsresistenta melanomtumörerna, framför allt hos patienter med BRAF-mutationer och metastaser.

Läkemedel  fick stopp på tumördrivande processeser

Med hjälp av redan godkända läkemedel kunde forskarna i laboratoriemiljö stoppa dessa tumördrivande processer genom att hämma mitokondriernas funktion. Genom att behandla melanomceller med specifika OXPHOS-hämmare och tre olika antibiotika (doxycyklin, tigecyklin, azitromycin) – som normalt används för att hindrar bakteriers proteinsyntes – kunde man effektivt eliminera cancercellerna, medan friska celler klarade sig.

Forskarna menar att resultaten stärker argumenten för att rikta in sig på mitokondriernas aktivitet som en del avframtida behandlingar mot avancerat melanom. Eftersom de läkemedel som använts redan är godkända för behandling av människor, öppnar fynden för möjligheten att använda dem för ett nytt ändamål, vilket kan påskynda vägen till kliniska prövningar.

– Resultaten gäller laboratoriestudier i celler och analyser av patientvävnad. Fynden pekar på en lovande väg för kombinationsbehandling med läkemedel som redan är godkända och tillgängliga för andra ändamål. Men vi har inte gjort några kliniska studier, det behövs för att se om detta även håller i människa. Så detta är därför ett första steg, mendet visar att mitokondrier inte bara är en del av cancerprocessen – de kan också vara tumörens akilleshäl, säger Jeovanis Gil.

Mitokondriell aktivitet som biomarkör för återfallsrisk

Forskarna ser också möjligheten att mitokondriell aktivitet kan användas som en biomarkör för att bedöma risken för återfall, även i tidiga stadier av sjukdomen.

– Dessa signaturer kan mätas i vanliga vävnadsprover, vilket skulle kunna vara en tydlig markör för att identifiera patienter som redan i tidigt stadium kan ha nytta av sådan behandling. Vi ser att markören finns där redan från början.

Studien är ett samarbete mellan forskare i Sverige, Ungern, Brasilien, Sydkorea och USA och har bland annat finansierats av Berta Kamprads stiftelse samt Crafoordska stiftelsen.

Den fortsatta forskningen om mitokondriella sårbarheter i melanom kommer att stödjas av Fru Berta Kamprads stiftelse under de kommande fyra åren.

Ett fel i en programvara ledde till att vissa kvinnor felaktigt friskförklarades efter sin mammografi. Läkemedelsverket har under våren samverkat med tillverkaren och berörda parter kring åtgärder. Felet åtgärdades snabbt och alla berörda kvinnor har identifierats och kontaktats av vården.

Sectra, RCC och berörda kliniker har i samverkan identifierat de fall där det fanns misstanke om att slutgranskningen inte hade genomförts, och ny granskning har gjorts av samtliga dessa fall. Hos ett litet antal av dessa kvinnor har bröstcancer hittats. Foto: Johnér

Sectra Workstation IDS7 är ett bildbehandlingssystem från tillverkaren Sectra AB. Systemet används bland annat för granskning av mammografibilder inom det nationella programmet för bröstcancerscreening. Det är regionövergripande med 21 kunder i Sverige samt kunder i Danmark och Norge.

Läkemedelsverket fick i början av 2025 en rapport från tillverkaren om ett fel i systemet. Av rapporten framgick att kvinnor i vissa fall felaktigt hade friskförklarats utan att deras mammografibilder hade slutgranskats av radiologer. Felet upptäcktes i samband med att en vårdgivare utredde ett fall där en kvinna som friskförklarats vid sin senaste mammografi hade avlidit av bröstcancer. Sådana fall följs alltid upp av vården.

– Läkemedelsverket startade tidigt ett ärende för att snabbt få en överblick och bedöma omfattningen av händelsen. Vi har haft veckovisa möten med tillverkaren Sectra för att löpande övervaka deras utredning och åtgärder. Vi har också samverkat med Regionala cancercentrum (RCC) och Socialstyrelsen, för att säkerställa tydlig och korrekt information till alla berörda. Alla kvinnor som berörs har fått besked, säger Helena Henriksson som är chef för Läkemedelsverkets säkerhetsbevakning.

Det går att lita på mammografiresultatet

Sectra, RCC och berörda kliniker har i samverkan identifierat de fall där det fanns misstanke om att slutgranskningen inte hade genomförts, och ny granskning har gjorts av samtliga dessa fall. Hos ett litet antal av dessa kvinnor har bröstcancer hittats.

– Kvinnor kan fortsättningsvis lita på det mammografiresultat de har fått. I det aktuella fallet har kvinnor oavsiktligt friskförklarats på grund av ett fel i programvaran. Det felet har nu åtgärdats och vi ser inga skäl till att man inte ska kunna lita på sin mammografi, avslutar Helena Henriksson.

Tillverkarens utredning har lett till åtgärder både för att korrigera felet och för att förhindra liknande fel i framtiden.

Vaccinationer aktiverar immunceller och stimulerar produktionen av antikroppar, som hjälper till att skapa skydd mot framtida infektioner. Foto: Getty images.

Patienter med blodsjukdomen kronisk lymfatisk leukemi (KLL) har en ökad risk att drabbas av allvarliga infektioner. Ett av de största hoten är pneumokocker – bakterier som kan orsaka allvarlig lunginflammation. ”Vår forskning belyser något viktigt och fyller en kunskapslucka för vaccinationsstrategier”, säger Magdalena Kättström, överläkare på Universitetssjukhuset Örebro.

Örebroforskaren Magdalena Kättström har i sin avhandling undersökt hur olika pneumokockvacciner fungerar hos KLL-patienter – en grupp med kraftigt försvagat immunförsvar. Resultaten är tydliga – det konjugerade vaccinet (PCV) ger ett starkare immunsvar än det traditionellt använda polysackaridvaccinet (PPSV23). Dessutom förbättras skyddet ytterligare om patienterna får en påfyllnadsdos av PCV – så kallad revaccination.

– Det mest intressanta var att vi kunde se att revaccination med PCV faktiskt gör skillnad. Det kan ge ett bättre och mer långvarigt skydd mot allvarliga infektioner, säger Magdalena Kättström, överläkare inom Verksamhetsområde medicin vid Universitetssjukhuset Örebro och tidigare doktorand på Örebro universitet.

Revaccination kan bli en nyckel till bättre infektionsskydd

Det finns idag inga generella rekommendationer om att erbjuda revaccination till personer med KLL – något som Magdalena Kättström nu vill ändra på.

– Min förhoppning är att våra resultat ska bidra till att vaccinationsprogrammen ses över för de här patienterna. Med rätt strategi kan vi minska risken för livshotande infektioner hos personer som redan har ett skört immunförsvar.

Att få arbeta med patientnära forskning är något hon brinner för.

– Det är väldigt meningsfullt att kunna bidra med kunskap som direkt kan förbättra vården och livskvaliteten för människor i en utsatt situation. Det är det bästa med att forska, avslutar Magdalena Kättström.

Forskaren Magdalena Kättström. Foto: Håkan Risberg/Region Örebro län.

Faktaruta
Blodsjukdomen kronisk lymfatisk leukemi förkortas KLL. Medelåldern för insjuknande i sjukdomen är 72 år, fem per hundratusen drabbas och flertalet är män.

Vaccination mot pneumokocker kan förebygga allvarliga infektioner, men vaccinationssvaret är ofta nedsatt i patientgruppen med KLL eftersom både sjukdomen och dess behandlingar påverkar immunförsvaret negativt.

Kunskapen om vilket vaccin och vilken vaccinationsstrategi som ger bäst immunsvar hos patienter med KLL är begränsad. Det finns bara få studier gjorda i världen inom detta område.

För närvarande används två typer av pneumokockvaccin till patienter med KLL. Det är konjugerat vaccin (PCV) och polysackaridvaccin (PPSV23), vilka stimulerar immunförsvaret på olika sätt. I studierna undersöktes effekten av en påfyllnadsdos av PCV.

Doktor Maximilian Ackermann, som för närvarande arbetar som professor i patologi vid RWTH:s universitetskliniker Aachen och Helios Universitetssjukhus Wuppertal, Tyskland, och anatomist vid Johannes Gutenberg-universitetet i Mainz, tilldelas 2025 års Lennart Nilsson Award för sina enastående bidrag till vetenskaplig bildbehandling. Hans arbete har givit värdefulla insikter om sjukdomar som covid-19 och cancer.

Maximilian Ackermann har specialiserat sig på patologi och anatomisk patologi och har en passion för konstnärlig fotografering. Hans bilder ger både inblick i skönheten i den mänskliga anatomin och i de mörkare aspekterna av sjukdom, samtidigt som de illustrerar nya vetenskapliga upptäckter.

– Morfologin hos tvådimensionella vävnadssnitt är avgörande för att kliniska patologer och anatomister ska kunna ställa långtgående diagnoser för våra patienter, till exempel när det gäller cancer. I mitt arbete är jag alltid intresserad av hur patologiska förändringar i cancer eller inflammation påverkar vävnad i tre dimensioner. Principen om att ”form följer funktion”, är grundläggande i modern arkitektur och det samma gäller för vävnadens anatomi, säger Maximilian Ackermann.

Maximilian Ackermann tilldelas Lennart Nilsson Award 2025.

Ackermanns arbete bidrar till att öka vår förståelse för komplexa biologiska strukturer och sjukdomar. Det inkluderar att utveckla och tillämpa avancerade tekniker som hierarkisk faskontrasttomografi (HiP-CT), som för närvarande integreras i kliniska diagnostiska processer.

– Vi använder klassiska mikroskop och kompletterar dem med tredimensionella data från HiP-CT. I vårt HIMALAYA-projekt analyserar vi till exempel prostatacancer ur ett holistiskt perspektiv. Detsamma gäller för bröstkarcinom efter kemoterapi. HiP-CT är en utmärkt överbryggningsteknik som sammanför specialiteter som radiologi och patologi. Det kommer utan tvekan att ge ett betydande stöd i karakteriseringen av sjukdomar och i AI-baserad bildigenkänning inom radiologi.

Stiftelsen Lennart Nilsson Award instiftades 1998 som ett erkännande av den världsberömde svenske fotografen Lennart Nilsson och hans extraordinära arbete. Det årliga priset uppmärksammar framstående insatser inom vetenskaplig fotografi.

– Det är en mycket stor ära att få detta framstående pris, som förenar konst och vetenskap på ett unikt sätt och har en lång tradition av exceptionella forskare som har tänjt på gränserna för sina respektive discipliner, säger årets pristagare.

Dr. Ackermanns prisbelönta arbete utfördes vid European Synchrotron Radiation Facility (ESRF) i Grenoble, Frankrike. Prisutdelningen sker i samband med installationshögtiden för nya professorer och pristagare i Aula Medica på Karolinska Institutet i Solna den 9 oktober 2025.

Juryns motivering

”Lennart Nilsson Award 2025 tilldelas Doktor Maximilian Ackermann. Dr. Ackermann hedras för sina enastående bidrag till vetenskaplig avbildning, där han förkroppsligar Lennart Nilssons anda genom att göra det osynliga synligt. Hans banbrytande arbete, särskilt när det gäller att utveckla och tillämpa avancerade tekniker som hierarkisk faskontrasttomografi (HiP-CT) och konstnärlig svepelektronmikroskopi, bidrar till att öka vår förståelse av komplexa biologiska strukturer och sjukdomar.

Maximilian Ackermanns visuellt häpnadsväckande och vetenskapligt betydelsefulla bilder har avslöjat viktiga insikter om sjukdomar som COVID-19 och cancer, och presenterat vetenskapliga genombrott för världen på vackra, unika och kraftfulla sätt. Han har en extraordinär förmåga att översätta intrikata vetenskapliga begrepp till övertygande visuella berättelser.”

Färgad skanningelektronmikrografi av mänsklig lunga med covid-19-infektion. Alveoler med inflammatoriska celler (gult), blödningar (rött) och hyalina membran (blått). Foto: Maximilian Ackermann

Filmisk återgivning av en synkrotronbaserad HiP-CT-skanning av tolvfingertarm och bukspottkörtel (Whipple-resektionsprov) med en 1,1 cm stor neuroendokrin tumör i bukspottkörtelvävnaden. Magsäckens och tolvfingertarmens slemhinna syns först, följt av den intrapankreatiska gallgångens förlopp och den exokrina bukspottkörteln. En inkapslad, väl vaskulariserad neuroendokrin tumör kan ses i bukspottkörteln.

Färgad skanningelektronmikrografi av en gallsten från människa liknar grå skiffer.

Färgad skanningelektronmikrografi av de mjuka håren i hårbotten på en geting (vespula vulgaris). När getingar samlar nektar från blommor kan pollen fastna i deras hårstrån.

Nu hjälper AI att korta arbetet med att ta fram patientinformationen till Min vårdplan för personer med en cancerdiagnos. Det nya sättet att arbeta sparar tid och håller fortsatt hög kvalitet. En första AI-genererad Min vårdplan har nyss publicerats.

Min vårdplan innehåller viktig information för personer med en cancerdiagnos. Patientinformationen om en cancerdiagnos är ofta på över 200 sidor. Vårdpersonalen väljer ut vilka delar de enskilda patienterna ska se i sin Min vårdplan. Hittills har över 20 Min vårdplan för olika cancerdiagnoser tagits fram, och fler är på väg. Arbetet med att utarbeta en Min vårdplan kan ta två år. Dessutom uppdateras Min vårdplan när nya riktlinjer kommer i vårdprogrammen. I arbetsgrupperna finns personer från cancervårdens professioner och patientföreträdare. För att effektivisera arbetet och använda vårdpersonalens tid bättre startade RCC i höstas ett AI-projekt. Nu är den första Min vårdplan klar som tagits fram med hjälp av AI, Min vårdplan för lever- och gallvägscancer.

–Den absolut största skillnaden var den otroliga tidsvinst vi gjorde. Tack vare att vi fick ett AI-genererat textunderlag att utgå ifrån lyckades arbetsgruppen under enbart ett par dagar utföra arbete som vanligen tar flera månader, säger Linnea Hedegren handläggare för Min vårdplan för lever- och gallvägscancer.

Linnea Hedegren handläggare för Min vårdplan för lever- och gallvägscancer.

Arbetsgruppen för Min vårdplan väljer ut vilka källor AI:n ska använda sig av. Främst är det information från vårdprogrammen men kan även vara andra pålitliga källor. AI:n föreslår ett utkast utifrån Min vårdplans struktur och 1177:s språkliga riktlinjer. Resultatet blir texter som vårdpersonal och patienter känner igen. Arbetsgruppen granskar att informationen stämmer och en språkkonsult ser över språket.

I arbetsgruppen fanns i början osäkerhet om AI:n kunde skapa högkvalitativt innehåll. Men förslagen som AI:n tog fram skapade förtroende för det nya sättet att arbeta. Motivationen ökade i gruppen eftersom gruppmedlemmarnas kompetenser användes mer effektivt.

– Det har gått över förväntan att ta hjälp av AI. AI-verktyget var fortfarande under uppbyggnad när vi testade det men lyckades ändå leverera ett kvalitativt underlag, säger Linnea Hedegren handläggare för Min vårdplan lever- och gallvägscancer.

Nästa steg är att använda AI för alla Min vårdplan-arbetsgrupper. Claire Micaux, nationell samordnare för Min vårdplan, ser att det är tidspressat i vården och vill använda kompetens på rätt sätt:

– Tidsbesparingarna gör att personer med cancer snabbare kan få tillgång till innehållet i Min vårdplan. På lite längre sikt hoppas vi att AI kan skapa mer personcentrerade vårdplaner. Det skulle ge mer individanpassat innehåll som patienten kan styra själv. Målet är att förbättra både vården och patientupplevelsen, säger Claire Micaux.

Claire Micaux, nationell samordnare för Min vårdplan

AI hjälper arbetet med Min vårdplan genom att skapa:

Mer tid och utrymme att använda professionens kompetens på rätt sätt

Mer enhetliga texter

Mer diagnosanpassade texter

Minskat behov av remissrundor

Tydligare referenser och källhänvisning till bland annat vårdprogrammen

Det här är Min vårdplan
Min vårdplan innehåller viktig information för personer med en cancerdiagnos via e-tjänsten Stöd och behandling på 1177. Min vårdplan möjliggör delaktighet och inflytande för patienter genom hela vårdförloppet. Sedan 2020 har RCC varit ansvarig utgivare för Min vårdplan.