Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Ny sjukhusdirektör för Danderyds sjukhus

Regionstyrelsen har vid sitt sammanträde den 18 mars utsett Caroline Hällsjö Sander till ny sjukhusdirektör för Danderyds sjukhus. Hon arbetar idag som produktionsdirektör vid Karolinska Universitetssjukhuset.

Caroline Hällsjö Sander. Foto: Josefine Franking

Caroline Hällsjö Sander har arbetat på Karolinska Universitetssjukhuset sedan 2008, i flera olika ledande roller. Hon är idag produktionsdirektör vid sjukhuset och har tidigare varit verksamhetschef för perioperativ medicin. Caroline har även varit funktionsområdeschef för akut- och traumaoperation och pre- och postoperativ smärtvård.

Caroline Hällsjö Sander är överläkare sedan 2015 och har en bakgrund inom forskning vid Karolinska Institutet. Sedan 2024 är Caroline medlem i regeringens expertgrupp för utredningen kring stärkt vårdgaranti.

– Jag är väldigt glad att Caroline Hällsjö Sander har tackat ja rollen som sjukhusdirektör för Danderyds sjukhus. Hon har med sin gedigna bakgrund inom hälso- och sjukvården utmärkta förutsättningar för att lyckas i detta viktiga uppdrag, säger regiondirektör Emma Lennartsson.

– Jag är övertygad om att Caroline Hällsjö Sander har den erfarenhet och kompetens som krävs för att leda verksamheten vid Danderyds sjukhus. Hon är också skicklig på att skapa bra samarbeten och kommer att bidra till en god samverkan med övriga delar i vården, säger sjukvårdsdirektör Mikael Ohrling.

– Det är fantastiskt roligt och hedrande att jag är utsedd till sjukhusdirektör för Danderyds sjukhus. Jag ser oerhört mycket fram emot att tillsammans med alla chefer och medarbetare fortsätta utveckla sjukhuset och dess roll i hälso- och sjukvården i Region Stockholm, säger Caroline Hällsjö Sander.

Caroline Hällsjö Sander tillträder tjänsten som sjukhusdirektör för Danderyds sjukhus den 1 april 2025.

Ny MR-teknik ska ge svar om cancer, stroke och Alzheimers

Lunds universitet satsar stort på medicinsk forskning genom en betydande uppgradering av sin prekliniska MR-plattform. Med ett forskningsanslag på 3,9 miljoner kronor från Inga-Britt och Arne Lundbergs forskningsstiftelse investerar universitetet i en modernisering av sin prekliniska MR-kamera. Den nya utrustningen öppnar upp för mer detaljerade studier av mänskliga sjukdomar på en nivå som inte är möjlig i kliniska miljöer.

– Vi har nu möjlighet att byta ut elektroniken i vår MR-kamera. Denna tekniska uppgradering är avgörande för att vår forskning ska fortsätta vara i framkant. Vi får nu tillgång till avsevärt förbättrad bildkvalitet, snabbare bildtagning, minskat brus och möjlighet att använda kylda spolar optimalt, vilket ger oss en kraftigt ökad signalstyrka. Det innebär att vi kan arbeta mer effektivt och med högre precision, vilket i sin tur bidrar till bättre forskningsresultat, säger Michael Gottschalk, forskare vid Lunds universitet.

Michael Gottschalk, forskare vid Lunds universitet.

Den uppgraderade MR-kameran kommer att spela en nyckelroll i flera viktiga forskningsprojekt, bland annat:

  • Studier av traumatiska hjärnskador: Genom att studera hjärnan hos smådjur med hjälp av avancerade avbildningstekniker undersöker man möjligheterna att identifiera de underliggande orsakerna till kvarstående symptom och utveckla nya behandlingsstrategier.
  • Cancerforskning: Förbättrad MR-teknik möjliggör detaljerade studier av tumörutveckling och ger forskarna bättre verktyg för att utvärdera effekten av olika cancerbehandlingar, inklusive strålbehandling.
  • Forskning om neurodegenerativa sjukdomar: Genom att undersöka det glymfatiska systemet, som ansvarar för att rensa bort avfallsprodukter från hjärnan, är målet att kunna få en bättre förståelse för sjukdomar som Alzheimers och Parkinsons.
  • Strokeforskning: Den uppgraderade MR-kameran kommer att användas för att studera effekten av stamcellsbehandling på hjärnan efter stroke.

Den uppgraderade MR-kameran kommer att spela en nyckelroll i flera viktiga forskningsprojekt.

Forskningen vid Lunds universitet är translationell, vilket innebär att resultat från prekliniska studier på smådjur kan överföras till kliniska studier på människor.

– Vi har en unik möjlighet att arbeta med både prekliniska modeller och i jämförande, kliniska projekt. Detta ger oss en djupare förståelse för sjukdomsmekanismer och möjliggör utveckling av mer effektiva behandlingar. Att arbeta translationellt ligger i linje med hur vi önskar att forskningen ska utvecklas framåt. Vi är väldigt tacksamma för det här forskningsanslaget från IngaBritt och Arne Lundbergs forskningsstiftelse. Detta är bara början på en snabb utveckling, och denna investering kommer att ha stor betydelse för vår forskning framöver, säger Niklas Marklund, professor i neurokirurgi vid Lunds universitet.

Niklas Marklund, professor i neurokirurgi vid Lunds universitet.

Cancerrådgivningen öppnar upp för hela Sverige

Sveriges äldsta stöd- och rådgivningslinje för cancer ökar kapaciteten och tillgängligheten. Nu kan alla i hela landet som behöver stöd, känner oro eller har frågor om cancer, ringa eller chatta kostnadsfritt och anonymt med Cancerrådgivningen.

Allt fler drabbas av cancer och varje vecka ringer omkring 150 stockholmare till stödlinjens sjuksköterskor som är specialiserade inom cancervård/palliativ vård och har en grundläggande utbildning inom psykoterapi.

-Vi vill nu ge möjlighet till alla att kontakta oss och få hjälp, även om vi aldrig sagt nej till någon som tillhör en annan region. På så sätt kan vi bidra till att öka jämlikheten i cancervården, säger Katarina Lannervall, enhetschef för cancerprevention och screening vid RCC Stockholm Gotland som driver tjänsten sedan 2014.

Det är inte bara patienter och närstående som söker stöd.

-Vi är också en resurs för all personal inom cancervård, primärvård och palliativ vård som behöver stöd. Det är via dem och patientföreningarna som vi hoppas att vi når ut till alla cancerberörda, säger Katarina Lannervall.

Fakta
RCC Stockholm Gotland i Region Stockholm driver tjänsten på uppdrag av Regionala cancercentrum. Ursprungligen var det Radiumhemmet som 1981 startade och drev Cancerrådgivningen.
Cancerrådgivningen: stöd- och rådgivningslinje 08-123 138 00

Cancerrådgivningen: stöd- och rådgivningslinje 08-123 138 00

Medivir får europeiskt patent för fostrox och lenvatinib vid levercancer

Medivir meddelar att den europeiska patentmyndigheten har beviljat företagets patentansökan som omfattar skydd för kombinationen av fostroxacitabine bralpamide (fostrox) med lenvatinib (Lenvima) för behandling av hepatocellulärt karcinom samt cancer-metastaser till levern. Patentet ger skydd och marknadsexklusivitet fram till april 2041.

”Detta patentgodkännande är, tillsammans med substanspatentet för fostrox, en del av vår strategi för att skydda kliniskt relevanta kombinationer med fostrox vid levercancer. Med tanke på våra positiva slutdata från fas 1b/2a-studien, som presenterades vid EASL Liver Cancer Summit förra månaden, samt de pågående aktiviteterna för att initiera en fas 2b-studie i andra linjens behandling av HCC, är det avgörande att skydda den unika kombinationen av fostrox och lenvatinib vid HCC”, säger Jens Lindberg, VD för Medivir.

Årets raket: Ung Cancer prisas för sitt arbete

FOKUS Patient – ETT SAMHÄLLE OCH VÅRD I FÖRÄNDRING. Foto: Björn Dalin

Under måndagen den 17 mars fick Ung Cancer ta emot utmärkelsen Årets Raket av FOKUS Patient under Futures Days – utifrån arbetet med att sprida kunskap om unga vuxna cancerdrabbade och närstående, utifrån rapporten De unga bakom cancern. Arbetet har genererat såväl medial uppmärksamhet som utökat organisationens medlemsantal och framförallt synliggjort unga vuxna inom cancervården.

Synliggörande av en grupp som hamnar mellan stolarna
Arbetet med rapporten De unga bakom cancern har lett till definition av gruppen och ett synliggörande av en hel målgrupp. Unga vuxna utgör en grupp som historiskt har hamnat i ett vakuum mellan befintliga system och insatser. De är varken barn, med de rättigheter, den struktur och det stöd som följer, eller fullt etablerade vuxna med den stabilitet som arbetsliv och social trygghet kan innebära. Inom cancervården har de saknat en egen definition och automatiskt kategoriserats och bemötts antingen som barn eller som vuxna (de senare är en grupp där majoriteten är betydligt äldre). Denna brist på synliggörande har lett till att deras specifika behov har fått stå tillbaka i utformningen av stöd och rehabilitering.

Genom att under de senaste året kombinera workshops, samtal, rapporter och bidra in i pågående strategiskt arbete med såväl beslutsfattare som vården och myndigheter har det nu resulterat i att gruppen unga vuxna lyfts i såväl förslag till cancerstrategi som i olika kunskapsstöd och kommer på sikt leda till konkret förändring för målgruppen.

– Redan idag ser vi resultatet i hur gruppen adresseras och synliggörs i underlag samt initiativ som nu påbörjas för att förbättra situationen, säger Therese Leijon Generalsekreterare Ung Cancer.

FOKUS Patient Future Days utmärker Ung Cancer till Årets Raket
Motiveringen till utmärkelsen Årets raket var: ”En organisation som Ung Cancer behövs av många olika skäl, men inte minst för att unga vuxna ofta inte känner sig hemma i traditionella patientföreningar utan behöver kontakt med andra unga i samma situation. Ung Cancer har fått många nya medlemmar med stort engagemang i sociala kanaler, opinionsbildning bedrivs genom deltagande i en mängd forum. Att Ung Cancer med sin drivkraft kan fortsätta öka sitt inflytande och nå nya höjder är juryn övertygad om, därför utses organisationen till Årets raket!”

– Vi är oerhört tacksamma för detta erkännande och ser fram emot att fortsätta vårt arbete för att göra skillnad för unga vuxna, säger Therese Leijon Generalsekreterare Ung Cancer.