”Screening är en livräddande insats. Ju tidigare cancer upptäcks, desto större är chansen att behandlingen lyckas.” Det säger Elin Ljungqvist, nationell screeningsamordnare vid Regionala cancercentrum i samverkan. September är uppmärksamhetsmånad för screening med målet att sprida kunskap och uppmana fler att ta sin kallelse på allvar.

Varje år räddas tusentals liv tack vare screeningprogram för tidig upptäckt av cancer. I Sverige erbjuds i dag screening för bröstcancer, livmoderhalscancer och tjock- och ändtarmscancer. Nu går landets regioner, tillsammans med 1177, återigen samman i en nationell kampanj under september för att sprida kunskap och uppmana fler att ta sin kallelse på allvar.

– Screening är en livräddande insats. Ju tidigare cancer upptäcks, desto större är chansen att behandlingen lyckas. Därför är det avgörande att fler deltar när de blir kallade, säger Elin Ljungqvist, nationell screeningsamordnare vid Regionala cancercentrum i samverkan.

Screening räddar liv – men fler behöver delta

Bröstcancer, livmoderhalscancer och tjock- och ändtarmscancer drabbar drygt 17 000 svenskar varje år. Statistik från 2024 visar att närmare 80 procent av de som kallades till bröstcancerscreening deltog. För tjock- och ändtarmscancer – ett program som ännu inte är fullt utbyggt – är motsvarande siffra 65 procent. Täckningsgraden* för screening mot livmoderhalscancer var 83 procent.

– Vi har kommit långt, men vi är inte i mål. Varje person som deltar när de blir kallade gör skillnad – för sig själv, för sina närstående och för samhället. Även om det kan kännas lite omständligt är det väl värt att gå på regelbundna undersökningar för att kunna hitta cancer i ett tidigt skede eller upptäcka förändringar som kan leda till cancer längre fram, säger Elin Ljungqvist.

Ett kontinuerligt arbete pågår för att sänka trösklarna för att delta i screening och få fler att prioritera sin kallelse.

– Nu går till exempel regionerna mer och mer över till att erbjuda självprovtagning för HPV som kan leda till livmoderhalscancer. Det innebär att det räcker att gå till en brevlåda med sitt prov i stället för att besöka en gynekologisk mottagning, vilket kan underlätta mycket om man har lång resväg, säger Elin Ljungqvist.

* Täckningsgrad är ett mått på hur stor andel av de i målgruppen som deltar inom ett screeningintervall.

Fakta om screeningprogrammen i Sverige

Livmoderhalscancer: Provtagning eller självprov för HPV erbjuds kvinnor i åldern 23–70 år. Regelbundet deltagande minskar risken att insjukna med över 90 procent.

Bröstcancer: Mammografi erbjuds kvinnor i åldern 40–74 år.

Tjock- och ändtarmscancer: Screening med avföringsprov införs successivt i regionerna för män och kvinnor 60–74 år.

Organiserad testning för prostatacancer pågår i nästan hela landet men är inte ett nationellt screeningprogram.

Alla screeningundersökningar är kostnadsfria.

Pågående utvecklingsarbete inom screening:

AI-granskning vid bröstcancerscreening
AI-teknik används för att effektivisera och höja kvaliteten i granskningen av mammografibilder.

Övergång till självprovtagning för HPV
Införandet av självprovtagning inom livmoderhalscancerscreening ökar tillgängligheten och möjliggör för fler att delta i programmet.

Införande av screening för tjock- och ändtarmscancer
Implementeringen av det nya screeningprogrammet pågår i landets regioner. Genom att erbjuda screening till kvinnor och män i åldern 60–74 år beräknas upp till 300 liv kunna räddas varje år.

Riktade insatser för att nå grupper med lägre deltagande
Regionerna arbetar aktivt för att öka deltagandet i screeningprogrammen bland grupper som ofta står utanför, bland annat genom insatser med hälsoinformatörer.

Förbättrad screening för livmoderhalscancer
Det uppdaterade screeningprogrammet för livmoderhalscancer erbjuder förbättrad träffsäkerhet och mer effektiv uppföljning.

Nya data publicerade i New England Journal of Medicine: Median OS hade vid 37,8 månaders uppföljning ännu inte uppnåtts för patienter som fick RYBREVANT (amivantamab) i kombination med LAZCLUZE (lazertinib)

En kemoterapifri kombinationsbehandling kan inleda en ny era för första linjens behandling.

Johnson & Johnson tillkännagav idag att nya resultat från fas III-studien MARIPOSA publicerats i The New England Journal of Medicine (NEJM). En head-to-head-jämförelse mellan monoterapi med osimertinib och Rybrevant i kombination med Lazcluze visade en statistiskt signifikant och kliniskt meningsfull total överlevnad (OS) för patienter med tidigare obehandlad lokalt avancerad eller metastaserad icke-småcellig lungcancer (NSCLC) med EGFR-mutationerna exon 19-deletion (ex19del) eller substitutionsmutation L858R i exon21 (L858).

Efter en medianuppföljning på 37,8 månader sågs en statistiskt signifikant minskning av risken för död jämfört med monoterapi med osimertinib (hazard ratio [HR], 0.75; 95 procent konfidensintervall [KI], 0.61-0.92, P=0.005).

Median OS för kombinationsbehandlingen utforskades som en sekundär endpoint och har ännu inte uppnåtts (95 procent KI, 42,9 – inte uppskattningsbar).

”De nya resultaten stärker ytterligare vår förståelse för potentialen med denna typ av behandling vid EGFR muterad, icke småcellig lungcancer. De visar på viktiga framsteg i arbetet för att kunna erbjuda patienter, med stort medicinskt behov, mer effektiva behandlingsalternativ” säger Martin Johansson, medicinskt ansvarig vid Johnson & Johnson Innovative Medicine.

Johnson & Johnson presenterade OS-data vid European Lung Cancer Congress (ELCC) 2025 tidigare i år.

Martin Johansson, medicinskt ansvarig vid Johnson & Johnson Innovative Medicine.

Artikel i NEJM finns här.

Femåriga Vilma kan leka och röra sig fritt samtidigt som behandlingen pågår tack vare droppvästen. Foto: Malin Grönborg

Barncancerfonden Impact Invest AB är ett av Barncancerfonden helägt bolag som bildades 2025 med sikte på att snabba på implementeringen av nya metoder och behandlingar och på så sätt bidra till förbättrad vård av barn med cancer. Nu görs den första investeringen i Nil Medical som har utvecklat Vestpack, en svensk uppfinning som innebär att barn som behandlas för cancer kan vara aktiva och leka under pågående behandling.

– Genom bolaget vill vi säkerställa att lovande innovationer och forskningsresultat inte stannar i labbet, utan faktiskt når hela vägen till cancerdrabbade barn. Idag finns en lucka inom innovationsinvestering som vi vill täppa till. Vår ambition är att Barncancerfonden Impact Invest ska fungerar som en brygga, och påskynda resan från idé till konkret nytta, säger Ola Mattsson, generalsekreterare på Barncancerfonden.

De flesta företag som utvecklar produkter för onkologisk vård och behandling satsar vanligtvis först inom vuxenonkologin där patientgrupperna är större och vägen till marknad kan vara mer förutsägbar. Det innebär att innovationer som ny teknik och nya läkemedel ofta når barncancervården senare, om alls, trots att behoven är minst lika stora. Genom investmentbolaget vill Barncancerfonden erbjuda nya förutsättningar för samarbete, utveckling och implementering så att även mindre patientgrupper som barn kan få tillgång till nya innovativa produkter och behandlingar i samma tempo som inom vuxenonkologin.

Snabbare väg till patientnytta

En av de viktigaste delarna i Barncancerfondens arbete är att se till att insamlade medel används så att varje krona gör så stor skillnad som möjligt. En del av de forskningsprojekt som tilldelas medel kan resultera i patenterbara innovationer. Flera av de innovationer som utvecklats har stor potential att göra skillnad för barn med cancer, men då patientunderlaget är litet väljer många finansiärer att avstå att satsa på en relativt begränsad marknad, trots att behoven finns.

– På samma sätt som att den idéburna sektorn finansierar forskning behövs finansiering av implementeringen av resultat från forskning och innovationer. Vi ser att Barncancerfonden har en viktig roll att spela här och hoppas att flera olika aktörer, även de stora investerarna, tar klivet och vågar investera i innovationer med tydlig samhällsnytta, säger Ola Mattsson.

Första investeringen: möjliggör lek trots dropp

Barncancerfonden Impact Invest gör nu den första investeringen i Nil Medical som utvecklat Vestpack – en patenterad CE-märkt, ergonomisk väst som skyddar infusionssystemets delar (vätskor, pumpar och slangar) inuti plagget. Västen är utformad för att ge barn som genomgår avancerad behandling ökad rörelsefrihet och trygghet, utan att vara i vägen eller kännas klumpig. Vestpack har utvecklats i nära samarbete med barnonkologavdelningen vid Norrlands universitetssjukhus sedan 2011. Produkten testas nu kliniskt i flera svenska regioner och har fått mycket positiv respons från både patienter, vårdnadshavare och vårdpersonal.

Martin Hanberger, grundare och vd på Nil Medical AB menar att det är ett drömscenario att ha Barncancerfonden som delägare.

– Vi startade med barnens bästa i centrum och har fått fantastiskt stöd från Barncancerfonden genom åren. Att nu ha Barncancerfonden Impact Invest som delägare är en kvalitetsmarkör. Bolagets ambition ligger helt i linje med våra värderingar om att en eventuell vinst både skapar värde för framtida patienter och bidrar till ny forskning och innovation. Samarbetet öppnar också dörrar internationellt och stärker vår långsiktiga målsättning: att erbjuda rörelsefrihet till så många barn som möjligt under behandling.

Tagrisso i kombination med kemoterapi visade en median totalöverlevnad på nästan fyra år, den längsta överlevnad som någonsin rapporterats i en global fas III-studie av EGFR-muterad avancerad lungcancer.

Den slutliga analysen av totalöverlevnad (OS) i FLAURA2-studien förstärker den gynnsamma nytta-riskprofilen för denna kombination. Resultaten bekräftar Tagrisso (osimertinib) som standardbehandling vid första linjens EGFR-muterad lungcancer, och som grundpelare i behandlingen av samtliga stadier av sjukdomen.

Resultat från den slutliga analysen av totalöverlevnad (OS) i fas III-studien FLAURA2 visade att AstraZenecas osimertinib i kombination med pemetrexed och platinabaserad kemoterapi gav en statistiskt signifikant och kliniskt meningsfull förbättring av median OS jämfört med osimertinib som monoterapi vid förstalinjens behandling av patienter med lokalt avancerad eller metastaserad epidermal tillväxtfaktorreceptor-muterad (EGFRm) icke-småcellig lungcancer (NSCLC).

Dessa resultat presenterades idag den 7 september under presidentsymposiet vid World Conference on Lung Cancer (WCLC) som anordnas av International Association for the Study of Lung Cancer i Barcelona, Spanien (abstrakt #PL02.04).

I den slutliga OS-analysen visade osimertinib i kombination med kemoterapi en median OS på nästan fyra år (47,5 månader) jämfört med cirka tre år (37,6 månader) för osimertinib som monoterapi. Vid 57 % mogen data visade resultaten att osimertinib i kombination med kemoterapi minskade risken för död med 23 % jämfört med osimertinib som monoterapi (baserat på en hazard ratio [HR] på 0,77; 95 % konfidensintervall [KI] 0,61-0,96; p=0,0202). Uppskattningsvis 63,1 % av patienterna som behandlades med kombinationen levde vid tre år och 49,1 % av patienterna levde vid fyra år jämfört med 50,9 % respektive 40,8 % i monoterapiarmen. Den observerade OS-fördelen för osimertinib i kombination med kemoterapi jämfört med osimertinib som monoterapi var konsekvent i alla förspecificerade subgrupper. Patienter i kontrollarmen fick standardbehandling, inklusive kemoterapi, vid progression, vilket stöder relevansen av OS-resultaten.

David Planchard, MD, PhD, thoraxonkolog vid Gustave Roussy Institute of Oncology i Villejuif, Frankrike, och huvudprövare för studien, säger: ”De grundläggande målen med lungcancerbehandling är att förlänga överlevnaden samtidigt som patienternas livskvalitet bevaras. Dessa resultat, med en längre median OS än vad som påvisats i tidigare studier för samma patientgrupp, visar att denna kombination kan uppnå båda dessa mål, vilket stödjer valet av osimertinib, med eller utan tillägg av kemoterapi, som standardbehandling för patienter med första linjens avancerad EGFR-muterad lungcancer.”

I den aktuella studien skapade forskarna en AI-modell som tränats till att analysera mammografibilder.

I ett projekt vid Lunds universitet tränas en AI-modell till att hitta de bröstcancerpatienter som kan avstå ingrepp i armhålan. Modellen analyserar tidigare outnyttjad information i mammografibilder, och ringar med hög träffsäkerhet in den individuella risken för metastaser i armhålan. I en nyligen avslutad studie visar modellen att drygt 40 procent av dagens armhåleingrepp skulle kunna undvikas.

Vid bröstcancer undersöks lymfkörtlarna i armhålan (så kallade axillära lymfkörtlar) för att bedöma prognos och val av behandling. En liten operation görs, där de första lymfkörtlarna identifieras och opereras bort för analys. Ingreppet är litet men kan ge smärta, svullnad, känselpåverkan och ibland vätskeansamling. Ungefär var femte patient med bröstcancer har spridning till armhålan. Hos övriga cirka 80 procent är lymfkörtlarna fria från cancer. Då är ingreppet enbart diagnostiskt, utan behandlande effekt.

– I den aktuella studien har vårt fokus legat på att förutse risken för metastaser i armhålan, berättar Lisa Rydén, professor i kirurgi vid Lunds universitet och överläkare vid Skånes universitetssjukhus.

Lisa Rydén, professor i kirurgi vid Lunds universitet och överläkare vid Skånes universitetssjukhus

Stort forskningsfokus läggs på att hitta icke-invasiva diagnostiska metoder som tidigare än idag kan berätta om lymfkörtlarnas status. Lisa Rydén är ansvarig för forskningsprojektet NILS (Non-invasive lymph node staging), ett flerårigt forskningssamarbete mellan den medicinska och den naturvetenskapliga fakulteten vid Lunds universitet.

 – I dag görs ett separat ingrepp i armhålan, så kallad portvaktskörtelbiopsi, för att bedöma spridning till lymfkörtlar. Med NILS som utgångspunkt skulle vi i stället, utifrån patient- och tumördata, kunna göra en mer individbaserad riskbedömning redan före operationen. Om risken är låg skulle en operation i armhålan, i dialog med patienten, kunna avstås. Om den är hög skulle vi planera för kirurgi. Det skulle vara ett steg mot mer personcentrerad vård där varje åtgärd har tydlig nytta för just den patienten, säger Lisa Rydén.

I studien skapade forskarna en AI-modell som tränats till att analysera mammografibilder. Mammografibilderna tas rutinmässigt i samband med bröstcancersjukdom, och innebär alltså ingen extra åtgärd eller kostnad. Bilder från 1265 skånska kvinnor, diagnosticerade med bröstcancer mellan 2009 och 2017, användes. Gemensamt för studiedeltagarna var att deras bröstcancer befann sig i ett tidigt skede och att kirurgi var den första behandlingen. Resultaten av studien har publicerats i den vetenskapliga tidskriften NPJ Digital Medicine.

AI-modellen tränades till att identifiera olika slags information – från hela mammografibilden, inte bara den del som visade tumören. Det är utifrån denna komplexa information som modellen sedan kunnat räkna ut risken för metastaser.

– Vi utvecklade vår algoritm i tre steg. Först fick AI-modellen bland tiotusentals mammografibilder lära sig deras grundstruktur, som kanter, textur och former. Sedan tränades den att hitta särskilda ledtrådar till cancer, såsom tumörens gränser. Till sist fick den ett ”helhetstänk” genom att ta med annan viktig patientinformation, som ålder och tumörtyp, för att mer korrekt kunna förutsäga metastasrisken, säger Daqu Zhang, doktorand vid Naturvetenskapliga fakulteten, Lunds universitet.

 Medlemmar i NILS-projektet, från vänster: Looket Dihge, Medicinska fakulteten, Patrik Edén, Naturvetenskapliga fakulteten, Lisa Rydén, Medicinska fakulteten och Daqu Zhang, Naturvetenskapliga fakulteten. Foto: Ingemar Hultquist

AI-modellen användes för att klassificera lymfkörtlarna som sjukdomsfria eller inte, och forskarna kunde visa att portvaktskörtelbiopsi skulle ha kunnat undvikits i 41,7 procent av fallen.

– Den här studien pekar på att man genom att använda AI-modellen i stället för att operera alla patienter kan vi ringa in dessa drygt 40 procent av patienterna där man kan avstå från ingreppet, förklarar Lisa Rydén.

Sverige sticker ut internationellt med den täta, allmänna bröstscreening som erbjuds här. Runt 67 procent av de svenska bröstcancerfallen upptäcks vid mammografiscreening hos kvinnor mellan 40 och 74 år. Kallelser till undersökning går ut med 18 till 24 månaders mellanrum, beroende på kvinnans ålder.

– I många länder saknas sådan populationsbaserad screening. För att kunna hävda att våra resultat är allmängiltiga, behöver vi få dem validerade, alltså bekräftade, på ett oberoende sätt. Så nu söker vi med ljus och lykta efter ett sådant oberoende patientmaterial både i Sverige och utomlands, säger Lisa Rydén.

Hon hoppas att AI-modellens inbyggda beräkningsalgoritmer i framtiden kan användas till att redan vid mammografiundersökningen bedöma risken för lymfkörtelmetastaser. Och att behandlingen då genast kan utformas utifrån denna risk.

– I ett drömscenario skulle man kunna få mycket mer information om tumörstadium och prognos från de diagnostiska mammografibilderna. Vår artikel fokuserar på spridning till lymfkörtlarna, men i pågående internationella studier kan bildmönstret även förutse prognos, säger Lisa Rydén.

Kortfakta om studien:

Tvärvetenskaplig forskning// peer review-granskad publikation// kohortstudie//antal patienter i studien: 1265 // statistiska samband // retrospektiv

Publikation

Deep learning on routine full-breast mammograms enhances lymph node metastasis prediction in early breast cancer, NPJ Digital Medicine, 2025

DOI:10.1038/s41746-025-01831-8

Finansiering

Erling Perssons Stiftelse, Sjöbergstiftelsen, Alf och Vetenskapsrådet.

Ett enkelt urinprov kan bedöma återfall av njurcancer i ett tidigt skede, vilket kan bespara patienterna täta röntgenundersökningar med allt vad det innebär av strålning, oro och kostnader. Det visar en ny internationell forskningsstudie ledd från Lunds universitet. Resultaten har nu publicerats i European Urology Oncology.

Varje år diagnostiseras drygt 400 000 personer i världen med njurcancer. Klarcellig njurcancer är den vanligaste formen av njurcancer hos vuxna och står för cirka 90 procent av all njurcancer. Ungefär en femtedel av dem som opereras i botande syfte får återfall inom fem år. För att kontrollera eventuella återfall behöver patienterna röntgas – vanligtvis genom datortomografi – en till två gånger varje år. Skanning medför både strålexponering och oro hos många patienter.

Men nu visar en internationell studie med 134 patienter från 23 sjukhus i tio länder, att ett enkelt urinprov kan halvera antalet röntgenundersökningar. Urinen analyseras för att upptäcka vissa typer av sockermolekyler, så kallade glukosaminoglykaner. Sammansättningen av dessa kan tjäna som biomarkörer, ett så kallad GAGome test, förpåvisande av canceråterfall.

– GAGome-testet är baserat på en uppsättning biomarkörer, snarare än bara en molekyl, vilket ger en mer robust grund för att fatta beslut om behandling. Om testet kommer tillbaka negativt är vi mer eller mindre säker på att det inte är något återfall, men om testet är positivt måste vi leta vidare, säger Saeed Dabestani, docent vid Lunds universitet och överläkare i urologi vid Centralsjukhuset Kristianstad.

Saeed Dabestani, forskare vid Lunds universitet och överläkare i urologi vid Centralsjukhuset Kristianstad. Foto: Ingemar Hultquist.

Han har lett studien där patienter som opererats i botande syfte för njurcancer genomgick röntgenundersökningar, kompletterat med regelbundna urinprov, som del i sin ordinarie uppföljning. GAGome-testet visade sig vara extremt känsligt när det gällde att upptäcka återfall och kunde korrekt identifiera 90 procent av patienterna vars cancer hade kommit tillbaka. Ännu viktigare, betonar Saeed Dabestani, är att ett negativt GAGome-test resulterade i en mycket tillförlitlig 97 procents chans att patienten inte fått ett återfall. Han menar att testet ger stora fördelar mot att enbart använda skanning:

– Röntgen fångar ofta upp små förändringar som inte är tillräckligt stora för vävnadsprovtagning och därför vet vi inte heller om de är tecken på att cancern kommit tillbaka. Vårt enda alternativ är då att göra tätare röntgenundersökningar, vilket är oroande för patienterna och ofta ger liten nytta. Med urinprov kan vi bättre bedöma risken, erbjuda effektivare kontroller och potentiellt halvera antalet röntgenundersökningar.

Det nya testet kan innebära att återfall av cancern upptäcks i tidigarere skede, minskar strålexponeringen och patienternas oro, samt sänker vårdkostnaderna. Men det behövs mer forskning för att veta om det i slutänden kommer att rädda fler liv.

– Ytterligare forskning krävs för att bekräfta GAGome-testets effektivitet i klinisk praxis. Vår studie har därför en andra grupp deltagare som ska utvärderas mot slutet av 2025 för att bekräfta våra nuvarande resultat.

GAGome-testet är under utveckling av ett svenskt diagnostikföretag och har ännu inte godkänts för klinisk användning vid diagnostiska procedurer.

Länder som ingår i studien: Sverige, Storbritannien, Italien, Danmark, USA, Kanada, Frankrike, Portugal, Spanien, Finland.

Kortfakta: peer-reviewed // randomiserad kontrollerad studie // studie gjord på människor

Publikation

Urine Glycosaminoglycan Scores for Surveillance of Recurrence in Intermediate and High-risk Non-metastatic Clear Cell Renal Cell Carcinoma – An Observational Prospective Multicenter Diagnostic Test Cohort Study, European Urology Oncology, 2025

DOI: 10.1016/j.euo.2025.07.011

Kim Ramne.

Kim Ramme tillträder som forskningschef på Barncancerfonden. Kim är överläkare, barnläkare, specialist inom barnhematologi och barnonkologi med särskilt fokus på stamcellsbehandlingar. Hon kommer närmast från Akademiska barnsjukhuset i Uppsala och har tidigare arbetat vid Karolinska universitetssjukhuset i Stockholm.

– Vår forskningschef har en viktig roll i arbetet med att vässa våra forskningssatsningar. Kim Rammes kompetens, hennes gedigna kliniska kompetens, inte minst inom sena komplikationer som fortsätter att vara ett prioriterat område under de kommande åren, kommer att stärka oss i det arbetet, säger Ola Mattsson, generalsekreterare på Barncancerfonden.

Kim Ramme har en bred forskningsbakgrund och har bland annat studerat prognosmarkörer vid återfall i leukemi. Hennes forskning omfattar även områden som hematologi, immunologi, svår immunbrist hos barn och sena komplikationer efter behandling – områden som är avgörande för att fler barn ska överleva cancer och få en god livskvalitet.

Kim Ramme ser fram emot ett viktigt och inspirerande, men också, utmanande uppdrag.

– Barncancerfondens arbete med att finansiera forskning, stödja drabbade och sprida kunskap om barncancer har varit avgörande för de framgångar Sverige haft inom barncancerområdet. Jag hoppas att jag som forskningschef ska kunna bidra till en fortsatt god samverkan mellan klinik, akademi och Barncancerfonden, och att jag med mitt kliniska kunnande också kan vara en resurs inom Barncancerfonden för ökad förståelse kring kliniska utmaningar.

Klinisk forskning för att få fram nya läkemedel

Sedan starten för drygt 40 år sedan har Barncancerfonden satsat över 4,5 miljarder kronor på forskning, infrastrukturer och utbildning. Ett stöd som har varit – och är – avgörande för utvecklingen inom barncancerområdet. Både för att viktiga genombrott ska kunna säkras och för att stärka omhändertagandet av drabbade barn och familjer.

Flera strategiska satsningar

En viktig uppgift för Kim Ramme blir att implementera den nya forskningsstrategi som Barncancerfonden kommer att besluta om under hösten och hon ser flera områden där Barncancerfonden kan spela en viktig roll.

– Satsningar på precisionsmedicin och införandet av nya behandlingsmetoder är centrala, men också satsningar för att bättre utnyttja potentialen i AI och Big data och hur det kan stärka både forskning, utveckling och vården. För att fler läkemedel ska komma barnen till del så är det också viktigt att prioritera satsningar för att stärka möjligheten att genomföra kliniska läkemedelsprövningar. Det är ett område där vi i ett internationellt perspektiv inte är lika starka och behöver utveckla.

Fortsatt jämlik vård och behandling

Utöver Barncancerfondens egen strategi kommer det under hösten att presenteras en ny uppdaterad nationell cancerstrategi.

– Den nationella cancerstrategins tre övergripande mål; minskad risk att utveckla cancer och tidig upptäckt, förbättrad överlevnad och bästa möjliga livskvalitet både under och efter sjukdomen, är stora och heltäckande.

Sedan finns det också särskilda behov inom barnonkologiska området.

– I praktiken hoppas jag att det kommer innebära att barn fortsatt kan erbjudas jämlik vård i hela landet, men också en ökad jämlik tillgång till nya behandlingsmetoder. Jag hoppas också på en förbättrad nationell forskningsstruktur med fokus på samverkan, samarbete och färre legala hinder som idag ibland sätter käppar i hjulen, till exempel när man vill dela data, avslutar Kim Ramme.

Kim Ramme efterträder Britt-Marie Frost, som går i pension i slutet av september.

– Britt-Marie Frost har bidragit med många värdefulla insatser som forskningschef, bland annat genom arbetet inom de nätverk och samarbeten med professionen som är så viktiga för att våra satsningar ska kunna göra största möjliga nytta, avslutar Ola Mattson.

I studien har man i låga och säkra doser testat en ny målinriktad radiofarmaceutisk behandling som kan strålbehandla tumörer med hög precision. Inga dosbegränsande toxiciteter eller andra säkerhetssignaler har observerats hos någon av patienterna i den första delen av kliniska fas-1 studien AKIR001.

– Att första delen nu är avslutad utan oväntade biverkningar är ett viktigt steg framåt. Det tyder på att läkemedlet tolereras väl i de doser som hittills testats, och vi är glada att kunna gå vidare enligt plan, säger överläkare Luigi De Petris, huvudprövare vid Karolinska Universitetssjukhuset.

Läkemedelskandidaten är en målinriktad radiofarmaceutisk behandling som kombinerar en antikropp riktad mot cancermarkören CD44v6 med den terapeutiska radioisotopen lutetium-177. I prekliniska studier har läkemedlet visat förmågan att med hög precision fästa vid cancermarkören och strålbehandla tumören utan att skada närliggande celler.

Studien riktar sig till patienter med bland annat anaplastisk och jodrefraktär sköldkörtelcancer, skivepitelcancer i huvud och hals samt i gynekologiska organ, liksom icke-småcellig lungcancer. Under den kommande fasen kommer ytterligare patienter att inkluderas för att fördjupa kunskapen om dos-respons, säkerhet och preliminära tecken på behandlingseffekt.

Studien genomförs vid Karolinska Universitetssjukhuset, som är även sponsor och huvudansvarig.

Studien är resultatet av ett framgångsrikt nationellt samarbete mellan ledande kliniska och akademiska aktörer inom precisionsonkologi. Läkemedelskandidaten har utvecklats av det svenska bioteknikbolaget Akiram Therapeutics, specialiserat på målinriktad strålterapi. Projektet har möjliggjorts genom stöd från bland andra Cancerfonden, Sjöbergstiftelsen, Erling-Perssons Stiftelse, Vetenskapsrådet och Vinnova.

Text: Marcus Hagström, Karolinska Universitetssjukhuset

Överläkare Luigi De Petris.

I takt med att cancerbehandlingarna blir bättre lever fler patienter längre – även de med spridd sjukdom. Upp till 15 procent av patienterna med spridd cancer utvecklar tumörsår som kan vara både fysiskt och psykiskt påfrestande för patienten. Med det ökar också behovet av symtomlindring och god omvårdnad utanför den onkologiska mottagningen.

För att stötta personal inom primärvården, den palliativa vården och omsorgen i behandlingen av tumörsår har RCC Stockholm Gotland tagit fram korta instruktionsfilmer som ligger samlade på en ”filmsida”.

– Såren kan vara stora, oregelbundna och sitta på ställen som kan göra att sårbehandlingen blir en utmaning. Att lindra symtomen kan vara svårt, men med rätt omvårdnad går det ofta att hantera de vanligaste symtomen som smärta, lukt, blödning och riklig sårsekretion, säger Liselott Sahlberg, specialistsjuksköterska och såransvarig vid Tema Cancer inom Karolinska Universitetssjukhuset.

– Filmerna ger praktiska råd kring smärtlindring, rengöring, förbandsbyte, luktreducering samt hantering av blödning och riklig sårsekretion. Filmerna innehåller även tips på sårprodukter, behandlingsstrategier och bemötande för att skapa trygghet för både vårdpersonal och patient, Susanne Dufva, specialistsjuksköterska och såransvarig vid Tema Cancer inom Karolinska Universitetssjukhuset.

Länk till utbildningen.

Time evolution. Foto: KI

Forskare vid Karolinska Institutet har upptäckt att mantelcellslymfom (MCL), en ovanlig och aggressiv form av blodcancer, redan vid diagnos uppvisar stor mångfald och fortsätter att utvecklas på unika sätt hos varje patient.

Forskargruppen använde helgenomsekvensering och enkelcellsanalyser för att studera tumörprover från patienter både vid diagnos och efter återfall. Detta gjorde det möjligt att följa hur cancerceller förändras och anpassar sig, särskilt när sjukdomen återkommer efter behandling.

– Vår studie visar att MCL inte är en enhetlig sjukdom. Den består av samexisterande tumörcellspopulationer med olika genetiska förändringar och celltillstånd som förändras över tid och mellan olika vävnader, säger Hui Wan, förstaförfattare till studien och forskare i professor Pan-Hammarströms laboratorium vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik, Karolinska Institutet.

Hui Wan, förstaförfattare till studien och forskare i professor Pan-Hammarströms laboratorium. Foto: KI

Kan minska risken för återfall
Ett av de viktigaste fynden i studien är att standardbehandlingar kan missa vissa tumörkloner, vilket gör att cancern överlever och återkommer. Detta belyser vikten av precisionsmedicin – ett tillvägagångssätt där behandlingen skräddarsys efter den enskilda patientens sjukdomsprofil.

– Genom att kartlägga den genetiska och cellulära mångfalden i MCL hoppas vi kunna hjälpa läkare att välja bättre behandlingsmål. Det kan förbättra behandlingsresultaten och minska risken för återfall, säger professor Pan-Hammarström.

Nästa steg för forskarna är att studera patienter som behandlats med nyare terapier, såsom BTK-hämmare och immunterapier, samt att validera sina fynd i större patientgrupper. Det långsiktiga målet är att få en djupare förståelse för hur återfall uppstår och hur de kan förebyggas.

Samarbeten
Studien genomfördes i samarbete med Birgitta Sander vid Karolinska Universitetssjukhuset, tillsammans med forskare från BGI, Mayo Clinic, Yale University, Uppsala universitet och andra.

Publikation
”Tumor evolution and immune microenvironment dynamics in primary and relapsed mantle cell lymphoma”,

Wan et al. Cell Reports Medicine, online 27 augusti 2025. Doi: 10.1016/j.xcrm.2025.102318.

Dödenlandet är en ny bilderbok för barn 3–6 år av författaren Johanna Brohm, illustrerad av Gwenda Sonneveld. Boken, som gavs ut i mitten av juni 2025, skildrar hur en älskad lillebror blir svårt sjuk, hur behandlingen inte hjälper och hur familjen kan tala om döden med barn på deras nivå.

– Vi måste våga prata med barn om döden, säger Johanna Brohm. Hon beskriver bokens centrala bild: när Lillens hjärta slutar slå ”flyger han till Dödenlandet”, där farmor väntar – en metafor tänkt att ge tröst till syskon och andra barn som förlorat någon, men också till svårt sjuka barn som anar att de kanske inte klarar sig.

 – Vi måste våga prata med barn om döden, säger Johanna Brohm, som i somras gav ut den nya bilderboken Dödenlandet.

Relevant för cancervården
För vårdteam som möter barnfamiljer i cancer och palliativ onkologi erbjuder Dödenlandet ett lågtröskelstöd för samtal om livets slut. Texten på lättlästa rim gör boken användbar när både kognitiv belastning och tidsbrist är stora, hos såväl föräldrar som hos förskolebarn. I praktiken kan den fungera som en naturlig öppning vid brytpunkts- och efterlevandesamtal med syskon, som ett kompletterande material i syskonstöd, lekterapi och familjeprogram på barn- och ungdomscentrum, och som en enkel hemuppgift mellan besök som ger vårdnadshavare och barn ett gemensamt språk.

Författarens bakgrund
Johanna Brohm har egen sjukdomserfarenhet. Som ung behandlades hon för leukemi, en resa hon tidigare skildrat i den självbiografiska Draken lyfter i motvind (2001) och i Sommar i P1 (2002). För några år sedan diagnostiserades hon med hjärntumör. I väntrummet under strålbehandlingen mötte hon barn som väckte idén till en bok om det allra svåraste – när behandling inte hjälper. ”Jag önskar att även de döda barnen ska få sin berättelse berättad,” säger Brohm. ”Bilden av att flyga till Dödenlandet kan ge tröst – och ge syskonen ord.”

Så kan teamet använda boken
Inför och efter svåra besked kan boken läsas tillsammans med barnet, med pauser för frågor och reflektion. I sjukhusmiljö bör den finnas nära till hands i väntrum, inom lekterapin och hos kontaktsjuksköterskor som en etablerad samtalsresurs. I efterlevandestöd kan samma metaforer återbesökas vid minnesstunder och uppföljningssamtal för att skapa kontinuitet i sorgen. Samtidigt behöver materialet anpassas till varje familjs kulturella och religiösa referensramar; boken fungerar då som ett neutralt avstamp som kompletteras med familjens egna ord och traditioner.

Fakta: Dödenlandet
Boken är en lättläst bilderbok på rim för barn i åldern 3–6 år och deras familjer, med fokus på situationer där ett barn inte överlever sin sjukdom och där syskonens sorg behöver ett språk. Texten är skriven av Johanna Brohm och bilderna är gjorda av Gwenda Sonneveld. Utgivningen skedde i mitten av juni 2025. För vården bedöms den ha praktisk nytta som ett konkret och tillgängligt samtalsverktyg för läkare, cancersjuksköterskor, kontaktsjuksköterskor och övriga specialister i det multiprofessionella teamet när familjer behöver ord för det som annars är svårt att säga.

Dödenlandet är en ny bilderbok för barn 3–6 år av författaren Johanna Brohm, illustrerad av Gwenda Sonneveld.

Män som bedömts som friska efter en patolog analyserat deras vävnadsprov kan ändå ha en tidig form av prostatacancer. Med hjälp av AI har forskare vid Uppsala universitet kunnat hitta subtila förändringar i vävnaden som gör att cancern kan upptäckas långt innan den blir synlig för det mänskliga ögat.

Att AI kan hitta vävnadsförändringar som indikerar cancer har visats i tidigare forskning. I den aktuella studien som nu publiceras i Scientific Reports visar forskarna att AI även kan hitta cancer som missats av patologer.

– Studien har gått under smeknamnet bom-studien, då målet att hitta cancern ’bommats’ av patologerna. Vi har nu visat att det med hjälp av AI går att hitta tecken på prostatacancer, som inte observerades av patologerna, i mer än 80 procent av proverna från de män som senare utvecklade cancer, säger Carolina Wählby, som lett AI-utvecklingen i studien.

Projektet bygger på ett samarbete med Umeå universitet, där forskarna samlade prover från män som kallats till provtagning under ett antal år. Alla 232 män i studien bedömdes som friska när deras biopsier undersöktes av patologer. Efter mindre än 2,5 år hade hälften av männen utvecklat aggressiv prostatacancer, medan resten fortfarande var fria från cancer 8 år senare.

AI tränades för att upptäcka tecken på cancer

Eftersom alla vävnadsprover initialt bedömdes som negativa utvecklade forskarna ett nytt sätt att träna AI:n. Den tränades genom att analysera varje biopsibild bit för bit, med antagandet att avvikande mönster borde finnas någon stans i de biopsier som kom från patienter som senare utvecklade aggressiv cancer, medan övriga bilder inte borde innehålla sådana mönster. AI:n testades sedan på helt nya bilder.

− När vi tittade på de mönster som AI:n rankat som informativa såg vi förändringar i vävnaden som omger körtlarna i prostatan – förändringar som också observerats i andra studier. Detta visar att AI-analys av rutinmässiga biopsier kan upptäcka subtila tecken som indikerar kliniskt signifikant prostatacancer innan den blir uppenbar för en patolog, säger Carolina Wählby.

Forskarna menar att den här typen av analys kan användas för att fatta beslut om hur snart män som bedömts som friska bör följas upp. Den bilddata som samlats in och forskarnas metoder finns tillgänglig för ytterligare forskning och utveckling.

Professor Gonçalo Castelo-Branco vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik, KI, har tilldelats det prestigefyllda ERC Proof of Concept-anslaget av Europeiska forskningsrådet (ERC). Anslaget finansierar projektet MeTLAND, som kan få mycket stor betydelse för epigenomikområdet och individanpassade behandlingar för sjukdomar som cancer och multipel skleros. Det är tredje gången som Gonçalo Castelo-Branco tilldelas ERC-anslag.

ERC Proof of Concept-anslaget ska stödja arbetet med att omsätta vetenskapliga upptäckter till färdiga lösningar och säkra att innovativa idéer kan nå marknaden och skapa samhällsnytta.

Gonçalo Castelo-Branco. Foto: Stefan Zimmerman

– Denna milstolpe innebär ett betydande framsteg inom epigenomisk forskning, som också belyser den synergistiska samarbetsandan och innovativa miljön i Stockholm. Projektet är resultatet av ett samarbete mellan Karolinska Institutet, Stockholms universitet och ett nytt bioteknikföretag, säger Gonçalo Castelo-Branco, professor vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik, KI, om anslaget till MeTLAND-projektet.

MeTLAND-projektet, som Gonçalo Castelo-Branco leder, bygger på en ny metod för att profilera DNA-metylering.

Metod som överbrygger flaskhalsar
Det är ett samarbete mellan Gonçalo Castelo-Brancos labb, Marek Bartosovics forskargrupp vid Stockholms universitet och Stockholmsbaserade bioteknik-startupen NEXUS Epigenomics.

DNA-metylering är en avgörande epigenetisk modifiering som reglerar genuttryck vilka ofta förändras vid sjukdomar som cancer och multipel skleros.

– Medan befintliga metoder för att mäta DNA-metylering ofta är dyra och inkompatibla med avancerade tillämpningar som encellsprofilering eller rumslig profilering, överbrygger MeTLAND-metoden några av dessa flaskhalsar, säger Gonçalo Castelo-Branco.

NEXUS Epigenomics, som grundades av Mukund Kabbe och Jana Lalakova, inkuberas inom Karolinska Institutet Innovations och stöds av Karolinska Institutet Holding, Stockholm universitet holding och SEB. Enligt planen ska projektet starta hösten 2025.

Att få ERC Proof of Concept-bidrag för tredje gången är en betydande prestation.

– ERC är ett flaggskepp för spetskompetens inom vetenskap i Europa, så det är fantastiskt att få deras erkännande och stöd för tredje gången. Detta anslag kommer att göra det möjligt för vårt team att fortsätta utveckla epigenomiska teknologier och utforska deras kommersiella potential tillsammans med våra samarbetspartners, säger Gonçalo Castelo-Branco.

Han tillskriver forskningsmiljön vid Karolinska Institutet en stor del av sina framgångar.

– KI i synnerhet, och Stockholmsregionen i allmänhet, har en extraordinär kritisk massa när det gäller utveckling av encells- och spatiala omikteknologier. Dessutom har en del av dessa tekniker framgångsrikt utvecklats till kommersiella produkter, vilket också är inspirerande.

Stöd för krävande ansökningsprocess
Ansökningsprocessen för ERC Proof of Concept-bidraget är mycket omfattande och kräver såväl stark vetenskaplig och teknisk genomförbarhet som en tydlig plan för kommersialisering.

Professor Castelo-Branco uppskattar det stora stödet från KI:s Grant Office och i synnerhet från Tamsin Lindström, scientific director vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik, KI, under beredningen av ERC-ansökan.

Partnerskapet med NEXUS Epigenomics har varit mycket viktigt för att formulera affärsstrategin och anpassa projektet till behoven inom epigenomikområdet.

Vid finansieringsperioden slut bör MeTLAND-projektet ha resulterat i att metoden validerats över olika provtyper och format, och därmed ha genererat robusta data i olika biologiska system.

– Teamet planerar också att utforska integrationen av MeTLAND med andra epigenetiska lager, såsom histonmodifieringar. Genom samarbetet med NEXUS Epigenomics hoppas vi kunna förstå flaskhalsar ur ett slutanvändarperspektiv, säger professor Castelo-Branco.

ERC Proof of Concept-anslaget beviljas som ett engångsbelopp på 150 000 euro under 18 månader.

Foto: Getty Images

Nära tre gånger så många personer under 50 år i Sverige insjuknar idag i tjock- och ändtarmscancer jämfört med i början av 1990-talet, enligt en studie från Karolinska Institutet. Studien visar också att dödligheten är förhöjd hos både unga och äldre i upp till tio år efter diagnos.

Forskarna har i studien, publicerad i Annals of Oncology, undersökt trender i nyinsjuknande i tjock- och ändtarmscancer i Sverige mellan 1993 och 2019. Studien omfattar över 135 000 patienter och visar att antalet yngre personer under 50 år som insjuknar i denna cancerform har ökat de senaste tre decennierna.

För ändtarmscancer har antalet nya fall bland yngre ökat med 2,04 procent per år och för vänster- och högersidig tjocktarmscancer är ökningen 2,41 respektive 2,64 procent per år. Sammanlagt har sjukdomen blivit två- till tre gånger vanligare bland yngre under perioden.

De bakomliggande orsakerna till ökningen är inte klarlagda. Forskarna pekar på att trenden inte verkar drivas av kända riskfaktorer för tjock- och ändtarmscancer hos yngre, såsom inflammatorisk tarmsjukdom eller ärftlighet. Istället misstänks miljö- och livsstilsfaktorer tidigt i livet spela en roll.

– Obesitas i barndomen, stillasittande livsstil och antibiotikaanvändning har lyfts fram som bidragande faktorer, även om de bakomliggande biologiska mekanismerna fortfarande är oklara, säger Cecilia Radkiewicz, forskare vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska Institutet, som lett studien.

Cecilia Radkiewicz. Foto: Gunilla Sonnebring

Yngre hade oftare spridd cancer

Forskarna kunde också se att yngre patienter oftare har spridd (metastaserad) sjukdom vid diagnos jämfört med äldre patienter, vilket tyder på att de gått längre med symtom innan cancern upptäckts.

– Eftersom chansen att botas ökar vid tidig upptäckt är det viktigt att både allmänhet och vårdpersonal känner till att tjock- och ändtarmscancer även kan drabba yngre. Samtidigt har yngre patienter sannolikt bättre förutsättningar att klara omfattande kirurgi och behandling, vilket återspeglas i våra resultat som visar en generellt bättre prognos jämfört med äldre, säger Cecilia Radkiewicz.

Ytterligare ett fynd i studien är att dödligheten är förhöjd både bland yngre och äldre i upp till tio år efter cancerdiagnosen.

– Det är anmärkningsvärt, eftersom man ofta betraktar patienter som botade efter så lång tid. Våra resultat utmanar den bilden och understryker behovet av mer forskning om varför det ser ut så här, samt långsiktig uppföljning och stöd för både unga och äldre, säger Cecilia Radkiewicz.

Studien genomfördes i samarbete med Capio Sankt Görans Sjukhus och Södersjukhuset. Forskningen finansierades av Region Stockholm. Forskarna har inga rapporterade intressekonflikter.

Publikation

”Annals of Oncology Incidence Trends and Long-Term Survival in Early-Onset Colorectal Cancer: A Nationwide Swedish Study”, Shabane Barot, M.D Annelie Liljegren, Caroline Nordenvall, Johannes Blom, Cecilia Radkiewicz, Annals of Oncology, online 14 augusti 2025, doi: 10.1016/j.annonc.2025.07.019

EU-kommissionen har godkänt en utökad indikation för läkemedlet IMBRUVICA® (ibrutinib) som primärbehandling för tidigare obehandlade patienter med mantelcellslymfom (MCL) som är lämpade för autolog stamcellstransplantation (ASCT). Beslutet innebär att ibrutinib i kombination med immunokemoterapi kan bli ett nytt behandlingsalternativ – och i vissa fall ersätta ASCT.

Godkännandet baseras på resultat från den europeiska fas 3-studien TRIANGLE, ledd av forskare inom European MCL Network och nyligen publicerad i The Lancet. Studien omfattade 870 patienter och jämförde tre behandlingsstrategier, där ibrutinib kombinerades med standardbehandling med eller utan efterföljande stamcellstransplantation.

Vid en medianuppföljning på 55 månader visade kombinationen ibrutinib + CIT (induktionsimmunokemoterapi) överlägsen effekt vad gäller failure-free survival (77 % jämfört med 68 % vid 54 månader). Dessutom sågs en signifikant förbättring i total överlevnad – 88 % jämfört med 78 % – jämfört med traditionell behandling med ASCT.

– MCL är en aggressiv och obotlig sjukdom. TRIANGLE-studien visar att riktad behandling med ibrutinib inte bara förbättrar utfallen utan också kan minska behovet av högdosbehandling och stamcellstransplantation, säger Martin Johansson, medicinskt ansvarig på Johnson & Johnson Innovative Medicine.

Den nya behandlingsregimen omfattar ibrutinib i kombination med R-CHOP alternerande med R-DHAP (eller R-DHAOx), följt av ibrutinib som monoterapi.

Mantelcellslymfom är en sällsynt men aggressiv form av B-cellslymfom. Det nya godkännandet markerar ett viktigt steg mot mer riktade och tolerabla behandlingar för patienter i Europa.

Corinne Pedroletti tillträdde tjänsten som chefläkare på Danderyds sjukhus måndagen den 11 augusti.

Corinne Pedroletti blir ny chefläkare med uppdrag som chef för Säkerhets- och beredskapsenheten på Danderyds sjukhus. Hon kommer närmast från rollen som operativ direktör på Danderyds sjukhus.

Den nya chefläkarrollen omfattar, utöver sedvanliga chefläkaruppgifter, ett övergripande ansvar för sjukhusets säkerhets- och beredskapsfrågor.

– Jag ser verkligen fram emot att ta mig an den nya rollen som chefläkare och arbeta för att stärka sjukhusets robusthet. Mitt fokus blir att skapa en trygg och säker vårdmiljö för att säkerställa en patientsäker vård. Det ska bli roligt att, tillsammans med engagerade medarbetare, utveckla framtidens vård, säger Corinne Pedroletti.

I sin tidigare roll som operativ direktör har Corinne Pedroletti ansvarat för att leda och facilitera sjukhusets horisontella vårdprocesser och patientflöden. Hon har tidigare varit temachef för kvinnohälsa och hälsoprofessioner vid Karolinska Universitetssjukhuset och har lång chefserfarenhet, särskilt inom kvinnosjukvården.

Corinne Pedroletti har även varit region Västs representant i nationellt programområde (NPO) för kvinnosjukdomar och förlossning och hon är ordförande i Region Stockholms arbetsgrupp för förlossningsvården.

– Corinne har ett starkt kvalitets- och utvecklingsfokus samt en gedigen bakgrund inom samordning och ledarskap – vilket är viktiga egenskaper för detta uppdrag. Med erfarenhet från både nationella och regionala sammanhang har hon en god samarbetsförmåga och levererar resultat med patientens behov och sjukhusets bästa i centrum. Sjukhuset befinner sig just nu i en spännande utvecklingsfas med vår nya akut- och behandlingsbyggnad, vilket skapar förutsättningar för en modern, högkvalitativ sjukvård och en god arbetsmiljö för våra medarbetare. Corinnes kompetens blir ett viktigt bidrag i vår fortsatta utvecklingsresa, säger Caroline Hällsjö Sander, sjukhusdirektör på Danderyds sjukhus.

Corinne Pedroletti tillträdde tjänsten som chefläkare på sjukhuset måndagen den 11 augusti.

Varför patientsamverkan?

När patienter medverkar i kliniska studier ökar forskningens relevans. Patientsamverkan underlättar också rekryteringen av deltagare till forskningsstudier. EUPATI Sverige har nu fått i uppdrag att ta fram en utbildning om patientsamverkan som vänder sig direkt till forskare.

– Vi ser ett ökat intresse för att involvera patienter i forskningen. Vi blir ofta kontaktade av forskare som vill ha kunskap om hur detta görs på bästa sätt och var de kan finna patienter att samarbete med. Nu kan vi erbjuda en utbildning för forskare som också ska inspirera till patientsamverkan, berättar Cristin Lind, generalsekreterare för EUPATI Sverige.

EUPATI Sverige tar fram utbildningen på uppdrag av Kliniska Studier Sverige Forum Stockholm-Gotland i samarbete med Helseplan.

– När forskare bjuder in patienter som partners, inte bara som studiedeltagare, skapas bättre förutsättningar att identifiera verkliga behov och utveckla lösningar som stärker både forskningens kvalitet och patienternas tillit vilket i förlängningen bidrar till ökad nytta för samhället i stort, säger Amanda Gyllenswärd, vd för Helseplan.

Målgruppen för utbildningen

Utbildningen riktar sig till forskargrupper verksamma inom akademi/hälso- och sjukvård i Region Stockholm och Gotland. Den ska bidra till kunskap om hur patienter kan involveras aktivt i arbetet med kliniska studier. Genom det blir patienterna utöver forskningsobjekt också forskningspartners. Utbildningen erbjuds under hösten 2025. Den omfattar en för- eller eftermiddag och är kostnadsfri.

Mer information och anmälan: Förbättra dina studier med patient­samverkan – kostnadsfri workshop i höst | Kliniska Studier Sverige

För er utanför utanför Region Stockholm och Gotland. Är ni intresserade av utbildningen, så kontakta oss på [email protected].

Foto: Acko Anckarberg Johansson på LinkedIn.

Regeringen har beslutat att etablera Swetrial, ett nytt nationellt partnerskap för att vända den nedåtgående trenden av kliniska prövningar i Sverige. Uppdraget ges till Läkemedelsverket, som får en central roll i att samordna aktörer inom hälso- och sjukvård, akademi, näringsliv och myndigheter.

Syftet är att stärka Sveriges position inom life science, samtidigt som patienter snabbare ska få tillgång till nya och innovativa behandlingar.

– Med etableringen av Swetrial ser vi stora möjligheter att bidra till fler och effektivare kliniska prövningar inom till exempel cancerområdet, där behovet är stort och potentialen för nya behandlingar tydligt, säger sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson. Hon betonar även att Swetrial går hand i hand med regeringens tidigare satsning på en nationell Mission Hub för cancer vid Socialstyrelsen.

Swetrial ska fungera som en samlande funktion där samtliga aktörer tecknar formella överenskommelser om ansvar och samverkan. Ett särskilt råd, där parterna finns representerade, ska leda arbetet. Läkemedelsverket ska också inrätta ett kansli som ansvarar för administration och samordning samt ta fram en särskild bidragsförordning för hur offentliga medel ska fördelas.

Satsningen omfattar även 10 miljoner kronor till Biobank Sverige för att stärka provhantering och infrastruktur kopplat till kliniska prövningar.

Välkomnas av branschen

Branschorganisationen Lif – de forskande läkemedelsföretagen beskriver regeringens besked som ”mycket välkommet”.

– Partnerskapet Swetrial utgör en bra grund, men framöver behövs även effektivare och enklare regelverk och processer för att Sverige åter ska kunna bli ett av företagen prioriterat land för kliniska läkemedelsprövningar, säger Frida Lundmark, sakkunnig forskningsexpert på Lif.

Hon lyfter särskilt fram att Swetrial kan stärka Sveriges konkurrenskraft internationellt:

– Att Sverige är attraktivt för läkemedelsföretag att förlägga kliniska prövningar till är avgörande för att patienter i Sverige tidigt ska få tillgång till nya innovativa behandlingar, säger hon.

Frida Lundmark, sakkunnig forskningsexpert på Lif.

Lif anser också att regeringens satsning på Biobank Sverige är ett viktigt steg mot en mer effektiv infrastruktur, men varnar samtidigt för att regelkrångel fortfarande utgör ett hinder. Organisationen efterfrågar att Swetrial prioriterar åtgärder som stärker Sveriges genomförandekapacitet, vilket är avgörande för att internationella företag ska se landet som en pålitlig samarbetspartner.

Förutsättningar för framtiden

I samband med Swetrial etablerar regeringen även en ny utredning för att skapa ett mer ändamålsenligt regelverk, där processer förenklas och hinder tas bort. Det är en åtgärd som ses som avgörande av både myndigheter och näringsliv för att åter locka fler företagsinitierade läkemedelsprövningar till Sverige.

– Sverige ska vara en ledande aktör internationellt inom forskning och innovation. Med Swetrial och det här uppdraget till Läkemedelsverket tar vi nästa steg för att främja kliniska prövningar och skapa ett samverkansklimat där vi kan dra nytta av det svenska systemets styrkor, säger Lotta Edholm, minister för gymnasieskola, högre utbildning och forskning.

Med Swetrial vill regeringen lägga grunden för ett långsiktigt hållbart ekosystem för kliniska prövningar – där snabb tillgång till nya behandlingar, konkurrenskraftig forskning och effektiv samverkan står i centrum.

Gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta EdholmFoto: Kristian Pohl/Regeringskansliet

Läs regeringens pressmeddelande här.

Den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA har godkänt Blenrep (belantamab mafodotin) i kombination med två olika behandlingsregimer för vuxna patienter med recidiverande eller refraktärt multipelt myelom. Godkännandet gäller behandling tillsammans med bortezomib och dexametason (BVd) för patienter som fått minst en tidigare behandling, samt med pomalidomid och dexametason (BPd) för patienter som tidigare behandlats med lenalidomid.

Godkännandet baseras på resultat från två omfattande fas III-studier, DREAMM-7 och DREAMM-8. I båda studierna visades en signifikant förbättring av progressionsfri överlevnad (PFS) jämfört med standardbehandlingar. I DREAMM-7 uppnåddes en PFS på 36,6 månader med BVd jämfört med 13,4 månader för den daratumumab-baserade triplettbehandlingen DVd. Även total överlevnad (OS) förbättrades markant, med en treårsöverlevnad på 74 % jämfört med 60 % för DVd.

– ”Det här är en viktig milstolpe som ger patienter i Europa tillgång till nya effektiva behandlingsalternativ utan krav på sjukhusinläggning eller förbehandling,” säger Anna Linnér, medicinsk direktör på GSK.

Anna Linnér, medicinsk direktör på GSK.

Docent och överläkare Ulf-Henrik Mellqvist från Södra Älvsborgs Sjukhus betonar vikten av att nya behandlingsalternativ med olika verkningsmekanismer blir tillgängliga för patienter i Sverige.

”Trots betydande framsteg inom behandling av relapserande multipelt myelom, kvarstår fortfarande utmaningar med att säkerställa optimal behandling för alla patienter. Det är därför viktigt att nya läkemedel och behandlingsregimer godkänns, inte minst läkemedel med annan verkningsmekanism, och kan göras tillgängliga för svenska patienter med multipelt myelom,” säger docent och överläkare Ulf-Henrik Mellqvist, Södra Älvsborgs Sjukhus.

Docent och överläkare Ulf-Henrik Mellqvist, Södra Älvsborgs Sjukhus.

Blenrep är det första antikroppskonjugatet riktat mot BCMA-antigenet som godkänts i kombination med standardbehandling för patienter med multipelt myelom efter ett första återfall. Läkemedlet har visat hanterbara biverkningar, där ögonpåverkan kan kontrolleras med dosjusteringar och noggrann uppföljning.

Multipelt myelom drabbar cirka 700 personer årligen i Sverige, och nästan alla patienter får återfall efter första behandlingen. Med EMA:s godkännande utökas nu möjligheterna att erbjuda effektiv, flexibel behandling till fler.