Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

NT-rådet rekommenderar CAR-T-terapi mot multipelt myelom

CARVYKTI® är en så kallad CAR-T-terapi som bygger på att patientens egna T-celler omprogrammeras med en transgen som kodar för en chimär antigenreceptor (CAR). CARVYKTI® är ämnad att specifikt känna igen och eliminera celler som uttrycker BCMA (B-cellsmognasantigen).

– CARVYKTI står för en av de senaste medicinska genombrotten inom blodcancersjukdomar och multipelt myelom. CARVYKTI har visat data i kliniska studier som tidigare ej visats i denna patientpopulation. Vi är därför otroligt glada för att denna behandling nu kommer att nå svenska patienter, säger Mario Klesse, Managing Director Nordics and Sweden hos Johnson & Johnson Innovative Medicine.

– Det här är glädjande för våra patienter. Med andra behandlingar som kemoterapi och allogen stamcellstransplantation kan det ta tid innan patienten återhämtar sig. Men med CAR-T sker generellt en snabb förändring, det överraskar mig varje gång, säger Stephan Mielke, verksamhetschef vid Karolinska Universitetssjukhuset och professor i hematologi och cellterapi vid Karolinska Institutet.

– I det här fallet blir ett företag en del av en patientresa och en patients celler blir en del av ett läkemedel vilket gör att vi måste jobba tillsammans, säger Stephan Mielke.

NT-rådets rekommendation till regionerna lyder:

“Carvykti kan användas för behandling av vuxna patienter med recidiverande och refraktärt multipelt myelom som fått minst en tidigare behandling, inklusive ett immunmodulerande läkemedel och en proteasomhämmare, som har uppvisat sjukdomsprogression vid den senaste behandlingen, och är refraktära mot lenalidomid”

I och med rekommendationen har man nu på Karolinska Universitetssjukhuset tagit celler från den första patienten i Sverige i förberedelse för behandlingen.

Karolinska har inför denna första behandling förberett sig noga för att kunna behandla och ta emot denna patientgrupp. Karolinska och Johnson & Johnson har haft ett nära samarbeta i flera år för att kunna genomföra behandling med detta läkemedel.

Cancer Mission Hub för bättre cancervård

Socialstyrelsen får i uppdrag att skapa en så kallad nationell cancer mission hubb – en ny plattform för tvärsektoriell samverkan som ska driva utvecklingen av framtidens cancervård. Uppdraget är en del av regeringens ambitionshöjning inom cancervården och ligger i linje med både den uppdaterade cancerstrategin och Sveriges arbete inom life science.

– Vi fortsätter att stärka grunden för en mer sammanhållen och innovativ cancervård. Genom att samla aktörer från hela samhället skapar vi förutsättningar för verklig förändring – för patienterna, vården och forskningen, säger sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson.

Regeringen ger Socialstyrelsen i uppdrag att etablera och agera sammankallande part för en nationell cancer mission hubb. Den nya hubben blir en strategisk samverkansarena där myndigheter, vårdgivare, akademi, näringsliv, patientrepresentanter och civilsamhälle tillsammans ska driva utvecklingen av cancervården – från prevention till rehabilitering och palliativ vård.

Uppdraget är en central del i regeringens ambitionshöjning inom cancervården och ett viktigt steg i arbetet med att uppdatera den nationella cancerstrategin. Det stärker också Sveriges position inom EU:s cancerplan och Cancer Mission, där samordning och kunskapsutbyte över sektorsgränser är avgörande.

Enligt EU:s cancerplan är målet att förbättra livet för över tre miljoner människor till år 2030 genom förebyggande insatser, behandlingar och stöd till dem som drabbats av cancer – inklusive deras familjer – så att de kan leva längre och med högre livskvalitet.

Inom ramen för uppdraget ska Socialstyrelsen utforma en struktur för hubbens verksamhet som säkerställer långsiktighet, effektivitet och ändamålsenlighet. Etableringen av hubben är en vidareutveckling av det arbete som myndigheten gjort inom ramen för arbetet med att samordna det nationella genomförandet av EU:s cancerplan, vilket myndigheten även framöver kommer att ansvara för. Arbetet ska ske i nära samverkan med Folkhälsomyndigheten och andra berörda aktörer. Uppdraget ska följas upp genom årliga delredovisningar till Regeringskansliet, med start i december 2025.

Genom detta uppdrag tar Sverige ett samlat grepp om framtidens cancervård – i nära samspel med det bredare arbetet inom life science och med målet att förbättra vården för alla cancerpatienter.

Nollvision i Almedalen: Geopolitik, konkurrenskraft och modern cancervård – nya krav på bred samverkan

För andra året i rad går ett stort antal organisationer samman för att arrangera ett gemensamt Cancer Mission Day  den 26 juni, under Almedalsveckan i Visby.

Missa inte avslutningen på årets Cancer Mission Day och följ med på en inspirerande kväll i trädgården på Birgers gränd på torsdag den 26 juni kl 17-19.

Hur förändrar geopolitiska förändringar, säkerhetspolitik och omställningsbehov förutsättningarna för svensk och europeisk life science – och hur påverkar detta möjligheten att bedriva framtidssäkrad cancervård och precisionsmedicinsk forskning?

Kvällens huvudtalare är Håkan Jevrell, statssekreterare hos bistånds- och utrikesministern ministern Benjamin Dousa.

Eftersnack med:

  • Malin Parkler, VD, Pfizer Sverige
  • Richard Rosenquist Brandell, överläkare, professor, föreståndare Genomic Medicine Sweden
  • Suzanne Håkansson, chef samhällskontakter, AstraZeneca

Cancer Mission Day bjuder på gotlandsinspirerade smårätter, friska alkoholfria drycker och värdefulla samtal – ett tillfälle att reflektera, knyta kontakter och fira lokalt mathantverk.

Välkommen till årets nätverksträff!

Läs mer och anmäl dig här

Cancer Mission Day i Almedalen

Karolinska förstärker tumördiagnostiken med digitalisering och molekylärpatologi

Enheten för Klinisk Patologi och Cancerdiagnostik vid Karolinska Universitetssjukhuset har beviljats medel från regeringens särskilda satsning på regionala förbättringsarbeten inom cancervården – både för 2024 och 2025. Det har medfört stora förbättringar.

Digitalisering av patologin har effektiviserat flödet
Förra årets projektmedel bidrog till en digitalisering av patologin. Allt fler mikroskop är nu ersatta med digitala skärmar. Det gör det möjligt att dela preparat digitalt mellan laboratorierna i Huddinge, Danderyd, Södersjukhuset och Solna. De fyra labben servar tillsammans sex sjukhus med tumördiagnostik.

– Genom en gemensam arbetslista kan den patolog som har möjlighet ta nästa fall, oavsett vilket labb man tillhör. Det förbättrar flödet betydligt, samtidigt som det ökar samarbete och kunskapsutbyte mellan kollegor, säger Mikael Björnstedt, professor och verksamhetschef för Klinisk Patologi och Cancerdiagnostik, inom Medicinsk diagnostisk Karolinska.

Dessutom har förbättringsprojektet bidragit till att man effektiviserat histologilabbens hantverksmässiga flöde med att förbereda preparaten till patologerna. Mellan registrering av nya vävnadsprov till skanning av färdiga preparat är det många stationer som preparatet ska genomgå.

– Utifrån att ha analyserat varje steg i processen har vi hittat flaskhalsar och vi har optimerat arbetsflödet genom att omfördela personal och investera i utrustning. Nu kan vi leverera digitala preparat till patologen inom två till tre dagar efter att vi fått in vävnadsprovet, berättar Mikael Björnstedt.

2025 skalas molekylär patologi upp

Under 2025 ligger fokus på att införa molekylärpatologiska analyser i fler kliniska spår. Genom att analysera tumörers DNA och RNA förfinas diagnostiken och behandlingar kan anpassas.

– Vi har redan förbättrat diagnostiken vid sarkom med molekylärpatologi, och arbetar just nu med att införa samma arbetssätt vid livmoderkroppscancer och lungcancer – där genetiska mutationer ofta avgör behandlingsvalen. Utvecklingen av införandet av molekylär patologi i kliniska spår går också hand i hand med parallella forskningsprojekt, säger Mikael Björnstedt.

Dessutom pågår även projekt för att kombinera AI-analyser av histologi, molekylärdata och radiologi – för en ännu mer heltäckande bild av tumören.

Ökad arbetsvolym men ökad attraktivitet

Enheten för Klinisk Patologi och Cancerdiagnostik ser årliga ökningar på 3–10 procent i antalet preparat som de får in. Det beror dels på att fler insjuknar i cancer, dels på att behandlingar blir mer individanpassade och kräver fler utredningar och uppföljningar.

Patologer är en bristvara i Sverige, men tack vare tidigare stöd från RCC kunde en ST-satsning genomföras. I dag finns vid Karolinska 35 ST-tjänster inom patologi.

– Att vi samtidigt utvecklar både teknik och arbetsformer gör oss till en mer attraktiv arbetsplats, vilket underlättar rekrytering och stärker framtiden för svensk patologi, avslutar Mikael Björnstedt.

Sveriges universitetssjukhus går samman för framtidens vård

Fotograf/Källa: Paul Björkman

I samband med Almedalsveckan lanseras ett historiskt samarbete inom svensk hälso- och sjukvård. Landets sju universitetssjukhus går samman i en gemensam allians för att stärka den högspecialiserade vården, forskningen och utbildningen i Sverige.

Initiativet syftar till att skapa en mer tillgänglig, jämlik och effektiv högspecialiserad vård för patienter i hela landet. Universitetssjukhus i allians (Swedish University Hospital Alliance) samlar Norrlands universitetssjukhus, Akademiska sjukhuset, Karolinska Universitetssjukhuset, Universitetssjukhuset Örebro, Universitetssjukhuset i Linköping, Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Skånes universitetssjukhus.

En fjärdedel av svensk sjukvård i samverkan
Universitetssjukhusen vårdar över 1,6 miljoner patienter varje år och står för omkring 25 procent av den svenska hälso- och sjukvården. Tillsammans med universiteten driver universitetssjukhusen också klinisk forskning och utbildar framtidens medarbetare.

Gemensam kraft för framtidens vård
– Sveriges universitetssjukhus spelar en central roll för hälso- och sjukvård, forskning och utbildning. Stärkt samverkan i en ny allians leder till förbättrad hälso- och sjukvård till gagn för alla invånare och stärker Sveriges konkurrenskraft internationellt, säger Boubou Hallberg, sjukhusdirektör på Sahlgrenska Universitetssjukhuset och ordförande för initiativet första året.

Alliansen kommer bland annat utveckla samarbetet kring precisionsmedicin, verka för fler kliniska prövningar där fler patienter får möjlighet att delta och bättre kunna möta framtidens kompetensbehov genom samordning i utbildningsfrågor. Genom att gemensamt representera svensk universitetssjukvård i internationella sammanhang stärks också Sveriges position globalt. Universitetssjukhus i allians tar ett gemensamt ansvar för framtidens vård – för dagens och morgondagens patienter.

Lanseras i Almedalen
Den 24 juni samlas ledarna för universitetssjukhusen i ett panelsamtal, representanter för bland annat universitet, näringsliv, patientorganisationer och politik deltar.

Tisdag 24 juni, klockan 15.00–16.00, Region Västerbottens eventyta, Novgorodgränd 1, Visby.

Deltagare:
Elisabeth Karlsson, hälso- och sjukvårdsdirektör Region Västerbotten
Marianne van Rooijen, sjukhusdirektör Akademiska sjukhuset
Christophe Pedroletti, sjukhusdirektör Karolinska Universitetssjukhuset
Jonas Claesson, hälso- och sjukvårdsdirektör Region Örebro län
Ninnie Borendal Wodlin, vårddirektör Region Östergötland
Boubou Hallberg, sjukhusdirektör Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Björn Ekmehag, förvaltningschef Skånes universitetssjukhus