Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Ung Cancer lanserar nytt medlemsprogram: Dejta Cancer

 Ung Cancers nya medlemsprogram – Dejta Cancer.

Hur dejtar man efter en cancerdiagnos? Hur förändras relationen med en partner efter behandling? Vad händer med kroppen, sexlivet, och drömmen om att bilda familj? Detta är frågor som kommer att lyftas under Ung Cancers nylanserade medlemsprogram – Dejta Cancer.

Dejta Cancer är ett initiativ som uppstått ur ett tydligt behov bland medlemmarna av att prata om de mest intima och sårbara delarna av livet efter eller med cancer. I Ung Cancers behovsanalys svarade 70% av de drabbade att har fått ett eller flera problem kopplat till sexualitet och fertilitet till följd av sin diagnos.

Trots att frågor om sex, relationer och fertilitet är centrala för många unga vuxna med och nära cancer, visar behovsanalysen att endast 1% har fått samtalsstöd från vården kring dessa ämnen.

Öppna panelsamtal och trygga samtalsgrupper
Med start den 9 september 2025 erbjuder Dejta Cancer en trygg och öppen plattform där medlemmar kan mötas, lyssna och samtala. Programmet består av en kombination av öppna panelsamtal och tematiska samtalsgrupper som leds av både experter och personer med egen erfarenhet av cancer.

— Att ha cancer som ung vuxen skapar unika utmaningar, inte minst när det kommer till att dejta och hantera relationer. Efter en cancerbehandling kan man känna sig ensam med frågor om kroppen, fertilitet och hur man ska navigera i ett förändrat liv, och det saknas ofta stöd för dessa utmaningar. Därför har vi startat Dejta Cancer – där unga kan möta andra i liknande situationer för att få det stöd de behöver. Det handlar om att skapa en gemenskap där medlemmarna kan dela sina tankar men också känna en samhörighet med andra som verkligen förstår, säger Therese Leijon, Generalsekreterare Ung Cancer.

Programstart: Digitalt panelsamtal 9 september kl. 18.00–20.00
Programmet inleds med ett digitalt panelsamtal där deltagarna får möta:

  • Anna-Sofia Bengtsson, sexolog från Region Skåne
  • Lovisa Ljung, Trang-Anh och David Linander från Ung Cancer som är samtalsledare i programmet och har egen cancererfarenhet
  • Isak Eliasson, psykolog och medlem med egen cancererfarenhet
  • Jennie Forsberg, psykolog
  • Kenny Rodriguez, läkare och professor i reproduktiv onkologi på Karolinska Institutet

Efter panelsamtalet får deltagare möjlighet att anmäla sig till digitala samtalsgrupper om teman som dejting, break ups, kriser, sex, kroppen och fertilitet. Deltagandet är frivilligt och det går att välja en eller flera grupper utifrån intresse och behov.

Det här visar Ung Cancers behovsanalys från 2023
I Ung Cancers behovsanalys från 2023, där 85 cancerdrabbade medlemmar fick frågan om hur de påverkats av diagnosen kopplat till sex, samliv och fertilitet, så rapporterade medlemmarna följande:

  • 40% har upplevt minskad sexlust efter sin diagnos.
  • 22% har upplevt minskad sexuell förmåga.
  • 22% har upplevt fertilitetsproblem.
  • 51% har upplevt oro för fertilitetsproblem.

    ungcancer.se/dejtacancer

Sveriges regioner kraftsamlar för att öka deltagandet i cancerscreening

”Screening är en livräddande insats. Ju tidigare cancer upptäcks, desto större är chansen att behandlingen lyckas.” Det säger Elin Ljungqvist, nationell screeningsamordnare vid Regionala cancercentrum i samverkan. September är uppmärksamhetsmånad för screening med målet att sprida kunskap och uppmana fler att ta sin kallelse på allvar.

Varje år räddas tusentals liv tack vare screeningprogram för tidig upptäckt av cancer. I Sverige erbjuds i dag screening för bröstcancer, livmoderhalscancer och tjock- och ändtarmscancer. Nu går landets regioner, tillsammans med 1177, återigen samman i en nationell kampanj under september för att sprida kunskap och uppmana fler att ta sin kallelse på allvar.

– Screening är en livräddande insats. Ju tidigare cancer upptäcks, desto större är chansen att behandlingen lyckas. Därför är det avgörande att fler deltar när de blir kallade, säger Elin Ljungqvist, nationell screeningsamordnare vid Regionala cancercentrum i samverkan.

Screening räddar liv – men fler behöver delta

Bröstcancer, livmoderhalscancer och tjock- och ändtarmscancer drabbar drygt 17 000 svenskar varje år. Statistik från 2024 visar att närmare 80 procent av de som kallades till bröstcancerscreening deltog. För tjock- och ändtarmscancer – ett program som ännu inte är fullt utbyggt – är motsvarande siffra 65 procent. Täckningsgraden* för screening mot livmoderhalscancer var 83 procent.

– Vi har kommit långt, men vi är inte i mål. Varje person som deltar när de blir kallade gör skillnad – för sig själv, för sina närstående och för samhället. Även om det kan kännas lite omständligt är det väl värt att gå på regelbundna undersökningar för att kunna hitta cancer i ett tidigt skede eller upptäcka förändringar som kan leda till cancer längre fram, säger Elin Ljungqvist.

Ett kontinuerligt arbete pågår för att sänka trösklarna för att delta i screening och få fler att prioritera sin kallelse.

– Nu går till exempel regionerna mer och mer över till att erbjuda självprovtagning för HPV som kan leda till livmoderhalscancer. Det innebär att det räcker att gå till en brevlåda med sitt prov i stället för att besöka en gynekologisk mottagning, vilket kan underlätta mycket om man har lång resväg, säger Elin Ljungqvist.

* Täckningsgrad är ett mått på hur stor andel av de i målgruppen som deltar inom ett screeningintervall.

Fakta om screeningprogrammen i Sverige

Livmoderhalscancer: Provtagning eller självprov för HPV erbjuds kvinnor i åldern 23–70 år. Regelbundet deltagande minskar risken att insjukna med över 90 procent.

Bröstcancer: Mammografi erbjuds kvinnor i åldern 40–74 år.

Tjock- och ändtarmscancer: Screening med avföringsprov införs successivt i regionerna för män och kvinnor 60–74 år.

Organiserad testning för prostatacancer pågår i nästan hela landet men är inte ett nationellt screeningprogram.

Alla screeningundersökningar är kostnadsfria.

Pågående utvecklingsarbete inom screening:

AI-granskning vid bröstcancerscreening
AI-teknik används för att effektivisera och höja kvaliteten i granskningen av mammografibilder.

Övergång till självprovtagning för HPV
Införandet av självprovtagning inom livmoderhalscancerscreening ökar tillgängligheten och möjliggör för fler att delta i programmet.

Införande av screening för tjock- och ändtarmscancer
Implementeringen av det nya screeningprogrammet pågår i landets regioner. Genom att erbjuda screening till kvinnor och män i åldern 60–74 år beräknas upp till 300 liv kunna räddas varje år.

Riktade insatser för att nå grupper med lägre deltagande
Regionerna arbetar aktivt för att öka deltagandet i screeningprogrammen bland grupper som ofta står utanför, bland annat genom insatser med hälsoinformatörer.

Förbättrad screening för livmoderhalscancer
Det uppdaterade screeningprogrammet för livmoderhalscancer erbjuder förbättrad träffsäkerhet och mer effektiv uppföljning.

RYBREVANT + LAZCLUZE: Median OS ej uppnådd vid 38 månader

Nya data publicerade i New England Journal of Medicine: Median OS hade vid 37,8 månaders uppföljning ännu inte uppnåtts för patienter som fick RYBREVANT (amivantamab) i kombination med LAZCLUZE (lazertinib)

En kemoterapifri kombinationsbehandling kan inleda en ny era för första linjens behandling.

Johnson & Johnson tillkännagav idag att nya resultat från fas III-studien MARIPOSA publicerats i The New England Journal of Medicine (NEJM). En head-to-head-jämförelse mellan monoterapi med osimertinib och Rybrevant i kombination med Lazcluze visade en statistiskt signifikant och kliniskt meningsfull total överlevnad (OS) för patienter med tidigare obehandlad lokalt avancerad eller metastaserad icke-småcellig lungcancer (NSCLC) med EGFR-mutationerna exon 19-deletion (ex19del) eller substitutionsmutation L858R i exon21 (L858).

Efter en medianuppföljning på 37,8 månader sågs en statistiskt signifikant minskning av risken för död jämfört med monoterapi med osimertinib (hazard ratio [HR], 0.75; 95 procent konfidensintervall [KI], 0.61-0.92, P=0.005).

Median OS för kombinationsbehandlingen utforskades som en sekundär endpoint och har ännu inte uppnåtts (95 procent KI, 42,9 – inte uppskattningsbar).

”De nya resultaten stärker ytterligare vår förståelse för potentialen med denna typ av behandling vid EGFR muterad, icke småcellig lungcancer. De visar på viktiga framsteg i arbetet för att kunna erbjuda patienter, med stort medicinskt behov, mer effektiva behandlingsalternativ” säger Martin Johansson, medicinskt ansvarig vid Johnson & Johnson Innovative Medicine.

Johnson & Johnson presenterade OS-data vid European Lung Cancer Congress (ELCC) 2025 tidigare i år.

Martin Johansson, medicinskt ansvarig vid Johnson & Johnson Innovative Medicine.

Artikel i NEJM finns här.

Barncancerfonden startar impact-bolag

Femåriga Vilma kan leka och röra sig fritt samtidigt som behandlingen pågår tack vare droppvästen. Foto: Malin Grönborg

Barncancerfonden Impact Invest AB är ett av Barncancerfonden helägt bolag som bildades 2025 med sikte på att snabba på implementeringen av nya metoder och behandlingar och på så sätt bidra till förbättrad vård av barn med cancer. Nu görs den första investeringen i Nil Medical som har utvecklat Vestpack, en svensk uppfinning som innebär att barn som behandlas för cancer kan vara aktiva och leka under pågående behandling.

– Genom bolaget vill vi säkerställa att lovande innovationer och forskningsresultat inte stannar i labbet, utan faktiskt når hela vägen till cancerdrabbade barn. Idag finns en lucka inom innovationsinvestering som vi vill täppa till. Vår ambition är att Barncancerfonden Impact Invest ska fungerar som en brygga, och påskynda resan från idé till konkret nytta, säger Ola Mattsson, generalsekreterare på Barncancerfonden.

De flesta företag som utvecklar produkter för onkologisk vård och behandling satsar vanligtvis först inom vuxenonkologin där patientgrupperna är större och vägen till marknad kan vara mer förutsägbar. Det innebär att innovationer som ny teknik och nya läkemedel ofta når barncancervården senare, om alls, trots att behoven är minst lika stora. Genom investmentbolaget vill Barncancerfonden erbjuda nya förutsättningar för samarbete, utveckling och implementering så att även mindre patientgrupper som barn kan få tillgång till nya innovativa produkter och behandlingar i samma tempo som inom vuxenonkologin.

Snabbare väg till patientnytta

En av de viktigaste delarna i Barncancerfondens arbete är att se till att insamlade medel används så att varje krona gör så stor skillnad som möjligt. En del av de forskningsprojekt som tilldelas medel kan resultera i patenterbara innovationer. Flera av de innovationer som utvecklats har stor potential att göra skillnad för barn med cancer, men då patientunderlaget är litet väljer många finansiärer att avstå att satsa på en relativt begränsad marknad, trots att behoven finns.

– På samma sätt som att den idéburna sektorn finansierar forskning behövs finansiering av implementeringen av resultat från forskning och innovationer. Vi ser att Barncancerfonden har en viktig roll att spela här och hoppas att flera olika aktörer, även de stora investerarna, tar klivet och vågar investera i innovationer med tydlig samhällsnytta, säger Ola Mattsson.

Första investeringen: möjliggör lek trots dropp

Barncancerfonden Impact Invest gör nu den första investeringen i Nil Medical som utvecklat Vestpack – en patenterad CE-märkt, ergonomisk väst som skyddar infusionssystemets delar (vätskor, pumpar och slangar) inuti plagget. Västen är utformad för att ge barn som genomgår avancerad behandling ökad rörelsefrihet och trygghet, utan att vara i vägen eller kännas klumpig. Vestpack har utvecklats i nära samarbete med barnonkologavdelningen vid Norrlands universitetssjukhus sedan 2011. Produkten testas nu kliniskt i flera svenska regioner och har fått mycket positiv respons från både patienter, vårdnadshavare och vårdpersonal.

Martin Hanberger, grundare och vd på Nil Medical AB menar att det är ett drömscenario att ha Barncancerfonden som delägare.

– Vi startade med barnens bästa i centrum och har fått fantastiskt stöd från Barncancerfonden genom åren. Att nu ha Barncancerfonden Impact Invest som delägare är en kvalitetsmarkör. Bolagets ambition ligger helt i linje med våra värderingar om att en eventuell vinst både skapar värde för framtida patienter och bidrar till ny forskning och innovation. Samarbetet öppnar också dörrar internationellt och stärker vår långsiktiga målsättning: att erbjuda rörelsefrihet till så många barn som möjligt under behandling.

Tagrisso + kemoterapi ger rekordlång överlevnad vid EGFR-muterad lungcancer

Tagrisso i kombination med kemoterapi visade en median totalöverlevnad på nästan fyra år, den längsta överlevnad som någonsin rapporterats i en global fas III-studie av EGFR-muterad avancerad lungcancer.

Den slutliga analysen av totalöverlevnad (OS) i FLAURA2-studien förstärker den gynnsamma nytta-riskprofilen för denna kombination. Resultaten bekräftar Tagrisso (osimertinib) som standardbehandling vid första linjens EGFR-muterad lungcancer, och som grundpelare i behandlingen av samtliga stadier av sjukdomen.

Resultat från den slutliga analysen av totalöverlevnad (OS) i fas III-studien FLAURA2 visade att AstraZenecas osimertinib i kombination med pemetrexed och platinabaserad kemoterapi gav en statistiskt signifikant och kliniskt meningsfull förbättring av median OS jämfört med osimertinib som monoterapi vid förstalinjens behandling av patienter med lokalt avancerad eller metastaserad epidermal tillväxtfaktorreceptor-muterad (EGFRm) icke-småcellig lungcancer (NSCLC).

Dessa resultat presenterades idag den 7 september under presidentsymposiet vid World Conference on Lung Cancer (WCLC) som anordnas av International Association for the Study of Lung Cancer i Barcelona, Spanien (abstrakt #PL02.04).

I den slutliga OS-analysen visade osimertinib i kombination med kemoterapi en median OS på nästan fyra år (47,5 månader) jämfört med cirka tre år (37,6 månader) för osimertinib som monoterapi. Vid 57 % mogen data visade resultaten att osimertinib i kombination med kemoterapi minskade risken för död med 23 % jämfört med osimertinib som monoterapi (baserat på en hazard ratio [HR] på 0,77; 95 % konfidensintervall [KI] 0,61-0,96; p=0,0202). Uppskattningsvis 63,1 % av patienterna som behandlades med kombinationen levde vid tre år och 49,1 % av patienterna levde vid fyra år jämfört med 50,9 % respektive 40,8 % i monoterapiarmen. Den observerade OS-fördelen för osimertinib i kombination med kemoterapi jämfört med osimertinib som monoterapi var konsekvent i alla förspecificerade subgrupper. Patienter i kontrollarmen fick standardbehandling, inklusive kemoterapi, vid progression, vilket stöder relevansen av OS-resultaten.

David Planchard, MD, PhD, thoraxonkolog vid Gustave Roussy Institute of Oncology i Villejuif, Frankrike, och huvudprövare för studien, säger: ”De grundläggande målen med lungcancerbehandling är att förlänga överlevnaden samtidigt som patienternas livskvalitet bevaras. Dessa resultat, med en längre median OS än vad som påvisats i tidigare studier för samma patientgrupp, visar att denna kombination kan uppnå båda dessa mål, vilket stödjer valet av osimertinib, med eller utan tillägg av kemoterapi, som standardbehandling för patienter med första linjens avancerad EGFR-muterad lungcancer.”