Ingela - Onkologi i Sverige

Ny webbkurs inom bäckencancerrehabilitering

Varje år behandlas drygt 20 000 personer i Sverige för cancersjukdomar i lilla bäckenet. De flesta överlever men en stor andel av de färdigbehandlade patienterna får kvarstående tarmfunktionsproblem på grund av cancerbehandlingen. Det finns flera behandlingar och egenvårdsråd som kan förbättra tarmfunktionen. I den nya utbildningen ges vårdgivare ett kunskapsstöd för att systematiska vägleda patienten genom dem.

Utbildningen består av ett antal filmer och texter. Den tar cirka en timme att genomföra på dator, läsplatta eller i mobilen. Det är den nationella arbetsgruppen för Bäckencancerrehabilitering som tagit fram kursen. Kursen vänder sig främst till sjuksköterskor, men också till annan vårdpersonal som träffar patienter som har behandlats för cancer i lilla bäckenet.

Tar tid och kräver tålamod

– Få patienter blir hjälpta av en enskild behandling. Ofta handlar det om att prova, anpassa och kombinera olika typer av behandlingar och egenvård som kost, skydd, träning, tarmreglerande preparat och ibland irrigation. Vad som fungerar är individuellt och det tar tid att hitta rätt, säger Annika Sjövall, docent, kolorektalkirurg och ordförande i den Nationella arbetsgruppen för Bäckencancerrehabilitering.

Stor inverkan på vardagslivet

Tarmproblem är ett ämne som många har svårt att prata om. Det är vanligt att patienter inte tar upp sina problem med vare sig närstående eller vården.

– Besvär som fragmenterad avföring, trängningar, läckage, gaser och magsmärta har stor negativ påverkan på patientens livskvalitet. Många lider i det tysta. Därför ger utbildningen även tips på hur vårdgivare kan fånga upp dessa patienter och våga fråga om tarmfunktionen, säger Karin Eriksson, specialistsjuksköterska på Centrum för cancerrehabilitering på Sabbatsbergs sjukhus.

I utbildningen medverkar specialistsjuksköterskor, kontaktsjuksköterska, dietist, läkare och patient. Det ingår även en kortare föreläsning om orsaker till tarmfunktionsproblem efter behandling av cancer i lilla bäckenet.

Uppdaterat vårdprogram för melanom gällande neoadjuvant behandling

Det nationella vårdprogrammet för melanom har reviderats gällande neoadjuvant behandling. Det uppdaterade vårdprogrammet fastställdes i RCC i samverkan den 15 november 2022.

Efter analys av data som presenterats under hösten 2022 rekommenderar vårdprogramgruppen för melanom att neoadjuvant behandling används för patienter med kutant eller akralt melanom med makroskopisk operabel metastasering. Rekommendationen gäller dock ej för hjärnmetastaserad sjukdom eller mukosala melanom.

Rekommendation

Neoadjuvant behandling med 3 cykler pembolizumab alternativt med 2 cykler nivolumab och att operationen sedan sker inom 2 veckor efter den sista infusionen. Därefter 6 cykler adjuvant pembrolizumab alternativt 10 cykler adjuvant nivolumab. Totalt antal cykler motsvarar därmed 1 års behandling med enbart adjuvant PD-1-hämmare.

Fjärrmetastasutredning rekommenderas

Inför start av neoadjuvant behandling med PD-1-hämmare samt inför operationen rekommenderas fjärrmetastasutredning. Inför den adjuvanta behandlingen rekommenderas förnyad radiologi endast om den påbörjas >6 veckor efter den senaste undersökningen. Därefter sker uppföljning och kontroller enligt rutin.

Justeringarna är inlagda i vårdprogrammet i avsnittet Neoadjuvant behandling under Systemisk behandling. De nya rekommendationerna förväntas börja tillämpas efter att rutiner kring arbetssätt är framtagna och förankrade i respektive region.

Förändringar gällande patologin och i SVF för hudmelanom

De nya rekommendationerna påverkar även patologin och flödesschemat i SVF för hudmelanom. Uppdatering avseende bedömning av patologisk respons och flödesschemat i SVF för hudmelanom förväntas vara klart första kvartalet 2023.

Vårdprogramgruppen för melanom består av en hudläkare, en kirurg och en onkolog från varje sjukvårdsregion. Här finns också kontaktsjuksköterska, patolog och representanter från primärvården samt från patientföreningen för melanom.

Studie kastar nytt ljus över munbakteriers koppling till sjukdom

Forskare vid Karolinska Institutet har kartlagt vilka bakterier som är vanligast förekommande vid svåra tandinfektioner. Få liknande undersökningar har gjorts tidigare och nu hoppas forskarna att studien kan bidra till ökad kunskap om sambandet mellan munbakterier och andra sjukdomar. Studien publiceras i Microbiology Spectrum.

Foto: Pixabay.

Tidigare studier har visat tydliga kopplingar mellan munhälsa och flera folksjukdomar, bland annat cancer, hjärt-kärlsjukdom, diabetes och alzheimer. Men det saknas longitudinella studier som visar vilka bakterier som finns i en tand- eller käkbensinfektion.

Margaret Sällberg Chen. Foto: Stefan Zimmerman.

Nu har KI-forskare analyserat prover som samlats in mellan 2010–2020 vid Karolinska Universitetssjukhuset från patienter med svåra tandinfektioner. Resultatet är en lista över de vanligaste förekommande bakterierna.

Studien genomfördes i nära samarbete mellan Margaret Sällberg Chens och Volkan Özencis forskargrupper.

– Här rapporterar vi för första gången den mikrobiella sammansättningen av bakterieinfektioner från prover som samlats in under en tioårsperiod i Stockholms län. Resultaten visar att ett flertal munbakterieinfektioner med koppling till systemiska sjukdomar förekommer ständigt, och vissa har även ökat under det senaste decenniet i Stockholm, säger Margaret Sällberg Chen, professor vid institutionen för odontologi vid Karolinska Institutet.

Betydelse för andra sjukdomar

Studien visar att de vanligaste grupperingarna av bakterier bland proverna var Firmicutes, Bacteroidetes, Proteobacteria och Actinobacteria. När det gällde enskilda släkten av bakterier så var de vanligaste Streptococcus spp, Prevotella spp, och Staphylococcus spp.

– Våra resultat ger nya insikter om mångfalden och förekomsten av skadliga mikrober i munhålans infektioner. Fyndet är inte bara viktigt för tandvården utan bidrar även till en bättre förståelse av tandinfektionernas betydelse för patienter med underliggande sjukdomar. Om en viss bakterie gör skada i munnen så är sannolikheten stor att den kan vara skadlig för vävnader på andra platser i kroppen, säger Margaret Sällberg Chen.

Forskargruppen har i tidigare studier bland annat visat att förekomsten av munbakterier i bukspottkörteln avspeglar svårighetsgraden i bukspottkörteltumörer.

Bättre diagnostik och behandling

Kartläggningen gjordes med hjälp av 1014 prover från lika många patienter, där 469 var kvinnor och 545 var män. Studien genomfördes med hjälp av metoden MALDI-TOF masspektrometri, som ger en snabb identifiering av enskilda levande bakterier i ett prov men sällan används inom tandvården.

Volkan Özenci. Foto: Stefan Zimmerman.

– Detta var en epidemiologisk studie med ett begränsat patientunderlag och för att säkerställa resultatet behöver vi fler och större studier. Nu hoppas vi att tandläkare ska börja samarbeta mer med kliniska mikrobiologiska laboratorier. Det skulle kunna öka förståelsen för vilka bakterier som ligger bakom en viss tandinfektion och bidra till bättre diagnostik och behandling, säger Volkan Özenci, adjungerad professor vid institutionen för laboratoriemedicin, Karolinska Institutet.

Studien ingår i ett doktorandarbete av tandläkare Khaled Al-Manei där nästa steg är en liknande epidemiologisk studie på svampinfektioner i munnen. Här är målet att identifiera nya svampar och mikrober och även förstå varför de kan bli elakartade.

Forskningen finansierades av Vetenskapsrådet, Cancerfonden, och CIMED (Centrum för innovativ medicin).

Publikation

”Clinical Microbial Identification of Severe Oral Infections by MALDI-TOF Mass Spectrometry in Stockholm County: An 11-Year (2010-2020) Epidemiological Investigation”. Khaled Al-Manei, Mahin Ghorbani, Sabrina Naud, Kholod Khalil Al-Manei, Michał J. Sobkowiak, Bodil Lund, Gulsen Hazirolan, Margaret Sällberg Chen och, Volkan Özenci. Microbiology Spectrum, online 24 november 2022, doi: 10.1128/spectrum.02487-22.

Fler barn kan få specialistsjukvård i hemmet med nytt team på Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Färre resor till sjukhuset, färre avbrott i det vardagliga livet och större möjligheter för hela familjen att fortsätta med skola, jobb och fritidsaktiviteter. Med ett nytt team kan Drottning Silvias barnsjukhus nu erbjuda hembesök för en del sjuka barn som annars hade behövt vård på sjukhus.

– Utvecklingen av vården innebär att den blir mer flexibel vilket bland annat gör att patienter inte alltid behöver vårdas inne på sjukhuset. Även specialiserad barnsjukvård kan bedrivas utanför sjukhuset och det känns helt rätt att erbjuda sjukhusets minsta patienter den här möjligheten, säger Anna Pihlström, verksamhetsutvecklare och projektledare för Sjukhusansluten barnsjukvård i hemmet.

De erfarna barnsjuksköterskorna Maria Lönn och Josefin Westerberg ingår i det nya teamet på Drottning Silvias barnsjukhus som erbjuder fler barn specialistsjukvård i hemmet. Här med Anna Pihlström (mitten) som är projektledare för satsningen. Foto: Paul Björkman.

I början av september åkte teamet från Drottning Silvias barnsjukhus hem till de första patienterna. Det handlar om barn mellan noll och arton år med långvarigt och kortvarigt vårdbehov som kan få hjälp av teamet hemma. Det är inte diagnosen som avgör möjligheten till vård i hemmet, utan om vården kan ges lika säkert som på sjukhus. Det är främst sjuksköterskor som ingår i teamen och utför läkemedelsbehandlingar, provtagningar, omläggningar och annat som kan utföras med samma kvalitet som på sjukhuset.

– Hittills har vi fått mycket positiv återkoppling från barnen och familjerna. De sparar en massa tid förstås, en del barn hinner vara på skola och förskola, och inte minst innebär det att barnen får behandling i en miljö som är trygg miljö för dem. Även syskonen kan vara delaktiga, vilket är mycket värdefullt för många barn, säger Anna Pihlström.

Projekt Sjukhusansluten barnsjukvård i hemmet är ett pilotprojekt som ligger inom det regionala barnuppdraget, Västra Götalandsregionens utvecklingsplan för barn och ungas hälso- och sjukvård där vården ska se till alla barn och ungdomars bästa möjliga hälsa och utveckling. Ett systematiskt barnrättsperspektiv ska genomsyra arbetet. Det betyder att barnets bästa hela tiden behöver utvärderas av vårdpersonalen. Ibland bör vården förstås ske på sjukhus.

– Vård i hemmet är ett erbjudande. Vill man hellre vara på sjukhuset så finns självklart den möjligheten. Ibland händer det att familjen vill skilja på sjukhuset och hemmiljön, att vården inte ska in i hemmet.

Under tiden som pilotprojektet pågår erbjuds Sjukhusansluten barnsjukvård i hemmet till patienter i Göteborgsområdet. Det finns kriterier för vilka insatser som kan göras, till exempel kan besöket bara genomföras dagtid, måndag till fredag och inte ta mer än två timmar.

– Vi kommer att utveckla vårdformen i takt med att projektet pågår och förhoppningsvis kan vi utöka verksamheten så att fler patienter får tillgång till vård i hemmet. Målsättningen är att specialistsjukvård i hemmet ska bli en naturlig del av barnsjukhusets utbud, säger Anna Pihlström.

Utländska läkares praktiska kunskaper testas i Lund

På Practium i Lund genomgår utländska läkare två dagars praktiska prov. Det handlar om läkare med utbildning från länder utanför EU/ESS som vill ha en svensk läkarlegitimation. I år är det första gången Practicum står värd för de tuffa proven.

Practicum är Region Skånes regionala organisation för klinisk färdighetsträning och medicinsk simulering. På Practicum i Lund genomförs proven i samarbete med Lunds universitet under två dagar.

Planeringen är omfattande och schemat för provtider och raster följs minutiöst för att förutsättningarna ska vara lika för alla. Läkarna slussas mellan de olika provstationerna utan möjlighet att träffa varandra samtidigt som deras insatser bedöms av erfarna läkare från Sus. Det hela följs i realtid av examinatorn.

– Redan när vi drog igång dessa prov 2016 fanns behovet av fler provorter. De praktiska proven genomfördes då i Umeå och Göteborg. Men har nu kompletterats med Lund och Uppsala, säger examinator på plats Magnus Hultin, docent vid Umeå universitet, som är det lärosäte som leder arbetet med att bedöma läkarnas kunskaper.

Blandade erfarenheter

Det finns många olika anledningar bakom att man vill ha en svensk läkarlegitimation. En del har aktivt sökt sig till Sverige, kanske för att kärleken fört dem hit eller för att de ser möjligheten att förbättra sina levnadsvillkor.

– Det är ofta yngre, högt motiverade läkare som arbetar mycket målmedvetet för att lära sig svenska och hur vårt sjukvårdssystem fungerar, säger Magnus Hultin.

En annan grupp är de läkare som kommit som flyktingar till Sverige.

– Vi börjar se allt fler av dem som kom till Sverige från framför allt Syrien under 2015 och 2016. Det har dröjt längre än vad vi trodde från början, men det tar lång tid att lära sig språket tillräckligt bra för att kommunikationen med patienterna ska fungera, säger Magnus Hultin.

Att provet nu ges även i Lund, innebär fördelar för de blivande läkarna, men även för Region Skåne och Lunds universitet. Under pandemin samlades alla övningsstationer som används när blivande läkare och sjuksköterskor ska genomföra praktiska utbildningsmoment till Practicum i Lund. Då uppstod förutsättningarna att även erbjuda det praktiska kunskapsprovet för utländska läkare.

– Vi vill utveckla Practicum i Lund och använda de stationer vi byggt upp. Dessutom vill vi bidra till det här i Sverige, säger Peter Svensson, professor i klinisk koagulationsmedicin och tidigare programchef på läkarprogrammet i Lund.

I samarbetet med övriga orter som erbjuder det praktiska kunskapsprovet, sker ett erfarenhets- och kunskapsutbyte.

– Vi i Lund vinner på att vi får ner nya idéer från kollegorna i Umeå, Göteborg och Uppsala, säger Peter Svensson.

Lång väg till legitimation

Innan de praktiska proven genomförs krävs även godkänt resultat på ett teoretiskt prov. Sett över tid är det färre än hälften som påbörjat processen som tar sig hela vägen fram till en svensk läkarlegitimation. Proven är tuffa då det krävs breda kunskaper för en svensk läkarlegitimation. Den som praktiserat ett antal år – och kanske specialiserat sig – behöver ofta mycket repetition.

När proven är avklarade väntar sex månaders praktik, parallellt med en kurs i författningskunskap och ett valideringstest i svenska. Först därefter är de redo att möta patienter med en färsk legitimation i fickan.