Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Jan Lötvall prisas för upptäckt om cellers kommunikation

Jan Lötvall, professor vid Göteborgs universitet, får som första svensk Lipid Science Award, som är ett personligt pris på 500 000 kronor från Kåre Larsson och Gunnar Sandbergs forskningsstiftelse. Jan Lötvalls grupp har kunnat visa att små bubblor (så kallade exosomer) som sänds ut av celler i kroppen innehåller RNA-molekyler, en upptäckt som kan leda till helt nya behandlingar för både cancer och bakterieinfektioner.

– Det är ett fantastiskt fint pris som uppmärksammar ett forskningsfält som kan komma att leda till helt nya behandlingssätt för en rad olika sjukdomar. Jag är rörd och känner samtidigt stor ödmjukhet, säger Jan Lötvall, som professor i klinisk allergologi på Institutionen för medicin.

Priset Lipid Science Award delas årligen ut av Kåre Larsson och Gunnar Sandbergs forskningsstiftelse. Professor Jan Lötvall får 2023 års pris för att han i samarbete med andra forskare upptäckte att så kallade extracellulära vesiklar är en mekanism för genetiskt utbyte mellan celler. Det banbrytande arbetet publicerades 2007 i tidskriften Nature Cell Biology och ledde till ett enormt intresse för forskningsfältet.

Nästa generations läkemedel

Exosomer, som även kallas extracellulära vesiklar, är strukturer av nanostorlek som liknar små bubblor. De bildas innanför cellmembranet och knoppas av från cellens yta. Att dessa små bubbellika strukturer existerar har varit känt sedan 1970-talet, men det var först under 2000-talet som deras potential blev tydlig, när Jan Lötvalls forskargrupp visade att bubblorna är ett sätt för celler att kommunicera med varandra.

Jan Lötvall. Foto: Jan Kwarnmark

– Celler använder extracellulära vesiklar för att skicka in genetiskt material i form av RNA in i andra celler. Jag tror att upptäckten kan utvecklas till nästa generations biologiska läkemedel, och få lika stor klinisk betydelse som de monoklonala antikropparna redan haft, säger Jan Lötvall.

I sin motivering lyfter Kåre Larsson och Gunnar Sandbergs forskningsstiftelse fram betydelsen av Jan Lötvalls engagemang för att driva den internationella forskningen om extracellulära vesiklar framåt. Han grundade och var länge ordförande för den vetenskapliga föreningen International Society for Extracellular Vesicles. Han är fortfarande redaktör för föreningens tidskrift, vars artiklar ofta citeras i hög grad av andra forskare.

Cancer och sepsis

Sedan upptäckten har bland annat Jan Lötvalls grupp visat att analyser av extracellulära vesiklar kan fungera som biomarkörer för flera olika sjukdomar. Det pågår intensiv forskning världen över för att utveckla extracellulära vesiklar till en helt ny strategi för att behandla en rad olika sjukdomar. Mycket av forskningen är inriktad mot nya cancerbehandlingar, men även mot blodförgiftning (sepsis) och andra bakterieinfektioner.

Behandling med dessa vesiklar innebär att dess genetiska innehåll modifieras och injiceras eller ges intravenöst. Ett flertal studier gjorda i både djur och cellodling har visat att behandlingen inte verkar vara skadlig, men det behövs resultat från större väldesignade studier för att visa att de positiva effekterna är kliniskt relevanta. Så sent som i höstas publicerade Jan Lötvalls forskargrupp resultat som visade att extracellära vesiklar från mesenkymala stamceller kan hämma inflammationen i möss med omkring 75 procent, vilket är en klar förbättring jämfört med tidigare publicerade studier.

– I vår forskning laddar vi extracellulära vesiklar med material som förstärker deras antiinflammatoriska effekt. Vi modifierar också vesiklarnas yta i försök att kunna målstyra dem till särskilda celler där vi vill att effekten ska ske, säger Jan Lötvall.

Patienter i nordöstra Skåne får hjälp av mobilt team

Personer med cancer har man ofta täta kontakter med sjukvården, men för den som är infektionskänslig kan sjukhusmiljön innebära risker. I nordöstra Skåne finns nu ett basonkologiskt team, som kan ge mycket av den grundläggande vården hemma hos patienten.

Catharina Weman-Persson, överläkare, och Ulrika Mattsson, specialistsjuksköterska, arbetar båda i det basonkologiska teamet.

Det finns flera olika mobila team i den skånska vården. Det senaste tillskottet är det basonkologiska teamet i nordöstra Skåne.
– Samtalen kommer in till teamets sjuksköterska från sjukhusens olika avdelningar på morgonen, säger Catharina Weman-Persson.

Hon har jobbat som läkare inom palliativ vård och ASIH, avancerad vård i hemmet, i många år och är en av de som under det senaste året arbetat med att dra igång det basonkologiska teamet.

Sjukvården kommer till patienten
Samtalen med remisser kan komma från samtliga avdelningar på sjukhusen, även från akuten. Vad man behöver hjälp med varierar, men den gemensamma nämnaren är att det är en cancerpatient som har behov av vård. Istället för att patienten ska ta sig in till akuten eller en av sjukhusens avdelningar, åker Catharina och kollegan Ulrika Mattsson, specialistsjuksköterska, eller någon av deras kollegor, hem till den som behöver hjälpen.

– Det är allt från vätskebehandling till bedömning om de kan vara kvar hemma. Det kan vara cytostatikabiverkningar – man kanske har mått illa så att man inte kan äta eller dricka, säger Ulrika Mattsson.

Ibland krävs vård på sjukhus
Ibland blir det tvärtom, att besöket mynnar ut i bedömningen att den som mår dåligt måste komma in till sjukhuset för att få nödvändig vård.

– Man får aldrig blunda för att en cellgiftsbehandling ofta är rätt så tuff. Patienten kan bli mycket infektionskänslig och då behöva professionell vård snabbt. I det läget skall patienten i alla fall inledningsvis vårdas på sjukhuset, säger Catharina.

”Halleluja”
Teamet är minst sagt populära hos de människor de möter.

– Vi har faktiskt bara fått positiva reaktioner! Det är allt från ”halleluja” till ”Å, kommer det en doktor, kan ni koppla dropp här hemma?”, säger Ulrika Mattsson.

Även närstående, som många gånger drar ett tungt lass, är tacksamma över att Catharina, Ulrika och deras kollegor finns.
– Lättnad, att de inte behöver komma in. De är trygga med vår bedömning, säger Ulrika.

Stor informationsinsats
Teamet och arbetssättet är ännu helt nytt för sjukhusen i nordöstra Skåne och det återstår en hel del arbete för att få allt att löpa på smidigt.

– Vi måste ut och informera läkarna på CSK. Man får inte alla med sig på tåget med en gång. Men i slutändan så tjänar ju alla på det, säger Catharina.

Hjälp för trötta patienter
En av de avdelningar som definitivt redan är ”med på tåget” är hematologen på CSK, där Janet Valle jobbar som sjuksköterska. Här finns sedan tidigare ett visst samarbete med ASIH och många av avdelningens dagvårdspatienter skulle kunna få hjälp hemma av det basonkologiska teamet tror Janet.

– För vår del är det jättepositivt. Vi ser fram emot att utveckla samarbetet. Vi har många patienter som är återkommande på dagvården, med blodtransfusioner och ännu fler som har en enklare cytostatikabehandling. För det mesta kommer de dagligen till dagvården och ofta är de ju väldigt trötta. De är väldigt tacksamma varje gång ASIH har kunnat hjälpa till och göra det där hemma. Även anhöriga är tacksamma – det är de som får köra in, säger Janet.

”Det är därför vi är här”
För vissa patienter är en sjukhusinläggning inte ett alternativ – de kan helt enkelt inte tänka sig fler sjukhusvistelser.

– Det var en man som har en cancer och var under behandling. Han hade ringt till onkologmottagningen, eftersom han inte hade kunnat äta och dricka och behövde näringsdropp. Han ville inte läggas in på sjukhuset. Vi kom dit och satte både vätske- och näringsdropp. När vi kom blev han helt överlycklig och tyckte det var helt fantastiskt att han kunde få det hemma, säger Catharina Weman-Persson.

– Det första han sa när vi kom dit var ”jag åker ingenstans”. Och vi svarade – nej, men det är därför vi är här, säger Ulrika Mattsson.

Fakta basonkologiska teamet i nordost
I teamet, som finns både vid CSK och palliativ vård och ASIH Hässleholm, ingår läkare och sjuksköterska. Dessutom stöttar medicinsk sekreterare vad gäller administration.

Förutom att teamet kan göra insatser i hemmet, kan de också vara det stöd som behövs för att en patient ska kunna skrivas ut från avdelningen tidigare.

Teamet finns tillgängligt för bedömningar och besök av läkare på vardagar mellan 8 och 17. När läkaren har beslutat om en insats efter att ha bedömt patienten, kan insatsen sedan utföras av vårdpersonal dygnet runt.

Stor donation till forskning om människans immunförsvar

Tack vare en gåva från en amerikansk donator får Uppsala universitets forskning om immunreaktioner vid transplantation, autoimmunitet och cancer en viktig förstärkning. Donationen på totalt 4.5 miljoner dollar ska öka möjligheterna att på sikt utveckla nya behandlingsstrategier inom detta viktiga område.

-Vi är mycket tacksamma för denna generösa och välkomna förstärkning inom ett angeläget medicinskt område. Just denna form av långsiktiga och oberoende resurser till grundläggande forskning lägger grunden för upptäckter som i nästa steg kan omsättas i tillämpningar till gagn för vår omvärld, säger rektor Anders Hagfeldt.

Vid vissa sjukdomstillstånd måste patientens eget immunförsvar hållas tillbaka för att behandlingen ska fungera. Så kallad immunosuppression används därför regelbundet vid exempelvis transplantation och autoimmuna sjukdomar för att förhindra destruktiva immunreaktioner. På sikt leder dock detta ofta till att patienten löper andra hälsorisker, relaterade till försvagningen av immunsystemet.

Målsättningen med det projekt som donationen stödjer är att utveckla nya och mer riktade strategier för att på sikt modulera immunsystemets reaktioner vid dessa olika sjukdomstillstånd.

-Forskningen kommer att inriktas på att undersöka hur varianter av vissa antikroppar kan stärka kroppens förmåga att hantera immunreaktioner vid sjukdomstillstånd som cancer, autoimmunitet och vid transplantationer, säger docent David Berglund som leder projektet.

Donatorn Pablo Legorreta är grundare, vd och ordförande för det amerikanska företag Royalty Pharma Plc. Pablo Legorreta har över 25 års erfarenhet av investeringar i tidiga life science-projekt. Royalty Pharma är ett snabbväxande företag, och ett av världens största investeringsbolag fokuserat på life science. Pablo Legorreta har bred erfarenhet av samarbete med universitetsforskning, och har även stött medicinsk forskning vid flera amerikanska universitet. Han sitter i styrelsen för bl.a. Rockefeller University, Brown University, the Hospital for Special Surgery, Pasteur Foundation (US) samt Open Medical Institute, en frivilligorganisation med syfte att stärka sjukvården globalt genom forskning och utbildning.

David Berglund disputerade 2014 vid Uppsala universitet på en avhandling om immunreglering i samband med organtransplantation och är nu verksam som docent vid institutionen för immunologi, genetik och patologi (IGP) vid Uppsala universitet.

Kvinnor begär mindre pengar än män för cancerforskning

Färre kvinnor än män söker pengar för cancerforskning hos Cancerfonden och när kvinnor väl söker är det generellt lägre belopp än männen. Som ett led i att minska skillnaderna mellan män och kvinnor offentliggör Cancerfonden nu sin forskningsstatistik.

Foto: Sanna Percivall.

Jämställdhet är ett problem i hela vetenskapssamhället och Cancerfondens statistik visar inte på något undantag. Av de projekt som beviljades medel från Cancerfonden under 2022 leds 42 procent av en kvinna och 58 procent av en man.

— Att få fler kvinnor att börja forska, och att fortsätta forska, är viktigt för hela forskarsamhället. Fler perspektiv och kunskaper bidrar till fler viktiga framsteg för att kunna besegra cancer, säger Ulrika Årehed Kågström, generalsekreterare på Cancerfonden.

Generellt ansöker färre kvinnor än män om forskningsanslag från Cancerfonden vilket också reflekteras i vilka som får anslag. Just nu finansierar Cancerfonden 610 forskningsprojekt för 1 879 650 000 kr. ​Av de beviljade medlen går 1 194 000 000 kr till män och 685 650 000 kr till kvinnor. Beviljandegraden, som beskriver hur stor andel av ansökningarna inom respektive grupp som beviljas, är 53 procent för män och 47 procent för kvinnor.

— Vi kan även se att det är betydligt fler män än kvinnor som har ett så kallat fortsättningsanslag, det vill säga att de har haft stöd under en längre tid från oss och söker fortsatt stöd för att kunna bedriva sin forskning vidare, säger Ulrika Årehed Kågström.

När kvinnor ansöker om medel ansöker de även om generellt lägre belopp än männen. År 2022 låg kvinnornas sökta belopp 700 000 kronor under männens i snitt.

— Det är stora skillnader som påverkar kvinnors förutsättningar för sin forskning. Ju lägre anslag desto mindre forskargrupper har man råd att sätta samman och desto mindre material kan man köpa in. Med det i åtanke kan man tänka sig att forskningen till exempel kan ta längre tid än vad som hade varit nödvändigt om man haft mer resurser, säger Ulrika Årehed Kågström.

Cancerfonden vill se att skillnaderna mellan män och kvinnor blir mindre. Sen tidigare har man tillsatt oberoende observatörer som analyserat om ansökningar från män och kvinnor bedöms och diskuteras olika i bedömningsprocesserna.

— Svaret från observatörerna var att några sådana skillnader inte kunde observeras. Vilket förstås är bra, men det betyder också att vi måste fortsätta jobba för att hitta och påverka de faktorer som gör att skillnaderna ser ut såhär. Det vi gjort hittills räcker förstås inte, vi är bara i början på det här arbetet, säger Ulrika Årehed Kågström.

Datadriven smart mikroskopi visar var bilden ska tas

För att ta extremt högupplösta mikroskopbilder på exempelvis celler måste man veta exakt var man ska rikta mikroskopet så att man avbildar just det man är intresserad av. Inte så lätt när det man letar efter är levande biologiskt material såsom interagerande celler. Forskare vid Lunds universitet har utvecklat en mjukvarumetod för smart, datadriven mikroskopi, som gör detta möjligt. Forskningen publiceras i Cell Reports Methods.

Data-driven mikroskopi är en ny metod för att effektivisera mikroskopi där data om provet som studeras används för att styra var mikroskopet ska ta bilder. I detta exempel så har en pågående bakterieinfektion studerats och platser där bakterier infekterar celler identifieras automatiskt i realtid. Dessa platser används sedan för att filma högupplösta filmer av infektionsprocesser. Cellkärna i blått, cellskelett i orange och bakterier i grönt kan ses på bilderna, där bakterierna bryter ner cellens skelett. Metoden kan användas för i princip all form av ljusmikroskopi. Bild: Oscar André och Pontus Nordenfelt.

En utmaning vid avbildning av levande biologiskt material som exempelvis celler, är att veta hur man ska rikta mikroskopet för att lyckas fånga just den interaktion man är intresserad av – till exempel ett infektionsögonblick. Det är svårt att veta att man är på rätt plats och för att lyckas krävs ofta många försök, vilket kan ta månader. Forskare vid Lunds universitet beslöt sig för att ta fram en lösning, som de kallar för smart mikroskopi.

– Först genomförs en lågupplöst grovskanning över det prov vi vill avbilda, som samlar in datapunkter om provet och ger en snabb överblick. Algoritmer vi utvecklat räknar sedan ut exakt var det motoriserade mikroskopet ska zooma in för att fånga det vi är intresserade av. Eller upptäcka det som man kanske inte förväntat sig se i provet som studeras, säger Pontus Nordenfelt, forskare inom infektionsmedicin vid Lunds universitet.

Metoden som forskarna utvecklat blir som en mjukvaru-uppgradering av det vanliga mikroskopet och tillämpningarna är många. Ett område där forskarna tror att lösningen kommer få inverkan är för dem som studerar cellmigration, till exempel hur cancerceller förflyttar sig i kroppen. En lågupplöst bild fångar snabbt in datapunkter på de cancerceller som rör sig. Sedan används den informationen för att räkna ut koordinaterna där mikroskopet ska ta högupplösta filmer. Och så har man en högupplöst film på de celler som är mest intressanta att studera, exempelvis vid cancerforskning.

Ett annat högaktuellt område där metoden kan användas är för studier av immunförsvaret. Här kan man hitta antingen celler eller mikrober (till exempel bakterier, svampar eller andra mikroorganismer) som beter sig annorlunda och automatiskt rikta in mikroskopet på att filma dessa i hög upplösning. På så vis kan forskarna analysera patientprover och hitta avvikelser eller hitta effektiva behandlingar. En tidig variant av metoden har tex använts för att hitta neutraliserande antikroppar mot SARS-CoV-2.

Forskarna menar att förutom att detta spar tid så medför metoden att man avbildar rätt saker på ett reproducerbart sätt. Metoden kan även användas för att avbilda exakt samma cell i provet, fast med olika typer av mikroskop.

– Vanligen är det människor som själva avgör vad som är rätt interaktion att fånga och vad som är tillräckligt bra data. Men faktum är att vi inte är så duktiga på att avgöra detta. Med datadriven smart mikroskopi kan du från data beskriva exakt vad du vill samla in och ta bort den mänskliga faktorn från själva insamlingsprocessen, säger Oscar André, doktorand vid Lunds universitet och försteförfattare till artikeln.

Länk till film Datadriven smart mikroskopi visar var bilden ska tas