Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

DENNA WEBBPLATS ANVÄNDER KAKOR (COOKIES). Vi använder kakor för att kunna ge dig en bra upplevelse när du besöker vår webbplats. Kakor används för webbstatistik för att kunna göra förbättringar på webbplatsen. Läs mer om vår cookie policy. Du kan välja att godkänna att vi använder kakor under ditt besök genom att klicka på “Jag godkänner”.

Att utvärdera och kontinuerligt förbättra kunskapsstöden är centralt

Det välbesökta och uppskattade nationella regimbiblioteket för cancerläkemedel är under ständig förbättring. Att utvärdera och samla in önskemål från användarna är en viktig del i utvecklingen av kunskapsstödet, menar Ann-Sofie Fyhr, verksamhetutvecklare vid RCC Syd.

Det nationella regimbiblioteket är ett mycket uppskattat kunskapsstöd som få medarbetare i cancervården skulle klara sig utan. Här samlas mer än 700 regimer, ett slags kokbok med tydliga och enhetliga beskrivningar av hur man doserar och kombinerar cancerläkemedel. Det används dagligen av olika professioner inom cancervården som sjuksköterskor, läkare och farmaceuter. Drygt var tionde besök till cancercentrums hemsida går till regimbiblioteket. Närmare 90 % av alla svarande är helt nöjda, eller nästan helt nöjda med sitt besök, visar en webbenkät från hösten 2022.

I den senaste utvärdering har ytterligare en metod lagts till. Utöver en användarundersökning på webben och att ta fram besöksstatistik, har RCC besökt 18 verksamheter runt om i landet. Drygt 200 läkare, sjuksköterskor och farmaceuter deltog vid besöken och delade med sig av sina tankar och hur de använder sig av regimbiblioteket.

Ann-Sofie Fyhr.

– Det var mycket värdefullt att se hur man jobbar runt om i landet. I och med att förutsättningarna skiljer sig åt, ser det väldigt olika ut. Besöken gav mig möjlighet att visa och berätta mer om regimbibliotekets alla funktioner och hur det är uppbyggt. Samtliga besökta sjukhus använder det nationella regimbiblioteket som ett kunskapsstöd inom behandling med cancerläkemedel, vilket är glädjande, säger Ann-Sofie Fyhr, verksamhetutvecklare vid RCC Syd.

Allt fler sjuksköterskor använder regimbiblioteket

Resultatet från webbenkäten visar att sjuksköterskor är i majoritet av besökarna (56 %), läkarna svarar för 30 %, övriga besökare är farmaceuter och patienter/närstående. Sjuksköterskorna och läkarna letar i de flesta fallen efter regimer (60 %), därefter patientinformationer (21 %) och basfakta (14 %). Jämfört med tidigare webbenkät så är det nu fler sjuksköterskor än läkare som använder regimbiblioteket. Även vad användarna söker efter har ändrats och breddats. Tidigare var det till största delen regimer, men idag är också patientinformationer och basfakta eftersökta.

RCC prioriterar att fortsätta utveckla användarvänligheten så att ännu fler enkelt kan ta del av regimbiblioteket. Att tillgängliggöra det via Kunskapsbanken har varit en sådan insats, liksom möjligheten att prenumerera på uppdateringar från regimbiblioteket via e-post. Ann-Sofie Fyhr ser flera andra sätt att underlätta användningen. Ett exempel är att ta fram korta instruktionsfilmer som visar hur man hittar de olika delarna, t.ex. stöddokumenten.

–  Vid ett verksamhetsbesök visade det sig att flera inte kände till att det finns stöddokument och att användarna inte hittade patientinformationerna på engelska, något som vi nu förbättrat. RCC utformar många betydelsefulla kunskapsstöd som underlättar för cancervården, men om inte vårdens medarbetare hittar och använder dessa är allt arbete förgäves. Att utvärdera kunskapsstöden och kontinuerligt förbättra dessa är därför centralt. Många insiktsfulla önskemål kring utveckling har framkommit, vilket vi tar med oss i arbetet framåt, säger Ann-Sofie Fyhr.

Önskemål och utveckling framåt

Utvärderingen visar att sjuksköterskor framfört önskemål om antiemetikaregimer och bedömningsstöd för olika biverkningar. Farmaceuterna önskar uppgifter om hållbarheter med angivande av referenser. Läkarna efterfrågar fler stöddokument och vissa namngivna regimer. Ytterligare önskemål är utöka patientinformation som gäller för barn.

Ulrika Landin.

Ulrika Landin, samordnare för det nationella regimbiblioteket berättar att många av önskemålen redan är under utveckling.

– Sedan 2020 har RCC arbetat med utbyggnad av information kring barncancerbehandling och vi har ett omfattade pågående projekt att översätta patientinformationen till engelska och arabiska. Idag finns det strax under 600 regimer med patientinformationer, de allra flesta med engelsk översättning. Dessutom tillkommer allt fler på arabiska, säger Ulrika Landin.

– Med nationell samverkan och översättning på fler språk kan resurserna utnyttjas optimalt och komma fler till nytta. Regimbiblioteket främjar patientsäkerheten genom att sprida information som är nationellt enhetlig, kvalitetssäkrad och lättillgänglig. Det underlättar också utbytet av information mellan vårdgivare och journalsystem, och till patienter. Det är ett mycket praktiskt och lättanvänt arbetsverktyg och ska fortsätta vara det, säger Ulrika Landin.

Så ska regimbiblioteket fortsätta vara ett användbart kunskapsstöd

Varje år godkänns många nya cancerläkemedel och rekommendationer kring hur dessa ska användas kan komma på plats. Det är därför av stor vikt att ändringarna snabbt får genomslag i regimbiblioteket med nya eller uppdaterade regimer och patientinformationer.

– Cancervården är i en förändringsfas. En större del av vården utförs i hemmet och cancerläkemedel är vanligare i tablettform, vilket ställer nya krav på hur både sjukvården och patienterna ska hantera detta. Även nya vårdinformationssystem är på väg att införas. Regimbiblioteket behöver kunna kommunicera med dem, och på sikt lägga grunden för direktöverföring till våra kvalitetsregister. Vi som arbetar med regimbiblioteket följer utvecklingen och lyssnar in dialogen kring nya tekniska lösningar, säger Ann-Sofie Fyhr.

Framåt hoppas Ulrika Landin och Ann-Sofie Fyhr att regimbiblioteket fortsätter vara ett uppskattat och välanvänt kunskapsstöd, med en användarcentrerad utveckling med god återkoppling från vården.

Läs utvärderingen

Besök regimbiblioteket i kunskapsbanken

Ny teknik gör att barn med hjärntumörer kan undersökas med MR-kamera utan att sövas

Barncancerfonden har beviljat tre medicintekniska projekt med totalt 8 900 000 kronor för fortsatt forskning och utveckling under de tre kommande åren. Projekten handlar om MR-teknik som inte kräver att barnpatienter måste sövas, en finnålsteknik som gör det mindre smärtsamt att ta prover på sarkompatienter samt ett projekt för att studera om AI kan användas för att kontrollera och utveckla hur protonstrålning ska utformas för att träffa så exakt som möjligt och minska risken för att stråla frisk vävnad.

Även om medicinsk teknik är en av Barncancerfondens mindre utlysningar spelar den en viktig roll för att barnperspektivet inte ska tappas vid utvecklingen av ny teknik. Britt-Marie Frost, forskningschef vid barncancerfonden vill också lyfta att det ska vara innovationer som ska förbättra både vård och omhändertagande av de cancerdrabbade barnen inom en relativt snar framtid.

– Den här utlysningen skiljer sig från vårt ordinarie projektstöd då vi söker projekt som ska utveckla konkreta produkter som relativt snabbt ska kunna implementeras i vård och omvårdnad av cancersjuka barn.

Stödet fyller också en viktig roll för barncancerområdet då det annars ofta görs medicintekniska produkter utifrån vuxnas behov som sedan anpassas till barn. Britt-Marie Frost ser att det också är ett sätt att få in mer tvärvetenskap och nya typer av samarbeten.

– Ett av kraven i utlysningen är att barn är en målgrupp redan från början, att de speciella behov vi har inom barnonkologin är utgångspunkten. För att få in ny kunskap kräver vi också att det ska finans både en kliniker och en teknisk forskare med i projekten, berättar Britt-Marie Frost.

Barn med hjärntumörer slipper sövas

Stefan Skare, forskare inom klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet.

Ett av projekten som får stöd under de kommande tre åren är ”Utveckling av rörelserobusta MR-metoder för hjärna och ryggmärg på vakna barn med CNS-tumörer”. Vid MR-undersökningar skapas bilder av kroppens inre med hjälp av ett starkt magnetfält och radiovågor och används bland annat för att upptäcka, lokalisera och klassificera tumörer. Forskargruppen, som leds av Stefan Skare, har haft stöd från Barncancerfonden i nära tio år. Projektet går nu in i en ny fas då man ska fokusera på just CNS-tumörer, alltså tumörer i hjärna och ryggmärg. De rörelsekorrektionstekniker som gruppen utvecklat innebär att barnen kan slippa att sövas och undersökningstiden förkortas avsevärt.

– Under förra projektperioden utvecklade vi MR-tekniker som kunde ge skarpa hjärn-MR-bilder på vakna barn från 3 år trots att de inte låg stilla. Nu, när vi visat att metoden fungerar, ska vi vidareutveckla tekniker för barn med tumörfrågeställningar, och även förbättra bildkvaliteten på tumörkänsliga rygg-MR-bilder. Barncancerpatienter undersöks återkommande med MR, så dessa barn kan potentiellt slippa många narkostillfällen och få snabbare undersökningar.

Vi patientens första MR-undersökning behöver man karaktärisera vilken typ av tumör det är och var den sitter. Denna undersökning utgör underlag till operation, strålning, eller annan tumörbehandling. Efter behandling gör man regelbundna kontroller med MR ca 2–4 per år under många år beroende på hur aggressiv tumören är. Så om en stor del av barnen kan slippa att sövas kommer det att vara bra både för barnen men också för vården som får tid för fler undersökningar per dag, vilket leder till kortare kötider.

Delar kunskap och teknik

Den hårdvara som gruppen utvecklat som sätts på patientens panna för att kunna hantera de stora patientrörelserna finns bara på Karolinska universitetssjukhuset i dagsläget då det är en del av studien. Däremot har forskarna delat med sig av andra delar internationellt.

– Vi har delat ut två av våra snabba bildtagningsmetoder till ett 30-tal sites i världen. Det har också öppnat upp för att vi blir medförfattare i vetenskapliga studier som använder våra tekniker i några fall. Men vi har också börjat titta på juridiken för att kunna använda tekniken som standardmetod i Sverige, att den inte bara ska användas inom forskningen, berättar Stefan Skare.

De som får medel i Medicinsk teknik 2023 är:

  • Stefan Skare, Klinisk Neurovetenskap, Karolinska institutet: Utveckling av rörelserobusta MR-metoder för hjärna och ryggmärg på vakna barn med CNS-tumörer. Projektet får totalt 3 900 000 under 3 år.
  • Anders Garpebring, Strålningsvetenskaper, Umeå universitet: Segmenteringsosäkerheter för förbättrad strålbehandling av barn. Projektet får 2 000 000 under 2 år.
  • Martin Enge, onkologi-patolog,i Karolinska Institutet: En ny generation av molekylär testning för barnsarkom. Projektet får totalt 3 000 000 under 3 år.

Läs mer om de beviljade ansökningarna.

Klinisk studie bekräftar: HiloProbes produkt ColoNode kan förbättra vården för patienter med tjocktarmscancer

HiloProbe AB har uppnått en viktig milstolpe. Resultaten från den kliniska studie som genomförts i samarbete med Umeå universitet och åtta sjukhus i Sverige, har publicerats i International Journal of Cancer. Studien visar att HiloProbes produkt ColoNode kan identifiera fler patienter med risk för återfall i tumörsjukdom efter operation jämfört med den rutinmetod som används idag. ColoNode kan både bidra till att fler patienter med kolorektalcancer överlever och till att undvika överbehandling. Detta är vårt hittills starkaste evidens för produkten och visar att den kan göra stor nytta i framtiden, säger Lina Olsson, vd för Umeåföretaget.

UBI-alumnen HiloProbe AB har fått ytterligare evidens för sin produkt ColoNode. HiloProbes grundare fr.v: Lina Olsson, Marie-Louise Hammarström, Anne Israelsson, Gudrun Lindmark och Sten Hammarström.

Den studie som nu publicerats presenterar resultaten från en prospektiv multicenterstudie som jämfört ColoNode med den rutinmetod som används idag för lymfkörtelanalys. Lymfkörtelanalys innebär att man undersöker om tumören spridit sig till lymfkörtlar i tumörens närhet, vilket är viktigt att veta eftersom lymfkörtlar med spridd tumör idag är den starkaste indikatorn på att patienten inte botats av operationen enbart utan behöver ytterligare behandling, oftast cytostatika.

Standardmetoden för lymfkörtelanalys är ljusmikroskopi av enstaka tunna hematoxylin & eosin-färgade snitt av lymfkörtelvävnad. ColoNode är ett reagens-kit som med molekylär teknik, RT-PCR, och med tillhörande web-baserad mjukvara, som beräknar markörnivåerna av utvalda markörer, indelar patienterna i grupper med olika risk för tumöråterfall.

Inväntade uppföljningsdata i tre år
Det stora värdet med ColoNode-testet ligger dels i att en mycket större lymfkörtelvolym, upp till hela körteln, kan analyseras, dels i att testet dessutom kan påvisa aggressivitetsgraden för påvisade tumörceller, vilket är omöjligt med standardmetoden.
Beslut om eventuell tilläggsbehandling med cytostatika efter kirurgi kan därmed fattas med större säkerhet så att risken för underbehandling såväl som överbehandling kan reduceras.
– I studien har de lymfkörtlar som samlats för analys delats på sjukhusen så att varje lymfkörtel analyserats med både ColoNode på Hiloprobe AB och med standardmetoden på sjukhusen. Därefter har vi inväntat kliniska uppföljningsdata tre år efter kirurgi, stämt av resultaten från båda metoderna, samt jämfört ColoNode med andra riskfaktorer som man tittar på idag, förklarar Lina Olsson.

ColoNode hittade 25 procent fler patienter i behov av behandling
Resultaten av studien visar att:

  • ColoNode identifierade samtliga patienter som identifierats med standardmetoden och dessutom ytterligare 9 patienter, vilket betydde att 25% av de patienter som fick tumöråterfall identifierades enbart av ColoNode. Multivariatanalys bekräftade att ColoNode var överlägset standardmetoden.
  • Patienter med spridd tumör kunde delas in i grupper med, låg-, medel-, hög- och mycket hög risk för tumöråterfall baserat på tumörcellernas aggressivitet enligt ColoNode.

– Det här visar att ColoNode kan bidra till att förbättra diagnostiken för kolorektalcancer-patienter så att man hittar fler i behov av livsavgörande uppföljande behandling. Dessutom kan man bespara vissa patienter onödig tilläggsbehandling, säger Lina Olsson.

Studien viktig del i Europalansering
Studieresultaten stärker och utvidgar resultaten från de två tidigare kliniska studierna.
– Det känns otroligt roligt och är väldigt viktigt för oss att denna studie blivit färdig och att resultaten visar sig vara så lovande. Nu kan vi prata om, presentera och sprida dessa resultat till alla våra intressenter, säger Lina Olsson.
I maj skrev HiloProbe avtal med belgiska Biocartis om distribution på ett antal europeiska marknader. Med de fina resultaten i ryggen fokuserar HiloProbe AB nu på att få i gång försäljningen på allvar. Att ha uppnått denna viktiga milstolpe får stor betydelse för det fortsatta arbetet med att etablera produkten i Europa. I Norden har HiloProbe direktförsäljning och utanför Norden sker försäljning i samarbete med Biocartis.

Forskning kring fertilitet efter cancerbehandling får stöd

Behandling av cancer har utvecklats mycket framgångsrikt de senaste decennierna. Många patienter drabbas dock av tunga biverkningar efter behandlingarna. En sådan är infertilitet. Kenny Rodriguez-Wallberg vill göra det möjligt för dem som drabbats av svår sjukdom att kunna få barn. 1,8 miljoner kronor från Lundbergs Forskningsstiftelse går till ny teknik som kan bidra till att patienterna snabbare får tillgång till de senaste forskningsrönen.

Kenny Rodriguez-Wallberg. Foto: Håkan Blank.

För 30 år sedan innebar en cancerdiagnos ungefär 50 procents chans till överlevnad. Sedan dess har forskningen lett till förbättringar av både diagnostik och behandlingar. Idag uppskattas den relativa femårsöverlevnaden för cancerpatienter generellt till 77 procent för män och 75 procent för kvinnor. Siffrorna ser dock olika ut för olika former av cancer.

I takt med att långtidsöverlevarna blivit allt fler har också deras livskvalitet kommit mer i fokus. Många får livslånga biverkningar efter cancerbehandlingen.

– Det tog tid innan man förstod att det är lika viktigt för patienterna att få ett bra liv som att överleva. Jag får ofta höra av patienter att de vill ha ett så normalt liv som möjligt, berättar Kenny Rodriguez-Wallberg, adjungerad professor på institutionen för onkologi och patologi vid Karolinska Institutet och överläkare och specialist i reproduktionsmedicin på Karolinska Universitetssjukhuset, som forskar om fertilitetsbevarande åtgärder för cancerpatienter, främst kvinnor i fertil ålder och yngre.

Fryst vävnad kan hjälpa fler

Patienternas fertilitet skadas både av strålning, om den berör de reproduktiva organen, och av vissa cellgifter. De diagnoser vars behandling ofta medför infertilitet bland kvinnor är bröstcancer, leukemi och lymfom**. Bland unga flickor är infertilitet en vanlig biverkan vid vissa behandlingar av leukemi, lymfom och ett antal tumörsjukdomar såsom hjärntumörer. Generellt påverkas fertiliteten hos unga flickor och tonåringar mindre än hos vuxna kvinnor, på grund av att de har betydligt fler ägg i sina äggstockar. Antalet ägg minskar med stigande ålder.

– Behandling av cancer påbörjas ofta väldigt snabbt efter att diagnosen ställts och i de fall behandlingen har inverkan på fertiliteten bör patienterna remitteras till en reproduktionsspecialist snarast. Sådana finns idag på samtliga universitetssjukhus i Sverige, säger Kenny Rodriguez-Wallberg.

Den vanligaste metoden för att bevara fertiliteten innebär att man tar ut mogna ägg från kvinnan och fryser ner dem för framtida assisterad befruktning. Men att få fram mogna ägg kräver hormonstimulering vilket tar cirka två veckor, en tidsrymd som inte alltid är tillgänglig. Eller så är patienten så ung att det inte finns några mogna ägg att plocka ut. Då finns i stället möjligheten att via en enkel operation, som kan göras med kort varsel, ta ut och frysa äggstocksvävnad som innehåller omogna ägg och som kan återtransplanteras när patienten tillfrisknat från sin cancer och vill få barn.

Förbättrar metoden

2013 föddes, på Karolinska sjukhuset, det första svenska barnet som kommit till efter återtransplantation av äggstocksvävnad. Hon som då blev mamma hade låtit frysa ner äggstocksvävnad i samband med en cancersjukdom hon drabbats av 15 år tidigare. Sedan dess har flera barn fötts med hjälp av samma metod.

– Idag erbjuds alla kvinnliga cancerpatienter vars behandling riskerar att göra dem infertila möjligheten att frysa äggstocksvävnad, oavsett om det är en vuxen person eller en liten flicka. Min forskning handlar om att utveckla och förbättra metoden, att stärka förutsättningarna för äggen i vävnaden, så att andelen återtransplantationer som leder till graviditeter och barn kan öka, säger Kenny Rodriguez-Wallberg.

Metodikerna för odling av äggstocksvävnad och utmognad av ägg behöver utvecklas och fastställas vilket innebär mycket experimentellt arbete i laboratoriemiljö. Kenny Rodriguez-Wallberg är dock mån om att forskningen bedrivs nära patienterna. Det underlättas av hennes dubbla roller som forskare och läkare.

– När forskningen resulterar i en säkerställd förbättring av metoden så kan vi omgående använda den i det kliniska arbetet och forskningen kommer snabbt till nytta för patienterna. Genom vårt samarbete med andra universitetssjukhus kan förbättringarna också nå ut i hela landet på kort tid.

Än snabbare nyttogörande med ny teknik

Närheten till det kliniska arbetet påverkar också kraven på den tekniska utrustningen i laboratoriet. Den behöver hålla samma höga nivå som utrustningen på sjukhuskliniken. Tack vare ett anslag om 1,8 miljoner kronor från Lundbergs Forskningsstiftelse kan Kenny Rodriguez-Wallberg nu skaffa ett nytt avancerat mikroskop som främst ska användas för manipulation av celler. Mikroskopet har också inkubatorer för effektivare odling av celler.

– Med det nya mikroskopet på plats kommer vi att få tydligare analyser och dessutom, eftersom tekniken då är i paritet med den på kliniken, kommer vi att kunna snabba på implementeringen av de framsteg vi gör i forskningen ännu mer.

HPV-vaccinering till både pojkar och flickor stoppar livmoderhalscancer bäst

Det mest effektiva sättet att förebygga livmoderhalscancer är att ge HPV-vaccin till både pojkar och flickor, visar en studie publicerad i tidskriften Cell, Host and Microbe av forskare från bland annat Karolinska Institutet. Förutom den individuella immuniteten som vaccinet ger skapar det även en flockimmunitet som leder till att de cancerframkallande virustyperna utrotas snabbare.

Humant papillomvirus, HPV, omfattar över 200 olika virus-typer. Infektion av virusen läker oftast ut av sig själv, men vissa HPV-typer kan efter många år ge upphov till olika sorters cancer, där livmoderhalscancer är den vanligaste.

Sedan 2006 har vaccin mot HPV funnits. Initialt gavs det endast till flickor i årskurs 5 då barnen är omkring 12 år, men sedan augusti 2020 erbjuds både pojkar och flickor HPV-vaccin inom det allmänna vaccinationsprogrammet i årskurs 5.

Forskarna bakom den aktuella studien har studerat hur sammansättningen av HPV-typer förändras över tid i populationer efter vaccinering. De har undersökt detta i 33 olika städer i Finland som lottats till att antingen vaccinera både pojkar och flickor, vaccinera bara flickor eller inte genomföra någon HPV-vaccinering alls.

Barn födda mellan 1992 och 1994 ingår i studien som har följts upp när de fyllt 18 år (över 11 000 individer) samt 22 år (över 5 500 individer), vilket är fyra respektive åtta år efter vaccineringstillfället. Vaccinet som användes då skyddade mot HPV-typerna 16 och 18 – som orsakar 70 procent av all HPV-relaterad livmoderhalscancer – men visade sig även ha ett kors-skydd mot typerna 31 och 45. Vaccintäckningsgraden var upp till 50 procent.

– Att den finska HPV-vaccinstudien randomiserade samhällena till olika behandlingar har varit en förutsättning för att kunna studera effekterna av vaccineringen, säger Ville Pimenoff, docent i evolutionär medicin vid Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik, Karolinska Institutet och försteförfattare till studien.

Resultatet visar att åtta år efter vaccineringen har förekomsten av HPV-typerna 16 och 18 minskat kraftigt i de 22 städer där vaccin givits. I de elva städer som endast vaccinerade flickor är även förekomsten av HPV 31 förminskad medan det i de elva städer som vaccinerade både pojkar och flickor ses en tydligt minskad förekomst av både HPV 31 och 45.

– Det visar att man får en starkare flockimmunitet när man vaccinerar både pojkar och flickor. Enligt våra beräkningar skulle det ta närmare 20 år vid vaccinering av enbart flickor för att uppnå samma effekt som nås på åtta år vid relativt måttlig vaccinstäckningsgrad av könsneutral vaccinering, säger Ville Pimenoff.

Forskarna kan också visa att de virustyper som elimineras av vaccinet ersätts av andra HPV-typer med låg cancerogenitet, något som tidigare varit omtvistat, men nu alltså är bevisat, enligt forskarna.

Det innebär att cancerrisken från de virustyper som vaccinet skyddar mot försvinner, men risken försvinner inte helt eftersom de ersätts av lågrisk-virustyper.

– HPV-vaccinet är effektivt mot de HPV-typer med hög cancerrisk och vår och annan forskning visar det inte finns någon anledning att oroas över den observerade ökningen av HPV-typer med låg cancerrisk eftersom de nästan aldrig orsakar cancer, säger Ville Pimenoff.

Dessutom används nu ett vaccin som slår mot nio olika virustyper, inklusive några av de som ökade i omfattning i den aktuella studien.

Förändringarna i virustypernas sammansättning får även konsekvenser för den livmoderhalsscreening som pågår parallellt med vaccineringen. Där letar man nu efter högrisk-HPV, som 16 och 18.

– Men i takt med att allt fler vaccinerade kvinnor nu når screening-ålder måste vi börja testa dem på en annan frekvens eller sluta testa dem, säger Ville Pimenoff.

Forskningen är ett samarbete mellan forskare vid Karolinska Institutet och universiteten i Tammerfors, Uleåborg och Lund. Forskningen finansierades av Cancerfonden i Finland och Sverige samt av Horizon 2020. Forskarna uppger att det inte finns någon intressekonflikt.