Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

DENNA WEBBPLATS ANVÄNDER KAKOR (COOKIES). Vi använder kakor för att kunna ge dig en bra upplevelse när du besöker vår webbplats. Kakor används för webbstatistik för att kunna göra förbättringar på webbplatsen. Läs mer om vår cookie policy. Du kan välja att godkänna att vi använder kakor under ditt besök genom att klicka på “Jag godkänner”.

Sjöbergstiftelsen finansierar forskning om maligna B-cellslymfom

Christine Wennerås, professor i klinisk bakteriologi, får 5,6 miljoner kronor i forskningsbidrag från Sjöbergsstiftelsen. Projektet handlar om cancersjukdomen B-cellslymfom, dess samband med bakterien Neoehrlichia mikurensis och möjligheten att bota vissa fall med antibiotika.

Christine Wennerås. Foto: Elin Lindström.

Tillsammans med andra forskare i Tyskland och Schweiz upptäckte Christine Wennerås 2010 att bakterien Neoehrlichia mikurensis kan orsaka sjukdom hos människor. Neoehrlichia mikurensis är en vanlig bakterie bland fästingar i Sverige och i stora delar av Europa.

– Det är lätt att missa bakterien för den kan inte påvisas med blododlingar eller annan vanlig diagnostik. I nuläget är det bara PCR på blodprov som är det enda diagnostiska alternativet. I Sverige utförs denna analys bara på Klinisk mikrobiologi på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, säger Christine Wennerås, professor på Avdelningen för infektionssjukdomar vid Göteborgs universitet och överläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Samband med lymfom

Den infektionssjukdom som orsakas av bakterien kallas idag neoehrlichios. Personer med nedsatt immunförsvar drabbas oftast värst av infektionen, med feber, frysningar, värk i kroppen, inflammerade blodkärl och till och med blodproppar eller skador på blodkärlen. Personer med normalt immunförsvar kan också bli sjuka, men kan också vara helt symtomfria bärare av bakterien.

Forskargruppen har tidigare kunnat visa att det finns ett samband mellan Neoehrlichia-infektion och maligna B-cellslymfom. Lymfom är en grupp cancersjukdomar som uppstår i celler i kroppens lymfsystem. Sjukdomen innebär att B-lymfocyter, som är en slags vit blodkropp, kan tillväxa ohämmat och orsaka problem för patienten. En del lymfom kan botas med cytostatika och immunhämmande läkemedel, andra kan hållas i schack med samma läkemedel.

Läs hela artikeln i Akademiliv.

Medel att söka till initiativ som stärker tillgänglighet och rehabilitering

Under 2024 ska 220 miljoner kronor fördelas mellan olika initiativ i regionernas cancervård. RCC har fått i uppdrag att fördela medlen, och satsningen börjar nu ta form. Jämlik vård, tillgänglighet, tydliga resultat och patientnära arbete står i fokus.

De 220 miljonerna kommer från den överenskommelse som regeringen och regionerna slöt strax före jul. Enligt den ska pengarna fördelas mellan de sex RCC efter befolkningsunderlag. Respektive RCC tar sedan in ansökningar och fördelar sin pott mellan initiativ i respektive sjukvårdsregion.

– Det är ett stort förtroende som RCC har fått att fördela så mycket medel till verksamheterna. Det finns en stark förväntan på att den här satsningen ska fungera som en katalysator, att det ska leda till en ambitionshöjning och till resultat som är synliga för patienterna, säger Kjell Ivarsson, nationell cancersamordnare.

Två delar med samma förfarande

Kjell Ivarsson tydliggör att satsningen samordnas nationellt men att besluten ska fattas nära verksamheterna. Han räknar med att mallar för ansökan och tydlig information om förfarandet ska finnas på plats i början av februari.

– Alla sex RCC kommer att använda samma mall för ansökningarna och vi samarbetar för att göra ansökningsprocessen så enkel och effektiv som möjligt. Just nu diskuterar vi också gemensamma principer för vilka initiativ som vi ska premiera. Men det är respektive RCC som tar emot ansökningar och beslutar om vilka initiativ som ska få medel i varje sjukvårdsregion. Besluten ska fattas nära verksamheterna, av dem som har kännedom om vilka behov som finns och vilka problem som behöver lösas, säger Kjell Ivarsson.

Initiativ för att öka tillgängligheten

Drygt halva summan, sammanlagt 120 miljoner kronor, ska gå till ”initiativ som syftar till att främja tillgängligheten inom radiologin och patologin samt till en högre måluppfyllelse av det nationella ledtidsmålet för SVF”. Kjell Ivarsson lyfter att målet är att initiativen ska ta oss ytterligare steg närmare jämlik vård över landet.

– Förutsättningarna ser olika ut över landet. I en region har man kanske jobbat mycket med tillgängligheten inom bilddiagnostik, men har flaskhalsar inom patologin. I en annan region kan det vara tvärt om. Därför kommer inte medlen att fördelas på samma sätt i alla regioner, säger Kjell Ivarsson.

Under de senaste åren har RCC samlat in exempel på nya och välfungerande arbetssätt från regionerna. Kjell hoppas på att fler verksamheter vill pröva att upprepa dem, och att ansökningarna ska ha en stor bredd.

– Jag hoppas på att vi får in ansökningar från verksamheter som har nya idéer på arbetssätt som underlättar arbetet, tar bort onödiga moment, minskar dubbelarbete och liknande. Men jag hoppas också att verksamheterna tar chansen att pröva arbetssätt som redan är införda någon annanstans med goda resultat. Vi ger gärna medel till initiativ som vill inspireras av dem, säger Kjell Ivarsson.

Initiativ för att stärka cancerrehabilitering och palliativ vård

Den andra halvan, sammanlagt 100 miljoner kronor, ska gå till initiativ som stärker rehabilitering och palliativ vård. Skrivningarna i överenskommelsen lägger fokus på initiativ som bidrar till att införa de olika vårdprogrammen för rehabilitering och palliativ vård, för både barn och vuxna, samt vårdprogrammet för långtidsuppföljning efter barncancer. Här ingår också övergångar mellan barn- och vuxenvård.

– RCC har aktiva arbetsgrupper som stöttar regionerna att följa vårdprogrammen. Vi har också en handlingsplan för utveckling inom barncancerområdet. De här medlen blir en extra skjuts för att få saker på plats, växla över till nya arbetssätt eller pröva nya lösningar, säger Kjell Ivarsson.

Mer information kommer

RCC i samverkan arbetar just nu för att få allt på plats för att RCC ska kunna ta emot ansökningar. Mer information och kontaktuppgifter kommer att publiceras på cancercentrum.se så snart allt är klart. Tills vidare kan frågor och medskick till RCC skickas till [email protected].

DNA-bygge gav oväntad upptäckt om viktig funktion i celler

Forskare vid Karolinska Institutet har använt DNA-origami, konsten att vika DNA till önskade strukturer, för att visa hur en viktig receptor på cellers yta kan aktiveras på ett tidigare okänt sätt. Resultatet öppnar nya vägar för att förstå hur signalvägen Notch fungerar och hur den är inblandad i flera allvarliga sjukdomar. Studien publiceras i Nature Communications.

Ioanna Smyrlaki och Björn Högberg. Foto: Iris Rocamonde Lago.

Notch är en cellreceptor som är av stor betydelse för en lång rad organismer, och som spelar en avgörande roll i många olika processer, bland annat för den tidiga embryonala utvecklingen hos såväl flugor som hos människor. Notch reglerar utvecklingen av stamceller till kroppens olika celltyper. Fel i denna signalväg kan resultera i allvarliga sjukdomar, bland annat cancer.

Den förhärskande bilden av receptorns funktion har hittills varit att den aktiveras enbart på rent mekanisk väg, genom att en närliggande cell drar i den. Alltså att signalering endast sker som ett resultat av direkt kommunikation mellan celler.

Men KI-forskarna kan nu visa att aktiveringen av Notch även kan åstadkommas ”på beställning” med hjälp av ett protein, Jag1. Forskarna placerade proteinet på en DNA-struktur som skapats med så kallad DNA-origami, en teknik som gör det möjligt att bygga strukturer av valfri form i nanoskala med DNA som byggmaterial. DNA-strukturen har i det här fallet formats till en pinne i nanostorlek som kan bära med sig proteinet till cellytan.

– Det är en teknik som gör att vi kan placera molekyler av Jag1-proteinet på väldigt små avstånd från varandra i olika mönster, och sedan har vi exponerat de här mönstren för stamceller med Notch-receptorer, säger Björn Högberg, professor vid institution för medicinsk biokemi och biofysik, Karolinska Institutet, som står bakom studien tillsammans med KI-forskaren Ioanna Smyrlaki vid samma institution.

Resultaten visar att Notch-receptorn kan aktiveras i olika grad, beroende på mönstrens form och den lokala koncentrationen av proteinet. Men fortfarande återstår flera frågor att reda ut om hur den här signaleringen exakt går till.

– Nu samarbetar vi med andra forskare för att se om vi kan få den här metoden att fungera in vivo också, alltså i en musmodell och inte bara i provrör. Detta är ren grundforskning, men Notch är en viktig komponent i flera sjukdomar, bland annat en form av leukemi och utvecklingsstörningen Alagilles syndrom. Vår förhoppning är därför att resultaten även ska leda till en bättre förståelse av de här sjukdomarna, säger Björn Högberg.

Forskningen finansierades huvudsakligen av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, Vetenskapsrådet och ERC (Europeiska forskningsrådet). Det finns inga rapporterade intressekonflikter.

Läs publikationen här.

Uppdaterad rekommendation från NT-rådet angående Jemperli (dostarlimab)

NT-rådet har uppdaterat sin rekommendation för PD-(L)1-hämmare och dostarlimab i kombination med cytostatika rekommenderas nu vid avancerad endometriecancer i första linjen.

Den uppdaterade rekommendationen kommer efter Europeiska kommissionens godkännande av PD-1-hämmaren i kombination med cytostatika (karboplatin-paklitaxel) som den första och enda godkända immunonkologiska behandlingen inom EU för vuxna personer med mismatch repair deficient (dMMR)/microsatellite instability-high (MSI-H) avancerad eller recidiverande endometriecancer.

Europeiska kommissionen ändrar också det tidigare villkorade godkännandet till fullt godkännande för läkemedlet som monoterapi för personer med dMMR/MSI-H avancerad eller återkommande endometriecancer som har fortskridit under eller efter tidigare platinumbaserad behandling.

– EMA:s godkännande och NT-rådets rekommendation av dostarlimab i kombination med cytostatika som första linjens behandling för primärt avancerad eller recidiverande endometriecancer är mycket glädjande och kommer innebära ett värdefullt tillskott till behandlingsarsenalen. Det här innebär det största genombrottet på decennier i behandlingen av den här sjukdomen, säger Magnus Frödin Bolling, överläkare i onkologi vid Karolinska Universitetssjukhuset.

Läs hela pressmedelandet här.

Ny avhandling: Titthålskirurgi bör användas oftare vid tarmcancer

Det finns olika tekniker att operera bort cancer i tjock- och ändtarmen. Josefin Peterssons doktorsavhandling visar att titthålskirurgi är en säker behandlingsform som bör användas i högre utsträckning än i dag.

Josefine Petersson, doktorand Sahlgrenska Akademin.

Tjock- och ändtarmscancer är den tredje vanligaste cancerformen i västvärlden, även om den har minskat på senare år. Men hos individer under 50 år har det setts en ökning i några västerländska länder.

Operation är den huvudsakliga botande behandlingen. Traditionellt har det inneburit öppen kirurgi, men på 90-talet infördes titthålsoperationer. Denna så kallade minimalinvasiva kirurgi har visat tydliga korttidsfördelar jämfört med öppen teknik, bland annat snabbare återhämtning.

Studier har även pekat på en högre korttidsöverlevnad. Men det har varit oklart om minimalinvasiv kirurgi minskar långtidsriskerna för sjukhusvård eller behovet av ytterligare operationer.

Drabbar inte bara äldre

I sitt doktorandprojekt har Josefin Petersson undersökt förekomsten av tjock- och ändtarmscancer i Sverige. Hon har också utvärderat kirurgisk teknik genom att jämföra resultaten av minimalinvasiv kirurgi med öppen kirurgi.

Läs hela artikeln i Akademiliv.