Den 26 juni 2025 samlades ledande aktörer inom cancervård, politik, industri, forskning och civilsamhälle under Almedalsveckan i Visby för Cancer Mission Day 2025. Evenemanget, som arrangerades av Nollvision Cancer i samarbete med Testbed Sweden Precision Health Cancer, var en heldag som satte framtidens cancervård i centrum. Under dagen diskuterades både utmaningar och möjligheter för att bygga en mer jämlik, innovativ och hållbar cancervård, i linje med EU:s övergripande Cancer Mission.
Med ett omfattande program som sträckte sig från seminarier och paneldebatter till workshops och nätverksmöten, var dagen en möjlighet för alla aktörer att diskutera aktuella frågor. Fokus låg på att definiera konkreta vägar för att förbättra cancervården genom samverkan mellan vårdpersonal, patienter, myndigheter och industrin. ”Vi har nått en kritisk punkt där vi måste gå från ord till handling. Cancervården behöver systemförändringar för att säkerställa jämlikhet och tillgång till de senaste behandlingsmöjligheterna för alla patienter,” konstaterar Ebba Hallersjö Hult, medgrundare av Nollvision Cancer och en av arrangörerna.
Jämlik cancervård börjar med fakta
Dagen inleddes med seminariet ”Rättvis cancervård börjar med fakta – så mäter vi oss till jämlikhet”. Här belystes de betydande skillnader som finns i tillgången till cancervård beroende på geografi, socioekonomi och sjukdomstyp. Paneldeltagarna, däribland Kjell Ivarsson, nationell cancersamordnare vid Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), enades om att de ojämna förutsättningarna i vården inte kan kvarstå om vi ska uppnå rättvis cancervård.
I ett engagerat samtal pekade Jonas Edström från Roche på att ”Fakta är grunden för förändring”. Han lyfte fram vikten av att ha systematiska mätningar och transparens i data för att identifiera och minska de skillnader som finns i vården. Maria Thell från Ung Cancer påpekade att patienter i yngre åldrar ofta ”faller mellan stolarna” och får en sämre vård beroende på var de bor.
En annan viktig aspekt som diskuterades var användningen av genomisk profilering och modern terapi, där Mef Nilbert, professor vid Lunds universitet, betonade att ”vi måste implementera nya behandlingar likvärdigt i hela landet, för annars går vi miste om deras fulla potential.”
Sverige i frontlinjen: precisionsmedicin och kliniska studier
Eftermiddagen fortsatte med seminariet ”Sveriges väg till frontlinjen – precisionsmedicin, kliniska prövningar och globalt ledarskap”. Här diskuterades hur Sverige kan ta ledningen inom precisionsonkologi. Trots att Sverige har mycket att erbjuda i form av avancerad diagnostik och forskning, påpekade talarna att vi är i riskzonen att halka efter om vi inte snabbt implementerar nationella strukturer för kliniska studier.
Richard Rosenquist Brandell, professor vid Karolinska Institutet, betonade vikten av att integrera olika aktörer – vård, industri och akademi – för att skapa en enad front. ”Genom att kraftsamla och överbrygga dagens stuprör kan vi skapa nationella plattformar för att snabbt omsätta forskning till patientnytta”, sa han.
Ebba Hallersjö Hult från Nollvision Cancer påpekade också att den största vinsten för patienter i framtiden kommer att vara tillgången till fler kliniska prövningar: ”Fler studier innebär snabbare väg till behandlingar för patienter, och det är där Sverige måste satsa för att vara globalt konkurrensfähig.”
Barncancervård – kvalitet och nya möjligheter
Ett av de mest känsloladdade samtalen på Cancer Mission Day handlade om barncancervård. I Sverige överlever idag 85 % av de barn som drabbas av cancer, men många får allvarliga biverkningar av behandlingarna. Detta lyftes av Pernilla Grillner, barnonkolog och ordförande för sektionen för pediatrisk onkologi/ hematologi.
”Det handlar inte bara om att rädda liv – vi måste också rädda livskvaliteten”, sa Grillner, och fortsatte: ”Det är dags att utveckla nya och mer skonsamma behandlingar för barn, så att vi inte offrar framtiden för dessa unga människor.”
Panelen var enig om att Sverige behöver stärka sitt deltagande i internationella kliniska studier för barn, så att nya behandlingar snabbare kan komma till de unga patienterna. Britt-Marie Frost, forskningschef på Barncancerfonden, betonade vikten av att prioritera forskning och finansiering för att utveckla skonsammare behandlingar för barn.
Gunilla Andrew-Nielsen från Läkemedelsverket påpekade att regulatoriska processer behöver snabba upp, så att barn inte behöver vänta så länge på behandlingar som redan är godkända för vuxna. Enligt Andrew-Nielsen tar det ofta över sex år innan nya cancerläkemedel som godkänts för vuxna blir tillgängliga för barn.
Läs hela artikeln
