Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Ökad överlevnad med svårbehandlad malignt melanom

Patienter med spridd malignt melanom, som inte längre svarar på immunterapi, har en dålig prognos med hög dödlighet. En studie vid Akademiska sjukhuset och två amerikanska sjukhus visar att en kombinationsbehandling med gen- och immunterapi kan bromsa cancern. Två år efter studiestart levde fortfarande 46 procent av patienterna.

Malignt melanom är en allvarlig form av hudcancer som är vanligast hos personer över 60 år. Cancern startar i kroppens pigmentceller. Den kan uppstå var som helst på huden, men vanligast är bröstet, ryggen och benen. Samtliga patienter i studien hade spridd cancer som inte längre svarade på behandling med en vanlig typ av immunterapi, så kallade immuncheckpointhämmare. Deltagarna hade tidigare fått en eller flera immunterapibehandlingar utan tillräcklig effekt. Alla patienter fick en genterapi kallad LOAd703 i kombination med immunterapin atezolizumab.

– Vår förhoppning var att genterapin skulle göra patienterna känsliga igen för immunterapi, efter att tidigare behandlingar slutat fungera. Resultaten tyder på att kombinationsbehandlingen kan bromsa cancern. Den genomsnittliga överlevnaden var 19,3 månader och 46 procent av patienterna levde fortfarande två år efter studiestart, säger Gustav Ullenhag, överläkare i onkologi på Akademiska sjukhuset och professor i cancerimmunterapi vid Uppsala universitet, som lett den svenska delen av studien vars resultat publiceras i Nature Communications.

Gustav Ullenhag, överläkare inom onkologi, Akademiska sjukhuset och professor inom cancerimmunologi, Uppsala universitet.

Enligt Gustav Ullenhag är detta bättre resultat än vad man vanligtvis sett hos liknande obehandlade patienter i tidigare studier och även bättre än för vissa andra avancerade behandlingar. Forskarnas slutsats är också att en kombination av gen- och immunterapi är säker att använda i denna patientgrupp.

Tumörens närmiljö

Det vanligaste första symtomet är en ny brunsvart fläck som växer, ändrar färg eller form, börjar klia och/eller blöda. Malignt melanom kan spridas till lymfkörtlar och inre organ. När melanomtumörer har spritt sig genom blodet kan de orsaka metastaser på många ställen i kroppen, inklusive i inre organ som lungor, lever och hjärna.

Den aktuella studien pågick under perioden 2021-2023 på Akademiska sjukhuset, som behandlade majoriteten av patienterna i studien, samt på Baylor College of Medicine i Houston och Angeles Clinic i Los Angeles.

– Genterapin förändrar och programmerar om tumörens närmiljö. Behandlingen gör att kroppen själv börjar bilda immunceller (T-celler och NK-celler) som kan känna igen och angripa cancerceller, förklarar Gustav Ullenhag.

Han betonar samtidigt att studien bör följas upp med fler kliniska prövningar; inte minst att det behövs en större, jämförande (randomiserad) studie för att avgöra om kombinationsbehandlingen är tillräckligt effektiv för att bli en standardbehandling.

Studien sponsrades av företaget Lokon Pharma. Genterapin LOAd703 har tidigare testats tillsammans med cellgifter hos patienter med avancerad cancer i bukspottkörteln. Resultaten från den studien har publicerats i den vetenskapliga tidskriften The Lancet Oncology.

Källa TT

Text: Gunnel Lindström

Kombination minskar risken för återfall eller död vid klarcellig njurcellscancer

Adjuvant behandling med pembrolizumab i kombination med belzutifan kan komma att sätta en ny standard i Europa för patienter med klarcellig njurcellscancer med hög risk för återfall efter nefrektomi. Detta visar LITESPARK-022-studien, där kombinationsbehandlingen signifikant minskade risken för återfall eller död jämfört med pembrolizumab som monoterapi.

Ettårsdatan från studien presenterades av Toni K. Choueiri, chef för Lank Center for Genitourinary Oncology vid Dana-Farber Cancer Institute i USA. Presentationen hölls på ASCO Genitourinary Cancers Symposium 2026 i San Francisco.

Enligt ett pressmeddelande från American Society of Clinical Oncology om LITESPARK-022-studien utvärderades adjuvant behandling med pembrolizumab i kombination med belzutifan jämfört med pembrolizumab som monoterapi hos patienter med klarcellig njurcellscancer med förhöjd risk för återfall efter nefrektomi. Totalt inkluderades 1 841 patienter från Nordamerika, Europa och Asien. Samtliga hade tumörer med hög risk för återfall trots fullständig kirurgisk resektion.

Tillägg av belzutifan till pembrolizumab resulterade i en kliniskt betydelsefull minskning av risken för sjukdomsåterfall eller död. Efter en medianuppföljning på cirka 28 månader uppskattades den tvååriga sjukdomsfria överlevnaden till 80,7 procent i kombinationsarmen jämfört med 73,7 procent i gruppen som fick enbart pembrolizumab.

Förbättringen i sjukdomsfri överlevnad åtföljdes av en högre förekomst av biverkningar i kombinationsgruppen. De vanligaste var anemi, förhöjda nivåer av alaninaminotransferas samt hypoxi, vilket överensstämmer med den kända säkerhetsprofilen för belzutifan. Biverkningarna bedömdes dock i regel vara hanterbara, och andelen patienter som fullföljde hela behandlingsregimen var likartad i de båda grupperna.

Enligt Toni K.Choueiri talar resultaten för att adjuvant behandling med pembrolizumab i kombination med belzutifan skulle kunna bli en ny standardbehandling för patienter med klarcellig njurcellscancer med hög risk för återfall efter nefrektomi.

Studien pågår fortfarande, och forskarna kommer att fortsätta följa deltagarna för att utvärdera långsiktig sjukdomsfri överlevnad och totalöverlevnad samt för att identifiera potentiella biomarkörer som kan användas för patientselektion.

Text: Jan Andreasen

Postgraduate utbildning i bröstcancer

AstraZeneca Onkologi bjuder in läkare till Postgraduate utbildning i bröstcancer. Målsättningen med kursen är att kunna erbjuda en bred utbildning inom området bröstcancer; från epidemiologi, riskfaktorer, biologiska markörer till det senaste inom kirurgi, radiologi och medicinsk behandling. I slutet av kursen får deltagarna använda sina kunskaper under en workshop i form av en bröstkonferens.

Målgruppen för kursen är nyblivna specialister i onkologi, kirurgi, röntgen/mammografi och patologi. Även du som är specialist sedan tidigare, eller snart färdig ST-läkare är välkommen att söka till kursen.

Anmälan sker via https://qr.short.az/PGBC2026 senast den 21 augusti 2026 och är bindande. AstraZeneca står för kursavgift och förtäring.

Vid frågor kontakta: Piiha-Lotta Jerevall Jannok, Medical Advisor, Bröstcancer, Telefon: 072-208 74 62, [email protected].

KURSLEDARE: Överläkare, Med Dr Lotta Wadsten

FÖRELÄSARE:
Överläkare, Anne Andersson
Professor, överläkare Jonas Bergh
Adjungerad professor, överläkare Jana de Boniface
Docent, överläkare Hans Ehrencrona
Specialistläkare i onkologi, Maria Feldt
Överläkare, Med Dr Irma Fredriksson
Professor, överläkare Jan Frisell
Professor, överläkare Johan Hartman
Läkare, Med Dr Ylva Heyman
Professor, överläkare Per Karlsson
Docent, överläkare Niklas Loman
Docent, överläkare, Alexios Matikas
Docent, överläkare Hanna Sartor
Docent, överläkare Antonios Valachis
Överläkare, Med Dr Lotta Wadsten
Professor, överläkare Fredrik Wärnberg

PROGRAM

KURSLEDARE: Överläkare, Med Dr Lotta Wadsten
ONSDAG 23 SEPTEMBER 2026
09.30 – 10.00 Samling med kaffe
10.00 – 10.15 Välkomna
10.15 – 10.45 Epidemiologi
10.55 – 11.40 EBCTCG
11.50 – 12.30 Bröstpatologi I
12.30 – 13.25 Lunch
13.25 – 14.05 Bröstpatologi II
14.15 – 15.00 Bilddiagnostik
15.00 – 15.20 Kaffe
15.20 – 16.40 Hereditär bröstcancer

TORSDAG 24 SEPTEMBER 2026
08.00 – 08.45 Bröstkirurgi I
08.55 – 09.45 Bröstkirurgi II
09.45 – 10.05 Kaffe
10.05 – 10.55 Bröstkirurgi III
11.05 – 11.50 Graviditetsrelaterad bröstcancer
11.50 – 13.00 Lunch
13.00 – 14.45 Grundläggande principer för onkologisk behandling
14.45 – 15.05 Kaffe

PARALLELLT PROGRAM 1
15.05 – 15.55 Bröstkirurgi IV
16.05 – 17.05 Onkoplastisk kirurgi

PARALLELLT PROGRAM 2
15.05 – 16.05 Strategier vid onkologisk behandling av metastaserad bröstcancer
16.15 – 17.05 Metastaserad bröstcancer i praktiken – patientfall

FREDAG 25 SEPTEMBER 2026
08.00 – 09.00 Strålbehandling
09.10 – 09.45 Vem har rätt – patienten eller vårdprogrammet?
09.45 – 10.05 Kaffe
10.05 – 11.30 Bröstkonferens – workshop
11.30 – 12.30 Lunch
12.30 – 13.30 Bröstkonferens – workshop
13.30 – 14.15 Avslutning

Aktuellt från RCC – april 2026

Aktuellt från Regionala Cancercentrum, RCC, april 2026

Uppdaterat vårdprogram för akut onkologi ger handfasta råd vid akut omhändertagande

Cancerpatienter kan ibland få akuta symtom av sjukdomen eller behandlingen. Då är det viktigt att hälso- och sjukvårdens medarbetare snabbt kan identifiera och hantera dem, oavsett var patienten söker vård. Därför finns det nationella vårdprogrammet för akut onkologi, som nu har uppdaterats.

Vårdprogrammet riktar sig primärt till medarbetare inom hälso- och sjukvården som möter patienter i andra sammanhang än på den behandlande kliniken, till exempel i primärvården, på jourcentraler, i hemsjukvården eller på akuten.

Nya avsnitt har lagts till i vårdprogrammet för att tydliggöra primärvårdens, den palliativa vårdens och omvårdnadens roll i en akut situation. Det finns också ett nytt kapitel om biverkningar av nya behandlingar så som CAR-T och bispecifika antikroppar.

Stora och ojämlika kunskapsluckor om vad som ökar risken för cancer

En ny svensk studie visar att kunskapen om flera riskfaktorer för cancer är förvånansvärt låg. Skillnaderna mellan utbildningsgrupper är dessutom betydande. För nästan hälften av de 20 undersökta riskfaktorerna känner färre än 50 % av befolkningen till sambanden. Rökning är mest känt – men kunskapen om övervikt, fysisk inaktivitet, rött kött, lågt intag av fullkorn och fibrer är låg.

Studien är framtagen av forskare kopplade till RCC och publicerad i BMC Public Health.

– Att information når alla är avgörande för att inte förstärka redan ojämlika skillnader i hälsa, men Sverige behöver både generella och riktade insatser som gör det lättare att leva hälsosamt – och kommunikation som faktiskt når fram till alla. säger Cecilia Hultstrand, PhD och ordförande för RCC:s nationella arbetsgrupp för cancerprevention.

Uppdaterade kunskapsstöd

Nationella vårdprogram som uppdaterats under vintern:

• Akut lymfatisk leukemi
• Akut onkologi
• Basalcellscancer
• Bröstcancer
• Cancer i urinblåsa, njurbäcken, urinledare och urinrör
• Cancer utan känd primärtumör, CUP
• Hodgkins lymfom
• Kronisk lymfatisk leukemi
• Livmoderkroppscancer
• Neuroendokrina buktumörer
• Tjock- och ändtarmscancer
• Palliativ vård av barn
• Ärftliga tumörrisksyndrom hos barn och vuxna (nytt)

Patienter och närstående sammanställer sina önskemål

Broschyren ”Så vill vi ha det!” handlar om patienters och närståendes önskemål om omhändertagande och bemötande i cancervården. Skriften riktar sig till dig som arbetar inom hälso- och sjukvården och kan användas som stöd i att bemöta och förstå patienters och närståendes situation.

Samtliga sex patient- och närståenderåd knutna till RCC står bakom materialet, som finns för tryck eller utskrift.

Patientsamverkan – Regionala cancercentrum i samverkan

Ny handlingsplan för barncancervården 2026–2028

RCC har tagit fram en ny nationell handlingsplan för barncancervården för 2026–2028. Den omfattar nio målområden och omkring 80 insatser som ska stärka kvaliteten, jämlikheten och samordningen i vården för barn och unga med cancer i Sverige.

Arbetet har letts av RCC:s nationella arbetsgrupp för barncancer (NAG barncancer) inom Regionala cancercentrum i samverkan, i nära samarbete med professionen, patientföreträdare och nationella nätverk.

– Just nu arbetar vi intensivt med att förbättra organisationen kring uppstart av barnonkologiska behandlingsprotokoll och att säkerställa jämlik tillgång till kliniska studier och precisionsmedicin. Ett annat viktigt område är att införa patientrapporterade utfallsmått, PROM, brett i barncancervården, säger Frans Nilsson, ordförande i NAG barncancer.

Läs handlingsplanen.

Dashboard med realtidsdata ger kontroll över SVF-flödet

På Bild och funktion vid Skånes universitetssjukhus har man utvecklat en dashboard som dagligen uppdaterar data över remisser och ledtider inom standardiserade vårdförlopp (SVF). Verktyget ger verksamheten bättre kontroll över flöden, möjliggör snabbare prioriteringar och gör det lättare att identifiera flaskhalsar i processen. Resultatet är mer faktabaserade beslut och effektivare planering

Samverkansgruppen för svensk cancervård har haft sitt första möte

I den uppdaterade cancerstrategin fick RCC i uppdrag att ingå i Samverkansgruppen för svensk cancervård. Gruppen är ett partnerskap mellan Socialstyrelsen, svenska Comprehensive Cancer Center-nätverket och RCC i samverkan.

Samverkansgruppen diskuterade två uppdrag som RCC ansvarar för: Utvärderingen av SVF och planen för att stärka svensk
strålbehandling. Under våren kommer gruppen att fortsätta att utveckla strukturerna för samarbetet, inte minst när det gäller samverkan med patient- och närståendeföreträdare.

Kalendarium

Se allt som händer i RCC:s kalendarium, till exempel sjukvårdsregionala webbinarier om utvecklingsarbeten och utlysning av medel.

Användarträff Min vårdplan
Datum: 14.30–15.30 den 16 april och 28 maj
Användarträffarna vänder sig till dig som är kontaktsjuksköterska eller arbetar med Min vårdplan i klinik. Här delar du dina erfarenheter och funderingar med andra som arbetar med Min vårdplan. Användarträffarna är komplement till utbildningar och regionala nätverksträffar.

MDK-lajv: fördjupningsutbildning i livmoderhalscancerprevention för barnmorskor/sjuksköterskor
Datum: 17 april Tid: 9.00–12.00
Vid detta utbildningstillfälle lajvar vi en multidisciplinär konferens där kluriga fall diskuteras tillsammans med gynekolog och patolog.

Digital prehabilitering via stöd- och behandling, 1177, webbinarium
Datum: 28 april Tid: 14.30–15.30
Webbinariet introducerar det digitala verktyget Inför din cancerbehandling. Verktyget vänder sig till patienter som ska påbörja behandling för sin cancer där behandlingen förväntas påverka måendet. Målet är att ge patienter bästa möjliga start inför sin cancerbehandling genom insatser kring psykosociala reaktioner, kost, fysisk aktivitet och tobak/ alkohol. Verktyget finns på stöd och behandlingsplattformen, 1177, och kan användas av alla regioner.

Levnadsvanor och cancer
Datum: 25–29 maj Tid: 12.10–12.50
RCC uppmärksammar varje år The Association of European Cancer Leagues initiativ “European week against cancer” med webbföreläsningar om det senaste inom forskningen kring levnadsvanor och cancer. Föreläsningarna riktar sig till personal inom cancervården, primärvården och tjänstepersoner.

Kan AI förbättra diagnostisken vid pankreascancer?

Datortomografier (DT), MR-undersökningar och slätröntgen ligger till grund för många avgörande medicinska beslut. Trots hög kompetens och lång utbildning hos radiologer missas ibland allvarliga sjukdomar. Inte på grund av slarv, utan därför att människans perception har begränsningar och arbetsbelastningen är hög, skriver professor emeritus i kirurgi Åke Andrén Sandberg

Under de senaste decennierna har datorstödd diagnostik (computer-aided detection, CAD) baserad på artificiell intelligens (AI) utvecklats som ett verktyg för att förbättra den radiologiska upptäckten av cancer och bedömningen av sjukdomens utbredning. AI-system tränas på mycket stora bilddatabaser och lär sig känna igen mönster som är svåra att uppfatta för det mänskliga ögat. De kan markera misstänkta områden, jämföra aktuella bilder med tidigare undersökningar och upptäcka avvikelser som annars riskerar att förbises. I praktiken fungerar AI som ett andra par ögon som aldrig blir trötta och aldrig är stressade. Trots att resultaten av AI-tillämpningar framstår som lovande har någon bred implementering i klinisk praxis ännu inte skett.

Samtidigt måste entusiasmen balanseras med ansvar. AI är inte felfritt. Algoritmer speglar den data de tränats på och kan reproducera bias om träningsmaterialet är snedfördelat. Ett system som huvudsakligen tränats på bilder från en viss befolkningsgrupp kan prestera sämre för andra. Därför krävs noggrann validering, transparens och kontinuerlig uppföljning. AI ska således inte ersätta radiologer, utan stödja dem. Det slutliga medicinska ansvaret måste alltid ligga hos legitimerad vårdpersonal. Erfarenhet, klinisk kontext och helhetsbedömning går inte att ersätta med algoritmer. Men de kan förstärkas.

Pancreascancerdiagnostik med CT

Duktalt adenokarcinom i pankreas (PDAC) är fortsatt en av de dödligaste cancerformerna globalt sett, främst eftersom symtomen vanligen uppträder i ett sent skede, vilket leder till diagnos först när botande behandling inte längre är möjlig. Screening av asymtomatiska individer för PDAC med ett enskilt test är i dagsläget inte genomförbar på grund av sjukdomens låga prevalens och de potentiella skador som falskt positiva fynd kan medföra. Att fastställa förekomst eller frånvaro av cancer och följa förlopp med hjälp av radiologisk bilddiagnostik är svårt och kräver särskild expertis, inte minst efter neoadjuvant behandling. Tidig upptäckt och karaktärisering av tumörer skulle emellertid potentiellt kunna öka antalet patienter som är aktuella för botande behandling [1].

Detektion av PDAC och andra periampullära cancerformer på datortomografiska (DT) kräver specialiserad radiologisk expertis. Trots detta missar även erfarna radiologer tidiga tumörer på DT-bilder; i en studie från 2023 uppnådde 15 expertradiologer en genomsnittlig sensitivitet på endast 80 procent vid granskning av kontrastförstärkta DT-undersökningar för PDAC [2]. Icke-kontrastförstärkt datortomografi, som rutinmässigt utförs av kliniska skäl, erbjuder dock en möjlighet till storskalig screening. Samtidigt har identifiering av PDAC med hjälp av icke-kontrastförstärkt DT länge betraktats som omöjlig.

Aktuella studier med AI-förstärkt CT-diagnostik

I en studie från 2023 utvecklades en djupinlärningsbaserad metod, pancreatic cancer detection with artificial intelligence (PANDA), för att detektera och klassificera pankreaslesioner med hög noggrannhet med hjälp av icke-kontrastförstärkt DT. PANDA tränades på ett datamaterial bestående av 3 208 patienter från ett enda center. I en multicenterbaserad validering med 6 239 patienter från 10 center uppnådde PANDA ett område under ROC-kurvan (AUC) på 0,986–0,996 för tumördetektion, överträffade den genomsnittliga radiologprestationen med 34 procent högre sensitivitet och 6,3 procent högre specificitet vid identifiering av PDAC, samt uppnådde en sensitivitet på 92,9 procent och en specificitet på 99,9 procent för tumördetektion i en verklighetsnära validering med flera scenarier omfattande 20 530 konsekutiva patienter. Anmärkningsvärt är att PANDA, när den används tillsammans med icke-kontrastförstärkt DT, visade samma resultat som radiologiska utlåtanden baserade på kontrastförstärkt DT vid differentiering av vanliga subtyper av pankreaslesioner. PANDA skulle därmed potentiellt kunna fungera som ett nytt verktyg för storskalig screening av pankreascancer [3].

I en studie (“Pancreatic cancer diagnosis: Radiologists meet AI”, PANORAMA) publicerad januari 2026 tränades och externt validerades AI-systemet inom ramen för ett internationellt benchmarking nätverk. Studien omfattade en kohort om 2 310 patienter från fyra tertiära vårdcenter i Nederländerna och USA för träning (n = 2 224) och finjustering (n = 86), samt en avskild testkohort om 1 130 patienter från fem tertiära vårdcenter i Nederländerna, Sverige och Norge. En observatörsstudie med flera granskare och flera fall genomfördes med 68 radiologer (40 center, 12 länder; median erfarenhet 9,0 år på en delmängd av 391 patienter från testkohorten. Referensstandard fastställdes genom histopatologi och minst tre års klinisk uppföljning. Det primära effektmåttet var den genomsnittliga arean under ROC-kurvan (AUROC) för AI-systemet jämfört med radiologernas AUROC vid detektion av PDAC på DT. Av de 3 440 inkluderade patienterna (1 511 kvinnor, 1 929 män; medianålder 67 år under perioden 1 januari 2004 till 31 december 2023 fick 1 103 (32 %) diagnosen PDAC.

I den avskilda testkohorten med 1 130 patienter (406 med histologiskt verifierad PDAC) uppnådde AI en AUROC på 0,92 (95 % konfidensintervall 0,90 till 0,93). Bland de 391 patienterna uppnådde AI också en AUROC på 0,92 (95 %; 0,89 till 0,94), jämfört med gruppen av 68 deltagande radiologer, som hade en AUROC på 0,88 (95 %; 0,85 till0,91). AI visadesåledes en förbättrad förmåga att detektera PDAC på rutinmässiga DT-undersökningar jämfört med radiologer i genomsnitt [4].

Konklusion

Denna begränsade genomgång visar att artificiell intelligens har lett till kliniskt användbara framgångar för tillämpningar av djupinlärning inom medicinsk bildanalys. Samtidigt innebär införandet av så kallade ”black box”-modeller för djupinlärning att det finns begränsat utrymme för domänspecifik kunskap vid den slutliga diagnostiska bedömningen. För medicinska tillämpningar inom datorseende är inte enbart noggrannhet viktig, utan även robusthet, tolkningsbarhet och förklarbarhet, för att säkerställa klinikernas förtroende [5]. Pankreascancer kan vara ett bra exempel på hur man kan involvera kliniker i AI och samtidigt beakta den kliniska diagnostiska processen som en helhet – metoden finns.

Referenser

  1. Ramaekers M, Viviers CGA, Janssen BV, Hellström TAE, Ewals L, van der Wulp K et al. Computer-aided detection for pancreatic cancer diagnosis: Radiological challenges and future directions. J Clin Med 2023; 12: 4209.
  2. Luyer MDP, Artificial intelligence in pancreatic cancer detection: from premise to practice. Lancet Oncology 2026: 27: 8-9.
  3. Cao K, Xia Y, Yao J, Han X, Lambert L, Zhang T, et al. Large-scale pancreatic cancer detection via non-contrast CT and deep learning. Nat Med 2023; 29: 3033-43.
  4. Akves N, Schuumans M, Rutkowski D, Saha A, Vendeittelli P, Obuchowski N, et al. Artificial intelligence and radiologists in pancreatic cancer detection using standard of care CT scans (PANORAMA): an international, paired, non-inferiority, confirmatory, observational study. Lancet Oncology 2026; 27: 116-24.
  5. Thornblad TAE, Ewals LJS, Nederend J, Luyer MDP, De With PHN, van der Sommen F. Clinical insights to improve medical deep learning design: A comprehensive review of methods and benefits. Comput Biol Med 2025; 196(Pt C): 110780.